Mikrobiologi (Bakterier,virus,svampar och protozoer mm) Flashcards
(96 cards)
1
Q
Vilka 2 typer av celler finns det?
A
Eukaryota och prokaryota celler
2
Q
vad klassas som en eukaryot cell?
A
Djurceller, svampar och protozoer
3
Q
Definera en eukaryot cell
A
Har alltid cellkärna, cellmembran och organeller.
4
Q
Vad klassas som en prokaryot cell?
A
Bakterier
5
Q
Definera en prokaryot cell
A
Kan vara antingen G+ eller G-, har ingen cellkärna eller mitokonderie. Har tjock cellvägg, cellmembran, plasmider
6
Q
Hur förökar sig bakterier
A
Asexuell förökning
7
Q
Definera virus
A
klassas inte som liv, består av nykleinsyra (DNA eller RNA) omgivet av ett membran, nakna eller höljeförsedda
8
Q
Definera svampar
A
Eukaryota encelliga eller flercelliga organismer vilka lever på dött material, ger upphov till infektioner vilka kan vara ytliga, subkutana eller systematiska
9
Q
Definera protozoer
A
Eukaryota encelliga organismer inhållande DNA, cellkärna och mitokonerie men saknar cellvägg. Är oftast beroende av en vektor.
10
Q
Definera bakterier
A
Är prokaryoter, har en tjockare cellvägg, ibland plasmider samt en kronosom men saknar cellkärna.
11
Q
Bakteriers arvsmassa
A
Alltid DNA
12
Q
Vilken funktion har bakteriens plasmider?
A
En liten rund bit av DNA som kan ge bakterien en fördel ex. producera enzym och ibland gör plasmiden bakterien antibiotika resistent
13
Q
Vilka delar kan vissa bakterier erhålla?
A
Plasmider, kapsel/slem, pili/fimbrie, flagell
14
Q
Vilken funktion och vilka beståndsdelar har bakteriens kapsel/slem?
A
Består av ett lager polysackarider och peptider. Skyddar mot kroppens immunsvar, uttorkning, ämnen i omgivningen och är vidhäftande- vilket är viktig för infästning
15
Q
Vilken funktion och vilka beståndsdelar har en bakteries flaganell?
A
Uppbyggt av enkelt protein, viktig för rörelse.
16
Q
Vilka funktion och beståndsdelar har en bakteries pili/fimbrie?
A
byggs upp av protein. Viktig för Adhesion-infästning och Konjugation-överföring av arvsmassa.
17
Q
Beskriv vilka former en bakterie oftast har
A
vanligast är Kocker och stavar,
mindre vanligt är böjda vibrion och spiroketform
18
Q
Vilken form har en kock
A
rund
19
Q
vilken form har en stav
A
rak linje (ser ut som en kapsel tablett)
20
Q
På vilka olika sätt kan bakterier växa?
A
en&en eller två&två i klasar eller kedjor
21
Q
Vad är en spor?
A
Sporer är till för att en G+ bakterie ska kunna överleva ogynnsamma miljöer. Sporer är otroligt resistenta och tål mycket extrema miljöfaktorer
22
Q
Ge exempel på en bakterie som kan bilda sporer
A
Bacillus/clostridium
23
Q
Beskriv en Grampositiv bakterie
A
G+ är blå i sin färg, tjockt peptidoglykan insprängt med lipoteikonsyra (fett & socker). Oftast sätter sig infektionerna i öron, näsa, hals, hud, luftvägar. Vanligast är rund kocker form
24
Q
Beskriv en Gramnegativ bakterie
A
G- är röda i sin färg, tunn peptidoglykan, yttre membran med LPS (endotoxin), stärker immunförsvaret. Oftast sätter sig infektionen i mag/tarm, urinvägar, lever. Vanligaste formen är stavar.
25
Ge exempel på Grampositiva bakterier
Bacillus
Lactobacillus
Streptococcus
26
Ge exempel på Gramnegativa bakterier
Enterobacter
Pseudomonas
Salmonella
Legionella
27
Vilka skillnader finns mellan RNA och DNA virus
RNA – Muterar lättare, replikeras i cytoplasman och det går mycket fort
DNA – Är stabilare, replikeras i kärnan och utnyttjar värdcellens transkriptions
28
Exempel på RNA virus
Influensa A & Covid19
29
Exempel på DNA virus
Herpes & Hepatit A
30
Beskriv höljeförsedda virus
Höljeförsedda – har membran, proteiner och fett (fett löses upp lättare – mer instabila). Överlever inte i mag/tarm, måste hållas våta och frigörs från cellen via avknoppning. Sprids i större vätskedroppar. Skadas av torka, värme.
31
Beskriv nakna virus
Nakna – är med tåliga och stabila då de är främst uppbyggda av proteiner. Överlever i mag/tarm och sprids lättare via hud, handskakningar, små vätskedroppar och damm, de frigörs genom lys
32
Den största skillnaden mellan nakna och höljeförsedda virus
Nakna - mer tåliga/stabila pga att de främst är uppbyggda av proteiner
Höljeförsedda - mer instabila pga att de innehåller fett vilket löses upp lättare
33
Exempel på nakna virus
Vårtvirus
Adenovirus
Rotavirus
34
Exempel på höljeförsedda virus
Herpesvirus
Hepatit-B virus
Coronavirus
35
Beskriv hur virus går tillväga när de infekterar
De måste först bindas in (absorption), penetrera (gå igenom) cellmembranet och ta sig antingen till Cellkärnan om det är DNA eller bara ta sig till cytoplasman om det är RNA. Den infekterade cellen har ribosomer, ER och golgia som viruset kommer att kunna nyttja.
36
Vad är reassortment?
Reassortment är en process där virus kan byta gener med varandra, vilket kan hända när två olika virus infekterar samma cell. vanligast hos virus med segmenterade genomer, som influensavirus
37
Vad kan reassortment leda till?
Mutation av virus vilket kan skapa nya varienter vilket gör dessa oförutsägbara och svårare att behandla
38
Beskriv hur en generell svamp är uppbyggd
Generell svamp – Har en cellvägg (innehåller kitin-proteinsockerkedjor+glukan) som är kraftig, cellkärna, ER, golgia och membran (fetthölje) runt om. En svampcell är eukaryota celler, har DNA som arvsmassa som ligger som kromosomer i cellkärnan. Svampar generellt är saprofyter, de lever alltså på dött material
39
Beskriv hur en protozo är uppbyggd
Protozo – Är encelliga parasiter och är eukaryota celler. Har ingen cellvägg men har DNA, kärna och mitokondrie. Protozoer är oftast beroende av Vektorer (tropiska miljöer). De är Toxoplasma och kan smitta från djur till miljö till människa
40
Beskriv en infektion orsakad av svamp
Svamp – Vanligast är ytliga svampinfektioner och då drabbas hud, naglar och hår. Svamp kan även uppkomma i ex. ljumske om det har varit fuktigt och oren hud.
Sedan finns det djupa svampinfektioner, då påvärkas uppkomsten av infektionen av patientens allmäntillstånd eller nedsatt immunförsvar pga ex. diabetes, cancer
41
Beskriv/ ge exempel på en infektion orsakad av en protozo
Malaria - myggan är vektor, parasiten infekterar först myggan sedan sticks en människa av bäraren av infektionen malaria.
Toxoplasmos: Lammet är vektor, parasiten lever i vatten djuret dricker sedan slaktas det, människa äter köttet av lammet dåligt tillagat/rått, människan blir infekterad
42
Beskriv hur det går till när man vill resistensbestämma en bakterie vid odling
Man täcker ett objektivglas med bakterien i fråga , sedan placerar man små märkta lappar täckta med antibiotikat som ska visa resistensen.
Är bakterien resistent växer den tätt intill den märkta lappen med den specifika typen av antibiotika, är den inte resistent växer bakterien med en distans från lappen med antibiotika. Beroende på hur stor denna distans är så kan man bedömma vilken antibiotika som har störs effekt att skada bakterien
43
Varför odlar man bakterier i labb?
Det är ett sätt att ta reda på vilken typ av och i vilken fas bakterien är vilken drabbat patienten.
44
Vilka olika faser innefattar en odlingsprocess av en bakterie?
Lag fas, tillväxtfas, stationär fas, deklinationsfas
45
Hur och varför gör man en Gramfärgning?
En metod för infärgning av bakterier som används för bakterieklassificering, då ser man om de är G+ (är blå och avfärgas inte) eller G- (är röd och avfärgas). Denna process är mycket användbar för att se vilken övergripande typ av bakterie det finns i ett prov
46
Förklara ett PCR test
Ett test vilket påvisar om man har en pågående infektion i kroppen
47
Förklara ett serologiskt test
Ett test vilket mäter om du har/haft antikroppar eller inte
48
Virus går att odla men det är svårt, varför?
Virus förökar sig inte självständigt utan är beroende av en värdcell vilket gör odling svårare om man jämför med ex. bakterier vilka kan odlas på konstgjorda medier
49
Förklara Patogenes
Patogenes innebär en infektions uppkomst och utveckling.
En bakteriell patogenes styrs av bakteriens virulens samt pat. status.
50
Förklara Apatogen
Icke sjukdomsframkallande
51
Förklara Opportunistiskt patogen
Normalflorebakterien är ett exempel på en opportunisktisk patogen, det innebär att de kan ta tillfället i akt att ge en infektion om man ex. har nedsatt immunförsvar
52
Förklara virulens
Förmåga att orsaka sjukdom
53
Ge exempel på olika virulensfaktorer som kan öka chansen för infektion (delar hos bakterien)
ökad virulens kan bero på ex.
Kapsel – skyddar bakterien mot fagocytos och mot läkemedel
Pili – hjälper bakterien att binda in i cellen (infästning)
Flagell - gör det möjligt för bakterien att färdas på flera ställen ex. E coli med flagell tar sig upp i urinrören vilket resulterar i UVI
54
Vad är en virulensfaktor?
En eller flera faktorer som ger bakterien en ökad virulens/förmåga att orsaka sjukdom
55
Förklara adherens
Betyder: infästning av mokroorgansismer ex. förmågan celler har att fästa på en yta och orsaka infektion, antingen på kroppens vävnader eller på en annan likartad cell
56
Förklara invasivitet
Betyder: förmågan hos mikroorganismer att tränga in i vävnder eller celler och orsaka sjukdom och skada.
Denna egenskap gör det möjligt för ex. bakterien att etablera en infektion på en djupare nivå
57
Beskriv/förklara sätt bakterier kan uttnytja för att undkomma immunförsvaret
Kapsel: Ett lager slem finns då utanpå bakteriens antigen, till följd maskeras bakteriens ytsignatur och på så sett förhindrar att den fagocyteras (förstörs av immunförsvaret)
Intracellulärt: Maskeras innuti en vektor, gör det svårt för immunförsvaret att eliminera bakterien, kan i vissa fall orsaka kroniska eller svårbehandlade infektioner
Skift/drift: Bakterien ändrar yta vilket gör den svår att upptäcka och elimeneras
Protein A: Genom att binda protein A till antikroppar kan bakterien förhindra att aktivera immunförsvaret och istället deaktivera antikropparna
58
Vad påverkar en patients förmåga att skydda sig mot infektion?
Nedsatt immunförsvar:
Nedsatt barriärskydd: Minskar förmågan att hindra inträngning av patogener ex. skador sår sjukdom
Förekomst/mängd av Fagocyter: Vita blodkroppar eller fagocyter har en central roll i att skydda mot infektioner, om dessa ex. inte fungerar som de ska ökar risken kraftigt
59
Beskriv Stafflucoccus aureus virulens och sjukdomsframkallande förmåga
Staff aureus: (G+) Växer i klasar. Tillhör människans normalflora av bakterier. Flesta barn/vuxna är periodvis budbärare av dessa bakterier vanligast i näsa men även andra slemhinnor och huden. Aureus är den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner eller bölder.
60
Beskriv Stafflucoccus pyogenes virulens och sjukdomsframkallade förmåga
Stafflucoccus pyrogenes: (G+) Växer i kedjor. Den vanligaste orsaken till halsfluss (tonsillit) men även andra sjukdomar såsom impetigo (svinkoppor)
61
Beskriv kroppens olika typer av normalflora
Residentflora – konstant bofast. Vidfästning + förökning (koloniserad).
Transient flora- Tillfällig, mikrober finns på kroppen i timmar /dagar/veckor och sedan dör. Blandning av olika sorter, kan tas bort med tvätt om kontaminerad.
Fördelar: fysiskt hinder och barriär. Sitter i vägen så bakterier inte får plats. Tar näring från andra bakterier. Utsöndrar ämnen som är toxiska.
62
Varför sker bakterieinfektioner lättare till följd av en virusinfektion?
Virus skadar slemhinnor -> då får bakterien i normalfloran lättare fäste
63
Förklara betydelsen av antibiotika, hygien, vaccin och välfärd i relation till hur olika infektionssjukdomar har minskat
Antibiotika – skadar cellväggens syntes (protein, folsyra syntes). RNA syntes hämmare. Används för att behandla bakteriesjukdomar i kroppen, hämmar dem / dödar dem.
Hygien – Handtvätt, inget förorenat vatten, mer lärdom om smitta, skyddsutrustning. Används för att förhindra smittspridning/ VRI.
Vaccin – Klipper bort gener som gör oss sjuka. Vaccinationer bygger upp vårat immunförsvar, skyddar personen att få sjukdom och minskar därmed risken att sjukdomen skall spridas.
Välfärd - Vårat levnadsförhållande, resurser, ekonomi, utbildning har allt förbättrats på de flesta platser i världen och sjukdomar sprids inte lika lätt längre.
64
Förklara orsak och risker med felaktig antibiotikaanvändning
Att använda/dosera fel antibiotika samt använda i onödan kan leda till att fler bakterier blir resistenta, även kan det bli oönskad effekt och du kan ex. diarré eller nya infektioner.
65
Ge exempel på hur vi kan minska antibiotikaresistensutveckling
Vi kan minska antibiotikaresistensutveckling genom att förebygga smittspridning och på så sätt stoppa utbrott. Utveckla nya typer av antibiotika och hitta andra behandlingsmetoder mot infektion är också ett alternativ
66
Ge exempel på hur bakterier kan få nya gener som t.ex. skapar antibiotikaresistens.
Transformation – fritt DNA tas upp
Konjugation – DNA förs över med pili
Transduktion – DNA förs över med bakterievirus
Spontana/inducerande mutationer
Transposoner – hoppande gener/Plasmider
67
ESBL?
Extended-Spectrum Beta-Lactamase (G- stavar) en tarmbakterie, har enzym som bryter ner penicillin så det inte går att använda
68
MRSA?
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (G+ kock) en av våra vanligaste omgivningsbakterier, ”gula stafylokocker”, resistenta mot ett flertal antibiotika, orsakar variga sårinfektioner/bölder.
69
VRE?
Vancomycinresistenta enterokocker (G+ kocker) tarmbakterier som kan kolonisera sår och KAD
70
TBC
Tuberkolos (G+ med extra tjock cellvägg)
många dör varje år av detta, den mest spridda infektionssjukdomen i världen och behandlas med antibiotika under lång tid. G+
71
Hur infekterar ett virus en cell?
Virus tar sig in via slemhinnor eller sår och på så sätt försöker de invardera en cell genom att binda sig till receptorer på dess yta.
72
Ge exempel på vart i en virusinfektionsprocess man kan rikta ett antiviralt medel
Antivirala medel kan riktas mot att blockera virusets förmåga att binda till receptorer på cellens yta eller att förhindra virusets inträde i cellen.
73
Beskriv stegen hur en bakterie infekterar en vävnad
1. Bakterier behöver komma in i kroppen och det gör de via ex. mat/dryck, sår, inandning, bett, sexuell kontakt
2. Adherens sker/ bakterien fäster sig sedan till cellen
3. Invasion sker och sedan producerar de ofta virulensfaktorer vilket gör det enklare för dem att föröka sig i vävnaden
4. Bli kvar/ när bakterien har etablerat sig i vävnaden måste den skydda sig mot immunförsvaret
74
Beskriv en typisk akut luftvägsinfektion (influensa)
Influensa - Orsakas av virus, kännetäcknas av symtom som feber, ont i halsen, muskelvärk, huvudvärk, trötthet (ibland kräkningar och diarré)
75
Beskriv en kronisk infektion (M. tuberculosis)
Mycobakterium tubeculosis - Vårat immunförsvar går i baklås skadas kroppens egna celler. Om infek. Inte elimineras eller vävnadsskadan kvarstår kan inflammationen bli kronisk. Kännetäcknas av symtom som hosta, viktnedgång, feber.
76
Beskriv en latent infektion som reaktiveras (Herpes simplex)
Herpes simplex - Viruset finns latent i kroppen, när immunförsvaret är försvagat, vid stress eller infektion kan viruset föröka och sprida sig. Kännetäcknas av symtom som blåsor eller sår på huden eller slemhinnor.
77
Beskriv en icke behandlad HIV infektion
Humant immunbristvirus - är ett så kallat retrovirus vilket innebär att viruset lagras i arvsmassan och består resten av livet. Om sjukdomen förblir obehandlad är den smittsam och leder i regel till AIDS vilket är dödligt.
Kännetäcknas av symtom som oppertunistiska infektioner och tumörsjukdomar
78
Vad innebär en intern/endogen smitta
Självinfektion (du smittar dig själv) - antingen har du någon typ av sjudom vilket gör att du får nedsatt immunförsvar eller så hamnar normalfloran på fel ställe vilket kan göra den patogen.
79
Beskriv olika typer av smittvägar
Direkt/Indirekt kontaktsmitta – direktkontakt mellan källa och mottagare eller indirekt överföring via miljö, utrustning osv. Ex. på smittämne kan vara staphylococcus aureus.
Droppsmitta – källan hostar/nyser ut droppar som innehåller smittämne och mottagaren som står nära andas in. Ex. på smittämne kan vara Neisseria meninggitidis.
Luftburen smitta (aerosolsmitta) – smittämnen fäster sig till små droppkärnor som håller sig svävande i luften och mottagaren andas in smittämnet. Ex. på smittämnen kan vara Varicella zoster-virus.
Fekal-oral smitta/livsmedel eller vattenburen smitta – Från tarmen hos källan till munnen hos mottagaren via händer (kontaktsmitta) eller via vatten/mat. Ex. norovirus, calici
Inokulationssmitta (blodsmitta) – Smittämnen överförs vis utrustning eller annat som sticks in via huden via sprutor i samband med blodöverföring. Ex på smittämne kan vara Hepatit B virus.
Vektorburen smitta – Smittämnen överförs via insekter såsom fästing, möss till katt till människa. Alltså smittämnet måste ha en bärare. Ex. på smittämne kan vara borelia burgdorferi.
Intrauterin smitta, mor-barn smitta – Fostret smittas via livmodern, i förlossningskanalen eller efter förlossning vid amning eller kontakt. Ex på smittämnen kan vara grupp B-streptokocker.
Sexuell smitta – Smittämne överförs via säd/sekret till slemhinnor eller via kontakt mellan könsorgan. Ex. på smittämnen kan vara HIV
80
Vad innebär VRI?
Vårdrelaterad infektion - du blir smittad inom vården (patient eller personal), vanligast är UVI, lunginflammation och sår och/eller hud infektioner.
81
Hur kan man undvika en VRI?
Basala hygienrutiner
82
Vanligaste orsakerna till en VRI?
KAD (kateter)
CVK (centrala venösa infarter)
Kirurgiskt ingrepp
Andnings hjälp
Immunsuppression
antibiotika terapi
83
Vad kan en VRI i värsta fall leda till?
Sepsis (blodförgiftning)
84
Ge exempel på infektioner i hud och mjukdelar
staphylococcus aureus, streptococcus pyogenes, enterobacteriaceae
85
Ge exempel på ÖLI
Pneumoni (lunginflammation), tonsillit (halsfluss), mediaotit (öroninflammation), konjunktivit (ögats bindhinnainfektion)
86
Ge exempel på nedre luftvägsinfektioner
Pneumoni (lunginflammation), bronkit (luftrörskatarr)
87
Vad är Akut gastroenterit?
Mycket smittsamt toxin, symtom sker hastigt och går över efter några timmar. Ex. calici/norovirus
88
Vad är infektiös diarré?
Långvariga infektioner orsakad av ex. salmonella, E-coli. Smittspridning sker oftast via förorenats livsmedel och vatten
89
Vad är UVI
Unrinvägsinfektion - ofta orsakat av E-coli bakterien
90
Vad är pneumoni?
betyder lunginflammation och den vanligaste bakterien här är pneumokocker
91
Beskriv sepsis
Blodförgiftning - ett allvarligt medicinckt tillstånd vilket är kroppens svar på en infektion och leder till obalans i immunsystemet. Kan leda till organsvikt och ibland döden, kännetäcknas av symtom som feber, snabb andning, förvirring, ökad hjärtfrikvens (kräver omedelbar medicinsk behandling)
92
Beskriv urosepsis
Övre urinvägsinfektion - vanligt förekommande hos de med KAD då bakterier lättare fäster och förökar sig på dessa.
93
Beskriv meningit
Hjärnhinneinflammation - orsakt av ett virus vilken skapar inflammation i hinnorna mellan hjärnan och skallbenet, vaccination finns. vanligaste orsakaen är TBE och kännetäcknas av symtom som kraftig huvudvärk i följd av fästingbett. (ovanligare är att sjukdomen orsakas av bakterier men förekommer och går att behandla med antibiotika)
94
Ge exempel på bakterier som förekommer vid sexuell smitta
Klamydia , neisseria (gonorré)
95
Ge exempel på virus som förekommer vid sexuell smitta
HIV, herpes, hepatit B
96
Ge exempel på vektorburna infektioner
Borrelia till följd av fästingbett eller kvalster, Malaria vilken myggor kan bära
