Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Mikrobiologi > Mikrobiologi - tenta > Flashcards

Mikrobiologi - tenta Flashcards

1
Q

mänsklig cell

A

eukaryot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

eukaryot

A

mänsklig cell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

baktericell

A

prokaryot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

prokaryot

A

bakteriecell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Membranbundna organeller finns hos ..

A

Människa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Cellvägg finns i …

A

Bakterie

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Egen metabolism finns i …

A

Bakterie och Människa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

… kan ha RNA som arvsmassa

A

Virus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hölje finns i …

A

Virus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Plasmid finns i …

A

Bakterie

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

En riktig cellkärna finns i …

A

Människa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Cellmembran finns i …

A

Bakterie och Människa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: yttre membran?

A

Gram-negativa bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: Egen metabolism?

A

Båda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: Dubbelsträngat DNA som arvsmassa?

A

Båda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: Tjockt lager med peptidoglykan?

A

Gram-positiva bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: LPS

A

Gram-negativa bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda: Kan vara stavformade?

A

Båda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: Cellmembran?

A

Båda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: Ribosomer?

A

Båda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: Teikonsyra?

A

Gram-positiva bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad står LPS för?

A

Lipopolysackarid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad har Gram-negativa bakterier gemensamt, som inte finns hos Gram-positiva?

A
  • Yttre membran
  • LPS
  • Poriner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Gram-negativa bakterier, Gram-positiva bakterier eller båda har: Poriner?

A

Gram-negativa bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad har Gram-positiva bakterier gemensamt, som inte finns hos Gram-negativa?

A
  • Tjock lager med peptidoglykan
  • Teikonsyra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad har Gram-negativa bakterier och Gram-positiva gemensamt?

A
  • Egen metabolism
  • Dubbelsträngat DNA som arvsmassa
  • Kan vara stavformade
  • Cellmembran
  • Ribosomer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Ge 4 exempel på omgivande förhållanden som de flesta patogena bakterier vill ha för att kunna tillväxa optimalt?

A

KOLLA
- Rätt temperatur
- Näring
- Fukt
- Samma tryck som i atmosfären

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilka delar finns i ett virus?

A

Inifrån från och ut:

  • Genom (arvsmassa)
  • Kapsid
  • Hölje
  • Glykoproteiner (spikes)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Alla virus har inte alla delar, vilken/vilka delar saknar ofta de virus som orsakar magtarm-infektioner?

A

Hölje

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilka skeende/händelse är en del av virusreplikation?

A
  • Produktion av proteiner
  • Avklädning
  • Arvsmassa hamnar i ett proteinskal
  • Infektion av cell
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vilka egenskaper har Calici-virus

A

KOLLA
- Kan spridas via mat
- Fekal-oral smitta
- Motståndskraftigt mot alkohol

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Är alla bakterier inom samma art lika virulenta? Förklara varför/varför inte

A

KOLLA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Var har bakterier som orsakar urinvägsinfektioner ofta sitt ursprung?

A

Tjocktarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Nämn en primärpatogen vid urinvägsinfektioner vad som menas med begreppet primärpatogen

A

KOLLA
E. Coli
Primärpatogen är en patogen som kan orsaka infektion hos en individ, trots att individen är frisk och har ett fungerande immunförsvar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Främsta smittspridningsvägen för: Clostridioides difficile

A

Fekal-oral

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Främsta smittspridningsvägen för: Chlamydia trachomatis

A

Sexuell smitta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Främsta smittspridningsvägen för: Rotavirus

A

Fekal-oral

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Främsta smittspridningsvägen för: Varicella (vattkoppor)

A

Dropp/Aerosol smitta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Främsta smittspridningsvägen för: Hepatit C

A

Blodburen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Främsta smittspridningsvägen för: Staphylococcus aureus

A

Kontaktsmitta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Främsta smittspridningsvägen för: Mycobacterium tuberculosis

A

Dropp/Aerosol smitta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Främsta smittspridningsvägen för: SARS-CoV-2

A

Dropp/Aerosol smitta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Beskriv vad som menas med vektorburen smitta

A

KOLLA
En vektorburen smitta är när en smitta bärs av en värd, till exempel en fästning eller mygga. Värden blir inte infekterad men smittan kan infektera en människa då värden kommer i kontakt med människan. Till exempel om man blir biten av en fästning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Ge ett exempel på en viral patogen där vektorburen smittautgör den domminerande smittvägen

A

KOLLA
Malaria

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Ge ett exempel på en bakteriell patogen där vektorburen smittautgör den domminerande smittvägen

A

Borrelia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vilken är den största och mest använda gruppen av antibiotika?

A

Betalaktam antibiotika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Beskriv kortfattat verkningsmekanismen för Betalaktam antibiotika, dvs på vilket sätt
dessa antibiotika angriper bakterier?

A

KOLLA (Rätt)
Betalaktam angriper bakteriens cellvägg. Den binder in till PBP i cellvägen, vilket gör att bakteriens cellväg förstörs och bakterien blir enklare attfagocytera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Ange ytterligare en grupp av antibiotika (utöver Betalaktam antibiotika) samt hur dessa antibiotika angriper bakterierna

A

KOLLA (Rätt)
Tetracykliner. Den angriper bakteriens proteinsyntes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Bakterier har fyra huvudmekanismer/sätt att skydd sig mot antibiotika:
- minskat upptag av antibiotika
- ökad efflux av antibiotika
- inaktivering av antibiotika
- förändring av målstruktur

Ange vilken av dessa fyra huvudsakliga resistensmekanismer som bäst karaktäriserar: MRSA
(meticillin-resistenta Staphylococcus aureus)

A

Förändrad målstruktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Bakterier har fyra huvudmekanismer/sätt att skydd sig mot antibiotika:
- minskat upptag av antibiotika
- ökad efflux av antibiotika
- inaktivering av antibiotika
- förändring av målstruktur

Ange vilken av dessa fyra huvudsakliga resistensmekanismer som bäst karaktäriserar: VRE (vankomycin-resistenta enterokocker)

A

Förändrad målstruktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Bakterier har fyra huvudmekanismer/sätt att skydd sig mot antibiotika:
- minskat upptag av antibiotika
- ökad efflux av antibiotika
- inaktivering av antibiotika
- förändring av målstruktur

Ange vilken av dessa fyra huvudsakliga resistensmekanismer som bäst karaktäriserar: ESBL-bildande bakterier

A

Inaktivering av antibiotika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad står MRSA för?

A

Meticillin-Resistenta Staphylococcus Aureus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vad står VRE för?

A

Vankomycin-Resistenta Enterokocker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad står ESBL för?

A

KOLLA
Extended Spectrum BetaLactamases

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

När prov ska tas för blododling fylls blod i flaskor med två olika färgmärkning - grön respektive orange. Varför gör man detta?

A

I den gröna flaskan görs blododligen aerobt, vilket beryder i närvaro av syre.

I den oragea flaskan görs blododlingen anaerobt, vilket betyder utan syre.

Detta görs för att vissa bakterier är aeroba och andra är anaeroba.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Långvarig och kraftig inflammation kan ge effekter på övriga kroppen genom att mängden IL-1 och TNF ökar i blodet.

Vilken effekt påverkar: Benmärgen?

A

Mer vita blodkroppar i blodet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Långvarig och kraftig inflammation kan ge effekter på övriga kroppen genom att mängden IL-1 och TNF ökar i blodet.

Vilken effekt påverkar: Levern?

A

Ökade nivåer av akutfasproteiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Långvarig och kraftig inflammation kan ge effekter på övriga kroppen genom att mängden IL-1 och TNF ökar i blodet.

Vilken effekt påverkar: Hjärnan (hypotalamus)

A
  • Ändrad metabolism (hög blodsockernivå)
  • Feber
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Långvarig och kraftig inflammation kan ge effekter på övriga kroppen genom att mängden IL-1 och TNF ökar i blodet.

Vilket organ blir påverkad av följande effekt: ökade nivåer av akutfasproteiner?

A

Levern

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Långvarig och kraftig inflammation kan ge effekter på övriga kroppen genom att mängden IL-1 och TNF ökar i blodet.

Vilket organ blir påverkad av följande effekt: Mer vita blodkroppar i blodet

A

Benmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Långvarig och kraftig inflammation kan ge effekter på övriga kroppen genom att mängden IL-1 och TNF ökar i blodet.

Vilket organ blir påverkad av följande effekt: Ändrad metabolism (hög blodsockernivå)

A

Hjärnan (Hypotalamus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Långvarig och kraftig inflammation kan ge effekter på övriga kroppen genom att mängden IL-1 och TNF ökar i blodet.

Vilket organ blir påverkad av följande effekt: feber

A

Hjärnan (Hypotalamus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Nämn 3 exempel på larmsignaler:

A

KOLLA
Lipopolysackarid (LPS)
Peptidoglukan (Cellvägg)
Double strängat RNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

En bakterie med C3b visar …

A

opsonisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Hur bildas C3b vid akutinflammation?

A

KOLLA
Nedbrytning av C3 av C3 kovertas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Vilken funktion har C3b när det sitter på en bakterie?

A

Underlätta fagocytos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Kortisol syntetiseras av binjurarna och kan bidra till systemiska effekter vid vid inflammation.

Beskriva två viktiga effekter kortisol har i kroppen

A
  • Dämpar inflammationen
  • Ökar glukoshalten i blodet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

För aktivering av naiva T-celler krävs det tre olika signaler som leder till klonal expansionen av T-celler.

Vilka är de 3 signalerna? Svara i rätt ordning!

A
  1. Påträffande av sitt antigen
  2. Co stimulering
  3. Cytokiner (antingen från den antigenpresenterande cellen eller från sig själv)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Hjälpar T-celler (CD4+) kan vandra till inflammationsstället och styra immunsvaret via cytokiner.
Beskriv 2 olika mekanismer/sätt som aktiverade CD4-T celler kan, med hjälp av cellerna från det medfödda immunförsvaret, bidra till att bekämpa olika typer av mikroorganismer när de har vandrat till inflammationsstället.

A

KOLLA

Mekanism 1: Hjälpar T-celler skickar ut cytokiner som aktiverar komplementproteiner som
sedan gör det enklare att fagocytera patogenerna.

Mekanism 2: Hjälpar T-cellerna skickar ut cytokiner som gör att fler neutrofiler tar sig till inflammationsstället.

70
Q

Nämn de tre egenskaperna som på bäst sätt beskriver hur funktionen hos minnes T- och B-celler under ett sekundärt immunsvar skiljer sig från funktionen hos naiva T- och B-celler under ett primärt immunsvar.

A

KOLLA

  1. Minnes B-cellerna under ett sekundärt immunsvar kommer framför allt att producera IgG antikroppar medan de naiva B- cellerna kommer framförallt att producera IgM antikroppar.
  2. Minnes T- och B-cellerna kommer snabbare att aktiveras under ett sekundärt immunsvar än de naiva T- och B-cellerna i ett primärt immunsvar.
  3. Minnes T- cellerna kommer snabbare att kunna producera cytokiner under ett sekundärt immunsvar vilket leder till mer effektiv aktivering av naiva T-och B-celler.
71
Q

Sant eller Falskt: Överföring av sekretoriskt IgA via bröstmjölk till spädbarn är ett
exempel på passiv immunisering.

A

Sant

72
Q

Sant eller Falskt: Passiv immunisering är enda sättet att vaccinera små barn.

A

Falskt

73
Q

Sant eller Falskt: Levande mikroorganismer, avdödade eller inaktiverade mikroorganismer, och arvsmassa till virusproteiner är alla exempel på
komponenter som kan förekomma i vaccin.

A

Sant

74
Q

Sant eller Falskt: Flockimmunitet har endast uppnåtts mot mässling infektion.

A

Falskt

75
Q

Ange 4 viktiga målstrukturer som antibiotika angriper hos bakterier.

A
  • Cellväggssyntes
  • RNA/DNA syntes
  • Proteinsyntes
  • Folsyrametabolismen hos bakterier
76
Q

Vi har i dagens samhälle allt större problem med antibiotikaresistenta bakterier. Bakterier kan förvärva resistens på flera olika sätt. Ange fyra resistensmekanismer som bakterier kan utnyttja för att skydda sig mot antibiotika.

A
  • Inaktiverande enzymer.

Enzymer som oskadliggör antibiotika (ex-ESBL).

  • Minskaa upptag antibiotika.

Ändrade poriner hos gramnegativa bakterier.

  • Utpumpning av sk “efflux” alltså̊ proteiner som pumpar ut antibiotika.

Efflux mot tetracykliner.

  • Förändrar målstruktur PBP ==> blir PBP2. och därmed kan inte antibiotika binda in.

MRSA som tar upp MecA gen för att kodar för nytt PBP som meticillin kan inte bina in.

77
Q

Förklara vad antibiotikaresistens innebär

A

Antibiotikaresisten innebär att en bakterie är resistent mot en viss typ av antibiotika dvs. immun mot en viss antibiotika. Bakterien är väldigt motståndskraftigt mot en viss antibiotika.

78
Q

Hur skyddar sig ESBL-bildandebakterier mot betalaktamantibiotika, alltså vilken är den huvudsakliga resistensmekanismen?

A

ESBL resistensmekanism är att inaktivera antibiotika med betalaktamas enzyme som är en bakteriell enzym som bryter ner betalaktam ring i tex cefalosporiner och penicillin för att inaktivera dem.

79
Q

Hur skyddar sig MRSA mot betalaktam antibiotika, alltså vilken är den huvudsakliga resistensmekanismen?

A

MRSA har resistensmekanism att ändra målstruktur så att betalaktam antibiotika inte kan binda in till PBP som är (penicillin bindande protein) och det är genom att ta upp mecA genen som kodar för nytt PBP som inte binder till betalaktam antibiotika.

80
Q

Vad är en plasmid?

A

Extra- kromosomalt, cirkulärt, dubbelsträngad DNA( ca 5000 baspar byggstenar).

Kan inkorporeras i DNA.

Kodar för patogenes och antibiotika resistens, tungmetall och UV ljus-resistens, toxiner, pili etc.

Plasmiden kan överföra genetisk information.

81
Q

Hur kan en plasmid bidra till ökning/spridning av antibiotikaresistens?

A

Resistenta gener finns oftast i plasmiden och de gener kan göra bakterier resistenta för antibiotika och de sprids genom konjugation som överförs mellan bakterier.

82
Q

Vad av följande stämmer angående antibiotikaanvändning i Sverige:

  1. All användning sker på sjukhus
  2. Antibiotikaanvändning riskerar att driva på resistensutveckling

3-. Antibiotikaanvändningen i Sverige har ökat under de senaste åren

  1. I Sverige ges ingen antibiotika till djur
  2. Antibiotikaanvändningen i Sverige är låg ur ett Europeiskt perspektiv
A
  1. Antibiotikaanvändning riskerar att driva på resistensutveckling
  2. Antibiotikaanvändningen i Sverige är låg ur ett Europeiskt perspektiv
83
Q

Vad är det för skillnad på betalaktamas och betalaktam.

A

Betalaktamas: är bakteriella enzymer som förstör betalaktamringen så att antibiotika inaktiveras.

Betalaktam: är en sort av antibiotika

84
Q

Bakterien kan bli antibiotika resistenta pga mutationer. Men det är vanligare att bakterier förvärva genetisk material från andra bakterier.

Ange två sätt som bakterier kan förvärva genetisk material samt beskriv kortfattat hur dessa respektive sätt går till.

A

Horisontell genöverföring:

Konjugation: plasmider bär ofta resistentagener, plasmider kan överföras mellan olika bakterier genom konjugation, plasmider innehåller gener som kan vara resistenta.

Transformation: kan bakterie ta upp en fritt DNA från döda bakterier som kan inkorporeras i andra bakterier DNA. Det kan leda till att bakterien ändrar sina gener och blir resistent.

Transduktion: när ett virus (bakteriofag) infekterar en bakterie och försvinner från den bakterie för att infektera en annan bakterie så det av misstag följa med lite DNA som kan vara resistent in i en ny bakterie.

85
Q

När man pratar om antibiotika så pratar man ofta om selektivitet och smal-spektrum.

Vad menas med dessa två termer och vilken betydelse kan detta ha när man behandlar med antibiotika?

A
  • Selektivitet betyder att antibiotika har selektiv effekt:

Antibiotika riktar sin verkan inte mot våra egna celler, utan mot invaderande bakterier. Antibiotika attackerar strukturer som ser annorlunda ut hos bakterier än hos våra celler.

  • Smalt spektrum: betyder att antibiotika har effekt för ett fåtal bakterier, men har en effektiv påverkan på de bakterierna.
86
Q

Vad är biofilm?

A
  • Biofilm uppstår när bakterier fäster till en yta i fuktig miljö genom att utsöndra en tjock, slem- och klisteraktig substans.
  • Substansen skapar ett skyddande lager och bakterier kan inte längre lämna ytan; nya bakterier produceras och kolonin växer.
  • Biofilmen gör det svårt att få bort bakterierna genom rengöring och den skyddar också bakterierna från yttre påverkan som t ex antibiotika
  • En biofilm består vanligtvis av en mix av flera bakteriearter och även andra mikroorganismer (t ex svamp) och skräp.
  • Biofilm förekommer i naturlig miljö, i industrimiljö och är vanligt förekommande i sjukhusmiljö, där de fungerar som en källa för infektioner.
87
Q

Förklara Vidhäftning (Biofilm)

A

Bakterier klistrar fast sig på ytor genom pilli och bilda slem.

88
Q

Förklara Kolonisering (Biofilm)

A

Bakterierna delar sig och kallar andra bakterier som har adhesions förmåga att fastna. Sen kan andra typer av mikroorganismer som inte har adhesionsförmåga fastna i biofilmen.

89
Q

Förklara Underhåll och Tillväxt (Biofilm)

A

Bakterier bildar en skyddande extracellulär substans s.k. matrix som gör biofilm stabil och svårgenomträngligt.

90
Q

Förklara Spridning (Biofilm)

A

Bakterier utvecklar motstånd mot antibiotika, desinfektionsmedel och kroppens immunförsvar. Sendan sprids bakterierna i biofilmen som fritt levande och kan starta ny biofilm på ny yta (Platoniska bakterier).

91
Q

Vilka tillstånd/händelser finns vid Biofilm?

A
  1. Vidhäftning
  2. Kolonisering
  3. Underhåll och tillväxt
  4. Spridning
92
Q

Gram-positiv bakterie har:

A

Teikonsyra
Lipoteikonsyra
Peptidoglykan
Tjock cellvägg

93
Q

Vilken färg får Gram-positiva bakterie efter gramfläckstest

A

Lila-Blå

94
Q

Vilken färg får Gram-negativ bakterie efter gramfläckstest

A

Rosa

95
Q

Gram-negativa bakterier har:

A

Yttre membran
Lipoprotein
LPS
Tunn cellvägg

96
Q

Vad har fimbrier för funktion hos bakterien?

A

Fimibrier: är släta, hårlika proteinstruktur på ytan av bakterier framförallt gram-negativa bakterier såsom: E.coli.

Viktigt vid adhesion till värdcellen

Sex pili är viktigt för överföring av arvsanlag via konjugation

97
Q

Vad har kapsel för funktion hos bakterien?

A
  1. Skyddar bakterier från omgivningen och från fagocytos.
  2. Bidrar till bildning av biofilm.
  3. Kallas K antigen- Viktig virulens faktor.
  4. Fler vaccin bygger på kapsel antigen.

T.ex
Streptococcus, pneumoniae, Haemophilus influenzae, Klebsiella pneumoniae

98
Q

Vilket/Vilka påståenden stämmer om flagellen?

  1. Återfinns hos alla bakterier
  2. Är en yttre struktur
  3. Bidrar till bakteriens rörelse
  4. Hjälper bakterien att ta upp näring
A
  1. Är en yttre struktur
  2. Bidrar till bakteriens rörelse
99
Q

Vilket/Vilka påståenden är sanna om endosporen?

  1. Är lätt att bli av med i sjukhusmiljö
  2. Förekommer hos alla bakterier
  3. Ett vilo- och överlevnadsstadie
  4. Tål alkohol och hög värme
A
  1. Ett vilo- och överlevnadsstadie
  2. Tål alkohol och hög värme
100
Q

Vad kallas den bakteriella celldelningen?

A

Den kallas binär fission, men hos viss prokaryota celler kallas det för fragmentering eller knoppning.

101
Q

Vilka steg ingår i bakteriers tillväxtkurva och vad händer vid respektive stegen?

A
  1. Lagfas (anpassningsfas): Cellerna blir större och anpassar sig till miljön, låg celldelning
  2. Logfas logaritmisk tillväxt fas (= exponentiell fas)
  3. Stationärfas (= jämviktsfas)
  4. Deklinationsfas (= dödsfasen)
102
Q

Vad innebär begreppet Normalflora?

A

Normalflora: för vilka mikrober som naturligt förekommer hos människa och djur. I första hand bakterier och mikroskopiska svampar.

103
Q

Ange två bakterier som kan finnas i vår normalflora men som även kan orsaka infektion

A

E. coli i tarmen som orsakar urinvägsinfektion.

Staphylococcus aureus i huden orsakar sårinfektion.

104
Q

Vad innebär begreppet virulens?

A

Förmågan hos en mikroorganism att ge upphov till infektion

105
Q

Virulensfaktorer?

A

Egenskaper hos vissa mikroorganismer som kan göra dem mer virulenta/sjukdomsframkallande

106
Q

Ange olika virulensfaktorer

A
  • Adhesion: förmågan att bilda fimbriae. T ex E.coli.
  • Invasivitet: förmåga att invadera vävnader. T ex Shigella.
  • Bakteriens förmåga att undkomma värdens immunförsvar (antifagocytär kapsel). T ex Haemophilus Influenzae, Pnuemokcker.
  • Bakteriella enzymer som vissa patogena bakterier utsöndrar extracellulärt. T ex kollagenas som bryter ner kollagen.
  • Toxinitet: bakteriens förmåga att bilda giftiga ämnen.
107
Q

Bakteriella toxiner är en typ av virulensfaktor. Bakterier kan ha endotoxiner och exotoxiner.

Vad är den största skillnaden mellan ett exo- och ett endotoxin?

Ge exempel på exotoxin och endotoxin.

A

Exotoxin:
- Utsöndras från bakterien.
- Orskar specifika skador i T ex tarmen och nervsystemet/ specifika toxiska egenskaper.
- Består av protein
- Bildas av både Gram-negativa och Gram-positiva bakterier
- Neutraliserar bra av specifika antikroppar
- Hög toxicitet per viktenhet
- Vanligen Tremolabilt
- Exempel: botulism av clostidium botulinum (neurotoxin).

Endotoxin:
- Är en del av cellmembranet
- Lipopolysackarid
- Bidas framförallt av Gram-negativa
- Har ospecifika toxiner egenskaper
- Neutraliseras dålig av specifika antikroppar
- Exempel: LPS- teikonsyra

108
Q

Vår normalflora kan ha både positiva och negativa effekter på vår kropp.

Ange en negativ samt en positiv effekt från vår normalflora.

Ange två vanligt förekommande bakterier i vår normalflora.

A

Positiva effekter:
- Ämnesomsättning
- Immunologisk stimulans.
- Skyddar kroppen mot farliga mikrober

Negativa effekter:
- Kan orsaka infektioner
- kan bli antibiotika resistenta

Escherichia Coli och Staphylococcus Aureus

109
Q

Vad menas med primärpatogen?

A

Mikroorganism som kan förekomma vid infektion utan synlig eller med inga initial vävnadsskada hos en frisk individ. Ofta som ensam art.

110
Q

Förklara Obligata patogener:

A

De mikroorganismer som i princip alltid orsakar sjukdom, men är ofarligt med människor med

111
Q

Förklara Patogen

A

Mikroorganism som orsakar sjukdom.

112
Q

Förklara Föga patogen (opportunist):

A

Mikroorganism som kan förekomma vid infektion som ensam art eller tillsammans med andra arter i regel endast vid mycket utbredda vävnadsskador, låg syretension, svår lever- eller njursvikt, eller hos gravt immundefekta individer, t.ex. AIDS

113
Q

Hur kan en infektionssjukdom uppkomma och utvecklas?

A
  1. Kontakt: vid hud eller slemhinna, t.ex kontakt smitta eller droppsmitta från djur eller människor.
  2. Adhesion: förmågan hos mikroorganismer att binda till slemhinnor och andra vävnader t.ex värdcellen har receptorer som kan binda ibland till bakterier via ligand med hjälp av fimbriae.
  3. Kolonisation: bakterier har vidhäftat och förökar sig lokalt.
  4. Invasion och spridning som orsakar infektion sjukdomen
114
Q

Varför har bakterier virulensfaktorer?

A
  • Etablering i värden
  • Motstå eliminering av medfött/förvärvat immunförsvar
  • Frigöra näring från celler/vävnad
  • Konkurrens/överlevnad
  • Spridas vidare
115
Q

Aktivering av det medfödda immunförsvaret leder till inflammation.

Beskriv inflammations processen från aktivering till attack (1. Aktivering, 2. Cytokinfrisättning, 3. Blodkärl, 4. Mobilisering, 5. Attack).

A

När bakterier eller andra mikroorganismer tar sig in igenom första försvar linjen barriären in i vävnaden så kommer medfödda immunförsvaret reagerar:

  1. Aktivering:
    Mikroorganismer har främmande strukturer (larmsignaler) tex peptidoglykan.

LPS, dubbelt RNA mm. och de makrofager och dendritiska celler som fagocyteras allt främmande och löst material har receptorer (TLR) för dessa främmande strukturer.

Nu börjar makrofager och dendritiska celler att fagocytera de mikroorganismer och så kommer sptutas in massa enzymer och giftiga ämne som bakterier löser upp inne i fagocyterna och så blir makrofagerna och dendritiska celler aktiverad.

  1. Cytokinfrisättning:
    Nu kommer makrofager att frisätta 5 viktiga signalmolekyler(mediatorer) för att hämta hjälp från blodet och proteiner vilket är

PGE2, IL-1, TNF IL-8 ,CCL2.

  1. Blodkärl:
    PGE2 dilaterar närliggande artorioler vilket man får ökad blodflöde på inflammationsområdet, leder till rodnad och värme.

IL-1 och TNF aktiverar endotelet i venolen och börjar endotelcellerna att dra ihop sig (kontrahere), det leder till små springor i endotelcellerna och blir de genomsläppliga för att komplementproteiner och antikroppar läcker ut och så får man ödem.

IL-1 och TNF stimulerar insidan av venolen för att neutrofiler och monocyter sätter fast i venolen med hjälp av adhesionsmolekyler så kan IL-8 lockar till sig neutofiler, CCL-2 lockar till sig monocyter.

  1. Mobilisering:
    Komplementsystemet aktiveras av ytan på bakterier (MBL) och genom antikroppar (C1)

MBL och C1 aktiverar C4 och C2 så att de sätts ihop till ett enzym: C3-konvertas klyver C3 så att C3b bildas. C3b sätter sig på bakteriens yta och opsoniserar därmed bakterien för att makrofager och neutrofiler har receptorer för C3b så de kan fagocytera effektivt.

C3-konvertas aktiverar även C5-C9 som bildar MembraneAttac Complex(MAC). MAC gör hål på bakterier.

  1. Attack:
    Syre radikaler och giftiga ämne från neutrofiler och makrofager.

Neutrofilerna attackerar bakterierna genom fagocytos och giftiga ämnen (syreradikaler, enzymer, antimikrobielle peptider)

116
Q

Vid generella effekter av inflammation kommer bla kortisolnivåerna i blodet att öka. Vilka är de två viktigt effekterna av kortisol?

  • Att minska halten tillgängligt järn
  • Att ge feber
  • Att frisätta akutfasproteiner
  • Att dämpa inflammationen
  • Att förstärka informationen
  • Att öka glukoshalten i blodet
A
  • Att dämpa inflammationen
  • Att öka glukoshalten i blodet
117
Q

Vid kraftig och långvarig inflammation får man generella (systemiska) symptom av inflammationen.

Vad är den främsta grundorsaken till generella symptom

  • Ökade nivåer av IL-1 och TNF i blodet
  • Ökade nivåer av antikroppar i blodet
  • Ökade nivåer av larmsignaler i blodet
  • Ökade nivåer av mikrober i blodet
  • Ökade nivåer av antigen i blodet
A
  • Ökade nivåer av IL-1 och TNF i blodet
118
Q

Mördar T-cellen är viktig för att känna igen och eliminera (avdöda) virus i infekterade celler.

A) Beskriv förloppet för hur en effektor mördar T-cell (dvs aktiverad mördar T-cell) känner igen att en cell är infekterad med virus.

B) Hur hjälper den till för att viruset ska avdödas?

A

När ett virus tar sig in i cellen så presenterar MHC1 virus proteinet och då kan mördar T-cellen känna igen virusinfekterade cellen genom sin receptor CD8.

T- mördar cellen kan avdöda den infekterade cellen på två olika sätt.

Nekros= poriner som kan avdöda cellen direkt.

Apoptos= genom att cellen begår självmord. Programmerad celldöd, orsakas oftast av faktorer inne i cellen, men ibland av faktorer utanför cellen som till exempel läkemedel.

119
Q

När B-celler har aktiverats blir de till minnes B-celler och plasmaceller.

Plasmacellernas specialitet är antikroppar som hjälper till att eliminera (avdöda) patogener.

Beskriv tre sätt som antikroppar kan hjälpa till att bekämpa en patogen.

A

B-cellen producerar många olika typer antikroppar. Ig = immunoglobulin.

IgA = bra på neutralisering av virus, bakterier och toxiner.

IgM = bra på komplement aktivering.

IgG = bra på opsonisering.

IgD

IgE

120
Q

Antigen är det förvärvade immunförsvarets sätt att identifiera patogener. B-cellsreceptorn (BCR) och T-cellsreceptorn (TCR) känner igen antigen på olika sätt. Beskriv kortfattat hur.

A

Antigen förs till lymfknutor med dendritiska celler eller lösliga antigenet. B- celler har BCR(antikroppreceptorer) som känner igen den lösliga antigenet och binder sig till det.

Den dendretiska cellen (APC) har MHC 1 som presenterar antigent med och som T-mördar cellen har receptorer mot (CD8)

Den (APC) har också MHC11 som presenterar antigenet för T-hjälpar-celler och de har receptorer mot som är (CD4).

121
Q

Hjälpar T-cellen dirigerar de övriga cellerna i det medfödda och förvärvade immunförsvaret vid en inflammation. A) Vilka 3 andra celltyper kan denna T-cell hjälpa till att aktivera?

B) Vad blir effekten för de celler som aktiveras av hjälpar T-cellen?

A

A.
- B-celler
- T-cytotoxiska celler med IL-2
- Makrofag

B.
B-celler får effekten genom klonal expansion och de blir minnesceller och plasmaceller som bilder antikroppar.

T-hjälparcellen hjälper via b-cellen att producera IgG antikroppen som aktiverar och effektivierar fogocyterna till superfagocyter.

T-cytotoxiska celler får cytoksindusch IL-2 av hjälpar T celler som med andra faktorer aktiverar den.

Makrofager: T-hjälparcell frisätter INF gamma och det är för att hjälpa makrofager att bryta ner intracellulära bakterier som den inte kan bryta ner själv.

122
Q

Beskriv utförligt hur ödem uppkommer vid inflammation. Börja med att bakterier tar sig över barriären in i den sterila vävnaden.

A

Bakterier eller virus som har främmande strukturer s.k larmsignaler. Våra vävnads makrofager har receptorer för de larmsignaler. när makrofager och dc börja fagocytera de mikroorganismer och så kommer sprtutas in massa enzymer och giftiga ämne som bakterier löser upp inne i fagocyterna och så aktiveras makrofager och då skickar makrofager signalmolycker (mediatorer) LI-1 och TNF som påverkar endotelet i venolen. De gör att venol cellerna kontrahera sig och blir genomsläppliga och de springorna läcker ut proteiner vilket orsakar ödem.

123
Q

Vilken funktion har processen som orsakar ödem för att bekämpa bakterien?

A

Ödem processen syftar att rekrytera komplementproteiner.

124
Q

Greta 75 år har drabbats av en lunginflammation orsakad av pneumokocker. Beskriv hur hennes adaptiva immunsvar aktiveras för att hjälpa till att eliminera pneumokockerna.

Vilka celler deltar i aktiveringen av T- och B-celler?

A

Cellerna som deltar i aktiveringen av T-mördarceller är APC (dendritiska cellen) Cytokiner( IL-1) och T-hjälpar celler Cytokiner (IL-2)

Cellerna som deltar i aktivering av T-hjälpar celler är APC (dendritiska cellen) Cytokiner (IL-1) och T-hjälpar celler Cytokiner (IL-2)

Cellerna som deltar i aktivering av B-celler är T-hjälpar celler genom cytokin dusch ( IL-4).

125
Q

Greta 75 år har drabbats av en lunginflammation orsakad av pneumokocker. Beskriv hur hennes adaptiva immunsvar aktiveras för att hjälpa till att eliminera pneumokockerna.

Hur aktiveras hjälpar T-cellerna och B-cellerna i lymfnoderna (vilka celler och molekyler måste delta i aktiveringen, hur möter de sitt antigen, hur kommunicerar hjälpar T-cellen och B-cellen med varandra)?

A

För att hjäpar T-cellerna ska kunna aktiveras krävs att de träffar sitt antigen som presenteras av dendritiska celler genom MHCII och de har receptorer mot (CD4)
- Co- stimulering från DC CD28- B7
- Cytokin Dusch från APC (IL-1)
- Cytokin Dusch av sig själva (IL-2)

B- celler aktiveras genom att:
- Träffa sitt antigen och bindas till BCR som är antikroppar
- B-celler presenterar antigenet genom MHC11 till T-hjälpar celler som har receptorer (CD4) för att T-hjälpar celler kunna cytokin duscha (IL-4) B-celler och aktivera dem att bli antingen plasamceller eller minnesceller.

126
Q

Greta 75 år har drabbats av en lunginflammation orsakad av pneumokocker. Beskriv hur hennes adaptiva immunsvar aktiveras för att hjälpa till att eliminera pneumokockerna.

Hur hjälper antikropparna till att eliminera pneumokockerna?

A

Antikroppar hjälper till att eliminera pneumokocker genom

  • IgG antikroppar bra på opsonisering
  • IgA bra på neutralisering av bakterien
  • IgM bra att aktivera komplement
  • Aggregering
127
Q

När en naiv T-cell ska aktiveras krävs tre signaler för att aktiveringen ska ske. Beskriv hur aktiveringen går till och vilka signaler som är nödvändiga för aktiveringen ska fullföljas.

A
  1. Möta sitt antigen
    2.Co-stimulering från DC
  2. Cytokiner från APC och från hjälpar T-celler.
  • T-cell får sitt antigen presenterade på antigen- presenterande-celler(APC).
  • CD28 recptorn på T-cellen och beta7 på APC binds
  • Cytokindusch från APC IL-1 och cytokiner från T-hjälpar celler IL-2.
  • T-cellen aktiveras och börjar klonal expansion.
128
Q

Larmsignaler (engelska: danger signals, PAMP) är centralt i inflammationsprocessen. Förklara vad som menas med larmsignaler och dess roll i inflammationen. För full poäng ska det vara glasklart för mig (Per) att du förstår begreppet larmsignal (ofullständiga och svepande formuleringar ger poängavdrag).

A

Larmsignaler: är främmande strukturer hos mikroorganismer t.ex bakterier eller virus som aktiverar det medfödda immunförsvaret och som vita blodkroppar såsom makrofager och dendritiska celler har receptorer mot TL4-TL3.

Det finns olika typer av larm strukturer beroende på vilken typ av mikroorganismen kommer in i kroppen. Tex Gram-positiva bakterier har en stark larmsignal i cellväggen (Peptidoglykan)

Gram-negativa bakterier har LPS.

Virus har ds RNA, svamp har i cellväggen (Beta-glukan).

När en bakterier gå igenom till kroppens vävnad så känner makrofager och dendritiska celler igen deras främmande strukturer genom TL4 receptorer. De börjar fagocyterar bakterierna så kommer bakterierna sprutas in enzymer och giftiga ämnen i fagocyterna. Nu kommer makrofager skicka signalmolekyler som startat inflammationen och aktivera det medfödda immunförsvaret.

DC vandrar iväg mot lymfan för att aktivera det förvärvade immunförsvaret.

129
Q

Vad menas med begreppet fagocytos?

A

Fagocytos är vita blodkroppars (makrofager-neutrofiler) uppgift att äta upp allt löst och främmande (mikroorganismer) i vävnader och kroppen.

130
Q

Ge ett konkret exempel på hur övriga immunförsvaret kan göra det lättare för makrofager att fagocytera

A

Makrofager fagocyterar lättare när komplementproteiner läcker ut från venolen.

Komplementproteiner aktiveras av MBL i bakteriens yta och av antikroppar som finns på bakterier via C1. I komplementkaskaden bildas C3 konvertas som klyver till C3b som binder till bakteriens yta och makrofager har receptor för C3b vilket leder till oppsonisering (lättare för makrofager att äta upp bakterien).

Hjälper T- celler aktiverar makrofager genom att skicka cytokiner IFN- g som gör makrofager blir super bra på att fagocytera och bryta ner det den har fagocyterat (radikala ämnen och lysosomala enzymer).

131
Q

Vad är syftet med att vaccinera en befolkning?

  1. Slå ut ett smittoämne så att det ej kan ge upphov till fler infektioner i en befolkning
  2. Ge läkemedelsföretagen en fast inkomst
  3. Minska symptom eller komplikationer som följd till en infektion
  4. Skapa skydd mot parasitinfektioner
A
  1. Slå ut ett smittoämne så att det ej kan ge upphov till fler infektioner i en befolkning.
  2. Minska symptom eller komplikationer som följd till en infektion.
132
Q

Anna har fått nytt jobb som sköterska på infektionskliniken. Hon ska därför vaccinera sig mot hepatit B. Beskriv hur Annas förvärvade immunförsvar skapar ett skydd mot Hepati B viruset (hjälpar T-celler och B-celler).

Hur transporteras antigenet från vaccinet till lymfnoderna?

A

Vaccinet kommer in till blodet antingen i form av levande mikroorganismer, avdödat mikroorganismer, delar av mikroorganismer, deras toxiner eller arvsmassa till virus proteinet.

Antigen vaccinet förs till lymfnoden antingen löst för att kunna binda till B-celler eller med Antigen presenterande celler (DC) för att kunna binda till T-hjälpar celler.

133
Q

Anna har fått nytt jobb som sköterska på infektionskliniken. Hon ska därför vaccinera sig mot hepatit B. Beskriv hur Annas förvärvade immunförsvar skapar ett skydd mot Hepati B viruset (hjälpar T-celler och B-celler).

Var och hur aktiveras hjälpar T-cellerna och B-cellerna (vilka andra celler måste medverka vid aktiveringen)?

A

B.
Hjälper T- cellerna och B- cellerna aktiveras i lymfknutor men först måste hjälper T- celler aktiveras för att aktiver B- celler.

För att hjäpar T-cellerna ska kunna aktiveras krävs att de träffar sitt antigen som presenteras av dentritiska celler genom MHCII och de har receptorer mot (CD4)

· Co- stimulering från DC CD28- B7
· Cytokin Dusch från APC (IL-1)
· Cytokin Dusch av sig själva (IL-2)

B- celler aktiveras genom att

· Träffa sitt antigen och bindas till BCR som är antikroppar

· B-celler presenterar antigenet genom MHC11 till T-hjälpar celler som har receptorer (CD4) för att T-hjälpar celler kunna cytokin duscha (IL-4) B-celler och aktivera dem att bli antingen plasamceller eller minnesceller.

· Vaccinerings slutresultat är åstadkomma utveckling av minnesceller mot det specifika antigenet i vaccinet.

134
Q

Vad menas med passiv immunisering?

A

Införande av renframställda antikroppar eller serum med antikroppar

*Snabbt skydd mot patogener
*Opsonisering
*Neutralisering
*Aktivering
*Är kortvarigt och skapar inget immunologiskt minne
*Naturligt:
*vid graviditet
*IgG antikroppar från mamman till barnet. Skyddande under de sex första månaderna i livet
*vid amning
*IgA antikroppar i modersmjölken

135
Q

Vad menas med Aktiv immunisering

A

Införande av ett levande, avdödat eller del av mikrob

Syfte:

  1. Slå ut ett smittoämne så att det ej kan ge upphov till fler infektioner i en befolkning
  2. Minska symptom eller komplikationer som följd av en infektion
  3. Flockimmunitet
    *Skyddar även:
    - de svagaste icke vaccinerade
    - Immunsupprimerade
    - Spädbarn
136
Q

Aktiv eller Passiv: Införande av hel eller del av patogen

A

Aktiv

137
Q

Aktiv eller Passiv: Snabbt skydd mot patogener

A

Passiv

138
Q

Aktiv eller Passiv: Införandet av rena antikroppar

A

Passiv

139
Q

Aktiv eller Passiv: Skapar ett immunologisk minne

A

Aktiv

140
Q

Förklara kortfattat begreppen antigen och antikropp. Beskriv skillnaden.

A

Antikropp: del av en microorganism t.ex. Arvsmassa LPS

Antigen= struktur (protein eller peptid) som kan aktivera det förvärvade immunförsvaret och framkalla produktion av antikroppar

Antikropp: är Y-formade proteiner som används av kroppens immunsystem för att upptäcka och identifiera främmande ämnen, till exempel virus, bakterier eller parasiter. Antikroppens funktion är att binda sig till specifika ytmolekyler, anti kroppens antigener.

141
Q

Nämn tre skillnader mellan specifika och ospecifika immunförsvaret.

A

Det förvärvade immunsvaret:
- Känner igen speciella specifika strukturer, antigen, som kan komma från vad som helst.
- Reagerar olika för varje mikrob.
- Behöver aktiveras för att utföra sin effekt.

Medfödda immunförsvaret:
- Känner igen larmsignaler typiska strukturer, cellmolekyler från eller på mikroben.
- Reagerar likadant varje gång.
- Behöver inte aktiveras.

142
Q

Vad är skillnaden mellan larmsignaler och antigen

A

Larmsignaler:
- Aktiverar det medfödda immunförsvaret
- Olika främmande strukturer, såsom
molekyler i cellvägg, främmande DNA/RNA
- Känns igen av en fast uppsättning receptorer (ca 20 st) som finns på makrofager och DCs
- Startar inflammationsprocessen

Antigen:
- Aktiverar det förvärvade immunförsvaret
- Oftast en främmande peptid, dvs del av ett protein från mikrob
- Känns igen av B-cellsreceptor och T-cells receptor (miljontals varianter)

Viktig för att:
- Aktivera B-celler (antikroppsproduktion)
- Aktivera T-hjälparceller
- Aktivera T-mördarceller

Primära lymfoida organ: benmärg och tymus där lymfocyter mognar.

Sekundära lymfoidaorgan: mjälte, lymfkörtlar där lymfocyter aktiveras.

143
Q

Inom immunologi pratar man ibland om fysiska barriär. Vad menas med det?

A

Barriären är den första linje till immunförsvaret som mikroorganismen möter när de försöker nå kroppen.

Det består av många komponenter (epitel, flimmerhår, slem, antimikrobiella peptider (magsyra låg ph som dödar bakterier) )

om tex, bakterier, virus eller svampar tar sig in över barriären och in i vår vävnad då har vi det medfödda immunförsvaret.

144
Q

Vid kraftig inflammation kommer informationen att ge generella effekter i kroppen och påverkar olika organ, t.ex. Lever och hjärnan. Ge exempel på 2 faktorer som orsakar generella inflammation effekter.

A

IL-1 och TNF kommer spridas i stora mängder i blodet efter att man har fått lokala reaktioner såsom rodnad och värme.

Endotelceller i blodkärl i hypotalamus har receptorer för IL-1, TNF, IL-6 och den kommer producerar

PGE2 och PGE2 kommer att påverka temperaturreglering centrum vilket leder till feber och frossa.

IL-1 och TNF kommer påverka också levern till att producera akutfasproteiner och detta leder till mindre

järn och mer fibrinogen.

145
Q

T-cellerna kan inte själva avdöda mikrober, men T-celler som producerar gammainterferon och TNF ökar makrofager förmåga att döda och eliminera mikroorganismer. Vad händer i en makrofag som stimuleras av gamma-interferon? Två sake är rätt.

A
  1. Börja producerar mer enzymer och syre radikaler som de behöver i de små fagosomerna för att förstöra de mikrober som de har fagocyterat, producerar mer MHC11 så de har större chans att visa de antigen som har hittat för immunförsvaret.
  2. Eliminera bättre av patogenet.
146
Q

Antikroppar olika funktioner

A

IgG: är en ensam antikropp som underlättar fagocytos genom opsonisering

IgM: den är en stor molekyl som består av 5 olika antikroppar som sammanhålls av en kedja

Funktion: är bra på komplementaktivering.

IgA: den kommer i form av två antikroppar som sitter ihop via sina konstanta delar med en proteinkedja.

Funktion : är bra på neutralisering.

147
Q

Vad menas med Flockimmunitet

A

Att även de som inte vaccinerats blir skyddade eftersom antalet individer i befolkningen som kan bli smittat är liten.

148
Q

Larmsignaler är centralt i inflammationsprocessen.

A. Ge två konkreta exempel på larmsignaler

B. Beskriv hur larmsignaler leder till rekrytering av neutrofiler till inflammationsfokus

A

IL-1 De både är cytosiner som är själva kärna i inflammation som drar igång inflammationsprocess.

-TNF Ökad kärlpermeabilitet

Både signalmolekylerna aktiverar endotel i venoler för de har receptorer mot IL-1 och TNF och endotel drar ihop sig och det blir små springor mellan endotelcellerna i venolen

  • Endotel blir genomsläppligt för blodproteiner (komplementprotein, antikroppar) Ödem

De kommer även stimuleras i form av adihonsmolekyler på insidan av venolerna för att fånga upp neutrofiler och monocyter.

-IL-8 De kallar till sig Neutrofiler

149
Q

Vilken del av viruset styr tropismen? Nämn ett sätt som ett höljebärande virus kan ta sig ut ur en cell.

A

Det finns tre sätt att viruset tar sig ut ur värdcellen och det är genom atingen avknoppnig, lytiskt eller exocytos.

En höljebärande virus tar sig ut ur cellen oftast genom avknoppning.

Icke- höljebärande virus att den infekterade celler spricker (lytisk)

150
Q

Varför är det lättare att inaktivera höljeklädda än icke häljeklädda virus med tex alkohol och tvål och vatten?

A

Höljet är uppbyggt av fosfolipider från värdcellen

De flesta virushöljen är känsliga för detergenter, intorkning och värme

151
Q

Vad har influensa virus för tropism?

A

brett

152
Q

Vad har rota- virus för tropism?

A

snäv

153
Q

Vad sker under följande faser i virusets replikationscykel (förökningsprocess)?

Beskriv kortfattat följande steg.
A. Inbindning B. Penetration C. Avklädning D. Genexpression E. Syntes och sammanfogning F. Frisättning.

A

Viruset är ingen levande organism och har ingen egen metabolism och behöver därför en värdcell för att kunna föröka sig.

Först hittar viruset rätt mål cell med rätt receptor för att kunna binda sig t.ex. ACE2 som är spesifika receptorer för coronavirus

Inbindning: viruset har förmåga att binda sig till specifika receptorer genom deras protiner (VAP) med värdcellens ytan.

Penetration: viurest ta sig in i värdcellen antingen genom endocytos eller fusion.

Avklädning: viruset släpper från sig genom och arvsmassa. DNA- virus går till cellkärnan och RNA- virus stannar oftast i cytoplasman.

Geneexpression (replikation): här sker en replikation kopiering av virusets arvsmassan och proteiner.

syntes och sammanfogning, här byggs ihop virusproteiner och arvsmassa. I detta steg kan en del virus stjäl hölje från värdcellen.

Friisättning viruset frisätts från värdcellen på olika sätt antingen genom lytiskt, exocytos eller avknoppning.

Efter denna frisättning steg finns ett steg till och det är mognadsfasen, efter mognadsfasen blir viruset infektiöst.

154
Q

Primärinfektion av varicella zostervirus ger upphov till vattkoppor. I vilken celltyp etablerar viruset en latent infektion och vilket symptom får en patient som reaktiverar viruset från dessa celler?

A

Variecella zoster viruset går in i nervceller vid latens form,

Varecella zoster ger vattenkoppor, som vi bara kan få en gång i livet, nästa gång vi blir utsatta för sjukdomen har vi genom minnesceller kvar immunceller och kan bara utveckla bältros.

155
Q

Smittar höljebärande eller icke-höljebärande virus via mag-tarm kanalen? Varför?

A

Höljebärande virus klarar inte av gastrointestinal miljö t.ex. Varicella virus

De flesta virus höljen är känsliga för detergenter, intorkning och värme

Sprids oftast via droppsmitta, kroppsvätskor,blodtransfusion.

Ickehöljande virus är tåliga för intorkning, syra, detergenter osv

Vanligtvis fekal -oral smitta t.ex. Calici virus

156
Q

Vad är virus-tropism? Vilka två delar styr ett virus tropism?

A

Tropism är då virus infekterar/binder sig på specifika celler och inte vilket cell som helst

.T.ex HIV virus infekterar endast T-cell och binder sig med CD4+ receptorn på T-cell.

Två huvudtyper av tropsim

Tyb av receptor viruses kan fasts med och hur fort viruses replikerar sig.

· Snäv tropsim: receptorer som bara finns på vissa celltyper

HIV använder primärt CD4 som receptorer på T- lymfocyter

Brett tropsim: Fler receptorer som finns på olika typer av celler. Tex hepatropavirus- tropism för levern.

157
Q

Vad är Direkt kontaktsmitta

A

Fysisk kontakt mellan smittkällan och den mottagliga individen, utan mellanled.

158
Q

Vad är indirekt kontaktsmitta

A

smittämnet sprids från smittad person till en annan via mellanled

(via 3e persons händer, eller via föremål, ytor som förorenats med smittämne)

159
Q

Vad är Zoonos

A

att bli smittad av djur EHEC (sprids genom kyklingar och ko- maten(fekal-oral smitta),

kontakt med djuren, livsmedel eller vatten (direkt/indirekt kontakt smitta)) Campylobacter

160
Q

Vad menas med smittdos respektive infektionsdos?

A

infektionsdos = den mängd mikroorganismer som krävs för infektion t.ex. Calicia virus 1-10

Smittdos = den mängd mikroorganism individen utsatts för

161
Q

Beskriv vad som menas med aerosolsmitta?

A
  • Extremt små droppar
  • kan hålla sig svävande i luften minuter eller timmar .
  • Kan spridas i byggnad via ventilationssystem T.ex. vattkoppor, mässling, tuberculos.
162
Q

Vad menas med en vektorburen infektion? Ge också ett exempel på en sådan infektion

A

Vektorburen infektion innebär att vi får
infektion av fästningar eller myggor (vissa typer insekter).

Denna smitta kan se via direkt kontakt men även indirekt kontakt. Det kan vara att en mygga bär med sig patogener och sjukdomsframkallade organismer från en annan människan och biter en annan

frisk människa och sprida infektioner. Ett exempel på en sådan infektion är Zikavirus.

163
Q

Vad är det för skillnad på zoonos och vektorburen smitta?

A

zoonos smitta = direkt kontakt med djur, t.ex. EHEC

Vatten eller livsmedel t.ex salmonella och campylobacter.

Vektorburna smitta = en tredje smittväg som en insekt överför till människa t.ex. TBE som kan smittas via fästing och malaria som kan smittas med myggor

164
Q

Vilka bakterier/virus sprid mest som: Luftburen

A

Morbilli (mässling), Varicella, mycobacterium tuberculosis, vattkoppar

165
Q

Vilka bakterier/virus sprid mest som: fekal-oral

A

Shigella, rotavirus, calic

166
Q

Vilka bakterier/virus sprid mest som: blodburen

A

Hepatit C

167
Q

Vilka bakterier/virus sprid mest som: Zoonos

A

EHEC, rabies

168
Q

Vilka bakterier/virus sprid mest som: indirekt smitta

A

Stafylokokker

169
Q

Vilka bakterier/virus sprid mest som: vektorburen

A

Malaria, TBE, Borelia

170
Q

Vilka bakterier/virus sprid mest som: sexuellt

A

Klamydia, HIV, Gonorre

171
Q

Vilka bakterier/virus sprid mest som: droppsmitta

A

Rhinovirus

Mikrobiologi (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions