Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

T2 - Biologi & Emotionspsykologi > Minne > Flashcards

Minne Flashcards

(54 cards)

Start Studying
1
Q

Vilka är de 3 minnesprocesserna?

A
  1. Inkodning/konsolidering
  2. Lagring
  3. Framplockning/återkallande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är minnesengram?

A

”Biologiska minnesspår”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kan inlärd fingerfärdighet ändra

A

Det kan ändra funktionell organisation och aktivering av ”motor cortex”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är LTP/LDT och vad kan det leda till

A

Long term potentiation/depression

• motaggarcellen blir mer känslig för glutamatpuffar -> ?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är “neurotrophic factors” och vad kan öka produktionen av dom

A

• Miljöstimulans kan öka produktionen av
“neurotrophic factors”

• Peptider/protein som medverkar till att neuron kan overleva, synapser bildas och lảngtids-minnen formas. T.ex.

BDNF (brain derived neurotrophic factor)
NGF (nerve growth factor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är dopaminprojektioner från stratovulkan till prefrontalkortex viktiga för?

A

• Arbetsminne
• ”reinforcment learning”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka typ av minnen är amygdala mest kopplat till?

A

Betingade emotionella minnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka typ av minnen är hippocampus mest kopplat till?

A

Händelseminnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka typ av minnen är cerebellum mest kopplat till?

A

Betingade motoriska minnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka typ av minnen är ”motorområdet” mest kopplat till?

A

Färdighetsminnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka typ av minnen är prefeontala cortex mest kopplat till?

A

Arbetsminne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur är arbetsminnet organiserat?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad gör centrala exekutiven?

A

Riktar/kontrollerar uppmärksamheten och sållar bort irrelevant information

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad gör fonologiska slingan?

A

Tillfällig lagring och uppdaterad (tyst repetitition) av tal- eller ljudbaserad information (t.ex ord, siffror)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad gör visuospatiala skissblocket?

A

Komplement till fonologiska slingan. Tillfällig lagring av visuell och spatial info: ”inre bilder”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad gör episodisk buffert?:

A

överföring och framplockning av info till/från episodiska långtidsminnet. Kopplat samma minne-medvetande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur är långtidsminnet organiserat?

A

• Deklarativt minne: Minnen man kan berätta om för andra (kan uttryckas i tal och skrift).
Motsats: Icke-deklarativt minne

• Explicit minne: Medvetet minne - kräver medveten enring

• Implicit minne: “Omedvetet” minne - aktualiseras på ett automatiserat sätt utan att kräva medveten erinring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är habituering och vilka minnen gäller det?

A

• Icke-associativa minnen
• beteendetesponsen minskar över tid vid upprepad stimulering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är sensitisering och vilka minnen gäller det?

A

• Icke-associativa minnen
• en kraftfull stimulering ger upphov till en intensifierad respons på all annan efterkommande stimulering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är betingning och vilka minnen gäller det för

A

• associativa minnen
• ex klassisk betingning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är procedurminne?

A

•Procedurminne är en del av långtidsminnet som lagrar information om hur man gör saker, till exempel att cykla eller spela ett instrument. Det fungerar automatiskt utan att man aktivt behöver tänka på det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Förklara tulving modellen för långtidsminnet

Study These Flashcards
A

• psykologisk modell
• olika syste’ är olika gamla fylogenetiskt (artens utveckling) och ontogenetisk (indrivens utveckling)

Tulvings modell för långtidsminnet syftar på att långtidsminnet består av olika system snarare än ett enda. Han delade upp det i bland annat episodiskt, semantiskt och procedurminne. Modellen visar hur dessa minnessystem är separata men samverkar.

De olika minnessystemen i Tulvings modell samverkar genom att de ofta aktiveras samtidigt när vi utför eller minns något. Till exempel kan du använda procedurminnet för att cykla, medan episodminnet gör att du minns när och var du lärde dig cykla, och semantiska minnet hjälper dig förstå vad en cykel är.

23
Q

Förklara Squire-modellen för långtidsminnet

Study These Flashcards
A

• neurologisk modell

Squire-modellen för långtidsminnet delar upp minnet i två huvuddelar: deklarativt (explicit) och icke-deklarativt (implicit) minne.

•	Deklarativt minne innehåller fakta och händelser (t.ex. semantiskt och episodiskt minne).
•	Icke-deklarativt minne handlar om färdigheter och vanor (t.ex. procedurminne), och fungerar automatiskt utan medveten ansträngning.

Modellen visar hur olika typer av minne lagras och bearbetas i olika delar av hjärnan.

24
Q

Förklara HM gällande anterograd amnesi

Study These Flashcards
A

Fallet med H.M. (Henry Molaison) är ett känt fall av anterograd amnesi, där han efter en operation för att behandla svår epilepsi förlorade förmågan att skapa nya långtidsminnen. Under operationen togs delar av hans hippocampus bort, vilket ledde till att han inte längre kunde lagra nya deklarativa minnen (fakta och händelser), men hans procedurminne fungerade fortfarande – han kunde till exempel lära sig nya motoriska färdigheter utan att minnas att han hade gjort det.

25
Vilken tid drabbar retro and anterograd amnesi
Retro: dåtida minne Anter: nya minnen
26
Vad drabbas i anterograd amnesi?
• långtidsminnet drabbas selektivt medans arbetsminnet är intakt • minnesbild omg för händelser och nya fakta samt spatialt minne drabbas
27
Förklara studien med apor med skador på hippocampus (delayed nonmatch to sample)
Om man alltid lägger maten under det nya objektet kommer en vanlig apa alltid leta upp det nya objektet först och ta maten. En apa med skador på hippocampus kommer inte ihåg det
28
Förklara studien på möss med skador på hippocampus (radial maze task)
Om det finns mat i varje ände kommer en vanlig mus komma ihåg var den har vart och systematiskt gå till varje ände. En mus med skador på hippocampus kommer att gå slumpmässigt
29
Vilken inlärning är fortfarande möjlig med anterograd amnesi?
• förvärvande och uttryck av motoriska eller automatiserade färdigheter (implicita minnen) är fortfarande möjlig • Klassisk betingning (vissa typer) fortfarande möjlig • ”priming” fortfarande möjlig
30
Vilka uppgifter kunde HM bli bättre på även med anterograd amnesi?
• Rotary Pursuit task • Mitror tracing task • Tower of Hanoi • Gollin figure task
31
Vad ingår i ett deklarativt minnestest på en studerad ordlista?
32
Vad ingår i ett test av primingeffekter på en studerad ordlista?
33
Vilka minnestyper är drabbade eller intakta i anterograd amnesi
Drabbade • episodiskt minne • semantiskt minne (?), HM kunde lära sig nya korsordsord Intakta • arbetsminne (bevis: sifferrepetition) • procedurminne (bevis: Rotary task) • perceptuellt minne (bevis: priming)
34
Hur är implicita och explicita minnen kopplat till hippocampus?
• Implicita som procedur och perceptuellt minne verkar OBEROENDE av hippocampus • Intakt hippocampus verkar NÖDVÄNDIG för att explicita minnen som episodiska och kanske även semantiska minnen skall kunna formas
35
Hur är spatialt minna kopplat till hippocampus storlek?
• Taxichaufför: längre arbetserfarenhet korrelerar med större hippocampus • Fåglar/gnagare: arter som gömmer sin mat har större hippocampus än närbesläktade arter som saknar detta beteende
36
(Spatialt minne) Förklara Platsceller, rutnätsceller, huvudriktningsceller och gränsceller samt vilken del av hjärnan de är kopplade med
Hippocampus • Platsceller: neuron som fyrar av på specifika platser Entorhinal cortex: • Rutnätsceller: Aktiveras i funktionella moduler - sexkantigt rutnät - när man rör sig i rummet • Huvudriktningsceller: Aktiveras dà huvudet vrids át ett visst hall - "inre kompass" • Gränsceller: Aktiveras i yttre gränszoner "väggen"
37
Förklara hippocampus roll i konsolidering
•Hippocampus överför informationen frän närminnet till fjärrminnet •Sinnesintrycken blir ingraverade i hjämbarken som bestäende minnen • Hippocampus placerar saledes ut deklarativa minnen pả olika platser.
38
Vad menar standard model of consolidation?
Episodiska minnen blir hippocampus-oberoende efter konsolidering
39
Vad menar Multiple trace theory?
Episodiska minnen är alltid oberoende av hippocampus
40
VAR I HJÄRNAN "SITTER" LANGTIDSMINNEN? Episodiskt minne
• Fördelade över stora omraden av neocortex • Kan förklara dess "sarbarhet" för hjärnskada eller aldersrelaterade förändringar • Bestar av mảnga delprocesser med delvis olika neural grund (t.ex. aktiv/passiv inkodning; framplockningstillstảnd; minnes- aktivering/upplevelse/strategier/utvärdering)
41
Var i hjärnan sker inkodning och framplockning av episodiska minnen?
• Bade episodisk inkodning och framplockning är ett samspel mellan prefontala kortex och mediala temporalloben/hippocampus • Inkodning: aktivering av framförallt vänster frontallob samt mediala temporalloben/hippocampus. • Framplockning: aktivering av framförallt höger frontallob.
42
Förklara HERA-modellen
HERA-modellen (Hemispheric Encoding/Retrieval Asymmetry) föreslår att hjärnans två halvor har olika roller i minnesprocesser. Enligt modellen är vänster hjärnhalva mer aktiv vid inkodning av nya minnen, medan höger hjärnhalva är mer aktiv vid återhämtning (framplockning) av redan lagrade minnen. Modellen bygger på hjärnavbildningsstudier av episodiskt minne.
43
Var i hjärnan sitter semantiskt minne?
• Kan ha specifika neurala aktiveringsmönster (temporalt, occipitalt, frontalt) beroende pá typ av information. T.ex. kunskap om färg lagras i neuron som perceptuellt analyserar farg • Temporalloben: Lagring och framplockning av semantisk kunskap, inklusive spräklig information - Wernicke's area: Bakre delen av vänster temporallob (gyrus temporalis superior), - aktiveras när vi hämtar fram betydelsen av ord - ingår med övriga temporalloben i nätverk som lagrar begreppskunskap och ordförråd
44
Var i hjärnan sitter perceptuellt minne?
• Visuell perception mest studerad • Igenkänning av ett visuellt objekt innebär att stimulusinformation (perceptet) matchas mot minnesinformation (flera teorier för hur detta gar till) • Occipito-temporal synbana: viktig för objektigenkänning den ventala synbanan eller "what" pathway • Parietalloben: Spatial lokalisering av objekt den dorsala synbanam - "where" pathway
45
Förklara vad gurus fusiformis är och vad skador kan leda till
- Igenkänning av ansikten har stor social betydelse - Neuron i fusiform face area (del av "what" pathway) verkar speciali-serade för ansiktsigenkänning - Skador här kan ge prosopagnosi (svarighet med ansiktsigenkänning) men inte nödvändigtvis andra former av visuell agnosi
46
Var i hjärnan sitter procedurminne?
”Motorområden” • Supplementär (area 6) och Primär (area 4) Motorisk hjärnbark • Basala ganglierna • Cerebellum • Parietallob
47
Var i hjärnan sitter betingningar?
• Ögonblinksbetingning: cerebellum • Emotionell betingning: amygdala
48
Var sitter de olika delarna av arbetsminnet?
• Centrala exekutiven: Dorsolaterala prefrontalkortex samt anteriora gyrus cinguli. • Fonologiska slingan: Frontal aktivering vid uppdatering/repetition. Parietal aktivering: VId lagring. Vänstersidigt i bägge fall. • Visuospatiala skissblocket: Visuell info (ex: hur ett ansikte ser ut): Inferiora temporalkortex. Spatial info (ex: var ansiktsbilden var placerad): Parietalkortex • Episodisk buffert: Samrad med centrala exekutiven dvs. frontala omrảden.
49
Vad är TGA (Transirarorisk global amens)?
• Plötslig anterograd amnesi • Varar 2-8 timmar (max 24h) • Ingen övrig kognitiv paverkan • Ovanlig 3-8 fall/100.000 inv • Medelaldern eller äldre • Godartad • Aterkommer sällan MR: Punktformiga övergående lesioner i hippocampus Ibland: Övergående syrebrist eller migränrelaterat
50
Vad är alzheimers och hur går förloppet till?
Neurologisk sjukdom där hjärnbarken skrumpnar ihop, hjärnbarken kan förlora upp till halva sin vikt 1. (Senila) plack: proteinklumpar av beta amyloid - hindrar nervsignaler 2. Nystan - tangles: Tau proteinet trasslar ihop sig - påverkar neurofibriller (stödstrukturer) - näringsämnen når ej cellen 3. Nervceller dör: kolinerga neuron 4. Progressivt förlopp (kan vara decennier innan förlopp): Hippocampus - MTL - kortex
51
Förklara herpes simplex encefalit och patienten Boswell
Herpes simplex encefalit: • Orsakas av herpes simplex-virus. • Leder till inflammation i hjärnan, särskilt i temporalloberna. • Påverkar minnesfunktioner, särskilt det deklarativa minnet. Patienten Boswell: • Drabbades av herpes simplex encefalit. • Fick både anterograd och retrograd amnesi. • Kunde inte skapa nya minnen och förlorade många gamla. • Procedurminne och personlighet var delvis bevarade. • Fallet visar hur temporalloberna är viktiga för deklarativt minne.
52
Förklara korsakoffs syndrom
Korsakoffs syndrom är en allvarlig minnesstörning som oftast orsakas av långvarig brist på vitamin B1 (tiamin), vanligt vid alkoholmissbruk. Kortfattat i punktform: • Orsakas oftast av tiaminbrist kopplad till alkoholism. • Skadar delar av hjärnan som är viktiga för minne, bl.a. diencephalon. • Leder till anterograd amnesi (kan inte skapa nya minnen) och ofta retrograd amnesi. • Vanligt med konfabulation – att man omedvetet fyller i minnesluckor med påhittade berättelser. • Procedurminnet kan vara bevarat.
53
Förklara Huntingtons sjukdom
Huntingtons sjukdom är en ärftlig, degenerativ hjärnsjukdom som orsakar progressiv nedbrytning av nervceller, särskilt i basala ganglierna. Kortfattat i punktform: • Ärftlig sjukdom orsakad av genetisk mutation (på kromosom 4). • Symptomen inkluderar ofrivilliga rörelser (korea), kognitiva nedsättningar och förändringar i personlighet. • Drabbar ofta personer i medelåldern. • Leder till successiv försämring av motorik, minne och mental funktion. • Det finns inget botemedel, men symtom kan lindras med behandling.
54
Vad kan det finnas för anledningar för amnesi?
1. THA (transitorisk global amnesi) 2. Alzheimers sjukdom 3. Virus: herpes simplex encefalit 4. korsakoffs syndrom 5. Huntingtons sjukdom 6. Cirkulationsstörningar: stroke 7. Annat: skalltrauma, ECT (elbehandling), hjärntumörer 8. Psykogena orsaker

T2 - Biologi & Emotionspsykologi (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions