Metafysik Flashcards
(25 cards)
Thales
Var en av de tidigaste naturfilosoferna och hans svar var att allt ytters består av vatten, han ansåg även att allt består av samma material “allt är vatten” han valde vatten som urämne för att utan vatten dör allt levande.
Herakleitos
Han ansåg att det inte finns något fast och oföränderligt utan allt är förändring, därför är förändring det enda verkliga.
Zenon
Han var skeptiker= Tvivlade på allt som gick att tvivla på
Tvivlade bland annat på att allt var vatten och en verklighet utanför oss själva
Han sa att det inte finns förändring vilket han bevisade genom sina paradoxer= Självmotsägelser
Demokritos
Var materialist, ansåg att allting består av urämne, så allt består av samma massa/materia och denna materia kan aldrig skapas eller förstöras. Det som händer i världen beror enligt honom på att atomerna befinner sig i rörelse.
Nya saker idag beror på att dessa urämne förändras/ ändrar form på grund av hur urämnet rör sig eller binds samman. Beroende på hur urämnet sitter ihop med varandra har något en speciell färg eller smak. Urämnen kallar vi idag atomer.
Demokritos hävdade dock att det bara fanns en sorts atom och att vi inte kunde dela dem, men de vet vi inte stämmer idag.
Platon
Platon menade att det som är verkligt är det som inte förändras alltså är det som hela tiden ändras och aldrig stannar kvar som det är minst verkligt.
Platon byggde då en verklighetsteori utifrån varaktighet som han tyckte var viktig, han gjorde då en uppdelning i två världar, och dom två världarna är: sinnevärlden och idévärlden= Objektiv idealism
Förklara Platons objektiva idealism
Sinnevärld: Platons sinnevärld är den värld som vi uppfattar med våra sinnen. Sinnevärlden utmärks av att den hela tiden förändras, därför blir den också mätt mindre verklig enligt Platons måttstock.
Idévärlden: Det finns också en idévärld enligt Platon vid sidan av sinnevärlden. I idévärlden finns de eviga och oföränderliga idéerna. Idéerna är inte något människan skapat som bara finns i vårt medvetande utan det existerar helt oberoende av om vi känner till dem eller inte.
Platon menade också att det fanns ett samband mellan hans världar. Sinnevärlden är en avspegling av idévärlden. En ritad cirkel är en avspegling av begreppet cirkel som finns i idévärlden. Länken mellan dessa två världar är förnuftet, det är genom förnuftet vi får kunskap om verkligheten. Förnuftet är den del av vårt psyke som möjliggör vårt tänkande.
George Berkeley
Trodde att all kunskap kommer från våra sinnesintryck. Berkeley argumenterar för att vi aldrig kan uppfatta materiella föremål utan endast ljud, färger, dofter etc. Och ljud, färger, dofter etc. Vi kan inte vara säkra på att det vi ser finns i verkligheten, det finns ju i vårt medvetande, inte utanför det.
Dessutom menar Berkeley att sinnesintryck är subjektiva(personliga åsikter eller uppfattningar):
Upplevelsen av färg kräver att vi har friska ögon, upplevelsen av ljummet vatten som varmt/kallt beror på våra händers temperatur. Alltså är detta subjektiv idealism= verkligheten är subjektiv
Om du ser en bänk som du känner på, knackar på då drar du slutsatsen att det finns en bänk framför dig, men enligt Berkeley har du bara en samling av sinnesintryck i ditt medvetande. Du kan inte se, känna eller höra att dessa intryck stämmer med en fysisk existerande bänk, därför ska man enligt Berkeley bara anta att bänken bara finns i ditt medvetande.
Berkeley hade även själv problem med hans tankesätt, då han ställde sig frågan “finns inte bänken om jag tittar bort?”
Hans svar till det var då att jo, den finns eftersom att den hela tiden finns i guds medvetande.
Om ett träd i skogen faller, men ingen hör det, gör det då något ljud? Berkeley svarar då detta genom att säga: Gud finns ju, och allt finns i gudsmedvetande, så gud ser alltså detta och uppfattar det även fast ingen är där.
Berkeleys subjektiva idealism innebär att man endast accepterar existensen av medvetandet och dess innehåll.
René Descartes
Var skeptiker, han tvivlade alltså på allt som gick att tvivla på för att komma fram till om det finns någonting som är säkert.
Han ställde massa frågor till säg själv kring vad som är säkert. Till exempel kan jag vara säker på att 1+1=2, nej det kan vara någon som lurar mig, osv.
Men, Jag tänker i alla fall, alltså finns jag= “Cogito ergo sum”. Det var det enda han var säker på. Själen är enligt Descartes inte våra tankar utan det är den substans i vilken tankarna finns.
Efter Descartes bevisat själens existens, gick Descartes vidare att bevisa Guds existens: Eftersom att vi är ofullkomliga kan vi inte ha skapat tanken att det finns något perfekt. Den tanken måste komma från det perfekta, alltså Gud.
Sen går han över till att beskriva det materiella och därmed kroppens existens. Gud som är god kan inte lura oss att uppfatta saker som inte finns. Våra sinnesintryck säger ju att vi har en kropp och att det finns andra materiella föremål.
Descartes verklighetsteori i korthet:
1) Jag finns och består av en själ (icke-materiell)
2) Eftersom jaget kan tänka att det finns något fullständigt, men inte är fullständigt, måste alltså något yttre vara fullständigt, något utanför mig själv , Gud. Gud finns och är god, därför vill Gud inte visa en felaktig bild av världen
3) Alltså existerar det en yttervärld (materiell), Gud ser till att världen jag ser existerar.
Slutsats: Descartes teori blir en blandning av idealism och materialism. Verkligheten består av icke-materiella själar och materiella ting= Dualism
Karl Popper
Ansåg att vi är helt och hållet materiella
Han sa att vårt medvetande är väldigt komplext. Han var pluralist och talade om tre skilda tillstånd/världar som vi människor kan uppfatta omkring oss
Värld 1= Materiella föremål (Fysiska objekt)
Värld 2=Uppkommer ur värld 1, och består av våra subjektiva upplevelser, psykiska företeelser t.ex känslor eller medvetande
Värld 3=Uppkommer i sin tur ur värld 2 och där finns produkterna av vårt mänskliga medvetande, sociala företeelser, t.ex konstverk, filosofiska teorier eller sagor.
Skillnaden mellan värld 1 och värld 2 är vi medvetna om utan att vi tänker på det.
Skillnaden mellan värld 2 och värld 3 består huvudsakligen av att innehållet i värld 3 har en mer objektiv existens på ett annat sätt än vad innehållet i värld 2 har. Om jag bara har en historia i mitt huvud är det mindre objektivt än om jag skriver ner den på papper.
Så länge en saga bara finns i skaparens tankar tillhör den värld 2.
Men när den berättas och skrivs ner så får den en objektiv existens, oberoende av sagans upphovsman och blir därigenom en del av värld 3. Sagan kan fortsätta existera i värld 2 det gör den i så fall hos alla som läser eller tänker på sagan. Någon kan glömma bort sagan och då lämnar värld 2, men så länge sagan finns kvar i någons bok i värld 3 kan den alltid upptäckas på nytt.
A-serien
A-serien innebär att händelserna ordnas i de tre kategorierna dåtid, nutid och framtid. Samt att de dessutom successivt övergår från framtid till nutid och från nutid till förflutet.
B-serien
B-serien innebär att händelserna ordnas med relationerna före, efter, och samtidig.
Presentism
Presentism betyder att bara det som händer just nu är verkligt, och allt annat, det som har hänt eller kommer att hända, är inte verkligt på samma sätt.
Eternalism
Innebär att inte bara det nuvarande existerar, utan även det förflutna och det som ligger i framtiden.
Expandism
Är ett mellanting mellan presentismen och eternalismen. Det nuvarande och det förflutna existerar och tillväxer kontinuerligt, men det som ligger i framtiden existerar inte än. Det finns en nutid som rör sig framåt och allting i dåtiden finns kvar och expanderar.
Presentism kopplat till A-serien
Presentism kan kopplas till A-serien av tid. A-serien handlar om tidens flöde och hur händelser upplevs som nuvarande, förflutna eller framtida. Enligt A-serien är nuet alltid i rörelse, och det som är just nu i detta ögonblicket är det som är verkligt. Så om man tror på presentism tror man på A-serien eftersom att nuet är en del av A-serien.
Eternalism kopplat till B-serien
B-serien beskriver tid som en objektiv struktur där alla tidpunkter – det förflutna, nuet och framtiden – existerar på samma sätt. Enligt eternalismen är tid oavsett om de är förflutna, nuvarande eller framtida, är lika verkliga. Om vi är eternalismer så tänker vi att allting är lika verkligt hela tiden.
Expandismen
Expandism kopplas till A-serien av tid och B-serien. I A-serien är nuet alltid är i rörelse och händelser upplevs som antingen nuvarande, förflutna eller framtida. Expandismen ser på tiden som något som ständigt expanderar, där nuet utvidgar sig framåt och bakåt i tiden. kopplas också till B-serien eftersom att B-serien ger oss ett sätt att förstå hur händelser i ett expanderande universum hänger ihop, utan att behöva fokusera på nuet.
Monism
Thales & demokritos
Materialism
Demokritos
Idealism
Platon och Berkeley
Dualism
Descartes
Pluralism
Karl popper
Vad ansåg zenon om verkligheten och hur argumentera han för sin stånd punkt
Inget förändras, bevisade detta genom sina paradoxer haren och sköldpaddan, haren hinner aldrig i fatt eftersom att sköldpaddan alltid är i rörelse
Vilken typ av verklighetsteori har de olika filosoferna
Platon=objektiv idealism
Berkeley=subjektiv idealism
