Mikrobiologi - tenta Flashcards
(171 cards)
1
Q
mänsklig cell
A
eukaryot
2
Q
eukaryot
A
mänsklig cell
3
Q
baktericell
A
prokaryot
4
Q
prokaryot
A
bakteriecell
5
Q
Membranbundna organeller finns hos ..
A
Människa
6
Q
Cellvägg finns i …
A
Bakterie
7
Q
Egen metabolism finns i …
A
Bakterie och Människa
8
Q
… kan ha RNA som arvsmassa
A
Virus
9
Q
Hölje finns i …
A
Virus
10
Q
Plasmid finns i …
A
Bakterie
11
Q
En riktig cellkärna finns i …
A
Människa
12
Q
Cellmembran finns i …
A
Bakterie och Människa
13
Q
Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: yttre membran?
A
Gram-negativa bakterier
14
Q
Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: Egen metabolism?
A
Båda
15
Q
Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: Dubbelsträngat DNA som arvsmassa?
A
Båda
16
Q
Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: Tjockt lager med peptidoglykan?
A
Gram-positiva bakterier
17
Q
Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: LPS
A
Gram-negativa bakterier
18
Q
Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda: Kan vara stavformade?
A
Båda
19
Q
Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: Cellmembran?
A
Båda
20
Q
Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: Ribosomer?
A
Båda
21
Q
Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: Teikonsyra?
A
Gram-positiva bakterier
22
Q
Vad står LPS för?
A
Lipopolysackarid
23
Q
Vad har Gram-negativa bakterier gemensamt, som inte finns hos Gram-positiva?
A
- Yttre membran
- LPS
- Poriner
24
Q
Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: Poriner?
A
Gram-negativa bakterier
25
Vad har Gram-positiva bakterier gemensamt, som inte finns hos Gram-negativa?
- Tjock lager med peptidoglykan
- Teikonsyra
26
Vad har Gram-negativa bakterier och Gram-positiva gemensamt?
- Egen metabolism
- Dubbelsträngat DNA som arvsmassa
- Kan vara stavformade
- Cellmembran
- Ribosomer
27
Ge 4 exempel på omgivande förhållanden som de flesta patogena bakterier vill ha för att kunna tillväxa optimalt?
KOLLA
- Rätt temperatur
- Näring
- Fukt
- Samma tryck som i atmosfären
28
Vilka delar finns i ett virus?
Inifrån från och ut:
- Genom (arvsmassa)
- Kapsid
- Hölje
- Glykoproteiner (spikes)
29
Alla virus har inte alla delar, vilken/vilka delar saknar ofta de virus som orsakar magtarm-infektioner?
Hölje
30
Vilka skeende/händelse är en del av virusreplikation?
- Produktion av proteiner
- Avklädning
- Arvsmassa hamnar i ett proteinskal
- Infektion av cell
31
Vilka egenskaper har Calici-virus
KOLLA
- Kan spridas via mat
- Fekal-oral smitta
- Motståndskraftigt mot alkohol
32
Är alla bakterier inom samma art lika virulenta? Förklara varför/varför inte
KOLLA
33
Var har bakterier som orsakar urinvägsinfektioner ofta sitt ursprung?
Tjocktarmen
34
Nämn en primärpatogen vid urinvägsinfektioner vad som menas med begreppet primärpatogen
KOLLA
E. Coli
Primärpatogen är en patogen som kan orsaka infektion hos en individ, trots att individen är frisk och har ett fungerande immunförsvar.
35
Främsta smittspridningsvägen för: Clostridioides difficile
Fekal-oral
36
Främsta smittspridningsvägen för: Chlamydia trachomatis
Sexuell smitta
37
Främsta smittspridningsvägen för: Rotavirus
Fekal-oral
38
Främsta smittspridningsvägen för: Varicella (vattkoppor)
Dropp/Aerosol smitta
39
Främsta smittspridningsvägen för: Hepatit C
Blodburen
40
Främsta smittspridningsvägen för: Staphylococcus aureus
Kontaktsmitta
41
Främsta smittspridningsvägen för: Mycobacterium tuberculosis
Dropp/Aerosol smitta
42
Främsta smittspridningsvägen för: SARS-CoV-2
Dropp/Aerosol smitta
43
Beskriv vad som menas med vektorburen smitta
KOLLA
En vektorburen smitta är när en smitta bärs av en värd, till exempel en fästning eller mygga. Värden blir inte infekterad men smittan kan infektera en människa då värden kommer i kontakt med människan. Till exempel om man blir biten av en fästning.
44
Ge ett exempel på en viral patogen där vektorburen smittautgör den domminerande smittvägen
KOLLA
Malaria
45
Ge ett exempel på en bakteriell patogen där vektorburen smittautgör den domminerande smittvägen
Borrelia
46
Vilken är den största och mest använda gruppen av antibiotika?
Betalaktam antibiotika
47
Beskriv kortfattat verkningsmekanismen för Betalaktam antibiotika, dvs på vilket sätt
dessa antibiotika angriper bakterier?
KOLLA (Rätt)
Betalaktam angriper bakteriens cellvägg. Den binder in till PBP i cellvägen, vilket gör att bakteriens cellväg förstörs och bakterien blir enklare attfagocytera
48
Ange ytterligare en grupp av antibiotika (utöver Betalaktam antibiotika) samt hur dessa antibiotika angriper bakterierna
KOLLA (Rätt)
Tetracykliner. Den angriper bakteriens proteinsyntes
49
Bakterier har fyra huvudmekanismer/sätt att skydd sig mot antibiotika:
- minskat upptag av antibiotika
- ökad efflux av antibiotika
- inaktivering av antibiotika
- förändring av målstruktur
Ange vilken av dessa fyra huvudsakliga resistensmekanismer som bäst karaktäriserar: MRSA
(meticillin-resistenta Staphylococcus aureus)
Förändrad målstruktur
50
Bakterier har fyra huvudmekanismer/sätt att skydd sig mot antibiotika:
- minskat upptag av antibiotika
- ökad efflux av antibiotika
- inaktivering av antibiotika
- förändring av målstruktur
Ange vilken av dessa fyra huvudsakliga resistensmekanismer som bäst karaktäriserar: VRE (vankomycin-resistenta enterokocker)
Förändrad målstruktur
51
Bakterier har fyra huvudmekanismer/sätt att skydd sig mot antibiotika:
- minskat upptag av antibiotika
- ökad efflux av antibiotika
- inaktivering av antibiotika
- förändring av målstruktur
Ange vilken av dessa fyra huvudsakliga resistensmekanismer som bäst karaktäriserar: ESBL-bildande bakterier
Inaktivering av antibiotika
52
Vad står MRSA för?
Meticillin-Resistenta Staphylococcus Aureus
53
Vad står VRE för?
Vankomycin-Resistenta Enterokocker
54
Vad står ESBL för?
KOLLA
Extended Spectrum BetaLactamases
55
När prov ska tas för blododling fylls blod i flaskor med två olika färgmärkning - grön respektive orange. Varför gör man detta?
I den gröna flaskan görs blododligen aerobt, vilket beryder i närvaro av syre.
I den oragea flaskan görs blododlingen anaerobt, vilket betyder utan syre.
Detta görs för att vissa bakterier är aeroba och andra är anaeroba.
56
Långvarig och kraftig inflammation kan ge effekter på övriga kroppen genom att mängden IL-1 och TNF ökar i blodet.
Vilken effekt påverkar: Benmärgen?
Mer vita blodkroppar i blodet
57
Långvarig och kraftig inflammation kan ge effekter på övriga kroppen genom att mängden IL-1 och TNF ökar i blodet.
Vilken effekt påverkar: Levern?
Ökade nivåer av akutfasproteiner
58
Långvarig och kraftig inflammation kan ge effekter på övriga kroppen genom att mängden IL-1 och TNF ökar i blodet.
Vilken effekt påverkar: Hjärnan (hypotalamus)
- Ändrad metabolism (hög blodsockernivå)
- Feber
59
Långvarig och kraftig inflammation kan ge effekter på övriga kroppen genom att mängden IL-1 och TNF ökar i blodet.
Vilket organ blir påverkad av följande effekt: ökade nivåer av akutfasproteiner?
Levern
60
Långvarig och kraftig inflammation kan ge effekter på övriga kroppen genom att mängden IL-1 och TNF ökar i blodet.
Vilket organ blir påverkad av följande effekt: Mer vita blodkroppar i blodet
Benmärgen
61
Långvarig och kraftig inflammation kan ge effekter på övriga kroppen genom att mängden IL-1 och TNF ökar i blodet.
Vilket organ blir påverkad av följande effekt: Ändrad metabolism (hög blodsockernivå)
Hjärnan (Hypotalamus)
62
Långvarig och kraftig inflammation kan ge effekter på övriga kroppen genom att mängden IL-1 och TNF ökar i blodet.
Vilket organ blir påverkad av följande effekt: feber
Hjärnan (Hypotalamus)
63
Nämn 3 exempel på larmsignaler:
KOLLA
Lipopolysackarid (LPS)
Peptidoglukan (Cellvägg)
Double strängat RNA
64
En bakterie med C3b visar ...
opsonisering
65
Hur bildas C3b vid akutinflammation?
KOLLA
Nedbrytning av C3 av C3 kovertas
66
Vilken funktion har C3b när det sitter på en bakterie?
Underlätta fagocytos
67
Kortisol syntetiseras av binjurarna och kan bidra till systemiska effekter vid vid inflammation.
Beskriva två viktiga effekter kortisol har i kroppen
- Dämpar inflammationen
- Ökar glukoshalten i blodet
68
För aktivering av naiva T-celler krävs det tre olika signaler som leder till klonal expansionen av T-celler.
Vilka är de 3 signalerna? Svara i rätt ordning!
1. Påträffande av sitt antigen
2. Co stimulering
3. Cytokiner (antingen från den antigenpresenterande cellen eller från sig själv)
69
Hjälpar T-celler (CD4+) kan vandra till inflammationsstället och styra immunsvaret via cytokiner.
Beskriv 2 olika mekanismer/sätt som aktiverade CD4-T celler kan, med hjälp av cellerna från det medfödda immunförsvaret, bidra till att bekämpa olika typer av mikroorganismer när de har vandrat till inflammationsstället.
KOLLA
Mekanism 1: Hjälpar T-celler skickar ut cytokiner som aktiverar komplementproteiner som
sedan gör det enklare att fagocytera patogenerna.
Mekanism 2: Hjälpar T-cellerna skickar ut cytokiner som gör att fler neutrofiler tar sig till inflammationsstället.
70
Nämn de tre egenskaperna som på bäst sätt beskriver hur funktionen hos minnes T- och B-celler under ett sekundärt immunsvar skiljer sig från funktionen hos naiva T- och B-celler under ett primärt immunsvar.
KOLLA
1. Minnes B-cellerna under ett sekundärt immunsvar kommer framför allt att producera IgG antikroppar medan de naiva B- cellerna kommer framförallt att producera IgM antikroppar.
2. Minnes T- och B-cellerna kommer snabbare att aktiveras under ett sekundärt immunsvar än de naiva T- och B-cellerna i ett primärt immunsvar.
3. Minnes T- cellerna kommer snabbare att kunna producera cytokiner under ett sekundärt immunsvar vilket leder till mer effektiv aktivering av naiva T-och B-celler.
71
Sant eller Falskt: Överföring av sekretoriskt IgA via bröstmjölk till spädbarn är ett
exempel på passiv immunisering.
Sant
72
Sant eller Falskt: Passiv immunisering är enda sättet att vaccinera små barn.
Falskt
73
Sant eller Falskt: Levande mikroorganismer, avdödade eller inaktiverade mikroorganismer, och arvsmassa till virusproteiner är alla exempel på
komponenter som kan förekomma i vaccin.
Sant
74
Sant eller Falskt: Flockimmunitet har endast uppnåtts mot mässling infektion.
Falskt
75
Ange 4 viktiga målstrukturer som antibiotika angriper hos bakterier.
- Cellväggssyntes
- RNA/DNA syntes
- Proteinsyntes
- Folsyrametabolismen hos bakterier
76
Vi har i dagens samhälle allt större problem med antibiotikaresistenta bakterier. Bakterier kan förvärva resistens på flera olika sätt. Ange fyra resistensmekanismer som bakterier kan utnyttja för att skydda sig mot antibiotika.
- Inaktiverande enzymer.
Enzymer som oskadliggör antibiotika (ex-ESBL).
- Minskaa upptag antibiotika.
Ändrade poriner hos gramnegativa bakterier.
- Utpumpning av sk "efflux" alltså̊ proteiner som pumpar ut antibiotika.
Efflux mot tetracykliner.
- Förändrar målstruktur PBP ==> blir PBP2. och därmed kan inte antibiotika binda in.
MRSA som tar upp MecA gen för att kodar för nytt PBP som meticillin kan inte bina in.
77
Förklara vad antibiotikaresistens innebär
Antibiotikaresisten innebär att en bakterie är resistent mot en viss typ av antibiotika dvs. immun mot en viss antibiotika. Bakterien är väldigt motståndskraftigt mot en viss antibiotika.
78
Hur skyddar sig ESBL-bildandebakterier mot betalaktamantibiotika, alltså vilken är den huvudsakliga resistensmekanismen?
ESBL resistensmekanism är att inaktivera antibiotika med betalaktamas enzyme som är en bakteriell enzym som bryter ner betalaktam ring i tex cefalosporiner och penicillin för att inaktivera dem.
79
Hur skyddar sig MRSA mot betalaktam antibiotika, alltså vilken är den huvudsakliga resistensmekanismen?
MRSA har resistensmekanism att ändra målstruktur så att betalaktam antibiotika inte kan binda in till PBP som är (penicillin bindande protein) och det är genom att ta upp mecA genen som kodar för nytt PBP som inte binder till betalaktam antibiotika.
80
Vad är en plasmid?
Extra- kromosomalt, cirkulärt, dubbelsträngad DNA( ca 5000 baspar byggstenar).
Kan inkorporeras i DNA.
Kodar för patogenes och antibiotika resistens, tungmetall och UV ljus-resistens, toxiner, pili etc.
Plasmiden kan överföra genetisk information.
81
Hur kan en plasmid bidra till ökning/spridning av antibiotikaresistens?
Resistenta gener finns oftast i plasmiden och de gener kan göra bakterier resistenta för antibiotika och de sprids genom konjugation som överförs mellan bakterier.
82
Vad av följande stämmer angående antibiotikaanvändning i Sverige:
1. All användning sker på sjukhus
2. Antibiotikaanvändning riskerar att driva på resistensutveckling
3-. Antibiotikaanvändningen i Sverige har ökat under de senaste åren
4. I Sverige ges ingen antibiotika till djur
5. Antibiotikaanvändningen i Sverige är låg ur ett Europeiskt perspektiv
2. Antibiotikaanvändning riskerar att driva på resistensutveckling
5. Antibiotikaanvändningen i Sverige är låg ur ett Europeiskt perspektiv
83
Vad är det för skillnad på betalaktamas och betalaktam.
Betalaktamas: är bakteriella enzymer som förstör betalaktamringen så att antibiotika inaktiveras.
Betalaktam: är en sort av antibiotika
84
Bakterien kan bli antibiotika resistenta pga mutationer. Men det är vanligare att bakterier förvärva genetisk material från andra bakterier.
Ange två sätt som bakterier kan förvärva genetisk material samt beskriv kortfattat hur dessa respektive sätt går till.
Horisontell genöverföring:
Konjugation: plasmider bär ofta resistentagener, plasmider kan överföras mellan olika bakterier genom konjugation, plasmider innehåller gener som kan vara resistenta.
Transformation: kan bakterie ta upp en fritt DNA från döda bakterier som kan inkorporeras i andra bakterier DNA. Det kan leda till att bakterien ändrar sina gener och blir resistent.
Transduktion: när ett virus (bakteriofag) infekterar en bakterie och försvinner från den bakterie för att infektera en annan bakterie så det av misstag följa med lite DNA som kan vara resistent in i en ny bakterie.
85
När man pratar om antibiotika så pratar man ofta om selektivitet och smal-spektrum.
Vad menas med dessa två termer och vilken betydelse kan detta ha när man behandlar med antibiotika?
- Selektivitet betyder att antibiotika har selektiv effekt:
Antibiotika riktar sin verkan inte mot våra egna celler, utan mot invaderande bakterier. Antibiotika attackerar strukturer som ser annorlunda ut hos bakterier än hos våra celler.
- Smalt spektrum: betyder att antibiotika har effekt för ett fåtal bakterier, men har en effektiv påverkan på de bakterierna.
86
Vad är biofilm?
- Biofilm uppstår när bakterier fäster till en yta i fuktig miljö genom att utsöndra en tjock, slem- och klisteraktig substans.
- Substansen skapar ett skyddande lager och bakterier kan inte längre lämna ytan; nya bakterier produceras och kolonin växer.
- Biofilmen gör det svårt att få bort bakterierna genom rengöring och den skyddar också bakterierna från yttre påverkan som t ex antibiotika
- En biofilm består vanligtvis av en mix av flera bakteriearter och även andra mikroorganismer (t ex svamp) och skräp.
- Biofilm förekommer i naturlig miljö, i industrimiljö och är vanligt förekommande i sjukhusmiljö, där de fungerar som en källa för infektioner.
87
Förklara Vidhäftning (Biofilm)
Bakterier klistrar fast sig på ytor genom pilli och bilda slem.
88
Förklara Kolonisering (Biofilm)
Bakterierna delar sig och kallar andra bakterier som har adhesions förmåga att fastna. Sen kan andra typer av mikroorganismer som inte har adhesionsförmåga fastna i biofilmen.
89
Förklara Underhåll och Tillväxt (Biofilm)
Bakterier bildar en skyddande extracellulär substans s.k. matrix som gör biofilm stabil och svårgenomträngligt.
90
Förklara Spridning (Biofilm)
Bakterier utvecklar motstånd mot antibiotika, desinfektionsmedel och kroppens immunförsvar. Sendan sprids bakterierna i biofilmen som fritt levande och kan starta ny biofilm på ny yta (Platoniska bakterier).
91
Vilka tillstånd/händelser finns vid Biofilm?
1. Vidhäftning
2. Kolonisering
3. Underhåll och tillväxt
4. Spridning
92
Gram-positiv bakterie har:
Teikonsyra
Lipoteikonsyra
Peptidoglykan
Tjock cellvägg
93
Vilken färg får Gram-positiva bakterie efter gramfläckstest
Lila-Blå
94
Vilken färg får Gram-negativ bakterie efter gramfläckstest
Rosa
95
Gram-negativa bakterier har:
Yttre membran
Lipoprotein
LPS
Tunn cellvägg
96
Vad har fimbrier för funktion hos bakterien?
Fimibrier: är släta, hårlika proteinstruktur på ytan av bakterier framförallt gram-negativa bakterier såsom: E.coli.
Viktigt vid adhesion till värdcellen
Sex pili är viktigt för överföring av arvsanlag via konjugation
97
Vad har kapsel för funktion hos bakterien?
1. Skyddar bakterier från omgivningen och från fagocytos.
2. Bidrar till bildning av biofilm.
3. Kallas K antigen- Viktig virulens faktor.
4. Fler vaccin bygger på kapsel antigen.
T.ex
Streptococcus, pneumoniae, Haemophilus influenzae, Klebsiella pneumoniae
98
Vilket/Vilka påståenden stämmer om flagellen?
1. Återfinns hos alla bakterier
2. Är en yttre struktur
3. Bidrar till bakteriens rörelse
4. Hjälper bakterien att ta upp näring
2. Är en yttre struktur
3. Bidrar till bakteriens rörelse
99
Vilket/Vilka påståenden är sanna om endosporen?
1. Är lätt att bli av med i sjukhusmiljö
2. Förekommer hos alla bakterier
3. Ett vilo- och överlevnadsstadie
4. Tål alkohol och hög värme
3. Ett vilo- och överlevnadsstadie
4. Tål alkohol och hög värme
100
Vad kallas den bakteriella celldelningen?
Den kallas binär fission, men hos viss prokaryota celler kallas det för fragmentering eller knoppning.
101
Vilka steg ingår i bakteriers tillväxtkurva och vad händer vid respektive stegen?
1. Lagfas (anpassningsfas): Cellerna blir större och anpassar sig till miljön, låg celldelning
2. Logfas logaritmisk tillväxt fas (= exponentiell fas)
3. Stationärfas (= jämviktsfas)
4. Deklinationsfas (= dödsfasen)
102
Vad innebär begreppet Normalflora?
Normalflora: för vilka mikrober som naturligt förekommer hos människa och djur. I första hand bakterier och mikroskopiska svampar.
103
Ange två bakterier som kan finnas i vår normalflora men som även kan orsaka infektion
E. coli i tarmen som orsakar urinvägsinfektion.
Staphylococcus aureus i huden orsakar sårinfektion.
104
Vad innebär begreppet virulens?
Förmågan hos en mikroorganism att ge upphov till infektion
105
Virulensfaktorer?
Egenskaper hos vissa mikroorganismer som kan göra dem mer virulenta/sjukdomsframkallande
106
Ange olika virulensfaktorer
- Adhesion: förmågan att bilda fimbriae. T ex E.coli.
- Invasivitet: förmåga att invadera vävnader. T ex Shigella.
- Bakteriens förmåga att undkomma värdens immunförsvar (antifagocytär kapsel). T ex Haemophilus Influenzae, Pnuemokcker.
- Bakteriella enzymer som vissa patogena bakterier utsöndrar extracellulärt. T ex kollagenas som bryter ner kollagen.
- Toxinitet: bakteriens förmåga att bilda giftiga ämnen.
107
Bakteriella toxiner är en typ av virulensfaktor. Bakterier kan ha endotoxiner och exotoxiner.
Vad är den största skillnaden mellan ett exo- och ett endotoxin?
Ge exempel på exotoxin och endotoxin.
Exotoxin:
- Utsöndras från bakterien.
- Orskar specifika skador i T ex tarmen och nervsystemet/ specifika toxiska egenskaper.
- Består av protein
- Bildas av både Gram-negativa och Gram-positiva bakterier
- Neutraliserar bra av specifika antikroppar
- Hög toxicitet per viktenhet
- Vanligen Tremolabilt
- Exempel: botulism av clostidium botulinum (neurotoxin).
Endotoxin:
- Är en del av cellmembranet
- Lipopolysackarid
- Bidas framförallt av Gram-negativa
- Har ospecifika toxiner egenskaper
- Neutraliseras dålig av specifika antikroppar
- Exempel: LPS- teikonsyra
108
Vår normalflora kan ha både positiva och negativa effekter på vår kropp.
Ange en negativ samt en positiv effekt från vår normalflora.
Ange två vanligt förekommande bakterier i vår normalflora.
Positiva effekter:
- Ämnesomsättning
- Immunologisk stimulans.
- Skyddar kroppen mot farliga mikrober
Negativa effekter:
- Kan orsaka infektioner
- kan bli antibiotika resistenta
Escherichia Coli och Staphylococcus Aureus
109
Vad menas med primärpatogen?
Mikroorganism som kan förekomma vid infektion utan synlig eller med inga initial vävnadsskada hos en frisk individ. Ofta som ensam art.
110
Förklara Obligata patogener:
De mikroorganismer som i princip alltid orsakar sjukdom, men är ofarligt med människor med
111
Förklara Patogen
Mikroorganism som orsakar sjukdom.
112
Förklara Föga patogen (opportunist):
Mikroorganism som kan förekomma vid infektion som ensam art eller tillsammans med andra arter i regel endast vid mycket utbredda vävnadsskador, låg syretension, svår lever- eller njursvikt, eller hos gravt immundefekta individer, t.ex. AIDS
113
Hur kan en infektionssjukdom uppkomma och utvecklas?
1. Kontakt: vid hud eller slemhinna, t.ex kontakt smitta eller droppsmitta från djur eller människor.
2. Adhesion: förmågan hos mikroorganismer att binda till slemhinnor och andra vävnader t.ex värdcellen har receptorer som kan binda ibland till bakterier via ligand med hjälp av fimbriae.
3. Kolonisation: bakterier har vidhäftat och förökar sig lokalt.
4. Invasion och spridning som orsakar infektion sjukdomen
114
Varför har bakterier virulensfaktorer?
- Etablering i värden
- Motstå eliminering av medfött/förvärvat immunförsvar
- Frigöra näring från celler/vävnad
- Konkurrens/överlevnad
- Spridas vidare
115
Aktivering av det medfödda immunförsvaret leder till inflammation.
Beskriv inflammations processen från aktivering till attack (1. Aktivering, 2. Cytokinfrisättning, 3. Blodkärl, 4. Mobilisering, 5. Attack).
När bakterier eller andra mikroorganismer tar sig in igenom första försvar linjen barriären in i vävnaden så kommer medfödda immunförsvaret reagerar:
1. Aktivering:
Mikroorganismer har främmande strukturer (larmsignaler) tex peptidoglykan.
LPS, dubbelt RNA mm. och de makrofager och dendritiska celler som fagocyteras allt främmande och löst material har receptorer (TLR) för dessa främmande strukturer.
Nu börjar makrofager och dendritiska celler att fagocytera de mikroorganismer och så kommer sptutas in massa enzymer och giftiga ämne som bakterier löser upp inne i fagocyterna och så blir makrofagerna och dendritiska celler aktiverad.
2. Cytokinfrisättning:
Nu kommer makrofager att frisätta 5 viktiga signalmolekyler(mediatorer) för att hämta hjälp från blodet och proteiner vilket är
PGE2, IL-1, TNF IL-8 ,CCL2.
3. Blodkärl:
PGE2 dilaterar närliggande artorioler vilket man får ökad blodflöde på inflammationsområdet, leder till rodnad och värme.
IL-1 och TNF aktiverar endotelet i venolen och börjar endotelcellerna att dra ihop sig (kontrahere), det leder till små springor i endotelcellerna och blir de genomsläppliga för att komplementproteiner och antikroppar läcker ut och så får man ödem.
IL-1 och TNF stimulerar insidan av venolen för att neutrofiler och monocyter sätter fast i venolen med hjälp av adhesionsmolekyler så kan IL-8 lockar till sig neutofiler, CCL-2 lockar till sig monocyter.
4. Mobilisering:
Komplementsystemet aktiveras av ytan på bakterier (MBL) och genom antikroppar (C1)
MBL och C1 aktiverar C4 och C2 så att de sätts ihop till ett enzym: C3-konvertas klyver C3 så att C3b bildas. C3b sätter sig på bakteriens yta och opsoniserar därmed bakterien för att makrofager och neutrofiler har receptorer för C3b så de kan fagocytera effektivt.
C3-konvertas aktiverar även C5-C9 som bildar MembraneAttac Complex(MAC). MAC gör hål på bakterier.
5. Attack:
Syre radikaler och giftiga ämne från neutrofiler och makrofager.
Neutrofilerna attackerar bakterierna genom fagocytos och giftiga ämnen (syreradikaler, enzymer, antimikrobielle peptider)
116
Vid generella effekter av inflammation kommer bla kortisolnivåerna i blodet att öka. Vilka är de två viktigt effekterna av kortisol?
- Att minska halten tillgängligt järn
- Att ge feber
- Att frisätta akutfasproteiner
- Att dämpa inflammationen
- Att förstärka informationen
- Att öka glukoshalten i blodet
- Att dämpa inflammationen
- Att öka glukoshalten i blodet
117
Vid kraftig och långvarig inflammation får man generella (systemiska) symptom av inflammationen.
Vad är den främsta grundorsaken till generella symptom
- Ökade nivåer av IL-1 och TNF i blodet
- Ökade nivåer av antikroppar i blodet
- Ökade nivåer av larmsignaler i blodet
- Ökade nivåer av mikrober i blodet
- Ökade nivåer av antigen i blodet
- Ökade nivåer av IL-1 och TNF i blodet
118
Mördar T-cellen är viktig för att känna igen och eliminera (avdöda) virus i infekterade celler.
A) Beskriv förloppet för hur en effektor mördar T-cell (dvs aktiverad mördar T-cell) känner igen att en cell är infekterad med virus.
B) Hur hjälper den till för att viruset ska avdödas?
När ett virus tar sig in i cellen så presenterar MHC1 virus proteinet och då kan mördar T-cellen känna igen virusinfekterade cellen genom sin receptor CD8.
T- mördar cellen kan avdöda den infekterade cellen på två olika sätt.
Nekros= poriner som kan avdöda cellen direkt.
Apoptos= genom att cellen begår självmord. Programmerad celldöd, orsakas oftast av faktorer inne i cellen, men ibland av faktorer utanför cellen som till exempel läkemedel.
119
När B-celler har aktiverats blir de till minnes B-celler och plasmaceller.
Plasmacellernas specialitet är antikroppar som hjälper till att eliminera (avdöda) patogener.
Beskriv tre sätt som antikroppar kan hjälpa till att bekämpa en patogen.
B-cellen producerar många olika typer antikroppar. Ig = immunoglobulin.
IgA = bra på neutralisering av virus, bakterier och toxiner.
IgM = bra på komplement aktivering.
IgG = bra på opsonisering.
IgD
IgE
120
Antigen är det förvärvade immunförsvarets sätt att identifiera patogener. B-cellsreceptorn (BCR) och T-cellsreceptorn (TCR) känner igen antigen på olika sätt. Beskriv kortfattat hur.
Antigen förs till lymfknutor med dendritiska celler eller lösliga antigenet. B- celler har BCR(antikroppreceptorer) som känner igen den lösliga antigenet och binder sig till det.
Den dendretiska cellen (APC) har MHC 1 som presenterar antigent med och som T-mördar cellen har receptorer mot (CD8)
Den (APC) har också MHC11 som presenterar antigenet för T-hjälpar-celler och de har receptorer mot som är (CD4).
121
Hjälpar T-cellen dirigerar de övriga cellerna i det medfödda och förvärvade immunförsvaret vid en inflammation. A) Vilka 3 andra celltyper kan denna T-cell hjälpa till att aktivera?
B) Vad blir effekten för de celler som aktiveras av hjälpar T-cellen?
A.
- B-celler
- T-cytotoxiska celler med IL-2
- Makrofag
B.
B-celler får effekten genom klonal expansion och de blir minnesceller och plasmaceller som bilder antikroppar.
T-hjälparcellen hjälper via b-cellen att producera IgG antikroppen som aktiverar och effektivierar fogocyterna till superfagocyter.
T-cytotoxiska celler får cytoksindusch IL-2 av hjälpar T celler som med andra faktorer aktiverar den.
Makrofager: T-hjälparcell frisätter INF gamma och det är för att hjälpa makrofager att bryta ner intracellulära bakterier som den inte kan bryta ner själv.
122
Beskriv utförligt hur ödem uppkommer vid inflammation. Börja med att bakterier tar sig över barriären in i den sterila vävnaden.
Bakterier eller virus som har främmande strukturer s.k larmsignaler. Våra vävnads makrofager har receptorer för de larmsignaler. när makrofager och dc börja fagocytera de mikroorganismer och så kommer sprtutas in massa enzymer och giftiga ämne som bakterier löser upp inne i fagocyterna och så aktiveras makrofager och då skickar makrofager signalmolycker (mediatorer) LI-1 och TNF som påverkar endotelet i venolen. De gör att venol cellerna kontrahera sig och blir genomsläppliga och de springorna läcker ut proteiner vilket orsakar ödem.
123
Vilken funktion har processen som orsakar ödem för att bekämpa bakterien?
Ödem processen syftar att rekrytera komplementproteiner.
124
Greta 75 år har drabbats av en lunginflammation orsakad av pneumokocker. Beskriv hur hennes adaptiva immunsvar aktiveras för att hjälpa till att eliminera pneumokockerna.
Vilka celler deltar i aktiveringen av T- och B-celler?
Cellerna som deltar i aktiveringen av T-mördarceller är APC (dendritiska cellen) Cytokiner( IL-1) och T-hjälpar celler Cytokiner (IL-2)
Cellerna som deltar i aktivering av T-hjälpar celler är APC (dendritiska cellen) Cytokiner (IL-1) och T-hjälpar celler Cytokiner (IL-2)
Cellerna som deltar i aktivering av B-celler är T-hjälpar celler genom cytokin dusch ( IL-4).
125
Greta 75 år har drabbats av en lunginflammation orsakad av pneumokocker. Beskriv hur hennes adaptiva immunsvar aktiveras för att hjälpa till att eliminera pneumokockerna.
Hur aktiveras hjälpar T-cellerna och B-cellerna i lymfnoderna (vilka celler och molekyler måste delta i aktiveringen, hur möter de sitt antigen, hur kommunicerar hjälpar T-cellen och B-cellen med varandra)?
För att hjäpar T-cellerna ska kunna aktiveras krävs att de träffar sitt antigen som presenteras av dendritiska celler genom MHCII och de har receptorer mot (CD4)
- Co- stimulering från DC CD28- B7
- Cytokin Dusch från APC (IL-1)
- Cytokin Dusch av sig själva (IL-2)
B- celler aktiveras genom att:
- Träffa sitt antigen och bindas till BCR som är antikroppar
- B-celler presenterar antigenet genom MHC11 till T-hjälpar celler som har receptorer (CD4) för att T-hjälpar celler kunna cytokin duscha (IL-4) B-celler och aktivera dem att bli antingen plasamceller eller minnesceller.
126
Greta 75 år har drabbats av en lunginflammation orsakad av pneumokocker. Beskriv hur hennes adaptiva immunsvar aktiveras för att hjälpa till att eliminera pneumokockerna.
Hur hjälper antikropparna till att eliminera pneumokockerna?
Antikroppar hjälper till att eliminera pneumokocker genom
- IgG antikroppar bra på opsonisering
- IgA bra på neutralisering av bakterien
- IgM bra att aktivera komplement
- Aggregering
127
När en naiv T-cell ska aktiveras krävs tre signaler för att aktiveringen ska ske. Beskriv hur aktiveringen går till och vilka signaler som är nödvändiga för aktiveringen ska fullföljas.
1. Möta sitt antigen
2.Co-stimulering från DC
3. Cytokiner från APC och från hjälpar T-celler.
- T-cell får sitt antigen presenterade på antigen- presenterande-celler(APC).
- CD28 recptorn på T-cellen och beta7 på APC binds
- Cytokindusch från APC IL-1 och cytokiner från T-hjälpar celler IL-2.
- T-cellen aktiveras och börjar klonal expansion.
128
Larmsignaler (engelska: danger signals, PAMP) är centralt i inflammationsprocessen. Förklara vad som menas med larmsignaler och dess roll i inflammationen. För full poäng ska det vara glasklart för mig (Per) att du förstår begreppet larmsignal (ofullständiga och svepande formuleringar ger poängavdrag).
Larmsignaler: är främmande strukturer hos mikroorganismer t.ex bakterier eller virus som aktiverar det medfödda immunförsvaret och som vita blodkroppar såsom makrofager och dendritiska celler har receptorer mot TL4-TL3.
Det finns olika typer av larm strukturer beroende på vilken typ av mikroorganismen kommer in i kroppen. Tex Gram-positiva bakterier har en stark larmsignal i cellväggen (Peptidoglykan)
Gram-negativa bakterier har LPS.
Virus har ds RNA, svamp har i cellväggen (Beta-glukan).
När en bakterier gå igenom till kroppens vävnad så känner makrofager och dendritiska celler igen deras främmande strukturer genom TL4 receptorer. De börjar fagocyterar bakterierna så kommer bakterierna sprutas in enzymer och giftiga ämnen i fagocyterna. Nu kommer makrofager skicka signalmolekyler som startat inflammationen och aktivera det medfödda immunförsvaret.
DC vandrar iväg mot lymfan för att aktivera det förvärvade immunförsvaret.
129
Vad menas med begreppet fagocytos?
Fagocytos är vita blodkroppars (makrofager-neutrofiler) uppgift att äta upp allt löst och främmande (mikroorganismer) i vävnader och kroppen.
130
Ge ett konkret exempel på hur övriga immunförsvaret kan göra det lättare för makrofager att fagocytera
Makrofager fagocyterar lättare när komplementproteiner läcker ut från venolen.
Komplementproteiner aktiveras av MBL i bakteriens yta och av antikroppar som finns på bakterier via C1. I komplementkaskaden bildas C3 konvertas som klyver till C3b som binder till bakteriens yta och makrofager har receptor för C3b vilket leder till oppsonisering (lättare för makrofager att äta upp bakterien).
Hjälper T- celler aktiverar makrofager genom att skicka cytokiner IFN- g som gör makrofager blir super bra på att fagocytera och bryta ner det den har fagocyterat (radikala ämnen och lysosomala enzymer).
131
Vad är syftet med att vaccinera en befolkning?
1. Slå ut ett smittoämne så att det ej kan ge upphov till fler infektioner i en befolkning
2. Ge läkemedelsföretagen en fast inkomst
3. Minska symptom eller komplikationer som följd till en infektion
4. Skapa skydd mot parasitinfektioner
1. Slå ut ett smittoämne så att det ej kan ge upphov till fler infektioner i en befolkning.
3. Minska symptom eller komplikationer som följd till en infektion.
132
Anna har fått nytt jobb som sköterska på infektionskliniken. Hon ska därför vaccinera sig mot hepatit B. Beskriv hur Annas förvärvade immunförsvar skapar ett skydd mot Hepati B viruset (hjälpar T-celler och B-celler).
Hur transporteras antigenet från vaccinet till lymfnoderna?
Vaccinet kommer in till blodet antingen i form av levande mikroorganismer, avdödat mikroorganismer, delar av mikroorganismer, deras toxiner eller arvsmassa till virus proteinet.
Antigen vaccinet förs till lymfnoden antingen löst för att kunna binda till B-celler eller med Antigen presenterande celler (DC) för att kunna binda till T-hjälpar celler.
133
Anna har fått nytt jobb som sköterska på infektionskliniken. Hon ska därför vaccinera sig mot hepatit B. Beskriv hur Annas förvärvade immunförsvar skapar ett skydd mot Hepati B viruset (hjälpar T-celler och B-celler).
Var och hur aktiveras hjälpar T-cellerna och B-cellerna (vilka andra celler måste medverka vid aktiveringen)?
B.
Hjälper T- cellerna och B- cellerna aktiveras i lymfknutor men först måste hjälper T- celler aktiveras för att aktiver B- celler.
För att hjäpar T-cellerna ska kunna aktiveras krävs att de träffar sitt antigen som presenteras av dentritiska celler genom MHCII och de har receptorer mot (CD4)
· Co- stimulering från DC CD28- B7
· Cytokin Dusch från APC (IL-1)
· Cytokin Dusch av sig själva (IL-2)
B- celler aktiveras genom att
· Träffa sitt antigen och bindas till BCR som är antikroppar
· B-celler presenterar antigenet genom MHC11 till T-hjälpar celler som har receptorer (CD4) för att T-hjälpar celler kunna cytokin duscha (IL-4) B-celler och aktivera dem att bli antingen plasamceller eller minnesceller.
· Vaccinerings slutresultat är åstadkomma utveckling av minnesceller mot det specifika antigenet i vaccinet.
134
Vad menas med passiv immunisering?
Införande av renframställda antikroppar eller serum med antikroppar
*Snabbt skydd mot patogener
*Opsonisering
*Neutralisering
*Aktivering
*Är kortvarigt och skapar inget immunologiskt minne
*Naturligt:
*vid graviditet
*IgG antikroppar från mamman till barnet. Skyddande under de sex första månaderna i livet
*vid amning
*IgA antikroppar i modersmjölken
135
Vad menas med Aktiv immunisering
Införande av ett levande, avdödat eller del av mikrob
Syfte:
1. Slå ut ett smittoämne så att det ej kan ge upphov till fler infektioner i en befolkning
2. Minska symptom eller komplikationer som följd av en infektion
3. Flockimmunitet
*Skyddar även:
- de svagaste icke vaccinerade
- Immunsupprimerade
- Spädbarn
136
Aktiv eller Passiv: Införande av hel eller del av patogen
Aktiv
137
Aktiv eller Passiv: Snabbt skydd mot patogener
Passiv
138
Aktiv eller Passiv: Införandet av rena antikroppar
Passiv
139
Aktiv eller Passiv: Skapar ett immunologisk minne
Aktiv
140
Förklara kortfattat begreppen antigen och antikropp. Beskriv skillnaden.
Antikropp: del av en microorganism t.ex. Arvsmassa LPS
Antigen= struktur (protein eller peptid) som kan aktivera det förvärvade immunförsvaret och framkalla produktion av antikroppar
Antikropp: är Y-formade proteiner som används av kroppens immunsystem för att upptäcka och identifiera främmande ämnen, till exempel virus, bakterier eller parasiter. Antikroppens funktion är att binda sig till specifika ytmolekyler, anti kroppens antigener.
141
Nämn tre skillnader mellan specifika och ospecifika immunförsvaret.
Det förvärvade immunsvaret:
- Känner igen speciella specifika strukturer, antigen, som kan komma från vad som helst.
- Reagerar olika för varje mikrob.
- Behöver aktiveras för att utföra sin effekt.
Medfödda immunförsvaret:
- Känner igen larmsignaler typiska strukturer, cellmolekyler från eller på mikroben.
- Reagerar likadant varje gång.
- Behöver inte aktiveras.
142
Vad är skillnaden mellan larmsignaler och antigen
Larmsignaler:
- Aktiverar det medfödda immunförsvaret
- Olika främmande strukturer, såsom
molekyler i cellvägg, främmande DNA/RNA
- Känns igen av en fast uppsättning receptorer (ca 20 st) som finns på makrofager och DCs
- Startar inflammationsprocessen
Antigen:
- Aktiverar det förvärvade immunförsvaret
- Oftast en främmande peptid, dvs del av ett protein från mikrob
- Känns igen av B-cellsreceptor och T-cells receptor (miljontals varianter)
Viktig för att:
- Aktivera B-celler (antikroppsproduktion)
- Aktivera T-hjälparceller
- Aktivera T-mördarceller
Primära lymfoida organ: benmärg och tymus där lymfocyter mognar.
Sekundära lymfoidaorgan: mjälte, lymfkörtlar där lymfocyter aktiveras.
143
Inom immunologi pratar man ibland om fysiska barriär. Vad menas med det?
Barriären är den första linje till immunförsvaret som mikroorganismen möter när de försöker nå kroppen.
Det består av många komponenter (epitel, flimmerhår, slem, antimikrobiella peptider (magsyra låg ph som dödar bakterier) )
om tex, bakterier, virus eller svampar tar sig in över barriären och in i vår vävnad då har vi det medfödda immunförsvaret.
144
Vid kraftig inflammation kommer informationen att ge generella effekter i kroppen och påverkar olika organ, t.ex. Lever och hjärnan. Ge exempel på 2 faktorer som orsakar generella inflammation effekter.
IL-1 och TNF kommer spridas i stora mängder i blodet efter att man har fått lokala reaktioner såsom rodnad och värme.
Endotelceller i blodkärl i hypotalamus har receptorer för IL-1, TNF, IL-6 och den kommer producerar
PGE2 och PGE2 kommer att påverka temperaturreglering centrum vilket leder till feber och frossa.
IL-1 och TNF kommer påverka också levern till att producera akutfasproteiner och detta leder till mindre
järn och mer fibrinogen.
145
T-cellerna kan inte själva avdöda mikrober, men T-celler som producerar gammainterferon och TNF ökar makrofager förmåga att döda och eliminera mikroorganismer. Vad händer i en makrofag som stimuleras av gamma-interferon? Två sake är rätt.
1. Börja producerar mer enzymer och syre radikaler som de behöver i de små fagosomerna för att förstöra de mikrober som de har fagocyterat, producerar mer MHC11 så de har större chans att visa de antigen som har hittat för immunförsvaret.
2. Eliminera bättre av patogenet.
146
Antikroppar olika funktioner
IgG: är en ensam antikropp som underlättar fagocytos genom opsonisering
IgM: den är en stor molekyl som består av 5 olika antikroppar som sammanhålls av en kedja
Funktion: är bra på komplementaktivering.
IgA: den kommer i form av två antikroppar som sitter ihop via sina konstanta delar med en proteinkedja.
Funktion : är bra på neutralisering.
147
Vad menas med Flockimmunitet
Att även de som inte vaccinerats blir skyddade eftersom antalet individer i befolkningen som kan bli smittat är liten.
148
Larmsignaler är centralt i inflammationsprocessen.
A. Ge två konkreta exempel på larmsignaler
B. Beskriv hur larmsignaler leder till rekrytering av neutrofiler till inflammationsfokus
IL-1 De både är cytosiner som är själva kärna i inflammation som drar igång inflammationsprocess.
-TNF Ökad kärlpermeabilitet
Både signalmolekylerna aktiverar endotel i venoler för de har receptorer mot IL-1 och TNF och endotel drar ihop sig och det blir små springor mellan endotelcellerna i venolen
- Endotel blir genomsläppligt för blodproteiner (komplementprotein, antikroppar) Ödem
De kommer även stimuleras i form av adihonsmolekyler på insidan av venolerna för att fånga upp neutrofiler och monocyter.
-IL-8 De kallar till sig Neutrofiler
149
Vilken del av viruset styr tropismen? Nämn ett sätt som ett höljebärande virus kan ta sig ut ur en cell.
Det finns tre sätt att viruset tar sig ut ur värdcellen och det är genom atingen avknoppnig, lytiskt eller exocytos.
En höljebärande virus tar sig ut ur cellen oftast genom avknoppning.
Icke- höljebärande virus att den infekterade celler spricker (lytisk)
150
Varför är det lättare att inaktivera höljeklädda än icke häljeklädda virus med tex alkohol och tvål och vatten?
Höljet är uppbyggt av fosfolipider från värdcellen
De flesta virushöljen är känsliga för detergenter, intorkning och värme
151
Vad har influensa virus för tropism?
brett
152
Vad har rota- virus för tropism?
snäv
153
Vad sker under följande faser i virusets replikationscykel (förökningsprocess)?
Beskriv kortfattat följande steg.
A. Inbindning B. Penetration C. Avklädning D. Genexpression E. Syntes och sammanfogning F. Frisättning.
Viruset är ingen levande organism och har ingen egen metabolism och behöver därför en värdcell för att kunna föröka sig.
Först hittar viruset rätt mål cell med rätt receptor för att kunna binda sig t.ex. ACE2 som är spesifika receptorer för coronavirus
Inbindning: viruset har förmåga att binda sig till specifika receptorer genom deras protiner (VAP) med värdcellens ytan.
Penetration: viurest ta sig in i värdcellen antingen genom endocytos eller fusion.
Avklädning: viruset släpper från sig genom och arvsmassa. DNA- virus går till cellkärnan och RNA- virus stannar oftast i cytoplasman.
Geneexpression (replikation): här sker en replikation kopiering av virusets arvsmassan och proteiner.
syntes och sammanfogning, här byggs ihop virusproteiner och arvsmassa. I detta steg kan en del virus stjäl hölje från värdcellen.
Friisättning viruset frisätts från värdcellen på olika sätt antingen genom lytiskt, exocytos eller avknoppning.
Efter denna frisättning steg finns ett steg till och det är mognadsfasen, efter mognadsfasen blir viruset infektiöst.
154
Primärinfektion av varicella zostervirus ger upphov till vattkoppor. I vilken celltyp etablerar viruset en latent infektion och vilket symptom får en patient som reaktiverar viruset från dessa celler?
Variecella zoster viruset går in i nervceller vid latens form,
Varecella zoster ger vattenkoppor, som vi bara kan få en gång i livet, nästa gång vi blir utsatta för sjukdomen har vi genom minnesceller kvar immunceller och kan bara utveckla bältros.
155
Smittar höljebärande eller icke-höljebärande virus via mag-tarm kanalen? Varför?
Höljebärande virus klarar inte av gastrointestinal miljö t.ex. Varicella virus
De flesta virus höljen är känsliga för detergenter, intorkning och värme
Sprids oftast via droppsmitta, kroppsvätskor,blodtransfusion.
Ickehöljande virus är tåliga för intorkning, syra, detergenter osv
Vanligtvis fekal -oral smitta t.ex. Calici virus
156
Vad är virus-tropism? Vilka två delar styr ett virus tropism?
Tropism är då virus infekterar/binder sig på specifika celler och inte vilket cell som helst
.T.ex HIV virus infekterar endast T-cell och binder sig med CD4+ receptorn på T-cell.
Två huvudtyper av tropsim
Tyb av receptor viruses kan fasts med och hur fort viruses replikerar sig.
· Snäv tropsim: receptorer som bara finns på vissa celltyper
HIV använder primärt CD4 som receptorer på T- lymfocyter
Brett tropsim: Fler receptorer som finns på olika typer av celler. Tex hepatropavirus- tropism för levern.
157
Vad är Direkt kontaktsmitta
Fysisk kontakt mellan smittkällan och den mottagliga individen, utan mellanled.
158
Vad är indirekt kontaktsmitta
smittämnet sprids från smittad person till en annan via mellanled
(via 3e persons händer, eller via föremål, ytor som förorenats med smittämne)
159
Vad är Zoonos
att bli smittad av djur EHEC (sprids genom kyklingar och ko- maten(fekal-oral smitta),
kontakt med djuren, livsmedel eller vatten (direkt/indirekt kontakt smitta)) Campylobacter
160
Vad menas med smittdos respektive infektionsdos?
infektionsdos = den mängd mikroorganismer som krävs för infektion t.ex. Calicia virus 1-10
Smittdos = den mängd mikroorganism individen utsatts för
161
Beskriv vad som menas med aerosolsmitta?
- Extremt små droppar
- kan hålla sig svävande i luften minuter eller timmar .
- Kan spridas i byggnad via ventilationssystem T.ex. vattkoppor, mässling, tuberculos.
162
Vad menas med en vektorburen infektion? Ge också ett exempel på en sådan infektion
Vektorburen infektion innebär att vi får
infektion av fästningar eller myggor (vissa typer insekter).
Denna smitta kan se via direkt kontakt men även indirekt kontakt. Det kan vara att en mygga bär med sig patogener och sjukdomsframkallade organismer från en annan människan och biter en annan
frisk människa och sprida infektioner. Ett exempel på en sådan infektion är Zikavirus.
163
Vad är det för skillnad på zoonos och vektorburen smitta?
zoonos smitta = direkt kontakt med djur, t.ex. EHEC
Vatten eller livsmedel t.ex salmonella och campylobacter.
Vektorburna smitta = en tredje smittväg som en insekt överför till människa t.ex. TBE som kan smittas via fästing och malaria som kan smittas med myggor
164
Vilka bakterier/virus sprid mest som: Luftburen
Morbilli (mässling), Varicella, mycobacterium tuberculosis, vattkoppar
165
Vilka bakterier/virus sprid mest som: fekal-oral
Shigella, rotavirus, calic
166
Vilka bakterier/virus sprid mest som: blodburen
Hepatit C
167
Vilka bakterier/virus sprid mest som: Zoonos
EHEC, rabies
168
Vilka bakterier/virus sprid mest som: indirekt smitta
Stafylokokker
169
Vilka bakterier/virus sprid mest som: vektorburen
Malaria, TBE, Borelia
170
Vilka bakterier/virus sprid mest som: sexuellt
Klamydia, HIV, Gonorre
171
Vilka bakterier/virus sprid mest som: droppsmitta
Rhinovirus
