naturgeografi Flashcards

(59 cards)

1
Q

Jordkärnan:
- yttre delen
- inre delen

A

yttre delen = flytande

Inre delen = fast

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

3 plattgränserna

A

1) plattorna glider isär –> spridning

2)
a: plattorna rör sig mot varandra + kolliderar (SUBDUKTION)
b: (KONVERGENS)

3) Plattorna förflyttas längst varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

ENDOGENA KRAFTER:
- plattektoniken
- aktiva vulkaner
- strato vulkaner
- hotspot
- sköldvulkaner

A

plattektoniken:
- hjälpt förstå hur jordbävningar + vulkaner uppkommer

aktiva vulkaner:
- finns = alla kontinenter FÖRUTOM australien
- slocknande eller befinner i lång vila
- finns = havsbotten

Strato vulkaner:
- uppbyggd= omväxlande aska + lavalager
- sluttningarna = branta (brantast på toppen)
- seg trög flytande lava
- med = hög halt kiseldioxid
- börjar med en explosion

Hotspot:
- stark radioaktiv värme utv = mantelns översta del
- bildar= undervattensvulkaner
- genom= strömmar värme genom sprickor
- upp på havsbotten
- bildas =. vulkaner efter vulkaner

sköldvulkaner:
- basisk lättflytande lava
- med låg kiseldioxid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

CALDERA:

A
  • vulkaner störtar in
  • fylls med vatten + blir till sjö
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

GEJSAR:

A
  • när = vattnet i vulkaniska trakter
  • sjunker djupt mer + hettas upp
  • stiger till markytan som heta källor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

JORDBÄVNINGENS FOKUS:

A
  • där spänningen släpper
  • (släpper i jordskorpan + övre manteln)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

EPICENTRUM:

A
  • platsen ovanför fokus
  • hur stor skada jordbävnng gör bestäms= avståndet från epicentrum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

SEISMOGRAFER:

A
  • jordbävningens styrka mäts i det
  • mäter vågrörelsernas styrka
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

RICHTERSKALAN:

A
  • Seismografer anges med hjälp av det
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

JORDBÄVNINGAR DRABBAR MEST:

JORDBÄVNINGAR DRABBAST HÅRDAST:

A
  • tätbefolkade områden

fattiga områden:
- för att= begränsade möjligheter gällande räddningsarbete + återuppbyggnad
- också= ostabila hus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

BERGSKEDJEBILDNINGAR:
- urbergsskölder
- peneplan
- kaledoniska veckningen
- variskiska/ hercyniska perioden
- alpina veckningen

A

Urbergsskölder:
- alla kontintenter har stabila sånna
- bildade före kambrium
- till stor nytt = hitta + bryta malm

Peneplan:
- höga berg = brutits ner
- bildar nu = jämn + vågig slätt

Kaledoniska veckningen:
- uppkomit = urbergsköld
- genom plattornas rörelse

Variskiska( hercyniska veckningen:
- period flera bergkedjor bildades

Alpina veckningen:
- unga bergskedjebildningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

BERGARTER:

A
  • 1/flera mineral bildar = BERGART
  • bergarten = varierande utseende
  • beroende = uppbyggnad + bildningssätt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

3 BERGARTSGRUPPER:

A

1) MAGMATISKA BERGARTER

2) SEDIMENTÄRA BERGARTER

3) METAMORFA BERGARTER

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

MAGMATISKA BERGARTER

A
  • bildas = smälter från jordens inre –> stelnat
  • antingen på=
    . ytan (tex lava)
    . i sprickor (tex sprickor)
    . svalnat på djupet (tex granit)
  • hit hör också:
    . basalt
    . porfyr
    . pegmatit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

SEDIMENTÄRA BERGARTER

A
  • (lagrande bergarter)
  • bildas = sediment
  • samlas lager på lager på havsbotten
  • avlagringarna = tyngre + tyngre
  • understa lagret = utsätt för tryck
  • blandas ihop = sedimentära bergarter
  • av sand = sandsten
  • av lera = lerskiffer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

METAMORFA BERGARTER

A
  • (omvandlande bergarter)
  • bildas = sedimentära/magmatiska trycks djupare ner i jordskorpan
  • vid plattkollision
  • upphettas + genomgår omvandling
  • förändringen sker –> annat utseende + egenskaper
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

FÖRKASTNING:

A
  • berg pressats upp/ner längs spricka
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

HORST:

A
  • upplyft bergblock med förkastning
  • båda sidorna = HORST
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

GRAVSÄNKA:

A
  • område mellan 2 parallella sprickor
  • <– sjunker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

VITTRING:

A
  • viktigaste nedbrytarprocessen i landskapet
  • påverkar genom= sönderdela fast berget + bergmatrialet
  • till större/ mindre delar
  • söndervittrade matrialet = transporteras bort av:
    . vatten
    . vind
    . is
  • avlagras på andra platser
  • genom = bygga upp nya landskap
  • om matrial kvarblir + processen lång tid
  • resultatet = tjock vittringsjord
  • vittring = sker långsamt
  • leda = plötsligs + dramatiska förändringar
  • tex = ras som inträffar i bergssidans fot – > sprickor skapas i berggrund
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

MEKANISK VITTRING

A
  • bergartsmatrial sönderdelas utan att några kemiska sammansättningar
  • från olika mineral förändras
  • frostspräningning
  • temperaturpräning
  • solspräningning
  • rotsprängningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

FROSTSPRÄNING:
TEMPERATURSPRÄNGNING:
ROTSPRÄNGNING:
SOLSPRÄNING:

A

Frostspräning:
- vatten rinner ner i sprickor i berget
- där blir det kallt och fryser
- vätskan fryser –> expanderar volymen med 9 %
- sprickan utvidgas varje gång det fryser
- blir större + större
- till slut så sprängs berghällarna och stenar
- därför kan = bryta loss + bryter ner stenar

Temperaturspräning:
- berggrundsytan utsätts = stakr uppvärmning
- (genom solstrålningarnas energi)
- därför = ytan utvidgas mer än lagret under
- på natten = ytlagret krymper
- eftersom = spänningar uppstår
- mellan ytlagret + understa lagret
- leder = sprickor i berggrunden + skärvor lossnar

Rotsprängning:
- frön från växter + trän
- faller ner i sprickor i berggrunden
- där finns = vatten + jordaktigt
- blir lager av andra sediment
- börjar växa
- rötterna börjar klättra i andra sprickor
- tillslut = rotsprängning

Solspräning:
- berget värms upp + utvidgas
- pga : värmen från solen
- det blir natt = temperatursänkning
- berget kyls av
- spänningar uppstår
- sprickor i berggrunden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

KEMISK VITTRING:

A
  • bergartsmatrial sönderdelas
  • i kemiska andelar
  • löser sig i markvatten / bildar nya kemiska föreningar
  • nödvändig = naturlig växtlighet
  • för växternas näringsämnen frigörs genom kemisk vittring
  • viktigaste exogena kraften i landskapet
  • stor betydelse = varma + fuktiga tropiska områden
  • tillgång till: nödvändig för kemisk vittring
    . vatten
    . vattnets ph
    . temperatur
  • kalkberggrund = tydliga resultat av kemisk vittring
  • kalksten vittring är en kemisk vittring
  • effektiv = fuktiga klimat
    går till såhär:
    1) kalk utsätts för syre

2) genom kolsyra i vattnet –> kalcium + karbonat joner löses upp i kalkstenen

3) förs sen bort med vatten

4) resultat= sprickor + håligheter i kalksten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

TALUSKONER:

A
  • stenmatrial vid bergssidans fot
25
MEANDRAR:
- vattendrag som sligrar sig över sedimentytan + bildar meandrar
26
KORVSJÖ
- vid högvatten = flod skär igenom meanderbågens bas - när bågen avskärs = korvsjö
27
ABRASION
Bearbetar kusten: . vågor . bränningar . strömmar
28
KLINTAR
- Sedimentära bergarter formas till höga branter
29
RAUKAR
- De mjuka + lösa matrialet försvinner - motståndskraftiga matrialen stannar kvar som RAUKAR - tex: längst gotlands kuster
30
STRANDVALLAR
- Del av matrialet som vågorna bryter loss från stranden - förs av vågor ut från kusten - hamnar på botten - del kastas upp på stranden igen - av det bildads strandvallar (i vattenlinjen)
31
STRANDREVLAR
- uppkommer i havet - visst avstånd från strandlinjen
32
STRANDSPORRAR
- lä av uppskjutande udder bildar det
33
LÖSSJORD
- fint stoff transporteras långt - avlagras som LÖSSJORD - bördig + lättbrukad jordart - förutsättning = bra jordbruk
34
MORÄN
- krossat istransporterat matrial - bildades = inlandsisen bearbetade berggrunden
35
LANDSSÄNKNINGAR
- tyngden fårn tunga inlandisen - pressade ner landsytan - bildades då landsänkning
36
LANDSHÖJNINGAR
- var störst där isen var som tjockast
37
HÖGSTA KUSTLINJEN (HK)
- nivån som havet nådde - när stog som högst efter senaste istiden
38
RUNDHÄLLEN
- vanligaste spår av inlandsisen - formades= inlandisen gled fram över berggrundsytan - stötsida - läsida - infruset matrial som sten och grus fanns i isens botten - matrialet fungerade som jätthyvel - slipade berggrundens yta slät -
39
RULLSTENSÅSEN
- Bildades = inlandisens avsmältningsperiod - mkt smältvatten bildades - matrial som sten + grus - transporterades med kraftiga vattenströmmarna - vid tunnelns öppning = vattenhastigheten minskade - förlorade tunnelns vatten sin förmåga att transprotera grövre matrial - därför avlagras matrialet på botten
40
U-DALAR
- Dalgångar som fått jämn botten + branta sidor - u-formigt utseende - genom glaciärens erosion
41
FJORDAR
- djupa vikar - djupast i sin intre del - grundast vid öppningen - bildades av isen
42
MORÄNRYGGAR
- små + stora vallar - finns parallelt mer forna isranden
43
FLYTTBLOCK
- isblock som är infrustna i isen - har följt med isens rörelse
44
ISRANDSBILDNINGAR
- avlagringar bildades - när = inlandsisens avsmältning tillfälligt stanna - består = isälvmaterial + morän
45
HK - DELTAN
- bildades = isälvarna mynnade vid dåtidens kust - sand + grus spreds ut över ett område
46
VARVIG LERA
- årstid packad lera - bildades = slam som isälvarna medförde
47
JORDTÄCKET
- berggrundytan täcks av det - består 1/flera olika jordarter - skiljs åt genom: . sammansättning . egenskaper . bildningssätt
48
JORDMÅN
- utvecklas i överrsta delen av jordtäcket - påverkat av: . kemiska processer . växter . djur - 3 faktorer som bestämer jordmån
49
MINERALJORDARTER
- bildade = sönderdelning av bergartsmatrial - genom tex = vittring/ nedkrossning av inlandis - vanligaste jordarttypen = morän - moränlera = morän som bildats genom effektiv nedkrossning av lerskiffer
50
ORGANISKA JORDARTER
- bildade = vissnade växter + humus - humus = djurrester - skyddar jorden från torka - bidrar til lättarbetad jord
51
HUMIFIERINGEN
- nedbrytning av växter
52
TORV
- vanligaste organiska jordarten i sverige
53
BRUNJORD
- förekommer i: . lövskogar . ängsmarker
54
PODSOL
- vatten löses upp + transporterar mineralämnen - till större djup/ bort med grundvatten
55
råhumus
- täcker stora delar av sverige - fattig på kalk + växtnäringsämnen
56
förnan
- marken består av= nedfallna . barr . löv . nedvissna växttäcket
57
Djuperosion
- flodets översta lopp = strömhastigheten stor - vattnet transporterar snabbt bort stenar + grus - som vittrat + fallit ner från sidorna - materialet nöter mot botten - dalgången blir v-formad
58
Sidoerosion
- längre ner i flackar landskap - strömhastigheten blir lägre - floden kan ej transportera grövre material - där dalen = bred - <-- floden börjar slingra sig fram (meandrar)
59
Uppbyggnad
- närmare öppningen = floden flyer långsamt - en del av sedimentet avlagras på botten - då = flodbotten höjs - vid högvatten = floden kan svämma över - den avlagrar sedimentet längst ständerna - <-- i form av = vallar - om floden = för med sig stora mängder sediment - kmr den vid öppningen - dela upp sig i olika delar