Medicin Flashcards

Question

Är virus levande eller inte? Hur ser deras livscykel ut?

Answer 1

Virus kan inte föröka sig själv så de infekterar celler. Bakteriofager infekterar bakterier. Antingen så infekterar den sitt DNA så bakterien delar på sig och fortsätter ha det DNA:t, eller så får den bakterien att syntesera fler bakteriofager. Viruset har ingen ämnesomsättning och kan inte reproducera på egen hand, den reagerar heller inte på sin omgivning.

Answer 2

Sedan finns det DNA-virus för att de består av DNA, de kommer i kontakt med vår cell och tar sig in i cellen och sedan in i cellkärnan vilket är en komplicerad process och tar längre tid. Sedan lurar den cellen så cellkärnan synteserar fler virus DNA och dna kanske står för att bilda fler virus och oftast dör cellen och då kommer virus ut. Detta kan ta 20-24 timmar då det är svårt att komma in i cellkärnan. (Herpes, vattkoppor) RNA-virus tar kortare tid då de bara behöver användas av ribosomer då ribosomerna transkiberar proteinet, exempelvis förkylning, hiv, rabies. Detta kan ta 6 timmar.

Answer 3

Endoskelett och exoskelett.

Answer 4

En koppling mellan två ben. Det finns gångjärnsled, kan bara gå åt ett håll. Tvåaxlad led, kan gå två håll. Vridled kan röra sig vinkelrätt mot varanda. Kulled kan gå åt alla håll.

Answer 5

Skelettmuskulatur?? thats it?

Answer 6

Allra vanligaste sjukdomen i skelettet är frakturer. En annan är skelettcancer, en av de få vävnaderna som celldelar och blir det fel i celldelning kan man få cancer. En av de mest sjukaste cancerformerna man kan få. Osteoporos är benskörighet, när vi ska bygga ny benvävnad så aktiveras östrogen. Om man har lågt östrogen så kan skelettet byggas för långsamt och bryts ned fortare. Om man har fel med könskromosomerna alltså att man kanske har lågt östrogen så kan man ha benskörighet. Skolios innebär att vissa ryggkotor sitter fel, Alexander tror att det har med östrogen då det påverkar kvinnor oftare. Ledutslitning innebär att ledband kan börja gå sönder och ben börjar gå mot varandra och man kan få väldigt ont, detta sker ofta pga överbelastad rörelse.

Answer 7

Hormoner är ett signalämne kroppen använder för att säga till en annan cell. Man tar alltid blodprov i sånna fall eftersom inresekretoriska körtlar är direkt i blodbanan, det är dessa som producerar hormoner. Hormonerna upprätthåller homeostas i kroppen alltså organismens inre miljö. Hormonerna har ett nära samarbete med det autonoma systemet. Hypofysen producerar olika hormon som sedan skickas till ett organ som sedan producerar hormon. Ibland behöver inte organen producera mer hormon för att något ska ske. Hypofysen kan också producera tillväxthormoner som kan skickas till vilket organ som helst som behöver växa. Det är bra att ha endokrina organ eftersom de då skickar ut hormoner blixtsnabbt.

Answer 8

Njurarna, mjölkkörtlarna?, sköldkörteln, binjurarna, äggstockarna, testiklarna, bukspottkörteln.

Answer 9

Det finns jättemånga hormoner som har specifika uppgifter. Exempelvis histamin som aktiverar immunsystemet samtidigt som ger en allergisk chock. Cytokiner är ett hormon som kan stimulera eller hämma celler exempelvis vid immunsystemet också. Hjärnan använder också hormoner för att ge känslor exempelvis som oxytocin.

Answer 10

Latrogenic, via blodet, t.ex man delar sprutor, eller bara en olycka Fecal-oral Sexual Vertical, modern har en sjukdom som barnet sen direkt får

Answer 11

finns för att förhindra sjukdomar Smittspridning: Direkt kontakt, många bakterier och virus sprids så här, därför tvättar vi händerna Droppinfektion: smittämnet sprids till exempel av vattendroppar i luften, typ när man nyser så fastnar det i luften och någon andas in det och blir sjuk Vatten eller livsmedel: du äter eller dricker något för att bli sjuk Vektorer: flugor och sådant som sprider sjukdomar vidare, fästingar Icke specifika immunförsvaret, alltid finns och är alert Biokemiskt förvar: interferon Fysisk barriärer: pH, syre Cellförsvar: fagocytos, inflammation Specifika försvaret, om icke specifika inte hjälper aktiveras det här, aktiveras bara vid behov då den tar flera resurser Passiv immunitet: från moder till foster genom injektion av antiserum Aktiv immunitet: bildning av minnesceller vid infektion Stamceller i benmärgen som skapar nya vita blodkroppar, dessa stamceller kan differentierar sig De kan bli generella makrofager som dödar flera inkräktare Kan bli granulocyter som alertare andra och har koll Lymfocyt, som finns i T-lymfocyter, finns olika varianter en liknande makrofager och en som är reglerande och B-lymfocyter Makrofag, om det inte räcker så aktiveras det specifika immunförsvaret Då kan t lymfocyter hjälpa till, t lymfocyter kan då skapa minnesceller för att komma ihåg hur man dödar inkräktaren T lymfocyter kan aktivera mördarceller vilket i princip dödar allt B lymfocyter skapar rätt antigener, dessa blir då minnesceller

Answer 12

Angriper egna celler Ledgångsreumatism, vita blodkroppar som tror att cellerna i dina leder är främmande saker, och attackerar de, man har då jätte ont i lederna Multipel skleros (MS), vita blodkroppar som attackerar nervcellernas myelin lager, det som gör att nervcellerna kommuniceras effektivt, detta kan döda personen Barndiabetes, diabetes typ 1, immunförsvaret som attackerar bukspottkörteln så att den inte kan producera insulin, då kan du inte reglera blodsockernivån, då dör man Giftstruma, immunförsvaret attackerar sköldkörteln, sköldkörteln är ett endokrint organ som reglerar homeostas, dessa personer brukar svettas onödigt mycket och det är väldigt obehagligt för de

Answer 13

Man vet inte jättemycket varför men man har börjat identifiera va som sker i kroppen Finns två typer men de fungerar typ på samma sätt Reagin, protein som reagerar på något finns i blodet Om reagin träffar på en allergen, typ ett protein som finns i jordnötter, så kommer den aktivera mastceller som frisätter histamin, histamin aktiverar allt annat i immunförsvaret Om en mast cell aktiverar histamin så kommer hela immunförsvaret attackera allergen, även om den inte är farlig Allergen sätter sig på en cell T lymfocyter dödar cellen för att den har allergi på sig Immunförsvaret attackerar celler som haft kontakt med allergen, då antigenet på cellytan ändras

Answer 14

Immunförsvaret har antikroppar mot fel blodgrupp Vi har identifierat att vi har tre alleler om blodgrupp Man kan ha en blandning av två stycken som heter AB Vi han ha bara A, om man har A kommer vi ha antikroppar för blod B Vi han ha bara B, om man har B kommer vi ha antikroppar för blod A O har antikroppar för B och A Man kan alltså bli sjuk om man får fel blodgrupp i sig då immunförsvaret kommer att ha antikroppar mot den blodgruppen.

Answer 15

Alla heterotrofa organismer är beroende av syrgas på ett eller annat sätt Syrgasen används för att oxidera vissa molekyler Det sker i mitokondrierna Vid oxidation binds energi i ATP Gasutbytet sker genom diffusion i vatten, det är lättare för gaser att flyttas om i vatten, det är ett bättre medium rna där det sker diffusion

Answer 16

- Glukolys, vi skapa pyruvat av glukos Pyruvatet ska förändras ytterligare Mha av actylcoa För att komma in i citronsyracykeln där man kombinerar Vi får koldioxid här, i många av stegen bildas även koldioxid och det är det vi andas ut Sista steget Varför bildas så många vätebärare? Jo man tog NADH (vätebärare), som lämnar ifrån sig sitt väte, och det blir en väte jon som innehåller elektron Man pumpar igenom vätejoner av andra sidan mitokondrie, och skapar koncentrationsskillnad Elektronen måste tas upp av något, syre vill ta upp elektroner VI andas in syre för att få ut dessa elektroner Vatten bildas Protongradienten Man kan få 30 atp från alla de här stegen

Answer 17

Alla heterotrofa organismer behöver stor mängd syrgas och behöver bli av med stor mängd syrgas Kroppen måste hjälpa denna diffusionen att ske Då skapas hål i kroppen för att hjälpa Öka ytan, desto mer vi vecklar desto mer yta, vi vill ha väck på ytorna där det sker diffusion Vad händer egentligen i alveolerna Det är här vi har gasutbytet mellan två gaser Zoomar vi in på alveoler ser det ut som vindruvor Zoomar vi in på vindruvan är det som en säck, en tunn bubbla, typ ett cellager tjockt, på dessa säckar finns blodkärl som ligger, dessa är också lika tunna, det är här gasutbytet sker

Answer 18

Vi har hål i kroppen där gasutbytet ska ske Vi har hål som tar in och ut luft, mun, näsa Luftstrupen, trachea, där ska luften ta sig in, brosk ĺikannde vävnad, organ som inte får förstöras Delning av luftstrupen, carina Broker, bronchi, förgrenar sig till varsin lunga Bronkioler, bronchiola, består av samma vävnad men fördelar sig ännu mer, skillnad är att den blir mindre Dessa bronkioler vill gå till alveolerna För att detta ska skyddas ordentligt, så skyddas alveoler av en stor säck vilket är lungorna Lungsäcken, pulmone, yttre lagret av lungorna Längs ut finns epitelceller som vi kan kalla lunghinna Diafragma, mellangärdet, sitter under lungorna och hjälper till att pumpa ut luft

Answer 19

Vitalkapacitet är en samling på hur mycket luft du kan ta in och hur mycket du kan ta ur Det finns en mängd luft som inte lämnar lungorna oavsett, detta kallas residualvolym Residualvolym är alltid kvar, om den försvinner så kollapsar lungorna

Answer 20

Det här är viktigt för att upprätthålla liv Tack o lov sköter autonoma nervsystemet det här Centrala nervsystemet är bossen och styr andningen Den säger till Hjärnstammen att reglera andning Hjärnstammen kan säga till våra muskler t.ex diafragman att hela tiden röra på sig Andningsrörelser skapar förändringar i din kropp mer Vi har hjärnstammen, kan skicka signaler till diafragman, detta sker autonomiskt, den andas, när dua nadas påverkar det din kropp, du får mer syrgas, koncentrationen av syrgas kan i sin tur skicka signaler till CNS/hjärnstammen att hjälpa

Answer 21

Infektioner i luftvägarna, kan ske enkelt då det är så tunt, bakterier och virus kan potentiellt jätte lätt ta sig in i vårt blodomlopp Många bakterier och virus som satt sig in i blodomloppet har princip vunnit, men tack och lov har vi mycket försvar just vid lungorna. Lunginflammation är en av de vanligaste sjukdomarna som finns och är en av de vanligaste sjukdomarna äldre dör av. Man kan också få kol, kronisk obsutrktiv luftvägar ngt att man får en infektion i de små lungblåsorna som påverkar din andningsförmåga och du andas snabbare än andra människor och brukar vara kroniskt. Cancer i lungorna är också vanligt då det är så ömtåligt och 1 cellager tjockt så är det väldigt allvarligt när en cancercell börjar växa. Om du får på huden gör det inte så mycket då vi har många hudceller. Ödem är en sjukdomsgrupp som innebär att vätska har tömts ut i vävnad där den inte ska vara. Såsom lymfsystemet där vätskan har läkts ut i andningsblåsorna och då bildas svullnad och då blir det svårare att andas. Drunkning är också en vanlig dödsorsak där vätska kommer in i lungorna. Tuberkolosis är en bakterie som är en specifik typ av infektion som är enketl att bota med antibiotika men om man inte gör det i tid kan man dö

Answer 22

Det finns olika typer av transportsystem i flercelliga organismer. Exempelvis är man simpel, leddjur kräftdjur blötdjur så har man ändå något slags organ som pumpar runt vätskan, men sen kan inte blodet transporteras lika mycket och då transporteras det till säckar såsom haemocoel (överkurs) kallas de och då är blodet syrefattigt och kommer till gälar och då blir det syrerikt igen. Är man en fisk lever man också i vatten och det påminner om simpla organismer där man har ett varv blod kommer till gälar och syresätts och sedan åker tillbaka till hjärtat. Vi har dubbla system, enkla djur har enkla system. Vi har ett organ där gasutbytet sker och blodet kommer till lungorna och syresätts, och blodet åker tillbaka till hjärtat och sedan ut till kroppen för att få så högt tryck som möjligt i det syrerika blodet. Blodet bromsas ned när det kommer till stället där det ska syresättas och då har det sämre blodtryck. Därför vill man ha dubbelt blodomlopp vs enkelt blodomlopp.

Answer 23

Vårt hjärta och andra däggdjurs hjärta är mer komplext än de enkla djuren. Vi har i princip fyra rum. Höger förmak och kammare och vänster förmak och kammare. Blodet kommer in i hjärtat från kroppen (syrefattigt) genom en hålven och kommer till höger förmak. Sedan kommer det till höger kammare där det är större och pumpas till lungorna både vänster och höger lunga. När det har syresätts i lungorna kommer det till vänster förmak först och sedan vänster kammare och det är här den stora utklämmen kommer ut och blodet lämnar hjärtat genom det tjock blodkärlet aorta. Mellan förmak och kammare finns klaffar så att det inte går åt fel håll. Det kan aldrig vara problem i själva hjärtat som ger en hjärtproblem utan problem på väg till hjärtat.

Answer 24

Hjärtats uppgift är bara att se till att blodet åker runt och har ett högt tryck. Det behöver transporteras i någonting och det är blodkärlen. Det finns tre olika typer av blodkärl och de fungerar lite olika men är gemensamma. Förmakarna fylls först med blod och dras samman och då fylls kammaren. När kammrarna trycks sammans trycks blodet ut i artärerna. Blodet är väldigt högt här när det lämnar hjärtat. Blodkärlen kan delas in i sektioner ungefär så här. Detta sker ofta i venerna. Det finns sektioner så att blodet bara kan gå åt ett håll såsom i förmak och kammare att det finns klaffar mellan de.

Answer 25

Blodkärlen har olika karaktär vart blodet är. Det finns tre typer, artärer som generellt transporterar syrerikt. Vener som transporterar syrefattigt och kapilärer som transporterar både. Det är små blodkärl där gasutbytet sker. Dessa kan vara ett cellager tunt. De finns överallt i kroppen där organ behöver syresättas. Det var även dessa som fanns i lungblåsorna. Artärer har syrerikt blod men också oftast direkt efter hjärtat där blodtrycket är högt och man kan se det på blodkärlen. Det ser ut som en kapillär med endotel alltså cellagret och sedan muskelfibrer och kollagena fibrer så att blodtrycket kan vara högt som ett skydd men också så att artärerna är elastiska. Vener har mindre kollagen och muskulatur för att i venerna är blodet syrefattigt och blodtrycket är lågt så det gör inget om de går sönder. I venerna finns klaffar så att blodet inte går åt fel håll som i hjärtat. Man vill inte att kroppen ska transportera syrefattigt blod till våra organ för det gör ingen nytta. Klaffarna hjälper även blodet att tryckas upp då blodtrycket är lågt. Venerna ovanför hjärtat har inga klaffar för att med gravitation kan blodet bara rinna ned.

Answer 26

Hjärtat måste hela tiden pumpa och ska helst göra det regelbundet i samma takt. För snabbt sliter det på blodkärlen och för långsamt så får inte alla organ blod i tid. AV och sinusknutan(SA-loder) i högerförmak finns det en ansamling nervceller/ganglion (sinusknutan) som fungerar som en minihjärna och skickar ut nervsignaler mer än 1 gång per sekund och då fortplantar nervsignalen sig till andra delar av nervsystemet såsom avknutan som förgrenar alla hål i mitten. Den tar emot signalen och är och är också en ganglion. Sedan skickas nervsignalen med en fördröjning på 1/10 sekund till kammrarna för att pumpa ut blodet. På så sätt får man en takt. Nervcellerna kan slås ut och då slås hjärtat ut. Får man en svår elektrisk chock kan hjärtat stanna. SA-loden kan se till att du har 70 slag i minuten om du är i vila. Men ibland behöver takten öka och resten av kroppen kan kontrollera detta. Hypofysen styr endokrina organ och skickar till de att utsöndra hormoner exempelvis acetylkolin som får dig att minska takten för att exempelvis sova eller ta hand om mat. Detta är det parasympatiska nervsystemet. Men om du exempelvis istället behöver öka takten så är det noradrenalin som ökar och då är det sympatiska nervsystemet som sätts igång.

Answer 27

Blod innehåller mest vatten eftersom de kemiska processerna sker i en vattenmiljö. Vattnet blandas med blodplasma vilket är vatten och proteiner och lösta ämnen som NaCl och vitaminer. Resten av blodet är blodkroppar. Tar man blodprov och lägger det i en centrifug får man längst ner blodkroppar och sedan blodplasma. Det finns olika blodkroppar, röda som transporterar syre och vita som gör immunförsvar. Blodplättar ska bara aktiveras när blodet koaguleras.

Answer 28

Det innebär att blodet blir tjockare och stelnar exempelvis när man har ett sår. Detta sker pga hormoner som sedan bygger upp ett skydd, alltså sårskorpa. Blodplättar ska bara aktiveras när blodet koaguleras. Blodflödet ska slutas vid sår som är en komplicerad process där proteiner aktiveras. Proteingrupperna som oftast finns i blod exempelvis fibrinogener måste ha kontakt med ett annat hormon som utsöndras när man skär sig. Dessa utsöndras när ett blodflöde har öppnat men det måste ske under dessa stunder och inte annars för dessa finns hela tiden i blodet.

Answer 29

Hjärtinfarkt, stroke

Answer 30

Själva storhjärnan har vissa funktioner. Man kan sätta elektroder på en människa och detektera nervsignaler när en människa gör saker. Man kan lätt identifiera vilken del av hjärnan som gör vad. Den innersta delen kontrollerar mycket inre funktioner som du inte medvetet styr såsom blodtryck, vätskebalans. Lite mer avancerad funktioner sitter som ett band på storhjärnan. Att exempelvis lära sig saker och minnas saker. Det här är en relativt gammal del av storhjärnan. Väldigt basala typer av känslor såsom rädsla finns också i ett parti där på storhjärnan. Vilket är bra för överlevnad. Storhjärnan hanterar också sinnestryck, vi har ganska hög känsel i händer, det vi hör i tinningloben. Synen där bak, hårt slag i nacken blir man blind. När man ska lära sig att prata är komplext abstrakt begreppsbildning vi förstår vad hunger innebär men vi kan inte ta på det, ? utvecklas väldigt tidigt, när man är barn. Pannloben sitter längst fram, här sitter social samspel, känslor. vi kan släcka ut dessa känslor. utvecklas sist. vi har sett att folk kan prata men inte förstå vad de säger och vissa kan inte prata men förstår vad du säger utvecklas jättesent evolutionärt och individuellt, man kan tänka på konsekvens, vi kan planera framtiden, mentalkapacitet. göra två saker samtidigt (kognitiva funktioner). Vid 25 årsåldern så har det utvecklats, men det kan bero när, kvinnor före. ‘

Answer 31

Hjärnan måste skyddas. På huvudet finns hud och sedan senhinna. Under det finns benhinna som stötdämpning mellan kranium och huden. Det förhindrar det som kan komma in i hjärnan. Sedan har vi skallbenet. Innan vi kommer till hjärnan finns massor av olika hinnor. Dura mater, arachnoidea (spindel hinnan), sedan finns ett mellanrum och sedan pia mater. Detta behövs för att hjärnan inte ska skavas mot skallbenet. Det är även ett jätte bra försvar för infektioner. Hjärnhinneinflammationer och infektioner är 90 % dödliga typ.

Answer 32

Alzheimers, bidrar till demens. Hjärnan tynar bort för att volymen minskar med åldern. Tal och minne blir sämre eftersom kognitiva förmågor försvinner. ALS,Nervceller som styr muskler försämras. Vi vet inte vad som triggar detta. Är inte lika vanligt och om den utvecklas mycket kan man få svårt att andas och då kan man dö. Cerebral pares, inte en sjukdom, samling av sjukdomar, att man har fått en skada i hjärna. trauma, lite med syre under fosterutveckling eller i tidig ålder. Kan påverka koordination av rörelse, kan vara i olika grader, mild eller grov. Inte alltid farligt. Epilepsi, samlingsgrej. Olika grov och det som händer är att hjärnan spontant skickar ut nervsignaler vid fel tillfälle. Det som oftast brukar hända är att man tappar medvetandet och att musklerna rör sig utan att man har kontroll. Brukar vara genetiskt. Multipel skleros, Ms, bildas plack i hjärnan, proteiner kumplar ihop sig, kan leda till vad som helst, men till exempel rörelse förmågor och kognitiva förmågor försämras. Vanliga symptom är att synen blir dålig och man har dålig rörelse. Huntingtons sjukdom, genetisk sjukdom, en gen som har slås ut, som påverkar rörelsen. Från födseln. Tal förmåga kan försämras. stroke, hjärnan får inte tillräckligt med syre och kan ske på grund av flera olika orsaker. Kan komma samtidigt som en hjärtinfarkt. Det är alltså vanligt att om man får en hjärtinfarkt drabbas man även av en stroke. Drabbar äldre människor mest. demens, kolla punkt 1. hjärnhinneinflammation, en bakterie/virus sällsynt ibland encelliga sporer som har hamnat bland hinnorna genom att det har hamnat i vätskorna i ryggmärgen, upptäcker man tidigt kan antibiotika ta bort det. Men om det märks senare kan inget hjälpa till, vilket kan orsaka till döds. Hjärnskakning, relativt vanligt, inget sjukdom, det är att hjärnan har fått slag. Om det är hårt slag kan hjärnan skakas mot skalpen vilket kan göra ont. man kan må illa, spy osv. Behandlas med dropp ifall det är illa.

Answer 33

Nervsystem är ett nätverk i blodomloppet. VI måste ha kontakt med alla celler, längre in i huden finns nervceller. Man kan dela in nervsystemet i olika delar eftersom de typ har olika uppgifter. Centrala är den delen som styr resten av kroppen. Kognitiva funktioner, tolkar våra sinnen, där vi kan minnas saker. Hypofysen som bestämmer vilka hormoner som ska skickas ut osv. (hjärnan). Perifera delas in i vad de gör och när de är aktiva, en del tar emot signaler från våra sinnen. Den här delen kallas sensoriska nervsystemet. De skickar signaler till centrala nervsystemet. Somatiska nervsystemet är nervsignaler som hanterar viljestyrda rörelser. Mycket av dessa rörelser som sker i kroppen kan också ske omedvetet. Då är det autonoma nervsystemet som sköter det. Det är framförallt rörelse kopplat till olika organ, diafragman kan röra på sig utan att vi behöver styra det, tarmarna osv. Autonoma kan i princip vara i två lägen, sympatiska nervsystemet. Aktiveras vid stressiga situationer. När sympatiska nervsystemet går sönder kan du inte röra på dig. Parasympatiska nervsystemet aktiveras i vila. Parasympatiska minskar blodflödet, hjärtat pumpas inte lika mycket. får inte tillräckligt med blod i lungorna. Däremot aktiveras hunger, kiss, körtlar för att det ska utsöndra hormoner, blodflödet ökas. När det gäller sympatiska nervsystemet, då man är stressigt så stängs hunger, kiss allt möjligt (mindre blodflöde till dem). Dock vidgas pupillen för att vi ska vara alerta, hjärtat slår snabbare högre blodtryck..

Answer 34

I en nervcell består en membran, för att skapa en gradient av jonder. natrium kalium pumpar i membranet. 3 natriumjoner skickat ut 2 kalium joner in. mer positiva joner ut än in. Det här är standardläge. 70 mV. om en annan nervcell känner av en utjämning, så aktiveras nästa nervcell och deras aktionspotential. När det är aktionspotential är pumparna öppna och diffusion sker. Ganska snabbt börjar jonerna flöda ut, och då är man mer negativ (refractory period), här kan den inte aktiveras igen, när den återhämtar sig aktiveras nästa och så kan den första vila komma till ett normal läge. Inom loppet ab 3-4-5 millisekunder har nervcellen gått från negativ till positiv till negativ. Vilopotential är när man har mer positiva på insidan. Nervceller kan regera 200 meter/s.

Answer 35

Nervceller är speciella, de ser minst ut som en vanlig cell. De kan se olika ut. Dendrit tar emot signalen, axon skickar vidare signalen. Tidigare forskning sa att nervceller inte kan dela på sig, men ny forskning tyder på att det inte är sant. Det går, men det är begränsat och vissa kan bara. Permanenta nervskador är en faktor. Axon är oftast en lång sträcka som har schwannceller som sitter på axon. Nervcellen är det svarta och schwanncellerna är det runt. De har ett myelin hölje som fungerar som isolering. Nervsignalen kan bara gå åt ett håll och där vi inte har ett myelin hölje kommer signalen ut, till en annan cell, en muskelcell exempelvis eller annan nervcell. Det finns vissa sjukdomar där myelin höljet har gått sönder. Mellan schwanncellerna finns en ranvierisk nod som är mellan.

Answer 36

I en nervcell består en membran, för att skapa en gradient av jonder. natrium kalium pumpar i membranet. 3 natriumjoner skickat ut 2 kalium joner in. mer positiva joner ut än in. Det här är standardläge. 70 mV. om en annan nervcell känner av en utjämning, så aktiveras nästa nervcell och deras aktionspotential. När det är aktionspotential är pumparna öppna och diffusion sker. Ganska snabbt börjar jonerna flöda ut, och då är man mer negativ (refractory period), här kan den inte aktiveras igen, när den återhämtar sig aktiveras nästa och så kan den första vila komma till ett normal läge. Inom loppet ab 3-4-5 millisekunder har nervcellen gått från negativ till positiv till negativ. Vilopotential är när man har mer positiva på insidan. Nervceller kan regera 200 meter/s.

Answer 37

Nervceller kan då skicka joner till varandra, men ibland vill nervsystemet prata i en gradient eller långsammare. När cellerna pratar med varandra med joner kan den inte gå långsamt utan den går lika fort hela tiden. Den kommunicerar långsamt kemiskt. Membranblåsor i slutet av nervceller där de kan släppa ut ämnen. Man reglerar hur ofta och under hur lång tid. Det sker exocytos och finns det en nervcell bredvid som har receptorer så kan den reagera. Den kan sedan översättas till en elektrisk signal. Centrala jobbar mer med dopamin som är ett ämne som sedan kan aktivera andra ämnen. Endorfiner är mer specifika och används för att säga till kroppen att något har gått bra och att man mår bra. Parasympatiska och sympatiska ska aktivera två olika lägen, acetylkolin för parasympatiska och noradrenalin för sympatiska. Noradrenalin är hormonet som är grunden till att andra hormoner aktiveras och är till för stress. Dessa utsöndras relativt snabbt.

Answer 38

Sensoriska signaler som tas in, vi har fem sinnen. Känsel, lukt, syn, hörsel och smak. Ju större kroppsdel desto bättre sinnen. Vi har bra färgseende och detaljseende däremot har vi dåligt långseende. Vi har otroligt mycket känselceller i våra händer. Exempelvis uppfattar temp, genom handen men inte armen, även i fötterna är vi också känsliga. Det finns andra däggdjur som har mycket känsel, till exempel elefanter som har mycket känsel i snabel. Känsel ska framförallt ta emot signaler genom huden. Man delar upp huden i olika lager, överhud. Döda hudceller bara celler som består av keratin och thats it. Ett skydd. Det är relativt tunnt, en halv millimeter ungefär. Medelhud/läderhudhar vi känsloceller, de är alltså mycket längre in, men om vi känner ett tryck så känner vi fortf för att trycket fortplantar sig. En annan anledning vi känner bra är på grund av hår som sitter i en hårsäck som är nära nervceller. Många djur använder sig av detta, katter med deras morrhår och uttrar. Vi har olika nervceller som är bättre på att känna specifika tryck. Förmågan att känna smärta känner vi ytligt och det finns lite i överhuden. Längre ner i underhuden har vi pacini-kropp ( en typ av nervcell) som känner tryck, kittling och vibrationer. Andra nervceller som framförallt känner värme för att det inte ska vara för kallt eller för varmt. I underhuden har vi mycket blodkärl. Luktloben ligger ovan skallbenet, utanför skallbenet har vi små känselceller (luktceller) kemoreceptorer,kemoreceptorer, uppfattar viss doft, inte jätte specialiserade, anledningen att vi känner igen olika många dofter är att det finns doft koder som är kombination av kemoreceptorer. Med hjälp av mitral celler, vi kan även skapa en gradient. Hundar kan dofta mer eftersom de har fler kemoreceptorer, vi människor har en begränsad lukt eftersom att det inte behövs för att överleva. Något som alla Jacobsons organ, som uppfattar feromoner, ormar kan exempelvis “smaka” på luften för att veta om djur är dräktiga. Vi människor kunde känna detta förr i tiden, men idag kan vi inte medvetet göra det. Det är kanske 10 000 dofter? det finns organismer kan lukta vatten, djur på savanner kan lukta på vatten. Smak och lukt är nästan samma organ. Vi har fem olika kemoreceptorer. När vi säger att något smakar exempelvis kanel, så smakar det inte kanel egentligen utan vi känner lukten kanel, det smakar beskt. Det som smakar beskt uppfattar vi att vi ibland inte ska äta det. Umami- femte kemoreceptorer. Smak är inte uppdelat så som på bilden, utan kemoreceptorerna är lite överallt. Hörsel är väldigt komplex. Främsta kommunikationssätt. Det yttre är örat det ska fångas upp ljudvågor, vibrationer in i hörselgången, sedan trumhinnan som tar ljudvågorna vidare till de tre hörselbenen som vibrerar pga trumhinnan, hörselsnäckan tar sedan vidare vibrationen I hörselsnäckan har vi vätskor och hörselceller, hörselcellerna sitter med ett membran på som kan vibrera med vätskan hela tiden. När membranet vibrerar så kommer ciliierna på cellerna att vibrera och därefter skickas det en nervsignal till hjärnan. Ju längre in i snäckan det vibrerar desto högre toner. Det är därför hjärnan kan tolka olika toner. Det är så här vi översätter ljudet. Det måste tekniskt sätt inte gå den här vägen, människor med hörselproblem har hörselapparater som istället skakar skallbenet nära hörselsnäckan som får allt annat i hörselsnäckan att skaka Innerörat hanterar inte bara det vi hör, utan det finns tre uppsättning av x y z och i hörselgångarna finns också känselceller som ligger där inne och är kopplade till en gele massa, den här påverkas av gravitation så när vi vrider huvudet kommer cellerna röra sig med gele så vet man om man rör sig vänster eller höger. Båggångarna hjälper oss då med balans. Dessa tillsammans med synen hjälper till med balansen. Men om du blundar är det bara båggångarna som hanterar balansen. Man kan börja må illa på en båt eller en bil eftersom ögonen säger en sak och båggångarna säger något annat. I båggångarna kan cellerna skadas och det kallas kristallsjuka, de skickar fel signaler till hjärnan så man kan må väldigt illa. De som är döva är bättre på andra sinnen. Synnerv som går till hjärnan. Hornhinnan är till för att skydda det fina organet, genomskinligt så endast ljus kan ta sig igenom, ett hål i ögat är själva pupillen, pupillen justerar ljusinsläppet. Ljuset ska in där och sedan genom linsen som bryter ljuset så att det hamnar på rätt ställe sen. Tekniskt sett runt pupillen finns iris eller regnbågshinnan som är till för att signalera olika känslor. När ljuset har bryts ska det hamna på näthinnan. Här finns celler som uppfattar ljus. Det finns den ena som uppfattar ljus eller inte och en som uppfattar färg. Dessa är fotoreceptorer, tappar och stavar. Ljus som hamnar på gula fläcken ser vi bäst. En punkt där synnerven kommer ut kallas blinda fläcken, där vi inte ser. Hjärnan fyller dock i denna punkt om vi kollar med ett öga, men om vi kollar med båda ögon ser vi inte fläcken. Ögat reagerar på fotoner men ser inget, synnerven går ända tilll nackloben där vi ser. Högerögats synnerv går till vänster sida och vänsterögat till höger sida, vilket gör bilden fel men hjärnan vänder på det. Men vi kan ändra detta. Hjärnan vänder denna bild. Linsen ändrar för att vi ska se på nära och långt håll. Detta är för normalseende.

Answer 39

Om man är närsynt eller översynt så är det för att linsen fungerar fel eller att ögat är inte helt runt. Närsynt så är ögat för avlångt. Och när man är översynt så bryts ljuset för långt bak. Om man från ingenstans får en suddig syn då är det nog pågrund av att näthinnan har lossnat.

Answer 40

jag venne kanske för att få i sig ämnen vi inte kan bygga

Answer 41

Ja, vissa vitaminer och mineraler så vi behöver äta de. Även kolhydrater och fetter och proteiner jag vet inte jag orkar inte.

Answer 42

Grundprincipen är samma för olika djur, man tar ut restprodukter som har skapats eller sådant man inte vill ha. Är man en encellig organism sker detta av sig själv med diffusion. Är man lite större exempelvis en mollusk så har man en kanal som är in och ut. Man har alltså en hålighet i kroppen. Blötdjur och leddjur har sånt här. Leddjur har en simpel kapsel de kallar tuggmage och körtlar. Fåglar har en kräva som är en påse där de lagrar maten. Sedan bearbeta det senare, de har körtelmage som liknar den som vi har. Det utsöndras enzymer och sker en nedbrytning. De har även en muskelmage som knådar och förstör maten. Vissa fåglar sväljer stenar för att finfördela maten. Vissa ryggradsdjur som idisslare har flera magar för att de äter gräs som är svårt att bryta ned pga cellulosa. De har flera magar där det lever bakterier och man processar maten i flera steg. Man äter maten och den hamnar i vom där man kan ta ut lite glukos. Kon spyr upp det igen och tuggar sedan ner i bladmagen, upp igen sen nätmagen, upp igen och sedan löpmagen och sedan vidare. Vi människor har inte detta. Deras blindtarm är stor för att kunna äta gräs, våran blindtarm är liten och används inte.

Answer 43

Vårt magsystem är ganska komplex, vi har många olika delar som maten ska gå igenom. Vi tuggar mat, vi har mekanisk nedbrytning i munnen. I munnen har vi saliv som utsöndras från tre körtlar. En av de körtlarna sitter nära vid tinningen, så om man trycker till lite kan vi trycka ut mer saliv. Vi sväljer vår mat genom matstrupe, maten hamnar sedan till magmunnen som är lik en dörr till magsäcken. Magmunnen kan öppnas i fall man har ätit fel… , vissa har sjukdomar så att de har problem med magmunnen och får sura uppstötningar. magsäcken aktiverar enzymer, fräter maten, den har alltså många funktioner . Vid tolvfingertarmen finns en bukspottkörtel för att neutralisera ph. Det kommer massa saltsyra från magsäcken som måste neutraliseras. Levern producerar galla som bryter ned fett. I tolvfingertarmen alltså sker mycket nedbrytning. I tunntarmen upptas näringen från maten , sedan tjocktarmen. Tjocktarmen bryter ned stora kolhydrater. Resten samlas sedan i ändtarmen, ja… det… Vårt magsystem är ganska komplex, vi har många olika delar som maten ska gå igenom. Vi tuggar mat, vi har mekanisk nedbrytning i munnen. I munnen har vi saliv som utsöndras från tre körtlar. En av de körtlarna sitter nära vid tinningen, så om man trycker till lite kan vi trycka ut mer saliv. Vi sväljer vår mat genom matstrupe, maten hamnar sedan till magmunnen som är lik en dörr till magsäcken. Magmunnen kan öppnas i fall man har ätit fel… , vissa har sjukdomar så att de har problem med magmunnen och får sura uppstötningar. magsäcken aktiverar enzymer, fräter maten, den har alltså många funktioner . Vid tolvfingertarmen finns en bukspottkörtel för att neutralisera ph. Det kommer massa saltsyra från magsäcken som måste neutraliseras. Levern producerar galla som bryter ned fett. I tolvfingertarmen alltså sker mycket nedbrytning. I tunntarmen upptas näringen från maten , sedan tjocktarmen. Tjocktarmen bryter ned stora kolhydrater. Resten samlas sedan i ändtarmen, ja… det…

Answer 44

Tarmen har en specifik uppbyggnad. Om vi tar tunntarmens yta är det inte mycket yta, men diffusion sker över en yta och desto mer yta desto mer diffusion. Tunntarmen har många veck för att öka näringsupptagningen som har små utskott som kallas villi, som sedan har mikrovilli. Det ger 200-300m2 mer yta. Vi ser detta i komplexa djur. Tittar vi på tunntarmen har den glatt muskulatur på insidan, mukosa och submukosa runt villi. Vi har olika mikrovilli, endorkina celler (utsöndring av enzymer), absorberande celler och bägarceller.

Answer 45

Det finns många enzymer med specifika uppgifter, exempelvis pepsin för att bryta ned proteiner till peptider. I saliven har vi amylas för att bryta ned stärkelse. I bukspott finns pankreasamylas som bryter ned stärkelse. Fosfolipas bryter ned fosfolipider. Pepsin bryter ner protein. Laktas bryter laktos. Om man är laktos intolerans är det svårt att prodcuera laktas, då är det bakterier som bryter ned det och då bildas mycket gas.

Answer 46

Magsyra är otroligt surt, ren saltsyra. Det finns olika körtlar, salivkörtlar som bryter ned kolhydrater med amylas och kan neutralisera ph förändringar för att inte förstöra tänder. Sedan sänks ph ner mot magsäcken. Det finns parietalceller som utsöndrar saltsyra. Huvudceller som är endokrin celler som utsöndrar pepsinogen, förstadie till pepsin. Bägarceller utsöndrar mukus, de neutraliserar ph värden i magsäcken.Det är en lik en skydd för magsäcken så att hög ph inte förstör andra funktionerna i magsäcken och då användes karbonater. det är dåligt om ph är för lågt och detta får bara ske när vi ska äta Cellerna som ska producerar i samband med karbonater i blodomloppet, Kloridjoner utsöndras tillsammans med detta vatten. Koldioxid finns alltid i blodet. Det finns en mukushinna som är utanför magsäcken. det är dåligt om ph är för lågt och detta får bara ske när vi ska äta. Hjärnan säger till magen att producera saltsyra när den ser mat. Detta är cefalisk fas. Centrala nervsystemet producerar ut histamin och gastrin som påverkar parietalcellerna att producera saltsyra. Vissa peptider kan aktivera detta. Så om vi har ätit mat så kan det också produceras saltsyra. Det finns receptorer som märker av detta. Detta sker då när vi har sväljt maten. Detta är gastrisk fas. Har vi mat i tarmen så kan den också säga till att producera gastrin. Denna fas är intestinal fas.

Answer 47

olika typer av absorption beroende på molekyl Faciliterad diffusion Koncentrationskillnader, men underlättas av bärarmolekyler nästan ingen energi Bärar molekylerna kan också göra detta, men det är inte diffusion utan aktiv transport Man är oftast trött efter att man har ätit på grund av detta. Fett tycker inte om vattenmiljö och har svårt att ta sig igenom cellen. Det kan vara alla möjliga fettmolekyler, de ansamlar sig som fettdroppar och de måste brytas ned. Det är det galla gör. Det som bildas är mindre fettmolekyler man kallar miceller. Miceller kan transporteras sedan med hjälp av bärmolekyler. Det finns sen ytterligare enzymer i cellen som kan bryta ned fettcellerna. Sedan bygger man ett paket, chylomikroner som är en slags proteinfettbubbla genom att ta massa fetter in i en bubbla med proteiner för att göra det stabilt och lättransporterbar till blodomloppet. Majoriteten av chylomikronerna hamnar i lymfsystemet och inte i blodet. 20% i blodet. Chylomikronerna transporteras ut med exocytos.

Answer 48

Det är en rörelse i tunntarmen, där musklerna kontraherar lite i taget långsamt för att få fram maten genom tarmarna.

Answer 49

Vitamin A, D, E, K, B, C. C är för bildning av kollagen. B är coenzym i olika processer. K, syntes i levern. E, skyddar cellmembran. D absorption av kalcium. Mineraler, jod finns i sköldkörteln. Järn, hemoglobin. Kalcium, skelett och tänder.

Answer 50

Gemensamt för alla organismer * Cellerna måste göra sig av med avfallsprodukter * Koncentrationen av joner och molekyler måste hållas på en lagom nivå * Vätskebalansen måste upprätthållas * Avfallsprodukter * Kväverester från proteiner Exkretion, att man kissar ut sådant som har varit i kroppen. Encelliga kan utsöndra dessa ämnen direkt ur huden. Man behöver behålla en homeostas, detta kan vi hjälpa med vätskebalansen. Aminogrupper kan relativt enkelt bilda ammoniak vilket är skadligt för kroppen. Kroppen gör om det till antingen urea eller urinsyra.

Answer 51

Beroende vad man lever för typ av miljön är balans och koncentration olika. I vattenmiljö har organismer högre koncentrationer av joner. Insjöfiskar utsöndrar vatten konstant. deras kiss är mestadels av vatten. Tvärtom i saltvatten blir fisken uttorkad, saltkoncentrationen högre, då vill vatten spontant lämna ifrån kroppen, speciellt joner. Havsfiskarnas kiss blir nästan fast eftersom de inte vill slösa vattnet. Vi människor och land organismer kan skifta vår koncentration i urinet vid behov.

Answer 52

Njurarna tar hand om kiss, har stark kontakt med blodomloppet. Blodet kommer till en sektion av njuren. Det finns tusentals sådana sektioner. Blodet kommer till en kapsel, bowmans kapsel. Ett nysta med blodkärl. Glomerus är ett slags filter av struktur med håligheter där blod kan flöda igenom filtret. Det finns membranproteiner som kan binda till joner och kväveföreningar. Efter detta passar blodet på att slingra sig runt ett långt kärl av diffidureingar av salter. Efter detta är blodet väldigt rensat. Det som bildas i bowmans kapsel är primär urin, ju länge bort från bowmans kapsel desto renare blod. Proxima tubuli är det som kommer direkt ut ur kapseln. I distala tubuli sker i princip samma sak upptagning av joner, men av mindre mängd. Vid uppsamlings röret har vi sekundärurin, alltså vårat urin vi exkretionerar ut. Vatten absorberar hela tiden upp för att man inte ska kissa ut nödvändiga saker.

Answer 53

har man problem med njurarna, kan bloder förgiftas och man kan dööö 🙁. Denna organ är lätt att ersätta och transplantera. cancer som får njurarna att sluta fungera, dricka alkohol som orsaker njursvikt. Vad man äter vad heter det diet? Dialys. På en vårdcentral får du en injektion där blodet pumpas ut. En maskin har samma receptorer som njurarna och renar blodet. Har man njursvikt gör man detta en gång i veckan.

Medicin Flashcards

(77 cards)