Metafysik och epistemologi Flashcards
svar av ChatGPT <3 (29 cards)
1
Q
Vad innebär idealismen?
A
- Idealism: Filosofisk riktning där verkligheten är mental eller idébaserad, andlig.
- Motsats till materialism, som ser verkligheten som fysisk.
- Viktiga filosofer: Platon
2
Q
Vilka olika inriktningar finns det inom idealismen? Redogör kortfattat för dem.
A
- Subjektiv idealism (Berkeley) – Ett upplevande subjekt är nödvändigt för att något ska finnas
- Objektiv idealism (Platon) – Idéläran
- Kritisk idealism (Kant) – Vi kan bara veta något om våra upplevelser. Men det betyder inte att det bara är våra upplevelser som existerar.
3
Q
Vad innebär Platons idélära? Redogör kortfattat för den.
A
- Platons idélära: Verkligheten består av två världar – sinnevärlden och idévärlden.
- Idévärlden: Evig och oföränderlig, innehåller de perfekta formerna (idéerna) av allt.
- Sinnevärlden: Den fysiska världen vi upplever, en ofullständig avspegling av idévärlden.
- Kunskap: Äkta kunskap handlar om idéerna, inte det sinnena uppfattar.
- Exempel: En perfekt cirkel existerar bara i idévärlden, medan alla cirklar i sinnevärlden är bristfälliga kopior.
4
Q
Vad innebär materialismen?
A
Materialism: Filosofisk riktning där allt som existerar är materiellt eller fysiskt.
* Motsats till idealism, som betonar medvetandet och idéer.
* Metafysisk materialism – Verkligheten består endast av materia, inget andligt eller övernaturligt existerar.
* Kända förespråkare: Demokritos (atomism),
5
Q
Vilka filosofiska implikationer får kvantfysiken?
A
- Realitetens natur – Kvantfysiken utmanar den klassiska idén om en objektiv, oberoende verklighet (ex. våg-partikel-dualiteten).
- Observereffekten – Mätning påverkar utfallet (ex. Heisenbergs osäkerhetsprincip), vilket väcker frågor om medvetandets roll i verkligheten.
- Indeterminism – Till skillnad från klassisk fysik är kvantvärlden inte strikt deterministisk, vilket påverkar synen på fri vilja och kausalitet.
- Parallella världar – Många-världar-tolkningen (Everett) antyder att varje kvantval kan skapa alternativa verkligheter.
- Icke-lokalitet – Kvantsammanflätning visar att partiklar kan påverka varandra momentant på avstånd, vilket utmanar klassiska rumsliga föreställningar.
6
Q
Vilka källor till kunskap finns det?
A
- Rationalism – Kunskap kommer från förnuftet och logiskt tänkande (Descartes, Platon).
- Empirism – Kunskap grundas på erfarenhet och sinnesintryck (Locke, Hume).
7
Q
Hur kan rationalism och empirism som källor till kunskap kritiseras?
A
Kritik mot rationalism
* Brist på empirisk grund – Förnuft och logik utan sinneserfarenhet kan leda till spekulation utan verklighetsförankring.
* Matematiska och logiska sanningar är inte alltid tillämpbara – Bara för att något är logiskt sant betyder det inte att det gäller i verkligheten.
* Olika slutsatser – Olika tänkare kan komma fram till motstridiga “självklara” sanningar.
Kritik mot empirism
* Sinnesintryck kan vara opålitliga – Illusioner och perception visar att vi ibland tolkar verkligheten fel.
* Problem med induktion – Att dra generella slutsatser från begränsade observationer (Humes induktionsproblem).
* Abstrakt kunskap saknas – Empirism har svårt att förklara medfödda idéer och matematiska principer som inte kommer direkt från erfarenhet.
8
Q
Vad innebär ”tyst kunskap”?
A
- Tyst kunskap (tacit knowledge) är kunskap som är svår att uttrycka eller förklara verbalt.
- Den erhålls genom erfarenhet och praktisk användning snarare än genom teoretisk inlärning.
- Exempel: Att kunna cykla eller spela ett instrument – du kan göra det men har svårt att beskriva exakt hur du gör.
- Tyst kunskap är ofta personlig och situationell, och delas vanligtvis genom praktik snarare än genom formella instruktioner. Dvs. normer
- Kallas ibland “know-how” och kontrasteras mot “explicit knowledge”, som är kunskap som kan uttryckas i ord och siffror.
9
Q
Hur lyder Platons definition av kunskap?
A
Kunskap är sann tro på goda grunder
10
Q
Vad menade Descartes med ”cogito ergo sum” och hur kom han fram till det?
A
- “Cogito ergo sum” betyder “Jag tänker, alltså är jag”.
- Descartes kom fram till detta genom sin metod för radikal tvivel. Han tvivlade på allt – inklusive världen omkring honom, sina sinnesintryck och till och med hans egen kropp.
- Han insåg dock att det var omöjligt att tvivla på sin egen existens medan han tvivlade, eftersom tvivlandet själv krävde ett tänkande subjekt.
- Därmed drog han slutsatsen att det enda han med säkerhet kunde veta var att han existerade som ett tänkande väsen.
11
Q
Vad innebär rationalismen inom epistemologin?
A
- Rationalism inom epistemologin innebär att kunskap huvudsakligen kommer från förnuftet och medfödda idéer.
- Menar att vissa kunskaper kan vara sanna oberoende av erfarenhet, genom logik och tänkande.
- Kända rationalister: René Descartes, Spinoza, Leibniz.
- Betonar att sinnesintryck kan vara opålitliga och att vi kan få säker kunskap genom förnuftet.
12
Q
Ge exempel på en rationalist och vad denne tänkte.
A
- René Descartes är ett klassiskt exempel på en rationalist.
- Han ansåg att verklig kunskap inte kan komma från sinnesintryck, eftersom dessa kan vara vilseledande.
- Descartes menade att förnuftet, särskilt genom logik och matematik, är den enda säkra källan till kunskap.
- Hans berömda uttalande “Cogito ergo sum” (“Jag tänker, alltså är jag”) reflekterar hans syn på att medvetandet och förnuftet är det enda som kan bevisas med säkerhet.
13
Q
Vad innebär empirismen inom epistemologin?
A
- Empirism inom epistemologin innebär att kunskap kommer från erfarenhet och sinnesintryck.
- Betonar att vi lär oss genom att observera världen och basera våra slutsatser på dessa observationer.
- Menar att vi inte föds med medfödda idéer, utan att all kunskap härstammar från det vi upplever.
- Kända empirister: John Locke, George Berkeley, David Hume.
- Kritik mot rationalismens idé om medfödda kunskaper och betonar istället vikten av erfarenhet.
14
Q
Ge exempel på en empirist och vad denne tänkte.
A
- David Hume är ett exempel på en empirist.
- Han menade att all kunskap härstammar från sinnesintryck och erfarenheter, och att vi inte har medfödda idéer.
- Hume argumenterade att vi inte kan ha säker kunskap om världen bortom det vi direkt upplever, och han ifrågasatte också idén om kausalitet (orsak och verkan), eftersom vi bara ser att saker händer tillsammans, inte att en orsak verkligen orsakar en effekt.
- Han betonade att våra idéer är kopior av sinnesintryck och att vi inte kan veta något förutom det vi direkt kan observera.
15
Q
Vad innebär Lockes ”tabula rasa”?
A
- Tabula rasa (latin för “tom tavla”) är John Lockes idé att människan föds utan medfödda idéer eller kunskap.
- Enligt Locke är sinnet som ett tomt blad, och all kunskap kommer genom erfarenhet – antingen genom sinnesintryck (empirism) eller reflektion på dessa intryck.
- Detta innebär att vår förståelse av världen formas helt av våra upplevelser och att vi inte har någon medfödd kunskap eller idéer.
16
Q
Vad syftar Locke på när han pratar om primära och sekundära egenskaper?
A
- Primära egenskaper: Egenskaper som existerar oberoende av oss och våra sinnesintryck, som t.ex. form, rörelse, storlek och antal. Dessa egenskaper finns i objektet oavsett om vi observerar det eller inte.
- Sekundära egenskaper: Egenskaper som uppstår genom vårt sinnesintryck, t.ex. färg, lukt, smak och ljud. Dessa existerar inte i objektet självt utan är beroende av vår perception.
- Locke menade att primära egenskaper är objektiva och verkliga, medan sekundära egenskaper är subjektiva och beroende av individens upplevelse.
17
Q
Hume karaktäriseras som en skeptiker. Vad tänkte Hume om kunskap?
A
- David Hume var en skeptiker och ifrågasatte möjligheten till säker kunskap, särskilt när det gäller orsaksförhållanden.
- Han menade att vi inte kan ha direkt kunskap om världen utanför våra sinnesintryck och att våra idéer är kopior av dessa intryck.
- Hume ifrågasatte orsak och verkan, och menade att vi inte kan veta att en händelse orsakar en annan; vi ser bara att de händer i tur och ordning utan att kunna bevisa kausalitet.
- Han hävdade också att vi inte kan ha säker kunskap om framtiden baserat på tidigare erfarenheter (induktionsproblemet).
- Hume trodde att mycket av vår kunskap baseras på vanor och förväntningar snarare än på rationell säkerhet.
18
Q
Hume fokuserade bland annat på kausalitetsbegreppet. Vad innebär det och hur såg han på det?
A
- Kausalitet (orsak och verkan) innebär idén att en händelse (orsaken) leder till en annan händelse (verkan).
- David Hume ifrågasatte kausalitetens natur och ansåg att vi inte kan observera ett direkt samband mellan orsak och verkan.
- Enligt Hume är det vi kallar kausalitet bara en vana eller en mental förväntning: vi ser att två händelser följer på varandra, men vi kan inte direkt veta att den ena orsakar den andra.
- Hume menade att vi inte kan härleda kausalitet genom förnuftet eller erfarenheten, utan att vi bara upplever en kontinuerlig följd av händelser och bygger en tro på kausalitet genom vanor.
- Han ansåg att kausalitet inte kan bevisas logiskt, utan att det är en psykologisk förväntning som baseras på repetitiva erfarenheter.
19
Q
En del hävdar att Kant 1724 – 1894 hittade en lösning på konflikten mellan rationalism och empirism. Vad tänkte Kant om kunskap?
A
- Immanuel Kant försökte lösa konflikten mellan rationalism och empirism genom sin teori om kritisk idealism.
- Kant hävdade att kunskap inte bara kommer från sinnesintryck (empirism) eller från förnuftet (rationalism), utan att det är en kombination av båda.
- Enligt Kant formar vårt medvetande och vårt förnuft världen vi uppfattar, men vi får också information genom våra sinnen.
- Han menade att vi inte kan känna till världen “så som den är i sig själv” (noumenon), utan endast så som vi uppfattar den genom våra sinnen och våra kognitiva strukturer (fenomen).
- Kant hävdade att vissa a priori-kunskaper, som t.ex. tid och rum, inte kommer från erfarenhet utan är nödvändiga former för vår uppfattning av världen.
- För Kant är kunskap en syntes av erfarenhet (empirism) och de kategorier som vårt förnuft använder för att bearbeta dessa erfarenheter (rationalism).
20
Q
På vilket sätt är filosofer idag relativt överens om vad kunskap egentligen är?
A
Filosofer är relativt överens om några grundläggande aspekter av kunskap:
* Traditionell definition: Kunskap ses ofta som “troende rättfärdigad sanning” (Justified True Belief), vilket innebär att man måste tro på något, det måste vara sant och man måste ha goda skäl för att tro det.
* Gettier-problem: Ett problem där JTB-definitionen inte alltid räcker för att förklara vad som verkligen är kunskap, vilket har lett till ifrågasättande av denna definition.
* Epistemologi: Många filosofer håller med om att kunskap handlar om att förstå källor och metoder för att rättfärdiga tro.
* Pragmatiska synsätt: Kunskap kan vara kontextberoende och praktiskt användbar, snarare än att bara följa en strikt definition.
Trots detta finns det fortsatt debatt om detaljerna kring vad som verkligen kvalificerar som kunskap.
21
Q
Hur kan vi människor skilja på det som är verkligt och det som är overkligt?
A
- Empirism: Vi avgör verkligheten genom våra sinnesintryck, dvs. vad vi kan observera och erfara.
- Rationalism: Vi använder vårt förnuft och logik för att förstå verkligheten, eftersom vissa sanningar är medfödda eller kan härledas genom förnuftet.
- Kant: Vi kan inte känna till världen “som den är i sig själv” utan bara genom våra uppfattningar och medvetandets strukturer.
- Pragmatism: Verkligheten definieras genom vad som fungerar praktiskt och ger användbara resultat i vårt liv.
- Skepticism: Vi kan inte vara helt säkra på vad som är verkligt, då våra sinnen och förnuft kan vara opålitliga.
22
Q
Vad innebär korrespondensteorin om sanning?
A
- Korrespondensteorin om sanning säger att:
- Ett påstående är sant om det stämmer överens med verkligheten.
- Sanningen handlar om överensstämmelse mellan påståenden och fakta.
- Exempel: Påståendet “Snön är vit” är sant om snön verkligen är vit i verkligheten.
- Fokus ligger på att reflektera objektiva fakta i världen.
23
Q
Vad innebär koherensteorin om sanning?
A
- Koherensteorin om sanning innebär att ett påstående är sant om det passar in i ett sammanhängande system av trosuppfattningar.
- Sanning beror på att påståendet är logiskt konsekvent med andra övertygelser och påståenden inom samma system.
- Det handlar om hur väl ett påstående harmoniserar med andra etablerade sanningar inom ett visst ramverk.
- Exempel: Ett påstående om naturen kan vara sant om det stämmer med andra vetenskapliga teorier inom fysik eller biologi.
- Koherensteorin fokuserar på inre sammanhang snarare än objektiv korrespondens med verkligheten.
24
Q
Vad innebär en pragmatisk sanningsteori?
A
- Pragmatisk sanningsteori innebär att ett påstående är sant om det är användbart och fungerar i praktiken.
- Sanningen bedöms utifrån de konsekvenser och resultat som följer av att tro på eller använda ett påstående.
- En idé eller teori anses vara sann om den löser problem och är effektiv i verkliga situationer.
- Exempel: Ett påstående om hälsa kan vara sant om det leder till förbättrade resultat i medicinsk behandling.
- Fokus ligger på praktisk användbarhet snarare än objektiv verklighet eller intern koherens.
25
Hur ser relativismen på sanningar?
* Relativismen menar att sanningar inte är absoluta eller universella, utan beroende av perspektiv, kultur, eller individ.
* Sanningar kan variera beroende på sociala, historiska eller kulturella sammanhang.
* Enligt relativismen kan olika grupper eller individer ha olika sanningar beroende på deras erfarenheter eller synsätt.
* Exempel: Vad som anses vara moraliskt rätt kan variera mellan olika kulturer och därmed vara en relativ sanning.
* Relativismen utmanar tanken på absoluta eller objektiva sanningar.
26
Vad innebär induktivismen?
* Induktivism är en metod för att dra slutsatser där man generaliserar från specifika observationer eller erfarenheter till allmänna principer eller lagar.
* Man samlar in data genom observation och experiment och bygger därefter generella teorier baserat på dessa observationer.
* Induktivism används ofta inom vetenskapen där man exempelvis observerar mönster och skapar lagar eller hypoteser från dessa observationer.
* Exempel: Om man ser att solen har gått upp varje dag, kan man dra slutsatsen att solen alltid går upp varje dag.
* Induktivism är mer probabilistisk än deduktivism, vilket innebär att slutsatser inte är garanterade att vara sanna, men sannolika.
27
Vad innebär den hypotetiskt-deduktiva metoden?
* Hypotetiskt-deduktiva metoden är en vetenskaplig metod för att testa teorier och hypoteser.
* Den går ut på att formulera en hypotes baserad på en teori och sedan deducera förutsägelser som kan testas genom observation eller experiment.
* Om förutsägelserna stämmer överens med observationerna, stärks hypotesen. Om de inte stämmer, måste hypotesen revideras eller förkastas.
28
Vad innebär Poppers falsifikationsteori?
* Poppers falsifikationsteori innebär att en teori aldrig kan bevisas sann, men den kan bevisas falsk genom att testas och motbevisas av observationer eller experiment.
* En teori är vetenskaplig om den kan falsifieras – dvs. det ska finnas en möjlighet att visa att den är felaktig genom empiriska tester.
* En teori som inte kan falsifieras, såsom teorier som inte kan testas eller bekräftas på något sätt, är inte vetenskaplig enligt Popper.
* Exempel: Om en teori förutspår att alla svanar är vita, och vi ser en svart svan, falsifieras teorin och måste revideras.
* Popper ansåg att vetenskapen avancerar genom att förkasta falska teorier och ersätta dem med nya, mer hållbara hypoteser.
29
Vilka likheter kan du finna mellan vetenskapen och religionerna?
Här är några likheter mellan vetenskapen och religionerna:
1. Sökandet efter sanning: Båda strävar efter att förstå världen och människans existens.
2. Teorier och trossystem: Både vetenskap och religion har modeller för att förklara fenomen.
3. Försök att förstå det okända: Båda söker svar på frågor om det som inte kan observeras direkt.
4. Etiska riktlinjer: Både kan påverka moraliska och etiska beslut.
5. Gemenskap och tro: Både bygger på gemensamma övertygelser inom sina respektive grupper.
Trots likheterna skiljer sig deras metoder: vetenskapen baseras på bevis och tester, medan religion bygger på tro och uppenbarelse.
