Nervsystem VG nivå Flashcards
(74 cards)
1
Q
I nervus olfactorius
A
luktnerven
2
Q
II nervus opticus
A
synnerven
3
Q
III nervus oculomotorius
A
ögonmuskelnerv
4
Q
IV nervus trochlearis
A
ögonmuskelnerv
5
Q
V nervus trigeminus
A
trillingnerv (ansiktets känsel och tuggmotorik)
6
Q
VI nervus abducens
A
ögonmuskelnerv
7
Q
VII nervus facialis
A
ansiktsnerv (mimik, tårar, saliv, smak)
8
Q
VIII nervus vestibulocochlearis
A
balans och hörselnerv
9
Q
IX nervus glossopharyangeus
A
tung/svalgnerv (svälja, smak, saliv)
10
Q
X nervus vagus
A
hjärta, lunga, mage
11
Q
XI nervus accessorius
A
extranerv (motorik, t ex trapezius)
12
Q
XII nervus hypoglossus
A
tungmuskelnerv
13
Q
grå substans
A
Här finns nervscellkropparna
14
Q
vit substans
A
Här finns nervtrådarna/utskotten som är omgivna av myelin (vitt fett)
15
Q
hemisfär
A
Storhjärnan delas in i två hjärnhalvor - hemisfärer, hemi halv, sfär klot
16
Q
hippocampus
A
minnet (sitter bredvid amygdala, vilket är varför det är lättare att komma ihåg saker man har starka känslor kring) (limbiska systemet)
17
Q
dura mater
A
hårda hjärnhinnan
18
Q
arachnoidea
A
spindelvävshinna
19
Q
pia mater
A
mjuka hjärnhinnan
20
Q
truncus encephali/truncus cerebri
A
hjärnstammen, reglerar icke-viljestyrda grejer som typ hormonsystemet, andningen, hjärtslagen, kroppstemperaturen, ämnesomsättningen.
21
Q
corpus callosum
A
hjärnbalken, förbinder storhjärnans båda halvor och består av en massa nervutskott/kopplingar mellan nervkroppar.
22
Q
amygdala
A
basala känslor, reptilhjärnan (limbiska systemet)
23
Q
mesencephalon
A
mitthjärnan (del av hjärnstammen)
24
Q
pons
A
hjärnbryggan (del av hjärnstammen)
25
medulla oblongata
förlängda märgen (del av hjärnstammen)
26
diencephalon
mellanhjärnan (del av hjärnstammen)
27
När, hur och varför man gör lumbalpunktion?
Man ligger i fosterställning och för in en nål mellan ländkota tre och fyra. Man för in den genom muskler och x och in där ryggmärgsvätskan är. I vätskan kollar man hur hjärnan/CNS mår. exempelvis vid misstänkt borrelia, eller blödning i hjärnan, cancer, tecken på infektion (något som läckt från skadade celler t ex protein).
28
somatiska nervsystemet
VILJESTYRT.
sensoriska (syn, hörsel, känsel osv) (in mot CNS)
motoriska (rörelser) (ut från CNS)
29
autonoma nervsystemet
ICKE-VILJESTYRT.
reglering av kroppens inre miljö såsom matsmältning. har två delar:
det sympatiska (sätts igång när kroppen behöver mer kraft t ex vid farliga situationer)
och det parasympatiska nervsystemet (är som mest sysselsatt när vi vilar, bygger upp vår kropp och motverkar effekterna av det sympatiska nervsystemet vilket behövs när vi ska varva ner och återhämta oss).
30
talamus
hit kommer all information om temperatur, beröring och smärta. I talamus skickas informationen vidare till olika delar av hjärnbarken och vårt medvetande.
31
hypotalamus
- kroppstemperatur
- hunger
- törst
- sexualdrift
- tillväxt.
hypofysen + talamus: nervsystemets kontaktperson med det endokrina systemet
32
hypofysen
bildar hormoner som sedan stimulerar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner.
hypofysen + talamus: nervsystemets kontaktperson med det endokrina systemet
33
basala ganglier
reglerar muskelspänning så att rörelser blir koordinerade, samarbetar med lillhjärnan
34
dysartri
svårigheter att tala och formulera ord
35
nystagmus
små darrande ofrivilliga ögonryckningar
36
apraxi
oförmåga trots bibehållen rörlighet att utföra vissa rörelser
37
diadokokinesi
förmågan att hastigt växla med motsatta rörelser
38
Varför gör man ett neurologiskt status?
För att veta om det är nervsystemet som är orsaken till symptomen, om det är en skada i CNS eller PNS, var skadan sitter, och hur omfattande den är.
39
Vad testar man vid ett neurologiskt status?
- Högre cerebrala funktioner
- kranialnerver
- muskulatur och grov kraft
- reflexer
- känsel
- balans
40
Hur testar man vid ett neurologiskt status?
```
tal
orientering
synfältsbortfall
ansiktsmotorik
ögonrörelser
pupillstorlek
ljusreaktion
nystagmus
svalgreflex
tungmotorik
grova kraften
Grassets test
nigsittning
tå/hälgång
omvänd Barré
ofrivilliga rörelser
gångmönster
Rombergs prov
diadokokinesi
finger-näsförsök
häl-knäförsök
babinski
vibration
smärta ansikte
distalt arm/ben
```
41
PET
positronemissionstomografi, ger bild av aktiviteten i hjärnan
42
EMG
elektromyografi, mäter nervernas effekt på musklerna
43
neurogen smärta
skada i själva nervsystemet som ger smärtsignaler - det finns ingen skada på tex fingret, men det gör ont ändå
44
nociceptiv smärta
vävnadsskada, det finns en orsak till smärtan man kan se med ögat, tex ett sår
45
dropphand
skada i radialisnerven, oförmåga att aktivera handens dorsalböjarmuskler och fingersträckare
46
Vad ger epilepsi för symtom?
Anfall, kramper, ryckningar i del av kropp, förlorar medvetandet, frånvarande i korta stundet. Kan vara stora anfall eller små som knappt märks, man virrar bort sig i några sekunder. Eller står och repetitivt utför en rörelse för att man har hakat upp sig.
47
Vad orsakas epilepsi av?
Nervcellerna är överaktiva pga rubbad balans mellan hämmande och aktiverande så man får sänkt kramptröskel
48
Hur behandlar man epilepsi?
Med antiepileptika
49
intracerebralt hematom
blödning inuti
50
subarachnoidalblödning
blödning utanpå
51
ischemisk stroke
propp
52
cerebralt aneurysm
pulsorderbråck/bristning i försvagat kärl
53
embolus
propp som lossnar från annat ställe, ex hjärta eller halskärl
54
tromb
blodpropp
55
Rombergs test
testar balansen i stående ställning
56
Babinski
En onormal reflex där stortån ofrivilligt böjs utåt eller neråt och tårna spretar uppåt när utsidan av fotsulan stimuleras.
57
Finger-näs försök
Man för sitt finger mellan sin näsa och läkarens finger
58
adiadokokinesi
oförmåga att snabbt utföra på varandra motsatta rörelser
59
hemiplegi
ensidig förlamning, ofta vid stroke
60
kataplexi
attacker med plötslig kraftlöshet i musklerna och känsla av förlamning
61
Vad orsakas CP av?
Vanligast: något i fosterlivet som skadar hjärnan, som infektion hos mamman, inte tillräckligt med näring via moderkakan, svår förlossning med syrebrist, för tidig födsel. Kan även uppstå under de första åren av hjärn- eller hjärnhinneinflammation, feberkramper, gulsot, kvävningsolyckor.
62
Vad ger CP för symptom?
Spastisk CP (en särskild sorts muskelspänning då musklernas spänning är i obalans)
Dyskinetisk CP (ofrivilliga rörelser i hela kroppen, även i munnen, tungan och svalget)
Ataktisk CP (balansrubbningar, svårigheter att samordna sina rörelser eller skakiga rörelser)
63
Hur behandlar man CP?
Det går inte att bota, men de vanligaste behandlingarna går ut på att stärka och öka rörelseförmågan
64
ALS
Amyotrofisk Lateral Skleros, muskelförtvining, ärrigt område i ryggraden, tilltagande förlamningar
65
Narkolepsi
rubbad reglering av sömn och vakenhet
66
Huntingtons sjukdom
Sjukdomen påverkar de celler i hjärnan som styr hur musklerna rör sig, hur man tänker och hur man upplever känslor. "Danssjuka" pga av snabba okontrollerade rörelser.
67
vaskulär demens
blodflödet till hjärnan minskar, delar av hjärnan får inte tillräckligt med näring och syre. minnesproblem, svårt att tolka känsel och synintryck, hittar inte ord, svårt att komma från tanke till handling
68
lösningsmedelsskador
akut effekt: berusningskänsla, yrsel, illamående, trötthet
kronisk effekt: personlighetsförändring, minnesproblem, koncentrationsproblem, irritabilitet, hjärtklappning, yrsel, trötthet, sömnstörningar
69
TIA
transitorisk ischemisk attack -- några minuter till ett dygn, går över/läker av sig själv, ökar risken för stroke
70
Hur behandlar man en stroke?
Först: snabbt som attan in på akuten och gör en DT för att se vad det är för stroke.
PROPP: propplösande medel
BLÖDNING: aktiv expektans (vänta och se under observation), operation (dränera, eller försöker stärka kärlen)
71
dermatom
varje nerv(/fläta) har ansvar för en del av kroppen. dermatom beskriver att kroppen är indelad i segment utifrån vilken nerv som har ansvar för den delen.
72
ryggmärgssegment
ryggmärgen är indelad i segment utifrån vilken kota den löper förbi, 31st
73
cauda equina
ryggmärgen slutar i cauda equina. det betyder att den gemensamma strängen slutar i ett gäng trådar som en hästsvans.
74
fläta
vid varje segment går det ut nervtrådar. i alla förutom torakalkotorna så går det ut flera nerver som sedan går ihop och bildar nervplexus eller flätor.
