Nervsystemet Flashcards Preview

Anatomi och fysiologi > Nervsystemet > Flashcards

Flashcards in Nervsystemet Deck (115)
Loading flashcards...
1
Q

Nervvävnaden är uppbyggd av i huvudsak två typer av celler. Vilka?

A

Nervceller (neuroner) och stödjeceller (gliaceller)

2
Q

Vilka typer av gliaceller (stödjeceller) finns?

A
  • Astrocyter
  • Mikroglia
  • Ependymceller
  • Oligodendrocyter
3
Q

Vilka är astrocyternas viktigaste uppgifter?

Vilka är dess två undergrupper och var finns dom?

A
  • Stödjer, skyddar, reparerar och reglerar miljön kring nervcellen.
  • Stabiliserar nervceller och kapillärer intill varandra. Bildar kapillärväggar tillsammans med endotelceller (blod-hjärnbarriären).
  • Avlägsnar rester av signalsubstanser, överflödigt kalium m.m. Del i läkningen av skadade nervceller.
  • Protoplasmatiska astrocyter och fibrilära astrocyter. Finns i hjärnans och ryggmärgens grå substans resp i den vita substansen.
4
Q

Vilka är mikrogliacellernas viktigaste uppgifter?

A
  • Fagocytos av invaderande ämnen, t ex virus och bakterier. (Nervsystemets egen makrofag.)
  • Aktiverar proinflammatoriska cytokiner
5
Q

Vilka är ependymcellernas viktigaste uppgifter och var finns dom?

A
  • En typ av epitelceller som med ett tunnt membran täcker centrala nervsystemets hålrum (ventriklar och ryggmärgens vätskefyllda centralkanal)
  • Reglerar vätske och näringstransport i cerebrospinalvätskan (CSV, likvor)
  • Specialiserade ependymceller deltar även i produktion av ryggmärgsvätska
6
Q

Vilken är oligodendrocyternas viktigaste uppgift?

A

Producerar myelin som omsluter nervcellernas axon.

7
Q

Vilken funktion har myelin och vad består det av?

A
  • Att öka aktionspotentialen i nervcellen.
  • Har en isolerande förmåga som gör att nervsignalen genom axonet kan fortplanta sig fortare (från ca 1 m/s till 120 m/s, icke myeliniserat resp myeliniserat axon).
  • Består av fett (45%) samt protein och vatten.
8
Q

Vad heter även cellkroppen?

A

Soma

9
Q

I vilket område genereras nervcellens elektriska impulser? Var finns detta lokaliserat?

A
  • I axon-hillock.
  • Vid axonets rot
10
Q

Hur sker kommunikationen mellan synapser?

A

Framförallt med kemiska substanser (med några få undantag direkt med elektricitet)

11
Q

Vilka motsatta effekter kan signalsubstanser/transmittorämnen ha?

A

Stimulerande (excitatoriska, “öppnar dörren”) eller hämmande (inhibitoriska “stänger dörren”)

12
Q

Vilka tre typer av hjärnceller ingår i den funktionella klassificeringen?

A
  • Sensoriska neuroner
  • Motoriska neuroner
  • Interneuroner
13
Q

Vad menas med afferenta resp efferenta nervceller?

A
  • Afferenta - sensoriska nervceller, förmedlar information från insidan och utsidan till centrala nervsystemet (CNS)
  • Efferenta - motoriska nervceller, leder information från CNS ut i det perifera nervsystemet. T ex. skelett- och hjärtmuskulatur och körtlar.
14
Q

Vilken uppgift har interneuroner?

A

Skapar förbindelser mellan motoriska och sensoriska nervceller

15
Q

Vad sker i området som kallas Ranviers nod och var finns det lokaliserat?

Hur snabbar detta område upp nervsignalen?

A
  • Ett oisolerat (omyeliniserat) område i mellanrummet mellan myelinskidorna på axonet som är väldigt tätt med jonkanaler.
  • I myeliniserade axoner kan signalen “hoppa” mellan en nod till en annan vilket gör ledningen av aktionspotentialen snabbare.
16
Q

Vad är skillnaden mellan följande nervceller?

a. Multipolära

b. Bipolära

c. Unipolära. Hur är dessa unika?

A

a. Många utskott från cellkroppen

b. Två utskott, ett axon och en dendrit.

c. Ett enda utskott (axon) som delar sig i två riktningar från cellkroppen. Unika genom att de kan skicka signaler både till och från cellkroppen.

17
Q

Hur många par kranialnerver resp ryggmärgsnerver finns det?

A

12 resp 31 par

18
Q

Vad heter nervpar nr 10 av kranialnerverna och vad är den exempelvis sammanlänkad med?

Vilken del av det autonoma nervsystemet är den en del av?

A

N. vagus

Hjärta, lungor, matsmältningsorgan Det parasympatiska nervsystemet

19
Q

Hur skapas elektrisk ström i nervcellen?

Hur är spänningsskillnaden (potentialen) mellan nervcellens in- och utsida närmast intill membranet?

Hur skapas den och hur påverkas flödet av joner?

A
  • Genom inflöde av Na+ till nervcellen.
  • Insidan något mindre positiv än utsidan.
  • Genom utflöde av K+ från nervcellen. Spänningsskillnaden gör att positiva joner flödar från ett område med högre spänning till ett område med lägre.
20
Q

Hur stor är koncentrationsskillnaden av K+ (positiva kaliumjoner) inne i cellen jämfört med utanför?

Vad innebär detta för flödet av K+?

A
  • Ca 30 gånger högre innanför än utanför.
  • Att kaliumjonerna försöker utjämna koncentrationsskillnaden genom att diffundera ut ur cellen.
21
Q

Vad kallas spänningsskillnaden mellan in och utsidan av en nervcell?

Vad heter spänningsskillnaden när nervcellen inte sänder ut impulser?

Hur stor är den då?

A
  • Membranpotential
  • Vilomembranspotential.
  • -70 till -90mV
22
Q

På vilka fyra olika sätt reglerar cellmembranet vilka joner som tillåts passera genom jonkanalerna?

A
  • Spänningsskillnad
  • Kemisk reglering - specifika ämnen fäster till en viss receptor (ex smak, lukt)
  • Mekaniska stimuli (ex tryck, beröring, tänjning)
  • Temperatur (ex hud, slemhinnor)
23
Q

Vad innebär hyperpolarisering resp depolarisering?

A
  • Hyperpolarisering - Fler kaliumkanaler än vanligt öppnar = ökat utflöde av K+. Ökad spänningsskillnad mellan cellens in- och utsida = insidan blir MER negativ än vanligt = svårare att reagera vid stimulering.
  • Depolarisering - Fler natriumkanaler än vanligt öppnar = ökat inflöde av Na+. Minskad spänningsskillnad = insidan MINDRE negativ än vanligt = lättare att reagera på stimulering.
24
Q

Vad går snabbast; diffusionen av Na+ in till nervcellen än K+ ut ur nervcellen eller tvärtom?

Vad stabiliserar detta och gör att nervcellen inte töms på K+?

A
  • K+ diffunderar nästan hundra gånger lättar ut ur cellen än Na+ diffunderar in.
  • Stabiliseras dels genom att NaK-pumparna motverkar för mycket utflöde och dels diffusionen i sig (utflödet avtar allteftersom koncentrationsskillnaden mellan cellens in- och utsida utjämnas)
25
Q

Vad innebär repolarisering?

A
  • Spänningsstyrda kaliumjonkanaler öppnas och K+ strömmar ut.
  • Spänningen på cellens insida sjunker. Polariteten återställs.
  • Spänningsstyrda natriumjonkanaler (Na+) stängs.
26
Q

Beskriv aktionspotentialens steg i nervcellen i korthet.

A
  • Vilomembranspotential - cellmembranets utsida mer positiv än insidan. Mest Na+ på utsidan, mest Ka+ på insidan.
  • Stimuli från signalsubstans påbörjar depolarisering. Receptorstyrda Na+-kanaler öppnas. Na+ flödar in i cellen. Om ett visst tröskelvärde på spänningsskillnaden uppnåtts efter stimuli forsätter depolariseringen. Spänningsstyrda Na+-kanaler öppnas och ännu mer Na+ flödar in. Membranspänningen blir helt omvänd! (Insidan blir mer positiv än utsidan).
  • Repolarisering påbörjas. Spänningsstyrda Na+-kanaler stänger och Ka+-kanaler öppnas =Ka+ flödar ut.
  • När membranpotentialen (spänningen) är nära vilovärdet stänger Ka+-kanalerna. NaK-pumpen återställer jonbalansen mellan cellmembranets in- och utsida. 3 Na+ för 2 Ka+. Lätt hyperpolarisering kan uppstå en kort tid då lite för många K+ brukar diffundera ut.
  • Refraktärsperiod - ingen ny aktionspotential möjlig
  • Tillbaka till vilomembranspotential.
27
Q

Beskriv axonets grundläggande struktur och hur aktionspotentialen fortleds.

Beskriv skillnaden mellan myeliniserat och omyeliniserat axon och hur det påverkar fortledningen.

A
  • Aktionspotentialen leds vidare från axon-hillock-området.
  • Axonets insida består av elektrolytrik vätska (jonrik, leder ström).
  • Utsidan består av spänningsstyrda Na+-kanaler som kan öppnas och stängas (polariteten kan ändras) mycket snabbt. Polaritetsförändringen leds vidare längre och längre utmed axonet.
  • Utsidan är mer eller mindre myeliniserad (av Schwannceller). Myelin isolerar mer än vanligt cellmembran. I myeliniserade axon öppnas Na+-kanaler endast vid de omyeliniserade glappen (Ranviers noder). Särskilt spänningskänsliga jonkanaler reagerar på spänningsförändringi intilliggande nod. Gör signalen snabbare (Na+-kanaler måste inte öppnas och diffundera hela vägen).
  • I axonets ände finns synapser där impulsöverföringen sker med transmittorsubstanser.
28
Q

Beskriv kortfattat hur kemisk signalöverföring sker i synapsklyftan.

A
  • Aktionspotentialen anländer till synapsen. Spänningsstyrda jonkanaler öppnas. Ca+ strömmar in i axonterminalen.
  • I axonterminalen finns transmittorämnen lagrat i vesikler. Genom exocytos utlöses de genom membranet ut i synapsklyftan.
  • I mottagarcellens membran binder transmittorämnena till specifika receptorer. Där ändras membranpotentialen och innanför förändras ev den kemiska sammansättningen.
  • Natriumjonkanaler (Na+) antingen öppnas eller stängs. Ger antingen hämmande eller stimulerande effekt på mottagarcellens elektriska aktivitet. Beroende av detta leds aktionspotentialen ev vidare.
  • Under tiden bryts transmittorsubstanserna ner av enzymer eller flödar tillbaka in i den sändande cellen (axonterminalen).
29
Q

Vad benämns även t ex en ett sändande motoriskt neuron i förhållande till ett mottagande muskelneuron?

A

Presynaptiskt resp postsynaptiskt

30
Q

Nervsystemet delas in i två strukturella enheter. Vilka och vad innefattar dom?

Nervsystemet delas även in i två funktionella enheter? Vilka och vad har dom för funktioner?

A

Strukturella enheter:

  • Centrala nervsystemet (CNS) - hjärna och ryggmärg
  • Perifera nervsystemet (PNS) - löper ut från hjärna och ryggmärg

Funktionella enheter:

  • Somatomotoriska nervsystemet - mestadels viljestyrda muskelrörelser
  • Autonoma nervsystemet (ANS) - mestadels utanför viljestyrd kontroll, styr hjärtmuskulatur, glatt muskulatur och körtlar
31
Q

Vad är meninger?

A

Hjärnhinnor

32
Q

Vad heter de tre meningerna (hjärnhinnorna) och var finner man dom?

A
  • Dura mater - dubbelbladig hinna (hårdare), yttersta skiktet mot skallens insida och innersta mot hjärna och ryggmärg
  • Arachnoidea (spindelvävshinnan) - mellersta hjärnhinnan
  • Pia mater - underliggande hjärnhinnan (mjukare), fäster till arachnoidea, närmast hjärnan
33
Q

Vad innehåller cerebrospinalvätska (likvor)?

Vad har den för funktioner och var produceras den?

A
  • Liknar blodplasma men mindre mängd protein och glukos. Lägre nivå av Ka+.
  • Gör nervcellernas membranpotential stabilare, rörelsedämpande, transporterar näringsämnen och restprodukter. Produceras av speciella kapillärnätverk, plexus choroideus i ventriklarna.
34
Q

Vad består blod-hjärnbarriären av och vad har den för uppgifter?

Hur påverkas transporten av syre, koldioxid, aminosyror och andra ämnen?

A
  • Består av kapillärer som är mindre genomsläppliga jämfört med andra kapillärer. Med hjälp av astrocyter kontrolleras vilka ämnen som passerar in i nervcellen.
  • Fettlösliga ämnen som syre och koldioxid diffunderar passivt. Vattenlösliga ämnen transporteras aktivt med transportproteiner. Förhindrar att aminosyror når in till cellen (transmittorämnen består av dessa).
35
Q

Hjärnan delas in i sex huvudsakliga regioner. Vilka?

A
  • Storhjärnan (cerebrum)
  • Mellanhjärnan (diencephalon)
  • Lillhjärnan (cerebellum)
  • Mitthjärnan (mesencephalon)
  • Bryggan (pons) * Förlängda märgen (medulla oblongata)
36
Q

Vad heter hjärnans “korvliknande” vindlingar, fåror och ännu djupare fåror?

A
  • Gyrus (ej kebab)
  • Sulcus
  • Fissurer (ej godisfilurer)
37
Q

Vad heter hjärnans yttersta lager av celler?

A

Hjärnbarken (cortex)

38
Q

Vilken är skillnaden mellan grå och vit substans?

A
  • Grå substans - nervkroppar
  • Vit substans - nervtrådar (myelin=mera fettrik)
39
Q

Vad innebär somatotopisk organisation?

A

Att all information bibehålls i alla omkopplingar (ex smärta från foten ända upp till hjärnbarken)

40
Q

Vad heter strukturen?

Ge exempel på några viktiga strukturer som ingår och vilka funktioner dessa är involverade i.

A

Limbiska systemet

  • Amygdala - emotioner, rädsla m.m.
  • Gyrus cinguli - varseblivning av emotioner, smärta
  • Hippocampus - överföring av information från korttidsminne till långtidsminne
  • Hjärnans belöningssystem
41
Q

Vilka är limbiska systemets övergripande funktioner?

A
  • Primär överlevnad - Äta, reproduktion m.m.
  • Till viss del även minne och inlärning.
42
Q

Vilka strukturer ingår i Diencephalon och vilka är deras viktigaste funktioner?

A
  • Thalamus - Omkopplingsstation, leder vidare utgående motoriska impulser och all inkommande sensorisk information, förutom lukt.
  • Hypothalamus - Upprätthåller homeostas; kroppstemperatur, glukosnivåer. Sömn, vakenhet, tillväxt, psykisk utveckling, reproduktion.
  • Epithalamus (tallkottkörteln) - Insöndrar melatonin, styr sömn, vakenhet
43
Q

Vilka delar består hjärnstammen (truncus cerebri) av, var finner man dom och vilka är deras funktioner?

A
  • Mesencephalon - Översta delen av hjärnstammen, belägen mellan diencephalon och pons. Reagerar på toxiska substanser i blodet. Medverkar i syn- och hörselreflexer.
  • Pons (bryggan) - Mellan mesencephalon och medulla oblongata. Medverkar i kontroll av icke viljestyrd andning.
  • Medulla oblongata (förlängda märgen) - Sammanlänkar ryggmärg och hjärnstam. Stor omkopplingsstation av in och utgående signaler.
  • Formatio reticularis - Del av medulla oblongata. Reglerar bl a icke viljestyrd andning, cirkulation, mag-tarm, kräkreflexen.
44
Q

Vad heter strukturen och vad har den för funktioner?

A
  • Lillhjärnan (cerebellum)
  • Tar emot och integrerar proprioceptorisk information (inre känseln/ kroppsuppfattningen) från muskulatur, syn, hörsel, balansorgan, känsel. All information om kroppens position.
45
Q

Var finner man grå resp vit substans i storhjärnan resp i ryggmärgen?

A

I storhjärnan

  • Grå - längst ut
  • Vit - längst in

I ryggmärgen

  • Grå - längst in
  • Vit - längst ut
46
Q

Vilka nervsignaler förs vidare genom ventralhornet resp dorsalhornet samt lateralhornet?

A
  • Ventralhornet (framhornet/framsträngarna) - motoriska utgående (efferenta)
  • Dorsalhornet (bakhornet/baksträngar) - sensoriska inåtgående, t ex beröring, muskelinformation (afferenta)
  • Lateralhornet (sidohornet/sidosträngarna) - smärta, temperatur, motorik
47
Q

På vilka ställen på ryggraden finner man de nervflätor där perifera spinalnerver flätas ihop?

A

I nacken, ländryggen och sakralryggen.

(ex n. ischiadicus, n. ulnaris, n. radialis, n. medianus)

48
Q

Vad heter denna struktur och vilka är dess funktioner?

Var i ryggraden utgår den ifrån och vart löper den vidare?

A
  • Cauda equina (hästsvansen)
  • En nervfläta (plexus) av sensoriska och motoriska spinalnerver
  • Vid L02-05 och S01-05 samt coccygisnerven. Löper till och från organ i pelvisregionen och nedre extremiteterna.
49
Q

Vad är cerebrala cortex, neocortex resp allocortex?

A
  • Cerebrala cortex - Sammanfattande namn för de båda hemisfärernas yttre grå lager av nervceller.
  • Neocortex - Det översta lagret och största delen av cerebrala cortex. 2-4 mm tjockt och består av upp till sex cellager. Funktioner: Sensorisk perception, motorik, rumsuppfattning, språk m.m.
  • Allocortex - Den resterande delen av cerebrala cortex. 3-4 cellager. Innefattar bl a kopplingar till det limbiska systemet. Funktioner: Bl a det olfaktoriska systemet (luktsinnet).
50
Q

Vad heter den yttre strukturen i kanterna längst ut?

Nämn några av dess viktigaste funktioner.

A
  • Cerebrala cortex
  • Bl a. minne, uppmärksamhet, perception, medvetenhet, högre tänkande och språk.
51
Q

Vad heter strukturen?

Nämn några av de viktigaste funktionerna man finner här.

A

Lobus frontalis

  • Viljestyrd rörelse.
  • Det mesta av de dopaminsensitiva neuronerna
  • Omdöme/hämningar
52
Q

Vad heter strukturen?

Nämn några av de viktigaste funktionerna man finner här.

A

Lobus parietalis

Bl a språk, mekanisk känsel, proprioception, rumsuppfattning.

53
Q

Vad heter strukturen?

Nämn några av de viktigaste funktionerna man finner här.

A

Lobus temporalis

Bl a visuellt minne, språkförståelse och känsloassociationer.

54
Q

Vad heter strukturen?

Nämn den viktigaste funktion man finner här.

A

Lobus occipitalis

Primära visuella cortex

55
Q

Vad heter strukturen?

A

Sulcus centralis

56
Q

Vad heter strukturen?

A

Sulcus lateralis (fissura sylvi)

57
Q

Vad heter strukturen?

A

Sulcus longitudinalis (fissura medialis longitudinalis)

58
Q

Vad heter strukturen?

Nämn den viktigaste funktionen man finner här.

A

Gyrus precentralis

Del av primära motorcortex

59
Q

Vad heter strukturen?

Nämn den viktigaste funktionen man finner här.

A

Gyrus postcentralis

Primära somatosensoriska cortex - taktil känsel, beröring

60
Q

Var finner man Broca’s resp Wernicke’s area och vilka är deras viktigaste funktioner?

A
  • Broca’s area - Vänstra frontalloben - produktion av språk
  • Wernicke’s area - Temporalloben (gyrus temporalis superior) - språklig förståelse
61
Q

Var finner man somatosenoriska cortex?

A

I gyrus postcentralis

62
Q

Var finner man motor cortex?

A

I gyrus precentralis

63
Q

Vad är ett annat ord för storhjärnan

A

Cerebrum

64
Q

Vad är ett annat ord för lillhjärnan?

A

Cerebellum

65
Q

Vad är ett annat ord för ryggmärgen?

A

Medulla spinalis

66
Q

Vad heter strukturen?

Vilka andra strukturer finner man här?

A

Diencephalon

  • Thalamus
  • Hypothalamus
  • Epithalamus
  • Tallkottkörteln
  • Hypofysen
67
Q

Vad heter strukturen?

Nämn några viktiga funktioner?

A

Thalamus

  • Stor omkopplingsstation för all sensorik (även i viss mån motorik), inkl smärta.
  • Sömn, vakenhet, medvetenhet
68
Q

Vad heter strukturen?

Nämn några viktiga funktioner?

A

Hypothalamus

Kontrollerar blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning, sömn

69
Q

Vad heter strukturen?

Nämn några viktiga funktioner?

A

Tallkottkörteln (epiphysis cerebri)

Producerar melatonin, styr dygnsrytm

70
Q

Vad heter strukturen?

Nämn några viktiga funktioner?

A

Hypofysen (hypophysis)

Styr endokrina organ (genom lagring/utsöndring av hormoner)

71
Q

Vad heter strukturen?

Vilka andra viktiga strukurer hittar man här?

Nämn några viktiga funktioner?

A

Mesencephalon (mitthjärnan)

  • Quadrogemini colliculus/fyrhögarna - fyra små kullar
  • Cerebrala pedunklarna
  • Syn, hörsel, motorik, sömn, vakenhet, uppmärksamhet, temperaturreglering.
72
Q

Vad heter strukturerna?

Vilka funktioner finns här?

A
  • Quadrogemini colliculus/fyrhögarna - fyra små kullar, 2 inferior, 2 superior
  • Bl a. syn och hörsel
73
Q

Vad heter strukturen och vad har den för funktioner?

Vilka andra strukturer består den av?

A

Basala ganglia

Reglerar primärt motorik (tonus=muskelspänning). Initierar och planerar viljestyrda rörelsesekvenser. Även del av belöningssystemet. Löper i en loop från motorcortex till talamus och tillbaka. Därefter vidare ut i PNS.

  • Nucleus caudale - svansen
  • Putamen - yttre huvudet
  • Globus pallidus - inre huvudet
74
Q

Vad heter strukturen?

Vilken större struktur är den en del av?

A

Nucleus caudatus (svansen)

Del av basala ganglierna

75
Q

Vad heter strukturen?

Vilken större struktur är den en del av?

A

Putamen

De basala ganglierna

76
Q

Vad heter strukturen?

Vilken större struktur är den en del av?

A

Globus pallidus

Del av basala ganglierna

77
Q

Vad heter strukturen?

Vilka andra delar innefattar den?

A

Truncus cerebri (hjärnstammen)

  • Mesencephalon
  • Pons
  • Medulla oblongata
78
Q

Vad heter strukturen?

Vilka är dess funktioner?

A

Medulla oblongata (förlängda märgen)

Sammanlänkar ryggmärg och hjärnstam med cortex och kranialnerver. Bl a reglering av andning, cirkulation, hjärtrytm, blodtryck, kräkreflexen.

79
Q

Vilken funktion har formatio reticularis?

Var finner man denna struktur?

A
  • Nätverk som bl a deltar i reglering av automatisk respiration. Även hjärtfrekvens, mag-tarm och kräkreflex.
  • Löper i mitten genom hela hjärnstammen (truncus cerebri)
80
Q

Vad heter strukturen?

Vilka funktioner har den?

A

Pons

  • Brygga med stora banor till och från lillhjärnan (cerebellum) och mellanhjärnan (mesencephalon) via pedunklarna.
  • Bl a icke viljestyrd andning.
81
Q

Vad heter strukturen?

Vilka andra delstrukturer finner man här och var?

A

Vermis

  • Pedunklarna (Pedunculus cerebellaris - superior, medialis och inferior).
  • Närmast truncus cerebri (hjärnstammen)
82
Q

Vad heter de strukturer på baksidan av pons mot cerebellum som innehåller bryggor/stora banor till och från lillhjärnan?

Hur många är de totalt?

A
  • Cerebellära pedunklarna (Pedunculus cerbellaris)
  • 3 par; 2 superior, 2 medialis och 2 inferior
83
Q

Vad heter de strukturer på framsidan av mesencephalon som innehåller stora uppåtgående (sensoriska) och nedåtgående (motoriska) nervfibrer till och från hjärnstammen (truncus cerebri) och cerebrala cortex?

A

Cerebrala pedunklarna (pedunculus cerebralis)

84
Q

Vad innebär “decussation of pyramids”?

A

Korsning av motoriska nervbanor

85
Q

Vad heter strukturen?

Nämn några av dess viktigaste funktioner.

A

Primär överlevnad - Äta, reproduktion m.m. Till viss del även minne och inlärning.

86
Q

Vad heter strukturen?

Vilka är dess viktigaste funktioner?

A

Amygdala

  • “Emotionella sigill/stämplar” för att kunna lagras i långtidsminnet.
  • Beslutsfattande, rädsla och andra emotioner
87
Q

Vad heter strukturen?

Vilka är dess viktigaste funktioner?

A

Hippocampus

Bl a. att lägga över information från korttidsminne till långtidsminne och rumslig navigering

88
Q

Vad heter strukturen?

Nämn några av dess viktigaste funktioner.

A

Fornix

  • Överför signaler från hippocampus till andra delar av limbiska systemet och thalamus.
  • Bl a minne och igenkänning
89
Q

Vad heter strukturen?

Nämn några av dess viktigaste funktioner.

A

Cingulate cortex (inkl gyrus cinguli)

  • Central del av limbiska systemet. Sammanlänkat med bl a thalamus och neocortex.
  • Bl a motivation (belöning vid inlärning), högre exekutiva funktioner, respiratorisk kontroll.
90
Q

Vad heter kranial/kraniella nerven?

Vilken kommunikation sköter den och var färdas signalerna till och från?

A

N. olfactorius

  • Lukt, smak.
  • Till och från hippocampus, amygdala, nuclei septales.
91
Q

Vad heter kranial/kraniella nerven?

Vilken kommunikation sköter den?

A

N. opticus

Syn

92
Q

Vad heter kranial/kraniella nerven?

Vilken kommunikation sköter den?

A

N. trigeminus

  • Sensorik: Ansikte, bihålor, tänder etc
  • Motorik: Tuggmuskler
93
Q

Vad heter kranial/kraniella nerven?

Vilken kommunikation sköter den och var färdas signalerna till och från?

A

N. facialis

  • Ansiktsmuskler.
  • Till och från faciala motor nucleus i pons.
94
Q

Vad heter kranial/kraniella nerven som är ansvarig för hörseln?

Vilka strukturer kommunicerar den med?

A

N. vestibulocochlearis

Hörselcentrum i temporalloben och nätverk av hörselnerver i medulla oblongata och pons.

95
Q

Vad heter kranial/kraniella nerven?

Vilken kommunikation sköter den och var färdas signalerna till och från?

A

N. Vagus

  • Hjärta, lungor, broncher, mag-tarm.
  • Löper till och från medulla oblongata.
96
Q

Vad heter även ryggmärgen?

A

Medulla spinalis

97
Q

Vad heter strukturerna 1 och 2 på bilden (genomskärning av en ryggkota)?

Vad heter strukturerna 11 resp 12 och vilka slags nerver går igenom dessa?

Vad heter strukturen vid nr 13 och vad finns här?

A

1. Dorsala hornet (= posterior horn = bakhornet)

2.Ventrala hornet (= anterior horn = framhornet)

11. Ventralrot - Efferenta, motoriska utåtgående nerver till PNS

12. Dorsalrot - Afferenta, sensoriska uppåtgående nerver till CNS

13. Dorsala rotganglion - innehåller cellkroppar av sensoriska neuroner.

98
Q

Var finner man baksträngarna (dorsal columns) på bilden (av en ryggkota i genomskärning)?

Vad har dessa för funktioner?

A

Område 6. Del av ryggmärgens vita substans som, baktill, ligger vid bakrötterna och ryggmärgens bakhorn.

  • Uppåtstigande (afferenta) ledningsbanor. Förmedlar finmotorisk information om beröring och rörelseapparaten (skelett, leder och muskler)
99
Q

Var finner man framsträngarna (ventral columns) på bilden (av en ryggkota i genomskärning)?

Vad har dessa för funktioner?

A

Område 4. Del av ryggmärgens vita substans. Mellan främre ryggmärgsspringan och framrötterna.

  • Främst viktiga nedåtstigande ledningsbanor för motorik (efferenta).
100
Q

Var finner man sidosträngarna (lateral columns) på bilden (av en ryggkota i genomskärning)?

Vad har dessa för funktioner?

A

Område 5. Del av ryggmärgens vita substans. Mellan framrötterna och bakrötterna.

  • Viktiga uppåt- och nedåtstigande ledningsbanor för bl a smärta, temperatur och motorik.
101
Q

Vad heter strukturen?

A

Falx cerebri- del av hjärnhinnorna (meningerna)

102
Q

Vad heter strukturen?

A

Falx cerebelli - del av hjärnhinnorna (meningerna)

103
Q

Vad heter artären (markerat i ljusblått)?

A

A. carotis communis

104
Q

Vad heter artären (markerat i ljusblått)?

A

A. carotis interna

105
Q

Vad heter artären (markerat i ljusblått)?

A

A. carotis externa

106
Q

Vilken artär löper mittemellan ryggmärgens ventralhorn?

A

A. spinalis anterior

107
Q

Vad heter artären (markerat i ljusblått)?

A

Circulus Willisi

108
Q

Vad heter artären (markerat i ljusblått)?

A

A. vertebralis

109
Q

Vad innebär proprioceptor?

Ge exempel på en proprioceptor

A
  • Sensorer som ger information om t. ex en leds vinkel eller en muskels längd eller tänjning. Integreras för att ge information om en kroppsdels position.
  • Muskelspolen är ett exempel på en proprioceptor som ger information om en muskels längd.
110
Q

Vad är en mekanoreceptor?

A

Sensorer som registrerar mekaniskt tryck.

111
Q

Vad är en nociceptor?

Vilka två typer av nociceptorer finns det?

A

Sensor som registrerar skadliga/potentiellt skadliga retningar. T ex temperatur högre än 46C.

  • A-delta - mekaniska, termiska, kemiska, delvis myeliniserat=snabbare
  • C-fibrer - dovande värkande smärta, omyeliniserat=långsammare.
112
Q

Vad är en monosynaptisk sträckreflex?

Ge exempel!

A

Endast en sensorisk och en motorisk neuron aktiveras (=monosynaptiskt)

Exempel

1. Patellarsenan trycks in, quadricepsmuskeln sträcks ut

2. Impuls om en liten inbuktning samt förlängning av muskeln skickas till dorsalrotsganglion, in i bakhornet. Vidare direkt till framhornet (alphamotorneuron)

3. Endast en synaps aktiveras (monosynaptiskt), axonet kopplat till ett antal muskelfibrer, impuls om att förkorta sig skickas tillbaka till muskeln (resultat overshoot, kneejerk).

Kallas även reflexbågen.

113
Q

Vad är en polysynaptisk sträckreflex?

Ge exempel!

A
  • Många sensoriska (afferenta) och motoriska (efferenta) nervceller aktiveras samtidigt.
  • Exempelvis vid brännskada
114
Q

Vilka är de huvudsakliga skillnaderna mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemen?

A
  • Sympaticus - Fight and flight. Huvudsakligen från bröstryggens kotor.
  • Parasympaticus - Rest and digest, feed and breed. Huvudsakligen från kranial-och sacralnerverna. Ex. vagus nerven.
115
Q

Var löper den sympatiska gränssträngen?

A

Likt ett pärlband invid ryggraden vid bröst och ländryggskotorna Th1-L2.