Moment 2 tenta frågor

Question 1

Hur definieras emotion enligt en funktionell ansats?

Answer 1

Enligt en funktionell ansats definieras emotioner som komplexa, kortvariga tillstånd som består av koordinerade förändringar i fysiologiska, beteendemässiga och subjektiva komponenter, vilka syftar till att hantera en signifikant händelse eller utmaning i miljön. Den funktionella ansatsen betonar emotionernas adaptiva roll, där varje emotion är en respons på specifika typer av utmaningar eller möjligheter, och därigenom bidrar till organismens överlevnad och välbefinnande
(För enklat svar)
En funktionell ansats definierar emotioner som evolutionärt utvecklade mekanismer som hjälper oss att hantera viktiga händelser för vår överlevnad och välbefinnande. Emotioner involverar fysiologiska reaktioner, beteendemässiga förändringar och subjektiva upplevelser som tillsammans förbereder oss att agera i specifika situationer, som att fly från fara eller skapa starka sociala band. Det handlar om mer än känslor – det är ett samordnat system som stödjer våra biologiska och sociala mål.

Question 2

Hur definieras emotion enligt en social-konstruktivistisk ansats?

Answer 2

Den social-konstruktivistiska ansatsen till emotion betonar att emotioner inte är biologiskt förutbestämda, utan istället är konceptuella konstruktioner som formas av vår kultur, våra sociala roller och vår begreppsapparat. Enligt denna teori är emotioner ett resultat av hur vi kategoriserar och tolkar både interna kroppsliga tillstånd och externa händelser i vår miljö. Istället för att se emotioner som fasta och universella tillstånd, betraktas de som dynamiska och kulturellt beroende fenomen.
(För enklat svar)
Enligt en social-konstruktivistisk ansats är emotioner inte något vi föds med på ett färdigt sätt, utan de skapas av våra tankar, vår kultur och det vi lär oss från andra människor. Det betyder att hur vi känner och vad vi kallar våra känslor beror på hur vi har lärt oss att förstå världen omkring oss. Till exempel kanske en person i en kultur uttrycker glädje genom att le, medan någon i en annan kultur visar samma känsla på ett helt annat sätt. Det handlar om att känslor formas av våra erfarenheter och vad vi tror att de betyder i olika situationer.

Question 3

Beskriv LeDouxs syn på emotion. Jämför hans syn på emotion med de definitioner du gett ovan.

Answer 3

LeDoux tycker dessa två ansatser är diffusa i vad de faktiskt försöker förklara, och att det finns många delkomponenter i emotioner. Han vill istället fokusera på en specifik delkomponent i form av survival circuits. S-k-ansatser är till stor del beroende av subjektiva bedömningar och är därmed inte ett område LeDoux specifikt vill fokusera på då han vill fokusera på artgemensamma system s om kan mätas objektivt. Han är dessutom kritisk till den funktionella ansatsen vilja i djurförsök att översätta grundemotioner då djur saknar vår begreppsapparat och inte kan uttrycka sig. Istället för sådan antropomorfism vill LeDoux inte tala om grundemotioner utan istället titta på specifika system för olika beteenden och situationer. Vidare menar han att samma grundemotion kan upplevas över en rad olika situationer där samma fysiologiska och neurala mekanismer inte nödvändigtvis är i spel. T ex ilska kan upplevas vid hot när man vill försvara sig, vid konkurrens om resurser, vid konkurrens om sexuell partner - emotionen i alla dessa situationer klassificeras enligt funktionell ansats som ilska medan de inte nödvändigtvis är samma försvarskretsar som aktiveras.

Question 4

Hur kan man skilja mellan emotion och sinnestämning (mood)? Beskriv i termer av duration (varaktighet), funktion, autonom och neural aktivering.

Answer 4

Duration (varaktighet):
Emotioner är en kortvarig episod som vara i några sekunder till max några minuter.
Mood varar under en längre tid, oftast några timmar till dagar.

Funktion:
Emotioner uppstår i respons som olika situationer vi är med om vilket utlöser fysiologiska förändringar och adaptiva beteende för att vi på bästa sätt ska kunna hantera det som vi ställs inför. Emotioner kommer därav påverka vilka handlingar vi gör.

Mood uppstår inte till någon specifik situation vi är med om utan är mer generell och påverkar våra kognition i en viss riktning

Autonom aktivering:
Emotioner ger upphov till en stark, plötslig och tydlig autonom aktivering. Emotioner ger alltså tydliga fysiologiska responser. Oftast avtar dessa när situation vi ställs inför är över.

Mood ger istället upphov till en svagare och diffus autonom aktivering. Det är inga tydliga och starka fysiologiska responser utan diffusa responser som håller i sig under en längre tid.

Neural aktivering:
Emotioner skickar snabba och distinkta neurokemiska signaler till hjärnan. Dessa avtar dock, när situation eller problemet vi ställs inför är över.

Mood ger inte upphov till lika akuta och tydliga signaler till hjärnan utan
tvärtemot, långsammare och svagare signaler.

Question 5

Ge två exempel på hur man kan mäta betingade rädsloresponser hos människa.

Answer 5

Hudkonduktans:
- Beskrivning: Hudkonduktans mäter elektrisk ledningsförmåga i huden, vilket påverkas av svettning, som i sin tur styrs av det sympatiska nervsystemet.
- Användning: I betingningsstudier används SCR för att kvantifiera förändringar i autonom aktivering som svar på en betingad stimulus (CS), exempelvis en ljudsignal som tidigare associerats med ett obehagligt stimuli som en mild elektrisk stöt.

Startle-reflexpotentiering:
- Beskrivning: Startle-reflexen är en automatisk reaktion på plötsliga, starka stimuli, såsom höga ljud. Potentieringen av denna reflex kan indikera rädsla och mäts ofta genom muskelaktivitet runt ögonen med hjälp av elektromyografi.
- Användning: Reflexens styrka ökar när den utlöses under en rädslobetingad kontext. Detta används som en analog för fysiologiskt frysbeteende hos människor och är ett känsligt mått på betingad rädsla.

Question 6

Vad menas med utsläckning av rädsla är kontextuell? Ge även ett eget exempel på en sådan situation.

Answer 6

Utsläckning av rädsla är kontextuell(sammanhängande) eftersom det lärda rädslobeteendet inte raderas utan hämmas i den miljö där utsläckningen sker. Rädslan kan återkomma i andra miljöer (kontexter) eller vid en senare tidpunkt. Vi kan inte radera minnet, utan vi byter ut de med något annat.

Eget exempel: Har man en fobi för spindlar och rädslominnet uppkom i t.ex. en källare kan man dels träna utsläckning i en källare men även andra kontexter där spindlar kan förekomma eller där rädslominnet kan tänkas återuppväckas.

Question 7

Förklara distinktionen som görs mellan ‘liking’ och liking (‘gillande’ och gillande).

Answer 7

”Liking”: Representerar de automatiska och reflexmässiga responserna på belöning, som inte kräver medvetenhet. Denna aspekt är särskilt viktig för att driva biologiska överlevnadsbeteenden. Medieras av små “hedoniska hotspots” i hjärnan, ventrala pallidum och OFC, vilka aktiveras av endorfiner (opioider och endocannabinoider). T.ex skulle du ge nyfödda bebisar en sockerlösning kommer du se på deras ansiktsuttryck att det verkar gilla det.

Liking: Involverar den subjektiva och kognitiva upplevelsen av njutning. Den kräver medveten bearbetning och kan verbalt beskrivas av individen.

• “Liking” är den omedvetna reflexen av njutning, t.ex. hos en baby som inte kan verbalisera känslan.
• Liking är den medvetna känslan av att njuta av en belöning, t.ex. medveten njutning av mat eller musik.

Question 8

Förutom den hedoniska komponenten liking/’liking’ så antas belöningssystemet bestå av ytterligare två komponenter, vilka är dem?

Answer 8

‘Wanting’: Representerar omedveten, automatiserad motivation som styrs av dopaminfrisättning i mesolimbiska systmets accumbenskärna. Detta är incentive salience, där vissa stimuli framstår som särskilt attraktiva eller motiverande utan att individen nödvändigtvis upplever medveten lust till det

Wanting: Den medvetna känslan av att vilja ha något, ofta kopplad till kognitiv bearbetning och målsättning. Denna komponent är mer distribuerad i hjärnan och involverar områden som prefrontala kortex.

• “Wanting” är en reflexiv impuls, t.ex. craving som triggas av en extern cue.
• Wanting involverar medvetna beslut och önskan, t.ex. att aktivt planera för en belöning.

OCH INLÄRNINSKOMPONENTEN (möjliggör flexibelt och adaptivt beteende)

Question 9

Vad innebär positiv reward prediction error (RPE)? Hur påverkas dopaminmängden i accumbenskärnan/ventrala striatum?

Answer 9

Positiv RPE:
* Definition: Uppstår när en belöning är bättre än förväntat.
* Effekt på dopamin: Ökning av dopaminfrisättning i nucleus accumbens. Detta förstärker inlärningen och associerar beteendet med den oväntade belöningen.
* Exempel: Om en person förväntar sig en liten belöning men får en större belöning, ökar dopaminaktiviteten för att förstärka detta positiva utfall

Question 10

Vad innebär negativ reward prediction error (RPE)? Hur påverkas dopaminmängden i accumbenskärnan/ventrala striatum?

Answer 10

Negativ RPE:
* Definition: Uppstår när en belöning är sämre än förväntat eller uteblir helt.
* Effekt på dopamin: Minskning av dopaminfrisättning i nucleus accumbens. Detta signalerar att beteendet inte leder till det önskade resultatet, vilket kan minska sannolikheten för att beteendet upprepas.
* Exempel: Om en person förväntar sig en belöning men inte får något, minskar dopaminaktiviteten för att signalera detta negativa utfall

Question 11

Beskriv hur kroppen reglerar vätskeförlust vid hypovolemisk törst. Hur och var känner kroppen av att mer vätska behövs?

Answer 11

Kroppen detekterar vätskeförlust via baroreceptorer som registrerar sänkt blodvolym och blodtryck. Dessa receptorer finns bland annat i njurens kärl och i de stora artärerna

Question 12

Beskriv hur kroppen reglerar vätskeförlust vid hypovolemisk törst. Till vilken hjärnregion skickas signalerna om vätskeförlusten?

Answer 12

Signaler från baroreceptorerna skickas till hjärnans nucleus tractus solitarius (NTS), som vidarebefordrar informationen till hypotalamus, särskilt till dess supraoptiska och paraventrikulära kärnor. Dessa regioner koordinerar törstresponsen och frisättningen av hormoner. När baroreceptorer aktiveras kommer de att skickar signaler till flera hjärnområden. Bland annat till den preopitiska kärnan (ligger nära hypotalamus) som kommer att aktiveras. Preopitiska kärnan kommer i sin tur aktivera törstnätverket (bestående av cinguale cortex, insula) vilket i sin tur skapar den homostatiska känslan av törst som i sin tur gör att vi kommer att börja söka oss till vatten.

Question 13

Beskriv hur kroppen reglerar vätskeförlust vid hypovolemisk törst. Vilket/vilka hormon är involverade och vad har de för effekter?

Answer 13

ADH: Frisätts från hypofysens och verkar i njurarna genom att öka antalet akvaporiner i samlingsrören, vilket leder till ökad vattenreabsorption och minskad urinvolym.

Aldosteron: Produceras i binjurarna och ökar natriumreabsorptionen i njurarna. Detta bidrar indirekt till vattenreabsorption genom osmos och hjälper till att återställa blodvolymen

Question 14

Varför huttrar vi när kroppstemperaturen sjunker?

Answer 14

Huttring uppstår när kroppstemperaturen sjunker och är en reflexstyrd respons från hypotalamus. Den aktiverar ofrivilliga muskelsammandragningar via det sympatiska nervsystemet, vilket ökar värmeproduktionen genom förbränning av energilager och hjälper till att upprätthålla kroppens kärntemperatur

Question 15

Name two key areas of the brain that are involved in regulation of food intake. Where are they located?

Answer 15

Hypothalamus: Ligger i basla delen av hjärnan. Reglerar hunger och mättnad genom att integrera signaler från kroppen, som leptin och ghrelin. Hypotalamus innehåller områden som laterala hypotalamus (för hunger) och ventromediala hypotalamus (för mättnad)

OFC: Ligger i den främre delen av hjärnans frontallob. Bidrar till att bedöma matens värde och belöning, samt anpassar matintaget baserat på smaklighet och kontext.

Question 16

Människans upplevelse av sexuell lust påverkas av en rad individuella, biologiska, psykologiska, sociala och kulturella faktorer. Ange minst tre exempel på faktorer som forskning visat påverkar människans upplevelse av sexuell lust.

Answer 16

• Biologiska faktorer: Könshormoner som testosteron och östrogen spelar en central roll i att stimulera sexuell lust
• Psykologiska faktorer:Passionerad kärlek och förälskelse har visat sig vara kopplade till ökad sexuell lust
• Fysiska faktorer: Fysisk och psykisk hälsa påverkar lusten, där till exempel sjukdomar som depression eller hjärt-kärlsjukdom kan minska den sexuella drivkraften
• Sociala och kulturella faktorer: Sociala normer, religiösa föreställningar och kulturella förväntningar, som idén att båda parter i en relation ska ha lika hög sexuell lust, påverkar individens upplevelse av sexuell lust

Question 17

Beskriv kortfattat ”visual search” paradigmet, såsom vad gör försökspersonen, och hur påverkas uppmärksamheten av olika emotionella stimuli (tex hotfulla, vänliga och ledsna ansiktsuttryck)? Ge exempel grundade i resultat från experiment (exvis Öhmans).

Answer 17

I detta paradigm presenteras försökspersonen med matriser i varierande storlekar. I dessa presenteras en target som testpersoner har i mål att identifiera och resterande punkter i matrisen är distraktorer. I Öhmans experiment använda han sig av ansiktsuttryck med så få och simpla delkomponenter som möjligt för att undvika generella störande moment som kommer med perception. Som distractors användes neutrala ansikten och som target glada eller ilskna ansikten. Testpersonen presenteras för en matris och ska så snabbt som möjligt lokalisera target (eller indikera om det inte finns nån target). Det man kunde se var ökad responslatens vid ilskna ansikten gentemot glada ansikten. Denna effekt blev tydligare ju störra matrisen var. Detta indikerar att uppmärksamhet automatiskt riktas mot potentiellt hotfulla stimuli över stimuli med positiv valens. Man kan tänka sig att detta har ett evolutionärt sytfe. Vidare har man sätt att just hotfulla ansikten ger snabbare respons än andra ansiktsuttryck med negativ valens så som ledsna ansikten. Vilket styrker att det är just hotfulla stimuli som prioriteras.

Öhman gjorde liknande experiment med andra hotfulla stimulin. Han använde sig av ormar (som kan tänka sig varit ett evolutionärt sett relevant hotstimuli för primater), spindlar och svampar. Även här var responstiden bättre för hotfulla stimuli (ormar), även när de presenterades perifert.

Question 18

Beskriv kortfattat vad LeDoux menar med överlevnadskretsar, och ge ett exempel på en sådan

Answer 18

LeDoux beskriver överlevnadskretsar som neurala nätverk som har utvecklats evolutionärt för att hantera hot och möjligheter i miljön. Dessa kretsar samordnar adaptiva beteenden, som flykt, försvar eller förvärv av resurser. De aktiveras av triggers, som kan vara medfödda (t.ex. höjder eller smärta) eller inlärda (t.ex. rovdjursljud). Ett exempel är rädslo-/försvarskretsen, som centrerar kring amygdala och styr responsen på hot, inklusive autonoma och hormonella reaktioner som frisättning av adrenalin
(För enklat svar)
LeDoux menar att överlevnadskretsar är speciella delar av hjärnan som hjälper oss att reagera snabbt och effektivt på hot eller faror. Dessa kretsar har utvecklats för att skydda oss och se till att vi överlever. Ett exempel är när vi ser en orm: då aktiveras en överlevnadskrets i hjärnan, särskilt i en del som heter amygdala, vilket gör att vi snabbt rycker tillbaka eller flyr innan vi ens hinner tänka på det. Det är som kroppens egna säkerhetssystem!

Question 19

Varför menar LeDoux att aggression/ilska inte bör förstås som en enhetlig emotion

Answer 19

LeDoux menar att kategoriseringen av aggression/ilska som en enhetlig emotion är problematisk eftersom den kan utlösas av olika situationer (försvar, konkurrens om resurser, etc.) och involverar olika neurala system beroende på kontext. Han föreslår att det är mer användbart att fokusera på de specifika funktionella och neurala mekanismerna bakom varje situation, snarare än att binda dem till en enskild emotionskategori

(För enklat svar)
LeDoux menar att aggression och ilska inte är en enda, enkel känsla eftersom de kan komma från olika delar av hjärnan och ha olika orsaker. Till exempel kan aggression vara en reaktion för att försvara sig eller för att få något man vill ha. Därför tycker han att vi ska tänka på dem som olika sorters reaktioner, inte bara en enda känsla. Det är som att olika växlar i hjärnan används beroende på situationen!

Question 20

Beskriv en metod för hur arousal mätas fysiologiskt.

Answer 20

Hudkonduktansmätning (SCR) är en metod för att mäta fysiologisk arousal genom att registrera förändringar i hudens elektriska ledningsförmåga. Dessa förändringar orsakas av svettning, som styrs av det sympatiska nervsystemet. Elektroder placeras vanligtvis på handflator eller fingertoppar, och SCR används för att studera emotionella och stressrelaterade reaktioner på stimuli

Question 21

Beskriv kortfattat hur störande av rekonsolideringen av rädslominnen kan hjälpa till att förstärka utsläckning av rädsla. Ge ett exempel från en experimentell studie.

Answer 21

Störning av rekonsolidering av rädslominnen bygger på att minnet blir tillfälligt instabilt när det återaktiveras. Genom att störa denna process, exempelvis med farmakologiska medel som propranolol eller genom beteendemässiga interventioner, kan minnet förändras eller försvagas. Detta kan hjälpa till att förstärka effekterna av utsläckning och minska sannolikheten för återfall av rädsla.

Exempel från forskning: I en studie administrerades propranolol, en beta-blockerare, till försökspersoner efter att ett rädslominne återaktiverats genom presentation av ett betingat stimulus (CS). Resultaten visade att propranolol signifikant reducerade den betingade rädsloresponsen vid senare tester. Detta tyder på att propranolol effektivt störde rekonsolideringen av det ursprungliga rädslominnet och förstärkte utsläckningseffekten

Question 22

Vad menas med att incitament blir framträdande (incentive salience) vid ’begär’, ge ett exempel grundat i experimentella studier.

Answer 22

Incentive salience gör belöningssignaler eller stimuli till “motivationsmagneter” som lockar till handling genom att förstärka deras upplevda värde. Detta sker utan medveten bearbetning och är starkt beroende av individens fysiologiska och emotionella tillstånd.

Experiment som saltbrist hos råttor visar hur incitamentsvärdet kan förändras drastiskt baserat på interna tillstånd.

Question 23

Vilken funktion anses det mesolimbiska dopaminsystemet ha för belöning?

Answer 23

Det mesolimbiska dopaminsystemet anses ha en central funktion i belöning genom att det hjälper till att skapa associationer mellan stimuli och belöning, vilket förstärker beteenden som leder till belöning. Och dopaminfrisättning i ventrala striatum, särskilt nucleus accumbens, ökar värdet på belöningsrelaterade signaler och gör dem motivationsdrivande.

Question 24

Vilka två huvudsakliga fysiologiska förändringar ger upphov till törst?

Answer 24

Sänkt blodvolym och blodtryck (hypovolemisk törst):
- Orsakas av vätskeförlust, till exempel genom svettning eller blödning.
- Baroreceptorer registrerar minskningen i blodtryck och aktiverar törstnätverket i hjärnan.
- Syftar till att återställa blodvolymen för att upprätthålla ett stabilt blodtryck

Förhöjd saltkoncentration i blodet (osmotisk törst):
- Uppstår när vatten förloras snabbare än salter, vilket leder till ökad osmolaritet i blodet.
- Osmoreceptorer i lamina terminalis reagerar på förändringar i osmolaritet och triggar törst.
- Viktigt för att förhindra att kroppens celler skrumpnar på grund av osmotisk obalans

Question 25

Varför är det viktigt att hypovolemisk- och osmotisk törst hålls konstanta?

Answer 25

* Blodvolym: Stabil blodvolym är avgörande för att bibehålla blodtryck och tillräcklig blodförsörjning till organ. * Osmolaritet: Balans mellan vatten och elektrolyter behövs för att förhindra att celler sväller eller skrumpnar, vilket kan skada cellulär funktion

Question 26

Beskriv vad som händer i kroppen (och var) för att sänka kroppstemperaturen.

Answer 26

För att sänka kroppstemperaturen aktiverar hypotalamus: 1. Vasodilatation: Vidgar hudens blodkärl för att avge värme. 2. Svettning: Svettkörtlar stimuleras vilket kyler kroppen genom avdunstning. 3. Ökad andning: Hjälper till att avge värme via utandningsluften

Question 27

What is the main source of GLP-1 in human body? When is it secreted and how does it affect appetite?

Answer 27

GLP-1 produceras av L-celler i tunntarmen och utsöndras efter måltid, särskilt som svar på kolhydrater och fett. Det minskar aptiten genom att signalera mättnad till hjärnan och förlångsamma magsäckstömningen .

Question 28

På vilka sätt skiljer sig sexuell lust från romantisk kärlek? Definiera sexuell lust och romantisk kärlek.

Answer 28

Sexuell lust är en biologisk drivkraft för sexuella aktiviteter, styrd av könshormoner som testosteron. Romantisk kärlek är ett känslomässigt band med fokus på anknytning och relationer, främjad av neurokemikalier som oxytocin och dopamin.

Question 29

På vilka sätt skiljer sig sexuell lust från romantisk kärlek? Ge exempel som talar för att dessa faktorer är styrda av delvis olika processer (ge ett exempel på evolutionsmässig grund och ge ett exempel på neurobiologisk grund).

Answer 29

Sexuell lust drivs av könshormoner som testosteron och fokuserar på reproduktion och kortsiktiga belöningar, medan romantisk kärlek baseras på oxytocin och främjar långvariga band och samarbete i uppfostran. Lust regleras av subkortikala strukturer som hypotalamus, medan kärlek aktiverar prefrontala kortex och relaterar till social anknytning. Exempel: Präriesorkar, som bildar parband, visar att oxytocin är avgörande för deras långsiktiga relationer, medan könshormoner styr parningsbeteendet

Question 30

Beskriv kortfattat hur emotionella stimuli påverkar varseblivningen av efterföljande stimuli, såsom hur påverkas den perceptuella diskriminationsförmågan (tex diskrimination av gabormönster) av den/de emotionella stimuli som exponerats strax innan gabormönstret visas? Ge exempel grundade i experimentella resultat (exvis Phelps).

Answer 30

Emotionella stimuli, särskilt negativa som arga eller rädda ansiktsuttryck, förbättrar den perceptuella diskriminationsförmågan genom att förstärka uppmärksamheten på relevanta stimuli. Detta sker eftersom negativa emotionella stimuli aktiverar hjärnregioner som amygdala och visuella områden, vilket gör efterföljande stimuli mer framträdande och lättare att bearbeta. Studieexempel: Phelps, Ling och Carrasco (2006) undersökte detta genom att visa deltagare emotionella eller neutrala ansikten innan de presenterade gabormönster. Resultaten visade att emotionella stimuli, såsom arga ansikten, förbättrade deltagarnas förmåga att diskriminera gabormönster. Effekten var platsbunden, vilket innebär att förbättringen endast inträffade när gabormönstret presenterades på samma plats som det emotionella stimulit. Detta tyder på att emotionella stimuli riktar uppmärksamheten till specifika platser i synfältet och förstärker bearbetningen av efterföljande stimuli där. Sammanfattning: Negativa emotionella stimuli förbättrar selektiv uppmärksamhet och perceptuell bearbetning, vilket ökar förmågan att skilja mellan visuella detaljer i efterföljande stimuli. Detta samband visar hur emotion och uppmärksamhet samverkar för att påverka perception. (för enklat) När vi ser något som väcker starka känslor, som ett skrämmande ansikte, blir vår hjärna extra uppmärksam direkt efteråt. Det gör att vi blir bättre på att se detaljer i saker som visas direkt efter, som ett gabormönster (ett speciellt randigt mönster som används i experiment). Forskning av Phelps och andra har visat att om du ser något läskigt precis innan gabormönstret, blir du bättre på att skilja mellan olika mönster eftersom hjärnan är "väckt" och mer fokuserad. Det är som att hjärnan går in i ett "superläge" för att hålla koll på vad som händer!

Question 31

Emotioners uttryck inbegriper aktivering av det s.k. autonoma nervsystemet. Beskriv kortfattat detta system och den roll det spelar i emotioner.

Answer 31

Det autonoma nervsystemet är en del av det perifera nervsystemet som reglerar kroppens ofrivilliga funktioner, som hjärtslag, andning, och matsmältning. Sympatiska nervsystemet: Aktiveras vid ”stress eller hot” (”fight or flight”) och förbereder kroppen för snabb handling genom att öka hjärtfrekvensen, dilatera pupillerna och omdirigera blodflödet från icke-vitala till vitala organ. Parasympatiska nervsystemet: Aktiveras vid ”vila och återhämtning” (”rest and digest”). Sänker hjärtfrekvensen och främjar matsmältning och kroppens återställande funktioner Roll i emotioner: Emotioner aktiverar ANS för att förbereda kroppen på olika handlingar beroende på situationen. Vid rädsla eller hot aktiveras det sympatiska nervsystemet, vilket ökar fysiologisk arousal och möjliggör snabb respons. Vid lugna och säkra situationer aktiveras det parasympatiska nervsystemet, vilket främjar avslappning och återhämtning

Question 32

Förklara vad en homeostatisk emotion är, samt ange några exempel

Answer 32

Homeostatiska emotioner finns för att åtgärda brister eller hot mot kroppens balans, exempelvis genom att öka vätskeintaget vid törst, öka födointaget vid hunger, klä på oss eller gå in om vi fryser. De är centrala för överlevnad och välbefinnande, och de regleras av hypotalamus och det autonoma nervsystemet. Homeostatiska emotioner är kroppsliga upplevelser av obehag som motiverar beteenden för att upprätthålla kroppens inre balans

Question 33

Ge två exempel på hur man kan mäta subjektiva känslor.

Answer 33

Självrapportering via introspektion och standardiserade självskattningsfrågeformulär så som PANAS, STAI, BDI

Question 34

Beskriv amygdalas viktigaste 3 kärngrupper, förbindelser mellan dessa.

Answer 34

Laterala kärnan (LA): * Tar emot sensorisk information från thalamus och sensoriska kortex. Viktig för att forma associativa minnen, som vid rädsloinlärning. Kopplas till den basala kärnan och spelar en central roll i formandet av associativa minnen, särskilt rädslominnen Basala kärnan (B): * Bearbetar information från LA och skickar signaler vidare. Integrerar emotionell och kontextuell information för beslut och beteende. Medierar kommunikationen mellan prefrontala kortex, hippocampus och andra områden för att balansera uttryck av rädslor och utsläckning. Har kopplingar till ventromediala prefrontala kortex (vmPFC) och andra limbiska strukturer, vilket hjälper till att reglera emotionella responser och belöningsrelaterade signaler Centrala kärnan (Ce): * Outputstruktur som kontrollerar emotionella responser. Skickar signaler till autonoma och endokrina system via hypothalamus och hjärnstammen.

Question 34

Definera begreppet utsläckning i samband med betingade rädsloresponser. Vad är dess relevans för exponeringsterapi?

Answer 34

Utsläckning eller extinction innebär att en betingad rädslorespons till ett specifikt stimuli reduceras eller "tas bort" genom ny inlärning. När vi utvecklar en rädsla för något stimuli har den sannolikt förvärvats som en konsekvens av det obehag som det fört med sig. Vi kan bli av med en rädsla eller en fobi genom att stegvis ersätta obetingat stimuli (som givit obehag, till exempel en elstöt) till ett nytt annat obetingat stimuli genom att låta vårt betingade stimuli upprepade gånger uppkomma med nytt (ej obehagligt) obetingat stimuli. För exponeringsterapi är förståelsen för rädsloinlärning (aversiv inlärning) central även för att förstå hur vi kan bli av med eller minska vår rädsla. En person som är rädd för att åka hiss som en konsekvens av klaustrofobi kan med andra ord gradvislära om och förhoppningsvis associera hissen (BS) som ofarlig och att den inte fastnar så att personen blir instängd. I exponeringsterapi ökar man gradvis för att så småningom ha släckt en rädsla. Det kan börja med något så enkelt som att en person ska gå in och stå i hissen med öppna dörrar och göra det enda tills det inte känns så obehagligt längre för att sen stegvis exponera sig ytterligare.

Question 35

Beskriv anatomiska förbindelser mellan amygdala och andra strukturer i hjärnan.

Answer 35

* Thalamus: För snabb överföring av sensoriska signaler till amygdala. * Sensoriska kortex: För detaljerad sensorisk bearbetning. * Prefrontala kortex: För reglering av emotioner och beslutstagande. * Hippocampus: För integration av emotioner med minnen och kontext. * Hypothalamus och hjärnstammen: För att aktivera autonoma och hormonella responser, som hjärtfrekvens och stresshormoner

Question 36

Beskriv vilken betydelse dopamin respektive endorfiner i det mesolimbiska systemet anses ha för beroende?

Answer 36

Dopamin: Centralt för "wanting" eller begär. Det förmedlar incentive salience, vilket gör att belöningsrelaterade stimuli blir framträdande och motivationsdrivande. Detta driver individer att söka belöningar, såsom droger eller andra beroendeframkallande stimuli Endorfiner: Centrala för "liking" eller gillande. De medierar känslor av eufori och välbehag som uppstår vid belönande upplevelser. De frisätts vid konsumtion av belöningar och aktiverar specifika "hedonic hotspots" i hjärnan, såsom nucleus accumbens och ventrala pallidum

Question 37

Vad är "reward prediction error"?

Answer 37

Reward Prediction Error (RPE) är skillnaden mellan den förväntade och den faktiska belöningen. Positiv RPE uppstår när belöningen är bättre än väntat, medan negativ RPE inträffar när belöningen är sämre eller uteblir. Denna mekanism styr dopaminfrisättning i belöningssystemet och är central för inlärning och anpassning av beteenden.

Question 38

Hur påverkar emotionella stimuli (exempelvis ett negativt stimulus såsom ett ansikte som uttrycker rädsla eller ilska) generellt vår uppmärksamhet, jämfört med emotionellt neutrala stimuli?

Answer 38

Negativa emotionella stimuli, som rädda eller arga ansikten, har en stark inverkan på vår uppmärksamhet genom att snabbt aktivera hjärnstrukturer som amygdala och visuella kortex. Dessa stimuli prioriteras eftersom de signalerar potentiella hot, vilket är evolutionärt fördelaktigt för överlevnad. Studier visar att negativa emotionella stimuli bearbetas snabbare än neutrala. Deltagare identifierar exempelvis arga ansikten snabbare i "visual search"-uppgifter. Dessa stimuli lockar selektiv uppmärksamhet, vilket gör att de påverkar hur vi skiftar och håller kvar fokus på relevanta objekt. Emotionella stimuli övertrumfar neutrala när båda presenteras samtidigt, vilket förstärker vår förmåga att upptäcka och reagera på hot.

Question 39

Vad är osmotisk törst? Beskriv hur och var känner kroppen av att mer vätska behövs vid osmotisk törst och hur det regleras.

Answer 39

Osmotiskt törst uppkommer vid förhöjd natriumkoncentration i kroppen. Osmoreceptorer i taket på tredje ventrikeln registrerar denna förändring och signalerar till hypotalamus. Hypotalamus aktiverar sedan ett "törstnätverk" som via insula och cingulate cortex ger upphov till emotionen törst. Törst driver oss till beteende för att släcka törst, vi dricker. Hypotalamus innerverar även hypofysen som stimulerar frisättning av ADH (antidiuretiskt hormon). ADH verkar genom att öka antalet akvaporiner i njurens samlingsrör, detta leder till en ökad absorption av vatten från urinet till blodet. Vätskemängd (och natriumkoncentration) återgår till det normala och vätskemägden registreras bl.a via osmoreceptorer i munnen och mag-tarmkanalen som signalerar till hypotalamus och vi känner oss otörstiga.

Question 40

Var på kroppen, och i vilken form, lagrar vi energi?

Answer 40

- Fett, lagras i fettvävnad under huden och runt organen som triglycerider. Är våran mest energieffektiva lagringsformen med hög energitäthet. - Kolhydrater (glykogen), lagras i levern och musklerna och används som en snabb energikälla vid behov, men har begränsad kortvarig kapacitet jämfört med fett.

Question 41

Vad är den evolutionära fördelen med sexuell reproduktion jämfört med asexuella reproduktionsformer?

Answer 41

Den evolutionära fördelen med sexuell reproduktion jämfört med asexuell reproduktion är att sexuell reproduktion skapar en större genetisk variation hos avkomman. Detta är betydelsefullt eftersom det ökar populationens förmåga att anpassa sig till förändringar i miljön och motstå sjukdomar och parasiter. Genetisk variation förbättrar också chansen att vissa individer kommer att ha egenskaper som är fördelaktiga i specifika miljöer, vilket ökar artens överlevnadsmöjligheter

Question 42

Var registreras förhöjd kroppstemperatur? Beskriv vad som händer i kroppen för att sänka kroppstemperaturen.

Answer 42

Förhöjd kroppstemperatur registreras av termoreceptorer i hypothalamus och huden. När kroppen behöver sänka temperaturen aktiveras mekanismer som vasodilatation (vidgning av blodkärlen i huden för att öka värmeavgivning), svettning (för att kyla genom avdunstning), och minskad metabolism för att minska värmeproduktion

Question 43

Vad mäter hudkonduktans och varför är detta relevant i emotionsforskning?

Answer 43

Hudkonduktans mäter förändringar i hudens elektriska ledningsförmåga, vilket påverkas av svettkörtelaktivitet. Detta är relevant i emotionsforskning eftersom förändringar i hudkonduktans ofta reflekterar autonom nervsystemaktivitet, särskilt vid emotionella tillstånd som stress, rädsla eller upphetsning

Question 44

Förklara varför man talar om en dubbel dissociering (double dissociation) mellan amygdala och hippocampus vid rädsloinlärning.

Answer 44

Dubbel dissociering mellan amygdala och hippocampus vid rädsloinlärning innebär att: 1. Amygdala är kritisk för att förvärva och uttrycka emotionella responser, som att associera en stimuli med fara (t.ex. ett ljud med en elektrisk stöt). 2. Hippocampus är viktig för kontextuell rädsloinlärning, det vill säga att koppla rädslan till den plats eller situation där faran inträffade. Dessa funktioner är oberoende, vilket innebär att skador på amygdala påverkar emotionell respons men inte kontextuell inlärning, och skador på hippocampus påverkar kontextuell inlärning men inte den emotionella responsen

Question 45

Beskriv hur störande av konsoliderings- eller rekonsolideringsprocesser av rädslominnen kan hjälpa utsläckning av rädsla. Ge exempel från en studie som undersökt detta.

Answer 45

Rädslominnen och utsläckningsminnen är separata och konkurrerande, där rädslominnen kan återkomma genom spontant återfall, kontextbyten eller påminnelse av stimuli. För att förstärka utsläckningsminnen undersöker man metoder att destabilisera rädslominnen vid konsolidering och rekonsolidering. Konsolidering: Förstärkning av nyligen skapade minnen kräver proteinsyntes. Hos råttor har proteinsynteshämmare förhindrat rädsloinlärning, men detta har ännu inte lyckats på människor. Rekonsolidering: När minnen återaktiveras blir de tillfälligt instabila och kan modifieras. En studie av Kindt använde propranolol för att störa rekonsolidering av rädslominnen hos patienter med spindelfobi. Genom att först aktivera minnet och sedan ge läkemedlet minskades rädslan effektivt.

Question 45

Varför är det fel att säja ”jag får en dopaminkick av att springa fort”? Förklara också vad dopamin anses spela för roll vid belöning.

Answer 45

Det är fel att säga "jag får en dopaminkick av att springa fort" eftersom dopamin inte direkt skapar en känsla av "kick" eller njutning. Istället spelar dopamin en central roll i att signalera motivation och belöningsförväntan snarare än själva belöningsupplevelsen. Dopamin anses vara involverat i att förstärka beteenden genom att markera belöningens värde och förväntan, vilket hjälper till att styra framtida beteenden mot mål eller förstärkare

Question 46

Alkohol hämmar hormonet ADH. Förklara vad det får för konsekvenser för vätskeregleringen i kroppen och varför. Kommer det att leda till att man blir törstig?

Answer 46

Alkohol hämmar frisättningen av hormonet ADH (antidiuretiskt hormon), vilket minskar njurarnas förmåga att återabsorbera vatten från urinen. Detta leder till ökad urinproduktion och därmed vätskeförlust från kroppen. Som en följd sjunker kroppens vätskenivåer, vilket aktiverar törstmekanismer och gör att man känner sig törstig för att återställa vätskebalansen

Question 47

Förklara varför det är bättre att äta fett (triglycerider) än kolhydrater för att upprätthålla kroppstemperaturen när man under en längre tid vistas i en kall miljö.

Answer 47

Det är bättre att äta fett (triglycerider) än kolhydrater i kalla miljöer eftersom fett innehåller mer energi per gram (cirka 9 kcal/g jämfört med 4 kcal/g för kolhydrater). Denna höga energidensitet gör att fett ger långvarig energi som kan användas för att generera värme genom metabolism. Dessutom kan fett lagras effektivt i kroppen och användas som en energikälla under längre perioder, vilket är fördelaktigt i en kall miljö där kroppen behöver upprätthålla en konstant kärntemperatur

Question 48

Vilka tre faktorer påverkar människans upplevelse av sexuell lust? Ge ett exempel per faktor.

Answer 48

Människans upplevelse av sexuell lust påverkas av: - Biologiska faktorer: Hormoner som testosteron påverkar libido. Exempel: Låga testosteronnivåer kan minska sexuell lust. - Psykologiska faktorer: Stress kan dämpa sexuell lust. Exempel: En person med hög stressnivå på jobbet kan uppleva minskat intresse för sex. - Sociala/kulturella faktorer: Normer och förväntningar påverkar sexualitet. Exempel: En strikt kulturell syn på sex kan leda till hämmad sexuell lust

Question 49

Identifiera och förklara ett exempel på en empirisk kritik och ett exempel på en metodologisk kritik mot idén att det finns universella grundemotioner.

Answer 49

Empirisk kritik: Studier har visat variation i hur emotionella uttryck tolkas mellan kulturer. Exempel: Ett leende tolkas som lycka i väst, men kan signalera osäkerhet i vissa asiatiska kulturer Metodologisk kritik: Många studier om grundemotioner använder artificiella experiment där deltagare ska identifiera emotioner från poserade ansiktsuttryck, vilket inte speglar verkliga, komplexa emotionella situationer.

Question 50

Beskriv dimensionerna arousal – valence och positiv affekt – negativ affekt.

Answer 50

Arousal – Valence: * Arousal beskriver intensiteten i en emotion, från lugn till upphetsning. * Valence anger emotionens positiva eller negativa karaktär, från glädje till sorg. Positiv affekt – Negativ affekt: * Dessa är två oberoende dimensioner som mäter mängden positiva respektive negativa känslor, snarare än att vara motpoler. Man kan t.ex. känna både positiv och negativ affekt samtidigt Arousal – Valence: * Hög arousal och positiv valence: Förväntan vid en berg- och dalbana. * Hög arousal och negativ valence: Panik under en tentamen. * Låg arousal och positiv valence: Avslappning vid en massage. * Låg arousal och negativ valence: Ledsamhet efter en sorglig film. Positiv affekt – Negativ affekt: * Positiv affekt: Lycka när man vinner ett pris. * Negativ affekt: Besvikelse efter att ha missat en deadline.

Question 51

Vilken funktion verkar amygdala ha i igenkänning av rädsla? Diskutera detta utifrån patient SM.

Answer 51

Patient S.M har en medfödd sjukdom som resulterat i en totalskadad bilateral amygdala. Detta medförde att hon inte reagerade på rädda ansikten som någon med normalt fungerande amygdala skulle gjort, det vill säga hon uppvisade inga rädsloresponser som t.ex. hudkonduktans eller startle reflex. När hon däremot blev tillsagd att fokusera på ögonen (som är ett relevant "drag" för att identifiera rädsla) var hennes responser mer normala. Det verkar alltså som att amygdala har som funktion att automatiskt rikta uppmärksamheten mot rädslorelevanta stimuli.

Question 52

Vad menas med utsläckning av rädsla är kontextuell? Ge även ett eget exempel på en sådan situation.

Answer 52

Utsläckning av rädsla är kontextuell eftersom den nya inlärningen (att en stimuli inte längre är farlig) är bunden till den specifika kontext där utsläckningsträningen skedde. Detta innebär att rädslan kan återkomma i en annan kontext. Exempel: Om en person lär sig att inte längre frukta hissar genom terapi i en klinik, kan rädslan återvända när personen använder en hiss i ett köpcentrum, eftersom kontexten är annorlunda

Question 53

Vad är Pavlovian Instrumental Transfer?

Answer 53

Pavlovian Instrumental Transfer (PIT) innebär att en pavloviansk signal (t.ex. en ton associerad med en belöning) förstärker ett instrumentellt beteende (t.ex. trycka på en knapp för belöning), trots att signalen och beteendet inte tidigare kopplats samman. Signalens förväntanseffekt ökar motivationen för beteendet.

Question 54

Hur hjälper Pavlovian Instrumental Transfer oss att förstå hur motivation påverkar beteende?

Answer 54

PIT visar hur emotionellt laddade signaler kan förstärka målinriktat beteende genom att aktivera motivationella system i hjärnan. Exempelvis kan lukten av nybakat bröd (en pavloviansk signal) öka motivationen att gå in i ett bageri (ett instrumentellt beteende). Detta hjälper oss förstå hur stimuli i miljön påverkar våra handlingar och val, ofta undermedvetet, genom att förstärka viljan att uppnå en belöning

Question 55

Ange ett symtom/kriterium som ingår i diagnosen substansberoende enligt DSM-5.

Answer 55

Abstinens - när individen slutar ta drog uppstår ett mer eller mindre kraftigt obehag.

Question 56

Beskriv hur kroppen känner av att mer vätska behövs vid osmotisk törst och hur vätskemängden regleras.

Answer 56

Vid osmotisk törst registreras hög saltkoncentration i blodet av osmoreceptorer i hypothalamus. Dessa aktiverar törstkänslan och frisättningen av ADH (antidiuretiskt hormon), vilket får njurarna att återabsorbera mer vatten och minska urinproduktionen. Samtidigt stimuleras beteendet att dricka vatten för att återställa vätskebalansen

Question 57

Vilka tre viktiga funktioner har huden för temperaturregleringen?

Answer 57

Huden har tre viktiga funktioner för temperaturreglering: 1. Isolering: Fettlagret under huden hjälper till att behålla kroppsvärme. 2. Svettning: Svettkörtlar i huden producerar svett som avdunstar och kyler kroppen. 3. Blodflödesreglering: Blodkärlen i huden vidgas (vasodilatation) för att avge värme eller dras samman (vasokonstriktion) för att bevara värme

Question 58

Which hormones are involved in regulation of food intake? Name at least 2 that suppress food intake and 1 that stimulates food intake. What effect do they have on food intake- are they static or episodic?

Answer 58

Insulin (blodsockerreglerande och cirkulerar i kroppen) och leptin (frisätts från fettvävnad) hämmar födointag och båda dessa hormoner är statiska signaler. Dessa verkar inhiberande på AGRP-neuron och stimulerar POMC-neuron i ARC, samt ökar känslighet för episodiska signaler i NTS. Ghrelin frisätts i magen och är en episodisk signal som innerverar så kallade AGRP-neuron i ARC och stimulerar på så vis födiontag. Koncentration av Ghrelin varierar med födointag; när vi fastar stiger ghrelinnivån och säger till slut åt oss att äta, när vi äter sjunker ghrelinnivån.

Question 59

A) Which tissue is the principal source of leptin within the body? B) What are the effects of leptin on food intake and what kind of information it signals to the brain?

Answer 59

A) Fettvävnad B) Leptin minskar matintaget genom att signalera till hjärnan, främst hypothalamus, att kroppens fettreserver är tillräckliga. Det fungerar som ett mättnadshormon och reglerar energiintaget och energiförbrukningen. Leptin signalerar att kroppen har tillräckligt med energi, vilket dämpar aptiten och främjar energibalans

Question 60

Vad menas med att “begär” har en effekt på hur framträdande incitament blir (incentive salience) och ge exempel på hur detta fungerar.

Answer 60

Med incentive salience teorin menas teorin om att värdet på en belöning/bestraffning ändras omedelbart beroende på organismens motivationella tillstånd. Ett incitaments framträdande förändras. I Robinson och Berridges studie visades det genom att en tidigare aversiv CS (saltlösning) söktes av råttor efter att deras motivationella tillstånd ändrats då de fått en farmakologiskt inducerad saltbrist. När råttorna var i behov av salt blev incitamentet för att trycka på den tidigare undvikta spaken för saltlösning starkare. Om man är starkt beroende av en drog har man en starkt “begär” efter drogen och då ökar motivationen också enormt att söka och få tag på drogen. Man är beredd att göra obekväma, farliga och jobbiga grejer för att ta drogen.

Question 61

Förklara skillnaden mellan ’gillande’ och ’begär’ (’liking’/’wanting’) och redogör för båda komponenter.

Answer 61

“Begär” medieras av dopamin och “gillande” av de endogena opioderna. “begär” motiverar till beteende som tidigare gett dopaminfrisättning. Det skulle kunna vara att äta mat, umgås med vänner eller ta en drog. Då frisätts dopamin i förväntan på händelsen. De endogena opioiderna frisätts först när belöningen kommer. De frisätts i hedonic hotspots som är väldigt små medan frisättningen av dopamin sker i accumbenskärnan. Båda är dock omedvetna reaktioner.

Question 62

LeDouxs syn på emotioner, inklusive vad han menar med överlevnadskretsar och hans syn på subjektiva känslor.

Answer 62

LeDoux föreslår att hjärnan har överlevnadskretsar (survival circuits) som utvecklats för att hantera grundläggande utmaningar som hot, födointag och reproduktion. Dessa kretsar styr automatiska och omedvetna fysiologiska och beteendemässiga responser, t.ex. kamp-eller-flykt-responsen vid fara. Hur känslor uppstår: Han argumenterar för att subjektiva känslor skapas genom att hjärnan tolkar signaler från kroppens fysiologiska responser i ett givet sammanhang.