Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Block 2. Neurologi & Smärta > Neurologi > Flashcards

Neurologi Flashcards

(129 cards)

Start Studying
1
Q

Vilka kontroller används i samband med skalltrauma?

A

Vård- omhändertagande, snabb kirurgi
och modern neurointensivvård
Radiologiska undersökningar
Bedömning av vakenhetsgrad
Bedömning av neurologiska bortfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka vanliga diagnostiska metoder finns inom neurologin?

A

Kontinuerligt övervakning av:
- Vitalparametrar (plus, blodtryck, plus, saturation, temp)
- Medvetandegrad, Pupillstorlek
- Neurologstatus: kranialnervsfunktion och motorik
-Medicinsk behandling:
Vätskebalans och elektrolytstatus - Infusion

  • kalciumflödeshämmaren nimodipin (Nimotop) mot vasospasm
  • Adekvat smärtlindring
  • Mot illamående
  • Mot ångest, oro, krampanfall- diazepam
  • Mot högt blodtryck
  • Vid medvetslöshet- respirator

Konservativ behandling: vila, smärtlindring och blodtryckssänkning

Fortsatt vård:
DT-skalle och DT-angiografi – och eller 24 timmar kontroll med DT-angiografi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär lumpalpunktion?

A

(ryggmärgspunktion): En procedur där en nål förs in i ryggradskanalen för att ta en provvätska (cerebrospinalvätska) som omger hjärnan och ryggmärgen. Detta prov kan analyseras för att diagnostisera olika neurologiska sjukdomar som inflammation eller infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebär RLS85?

A

Med RLS används verbal - och/eller smärtstimuli. Om patienten svarar på tilltal räknas det som RLS 1-3, vilket innebär att patienten är vid medvetande. En medvetslös patient svarar inte alls på tilltal. Beroende på i vilken grad patienten reagerar på smärtstimuli skattas RLS 4-8, där 8 innebär ingen respons på smärtstimuli.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär Glasgow Coma Scala?

A

Med hjälp av GCS kan du bedöma hur och om patienten öppnar ögonen vid tilltal samt patientens motoriska och verbala respons. En patient som är helt medveten och som kan samarbeta kan ges max 15 poäng. Om poängen är 8 eller mindre innebär det att patienten är medvetslös.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär ACVPU?

A

En enklare skala än GCS och RLS är ACVPU, som är lämplig att använda initialt och när patientens tillstånd är mycket kritiskt.

A = Alert; fullt vaken

C = Confusion; nytillkommen eller förvärrad förvirring

V = Voice; svarar på tilltal

P = Pain; reagerar på smärtstimuli

U = Unresponsive; reagerar inte på smärtstimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är etiologin bakom TIA & stroke?

A

TIA: cirkulationsrubbning (tillfällig trombos eller emboli ocklusion), artäremboli, storkärls- / småkärlssjukdom eller kadriell emboli (förmaksflimmer).
Stroke: Ett samlingsnamn för Hjärninfarkt och Spotana hjärnblödningar
(intercerebrala hematom och subaraknoidalblödning)
* Plötsligt neurologiskt bortfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är patofysiologin bakom TIA och vilka olika typer av stroke finns?

A

Patofysiologin bakom TIA (Transitorisk Ischemisk Attack) är en tillfällig syrebrist i något av hjärnans blodkärl.
Typer av stroke:
- hjärninfarkt -> blodpropp trombos/emboli (vanligast)
- hjärnblödning -> brustet blodkärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklara de olika formerna av symtom och tecken vid stroke utifrån:
-hemipares
-facialispares
-afasi
-minnesstörning
-neglekt

A

Hemipares - sensibilitetsbortfall i extermitet (kroppshalva)
Facialispares - sensibilitetsbortfall i extermitet (ansiktet)
Afasi - nedsatt språkförmåga
Minnesstörning - kognitiva bortfall
Neglekt - uppmärksamheten åt den ena sidan är nedsatt, det är den motsatta sidan i förhållande till hjärnskadan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken diagnos, behandling samt omvårdnad används vid stroke & TIA?

A

TIA:
Diagnos - DT, RLS, somatisk status
Behandling & omvårdnad - livsstilsåtgärder, trombocythämmare, Antikoagulantiabehandling- vid förmaksflimmer
Statiner- förhöjda LDL, blodtrycksbehandling.
Stroke:
Diagnos - Medvetandekontroll, andning, DT, angio.
Behandling & omvårdnad - stabilt sidoläge, trombolys, heparin, ASA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är etiologin bakom subaraknoidalblödning?

A

Spontant artäriell blödning

  • Aneurysm (svaghet i kärlväggen)
  • Arteriovenös missbildning (ruptur vid
    blodtrycksstegring och kroppsansträngning)
  • Trauma, infektion, arterioskleros, tumör.
  • Ökad risk om rökare, hög alkoholkonsumtion
    kokainbruk, hypertoni.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är etiologin bakom epiduralhematom?

A

Direkt våld mot tinningen – temporallobsfraktur – kärlskada på arteria meningea
media

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är etiologin bakom subduralhematom?

A
  • Trauma mot huvud
  • Vanlig hos äldre med sköra kärl
  • Antikoagulantia behandling
  • Personer med alkoholmissbruk- pga. nedsatt koagulationsförmåga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka patofysiologiska förändringar uppkommer vid subaraknoidalblödning?

A

Blödning i subaraknoidalrummet - mellan araknoidea
(spindelvävshinnan) och pia mater (mjuka hjärnhinnan)

Risk för Cerebral Ischemi (brist på blodtillförsel till hjärnan):
Kan orsakas av:
Smalnande av blodkärlen i hjärnan (vasospasm).
Ökat tryck inne i skallen.
Skador på hjärnvävnaden.
Reblödning (ytterligare blödning efter en tidigare händelse):
Symptom kan vara:
Ökad förvirring eller minskad medvetenhet.
Ökad huvudvärk.
Början till svaghet i ena sidan av kroppen (hemipares).
Ökad aggressivitet.
Oro och rastlöshet.
Vasospasm (kärlsammandragning som begränsar blodflödet):
Kan försämra blodflödet i hjärnans artärer och orsaka stroke.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka patofysiologiska förändringar uppkommer vid epiduralhematom?

A

Vid epiduralhematom uppstår en blödning mellan den hårda hjärnhinnan (dura mater) och skallbenets benhinna:
Det börjar när blodkärl i skallen går sönder, oftast efter en skada i huvudet.
Blodet läcker då ut mellan hjärnhinnan och skallbenet.
Om till exempel ett viktigt blodkärl, som arteria media, skadas kan det leda till blödning.
Blödningen ökar trycket inuti skallen snabbt. Det får personen att bli medvetslös och deras pupiller kan vidgas. Det här sker vanligtvis ganska snabbt, inom några timmar.
Om trycket inte minskar snabbt kan det vara farligt och till och med dödligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka patofysiologiska förändringar uppkommer vid subduralhematom?

A

Blödning mellan dura mater (hårda hjärnhinnan) och
araknoidea (spindelvävshinnan)

  • Akut subduralhematom: Detta inträffar inom 72 timmar efter skadan.
  • Subakut subduralhematom: Detta sker vanligtvis mellan 3 och 7 dagar efter skadan.
  • Kroniskt subduralhematom: Det utvecklas vanligtvis en eller flera veckor efter skadan.

Dessa hematom kan öka risken för olika komplikationer:

  • Osmotiska förändringar och ansamling av vätska kan orsaka hjärnödem, vilket innebär att vätskenivån i hjärnvävnaden ökar och resulterar i svullnad i hjärnan. Detta kan öka det intrakraniella trycket (ICP = tryck som utövas på hjärnan).
    Vid större blödningar kan det uppstå inklämning av hjärnstammen, vilket är ett allvarligt tillstånd där delar av hjärnan pressas mot skallen och kan orsaka allvarliga skador.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka symtom och tecken visar sig vid subaraknoidalblödning?

A

 Sekundsnabbt insättande huvudvärk
 Medvetandepåverkan- medvetslös
 Krampanfall
 Yrsel
 Illamående/kräkning
 Nackstyv- tecken på meningeal
retning
 Ögonbotten blödningar

OBS! VARSAM:
- Asymtomatisk påverkan: Detta innebär att det finns någon form av påverkan eller förändring i nervsystemet, men personen upplever inga symtom eller tecken på att något är fel. Det kan vara att vissa tester eller undersökningar avslöjar avvikelser, men personen själv känner inget.
- Kranialnervspåverkan: Detta hänvisar till påverkan på en eller flera av de tolv kranialnerverna som kommer direkt från hjärnan och hjärnstammen. Dessa nerver styr funktioner såsom syn, hörsel, smak, doft och ansiktsrörelser.
- Fokala neurologiska påverkan: Detta innebär att det finns en lokaliserad eller specifik påverkan på en viss del av nervsystemet. Symtomen kan vara relaterade till en specifik region eller funktion i hjärnan eller nervsystemet, till exempel en del av kroppen som är svagare eller har nedsatt känsel på grund av en skada eller sjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka symtom och tecken visar sig vid epiduralhematom?

A
  • I början kan symptomen vara milda.
  • Ibland kan det börja med en kort period av förvirring eller medvetslöshet, som vid en hjärnskakning.
  • Några timmar senare kan personen uppleva huvudvärk och bli påverkad i medvetandet.
  • Ibland kan personen vara vid medvetande och kunna prata, men detta tillstånd kan snabbt förändras. Det kallas ibland “Talk and die”, där personen kan pendla mellan att vara vid medvetande och att förlora medvetandet.
  • Det är vanligt att den skadade sidans pupill är större än den andra.
  • Inom 1-24 timmar kan tillståndet försämras ytterligare.
  • Om personen blir mer medvetslös är det ett tecken på att trycket inuti skallen ökar.
  • Epiduralhematom kan förloppet vara snabbt och kan leda till koma eller till och med död om inte behandling ges snabbt.
  • Huvudvärk,
  • illamående, kräkningar
    och synrubbningar.
  • Därefter uppstår
    kraftig yrsel,
    krampanfall
    nedsatt medvetande
  • Fritt intervall = personen verkar förhållandevis ‘‘normal’’
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka symtom och tecken visar sig vid subduralhematom?

A

Akut subduralhematom
* Huvudvärk
* Illamående
* Progressivt försämrat
medvetande
* Bradykardi, oregelbunden
andning, slö
* Kan ha fokala bortfallssymtom i
form av hemipares

Kroniskt
subduralhematom:

Vanliga symtom
- Huvudvärk
-Koncentrationssvårigheter
-Trötthet
-Ökat sömnbehov
-Förvirring och ostadighet.

(Mindre vanliga symtom
Förlamningar
Gångsvårigheter
Svårighet att tala)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Genom vilken diagnostisering kan man ställa diagnosen subaraknoidalblödning?

A
  • Anamnes
  • DT –hjärna: bedöma blodtillblandning och mängden blod i
    subarakniodalrummet
  • Angiografi (CT- angio / MR angio)
  • Akutremiss till neurokirurg
  • Lumbalpunktion: man avvaktar med den till 6 timmar efter insjuknandet.
    Hittas aneurysm är målet att inom 1–3 dygn operera p.g.a. stor risk för ny
    blödning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Genom vilken diagnostisering kan man ställa diagnosen epiduralhematom?

A
  • Anamnes
  • DT–hjärna
  • RLS- (Reaction level
    scale)
  • Glasgow Coma Scale
  • Neurologstatus
  • Remiss till neurokirurg.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Genom vilken diagnostisering kan man ställa diagnosen subduralhematom?

A
  • Anamnes och DT –
    hjärna
  • Remiss till neurokirurg.
    OBS! Differentialdiagnoser:
    Hjärntumör, stroke,
    hjärnskakning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka behandling och omvårdnad krävs vid subaraknoidalblödning?

A

Kontinuerligt kontroll av: Plus, blodtryck, saturation
medvetandegrad, pupillstorlek,
kranialnervsfunktion och motorik

  • Fri luftväg - intubera
  • Fri venväg (KAD - eliminera)
  • IV/dropp
  • Huvudvärk –> morfin
  • Högt BT –> BT-sänkande
  • Övervakning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilken behandling och omvårdnad krävs vid epiduralhematom?

A

I första hand- noggrann övervakning av medvetandegrad
Vid försämring ev. Kirurgisk öppning i kraniet för att
tömma och minska trycket /stoppa
blödningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Vilken behandling och omvårdnad krävs vid subduralhematom?
Vid Akut subduralhematom - Målet är att tömma ut blodansamlingen - Kraniotomi- öppna kraniet - Dränage Vid Kroniskt Subduralhematom Expektans –observation- blödningen kan resorberas Ev. operation vid försämring
26
Vad menas med ''fritt intervall'' vid: -subaraknoidalblödning -epiduralhematom -subduralhematom
''Förbättringstiden'' , t.ex förmildrade symtom
27
Vad menas med hjärnkontusion?
Ett blåmärke i hjärnan från ett slag av skallenblödningar och svullnader på hjärna (blåmärke)
28
Vad menas med hjärnödem?
Ökning av vattenhalten i hjärnvävnad leder till en svullnad av hjärnan
29
Vilka patofysiologiska förändringar uppkommer vid MS?
Autoimmun, inflammatorisk sjukdom- det sker Immunologisk autoimmun process (t-celler, b-celler, antikroppar mot myelinproteiner) immunförsvarets vita blodkroppar in i centrala nervsystemet och angriper myelinet (fettskidan) - inflammation och ibland uppstår skada på själva nervtrådarna - nervimpulserna går långsammare än normalt - områden i CNS där Myelinet skadas eller försvinner – kallas för lesioner/plack - Beroende på var placken sitter kan olika symtom uppträda
30
Vad är etiologin bakom MS?
Okänd.. sägs ha betydelse via ärftlighet, livsstil, miljö, rökning och övervikt.
31
Vilka symtom och tecken visar på MS?
Synnervsinflammation: Synförändring- ensidig optikusneurit Sensoriska symtom: Känselbortfall, onormal känselförnimmelse, Stickning/domning (parestesier) Motoriska symtom: Muskelsvaghet (balansproblem, problem med blåsa o tarm)
32
Vilken diagnostisering används vid diagnosen MS?
MRT, Likvoranalyser- provtagning: Jämföra antikroppsnivåer på likvor och plasma t.ex Cellräkning, Borreliaserologi
33
Vilken behandling och omvårdnad krävs hos patienter med diagnostiserad MS?
Medicinsk behandlingMålet att undvika inflammatorisk aktivitet i CNS Kirurgisk behandling  Autolog stamcellstransplantation Symtomatisk behandling  Mot neurogena smärta- Antiepileptiska medel  Mot trötthet  Mot spasticitet  Mot blåsrubbning Omvårdnad: Nutritionen försämras av tugg och svälj svårigheter Tremor och fumlighet Störd elimination r/t både ökad och minskad reflexaktivitet Emotionella problem -sex och samliv Infektionskänslighet och risk för trycksår Fallrisk Risk för brännskador
34
Vilka patofysiologiska förändringar uppkommer vid epilepsi?
En klinisk manifestation till följd av abnorma urladdningar i en grupp hjärnceller i stora hjärnan (kortikala neuron).  Plötslig, okontrollerad och synkroniserad aktivitet i nätverk av hjärnans nervceller  Obalans mellan stimulerande och hämmande impulser  Två oprovocerade anfall
35
Vad är etiologin bakom epilepsi?
 Genetiskt/Heredititärt/Congenitalt  Trauma, tumör, hjärninfarkt (t. ex. stroke), missbildning (strukturell lesion)
36
Vilka symtom och tecken uppkommer vid epilepsi?
Toniska – Kloniska: (tappar kontroll över tonusen- spänning i kroppen och faller ihop- stor risk för fall och skallskada). Toniska fasen = spänd rygg och extremitetsmuskulatur, medför sträckningKloniska fasen = ryckningar i extremiteterna- symmetriska, snabba, regelbundna muskelryckningar.  Inleds med förlust av medvetandet.  Toniska fasen varar oftast 10-30 sekunder  Vakenheten återkommer succesivt  Följs vanligen av en postiktal fas med uttalad trötthet och/eller konfusion i enstaka minuter eller upp till flera timmar.  Laterala tungbett  Urin- eller feaces avgång
37
Vilken diagnostisering krävs för att fastställa epilepsi?
Minst 1 praktisk definition för att fastställa diagnos: - 2 oprovocerade anfall - 1 oprovocerat anfall + 1 riskfaktor
38
Vilken behandling krävs vid epilepsi?
Anfallshantering: A - fri luftväg B - andning C - cirkulation D - neurologi: undvik skada, dämpa fall, ta tid (ej längre än 2-3 minuter E - exponering Läkemedel: stesolid (anfallsbrytande) , midazolam (muskelavslappnande) Förebyggande behandling: - utreda riskfaktorer - undvik anfalls stimuli - undvik farliga situationer (köra bil, dykning) Läkemedel: antiepileptika (höja anfalls tröskeln)
39
Vad menas med generaliserade anfall?
Den typ av epilepsi där en överaktivitet av signaler pågår i hela hjärnan. Exempel på dessa är: 1. GTK (generaliserade tonisk-kloniska anfall) där medvetslöshet, spända muskler och symmetriska ryckningar är vanliga följt av en postiktalfas (djup sömn) 2. Absenser: kortvarig medvetandepåverkan utan kramper, drabbar mest barn 3. Myoklona anfall: korta muskelryckningar med ett opåverkat medvetande där överkroppen styr dom flesta stora rörelserna.
40
Vad menas med fokala anfall?
Överaktivitet av signaler i en del av hjärnan. Finns med två underkategorier: 1. Utan medvetandepåverkan - vaken och hyfsat klar 2. Med medvetandepåverkan - viss förståelse men inte riktigt medveten. Symtomen för dessa anfall är beroende var i hjärnan anfallet är. Exempel på symtom är: - ryckningar - grimaser - smackning med munnen - sinnesrubbningar - psykiska fenomen - deja vu
41
Vilken behandling används vid ett akut epileptiskt anfall?
- Förhindra/underlätta fallskada - Lossa åtsittande kläder - Registrering av anfallets tidpunkt, längd och anfallstyp - Fri luftväg - Anfalls brytande medicinering: intravenös injektion med stesolid om anfall inte går över efter 5 min, kan upprepas vid behov efter 15 min - Kontroll av blodtryck och andning om diazepam ges istället för stesolid då den medicinen verkar dämpande på detta
42
Vilka patofysiologiska förändringar uppkommer vid Parkinson sjukdom?
* En kronisk, progressiv neurologisk sjukdom* Dopamincellerna djupt inne i hjärna bryts långsamt ner vilket leder till en brist på signalsubstansen dopamin men även förändringar i noradrenalin nivån kan vara av betydelse. * Defekt i substantia nigra (i basala ganglierna basal- utförandet av finmotoriska rörelser med dopaminproduktion). * Samspel mellan transmittorena dopamin och acetylkolin (dopaminet påverka frisättning av acetylkolin från kolinerga celler) * Defekt i corpus striatum (i talamus- kontrollera ofrivilliga rörelser.) med proteinansamlingar.
43
Vad är etiologin bakom Parkinson sjukdom?
Okänd.. - Troligen multifaktoriell där åldrandet är en påtaglig riskfaktor - Bristande dopaminerg aktivitet i det nigrostriatala systemet p.g.a. bortfall av dopaminhaltiga celler, ibland beroende på småinfarkter
44
Vilka symtom och tecken uppkommer vid Parkinson?
* Tremor (ensidiga skakningar) * Hypokinesi och bradykinesi (långsamma rörelser/rörelsefattigdom, rörelsearmod) * Rigiditet och dystoni (muskelanspänning Stelhet, kugghjulsfenomen) * Icke motoriska symtom tex täta trängningar, obstipation, talsvårighet, Hypersalivering, tugg och sväljsvårighet, svettning, restless legs, humör svängningar, minnesluckor,
45
Vilken diagnostisering används vid Parkinson?
Klinisk diagnostik - Anamnes - Neurologisk status Bilddiagnostik - MR-undersökning
46
Vilken behandling samt omvårdnad krävs vid Parkinson?
Läkemedel: * Dopaminerga medel- förstärker bristande dopamineffekt * Antikolinergika - motverkar kolinerga symtom (tremor, salivation och svettningar) Vårdteam!
47
Vilka patofysiologiska förändringar uppkommer vid migrän?
Orsaken bakom primär huvudvärk är ganska oklar men största förklaringen är att hjärnans frisättning av transmittorsubstanser i relation till migränattackerna. Peptider (t.ex dopamin, serotonin och noradrenalin) utlöser en kärlkontraktion i den drabbade delen av hjärnan. Då startar en återställnings-mekanism av peptiden CGRP som utlöser kärldilation. Kärldilationen är karaktäristisk för huvudvärksfasen.
48
Vad är etiologin bakom migrän?
Genetik.
49
Vilka symtom och tecken tyder på migrän?
Prodromalfas: psykiska symtom som t.ex trötthet eller omvänt med hyperaktivitet Aura: CNS-symtom som t.ex domningar, synfältsbortfall Huvudvärksfas: kärldilation som svar på kärlkontraktion. Skapar värk som är ensidig, bultande, förvärrad vid fysisk ansträngning. Pat mår ofta illa och kan kräkas.
50
Vilken diagnostisering används vid migrän?
Anamnes, symtom och genetik
51
Vilken behandling och omvårdnad finns vid migrän?
Vårdas i ett lugnt och tyst rum pga ljuskänslighet. Mild migränattack: analgetika som paracetamol. Svår migränattack: triptaner som verkar kärlkontraherande genom att stimulera serotoninreceptorer i blodkärl genom att minska frisättningen av kärlvidgande CGRP. Förebyggande: betablockerare
52
Vilka utlösande faktorer finns för migrän?
- Stress - Fysisk ansträngning - Sömnbrist - Hormonell förändringar
53
Vilka olika typer av smärttillstånd finns det, vad är dess orsaker samt vad finns det för behandling?
Nociceptiv smärta: Oftast akut & aktiverar smärtreceptorer av smärtframkallande substanser som t.ex hög feber eller kraftigt tryck. Orsak - inflammation, ischemi, tidigare trauma som genererar till nytt trauma, vävnadsrelaterad (muskelsmärta, ytlig smärta & träningsvärk) Behandling - NSAID/paracetamol (inflammation/smärtstillning) --> svagare opioid (tramadol, smärtlindrig, risk för beroende) --> starkare opioid (morfin, vid långvarig smärta, ska EJ ges i stora doser pga effekten avtar) Neuropatisk smärta: Skada i perifiera eller centrala nervsystemet. Orsak - trauma, operation, vävnadsskada av cyto, alkohol eller diabetes, multipel skleros, stroke, hjärnskada. Kan diagnostiseras vid tryck, beröring, stick, muskelsvaghet. Behandling - TENS (transkutan elektrisk nervsstimulering) impulser som stimulerar perifera nerver så att kroppens egna smärtlindrande mekanismer aktiveras, meditation för att skifta fokuset, antidepressiva. Opioider bör undvikas pga biverkningar och risk för toleransutveckling. Nocieplastisk smärta: fibromyalgi och IBS. Orsak - ökad smärtkänslighet, smärta som sprider sig med tiden och ökad mängd symtom. Behandling - samma som neuropatisk.
54
Vilka faktorer påverkar övergången från akut- till långvarig smärta samt hur man kan förebygga detta?
Akut = kortvarig och avtar när orsaken läkts. Långvarig = kronisk. Ihållande smärtimpulser kan leda till förändringar i nervernas funktion och struktur perifert och i ryggmärgens bakhorn. T.ex efter en stroke eller efter trafikolyckor kan hela eller delar av kroppen som blir långvarig smärta. Detta kan förebyggas via rätt smärtbehandling, tillräcklig kunskap hos vårdpersonal och kommunikation med patienten.
55
Vilka behandlingsstrategier för akut respektive långvarig smärta finns det?
- Slippa onödigt lidande genom rätt smärtbehandling - Tillräcklig kunskap om behandlingens biverkningar och hur dessa förebyggs och behandlas. - Patient och vårdpersonal ska vara överens om målet med behandlingen vilket uppfylls genom kommunikation med patienten.
56
Vilka vanliga bedömningsinstrument för smärta finns det?
Smärtskalor: - Visuell skala: VAS, NRS & VRS , 1-10 - Verbal skala: ord istället för siffror. - Ansiktsskala: visa på ansiktet hur smärtan känns, beteendeskala
57
Vad är vanliga kliniska tecken hos barn med smärta?
Observera barnets ansikte, ben, aktivitet, gråt och tröstbarhet och bestäm en poäng mellan 0-2 med vilken barnets beteende överensstämmer. Poängen kan högst bli tio och ska dokumenteras.
58
Vad är vanliga kliniska tecken hos äldre personer med smärta?
Uttryck & rörelse: - Ansiktsuttryck - rädd eller ledsen, grimaser, rynkor mellan ögonbryn eller panna, snabba blinkningar, stängda eller kisande ögon. - Verbala uttryck - suckar, gnyr, ropar, skriker, högljudd andning. - Rörelsemönster - förändrat rörelsemönster, spända muskler, orolig, gungande rörelser, svårt att vara stilla eller förstelnade rörelser. - Förhållningssätt gentemot omgivningen - aggressiv, tillbakadragen, gör motstånd. - Aktiviteter och rutiner - matvägran, försämrad aptit, förändringar i sömn och vilomönster, plötslig förändring av dagliga rutiner. - Sinnesförändringar - gråtmild, ökad förvirring, lätt irriterad.
59
Vilken omvårdnad i samband med olika smärttillstånd smärta hos vuxna finns?
Smärtbedömning: lokalisation, kvalitet, intensitet, utlösande eller lindrade faktor. Objektiv data: smärta, mimik, ansiktsuttryck, emetionella uttryck, kroppshållning, emotionella uttryck, kroppshållning, hudfärg, svettning, andningsmönster, ökning av puls/BT. Systemisk smärtbedömning, NRS, VAS.
60
Vilka symtom och tecken tyder på Fibromyalgi?
Är ett syndrom som karaktäriseras av kroniska, diffusa smärttillstånd i rörelseorgan. Symtom är kronisk smärta i muskulaturen. Uppträder ofta i nacke, skuldror, armar, ben eller rygg. Smärtan varierar från dag till dag och flyttar sig från muskelgrupper. Smärtans kvalitet kan vara molnande, stickande och brännande. Muskelansträngning och kyla brukar förvärra smärtan.
61
Vilken behandling finns för Fibromyalgi?
Massage, värme läkemedel mot epilepsi och depression kan användas.
62
Vad är relevanta kontroller för patienter med hypokinesi (nedsatt rörlighet)?
- abcDe -Finmotorik: knäppa knapp - Muskel rigiditet: dålig koordination - Korta och trippande steg: gången blir blockerad och risk för fall - Avsaknad av armsving - Försvagad motorik --> balans - Försvagade motoriska reflexer - Nedsatt blinkreflex ''stirrande''
63
Vad är relevanta kontroller för patienter med nedsatt förflyttningsförmåga?
- abcDe - Riskbedömning för fall - Bedömning av fysiska förmåga - Bedömning av kognitiv förmåga
64
Vad är relevanta kontroller för patienter med nedsatt gångfunktion?
- abcDe - Fallriskbedömning - Bedömning av balans och gångfunktion - Bedömning av gåhjälpmedel
65
Vad är relevanta kontroller för patienter med risk för fall?
- Fallriskbedömning - Fallriskutredning: *Vad gör patienten när ökad fallrisk har uppmärksammats? *Hur och var genomför patienten denna aktivitet? *När sker denna aktivitet? - Är risken högre vid viss tidpunkt? *Vilken kapacitet har patienten? {synnedsättning, gångsvårigheter, läkemedel} Downtown Fall Risk Index Fallriskanalys
66
Vad är relevanta kontroller för patienter med neglekt?
- Objektiv bedömning: kollar pat åt sidan högt upp? - Avvikande rörelsemönster t.ex dras åt ett håll
67
Vad är relevanta kontroller för patienter med dysfagi (nedsatt sväljfunktion)?
- Abcde - Hostar i samband med måltid - Avvikande ätbeteende - Påverkad andning i samband med måltid - Nedsatt tuggförmåga
68
Vad är relevanta kontroller för patienter med nedsatt medvetenhet?
- Smärtstimuli - Smärtans intensitet, lokalisation och karaktär - NIHSS - Vakenhetsgrad: RLS & GCS - ACVPU
69
Vad är relevanta kontroller för patienter med nedsatt minnesfunktion?
- Anamnes - demens? - Blodprov - DT - NIHSS: språkförståelse
70
Vad är relevanta kontroller för patienter med dysatri (nedsatt talförmåga)?
- NIHSS - DT
71
Vilka relevanta bedömningsinstrument kan användas vid nedsatt rörlighet?
Nortonskala Riskbedömning trycksår Fallriskbedömning
72
Vilka relevanta bedömningsinstrument kan användas vid neglekt?
73
Vilka relevanta bedömningsinstrument kan användas vid nedsatt sväljfunktion?
74
Vilka relevanta bedömningsinstrument kan användas vid nedsatt medvetenhet?
75
Vilka relevanta bedömningsinstrument kan användas vid nedsatt minnesfunktion?
76
Vilka relevanta bedömningsinstrument kan användas vid nedsatt talförmåga?
77
Vilka relevanta bedömningsinstrument kan användas vid oro?
78
Vilka relevanta omvårdnadsdiagnoser kan ställas vid nedsatt rörlighet?
Risk för fall, trycksår, ödem, social isolering och DVT.
79
Vilka relevanta omvårdnadsdiagnoser kan ställas vid nedsatt förflyttningsförmåga?
Risk för fall, trycksår, ödem, social isolering och DVT.
80
Vilka relevanta omvårdnadsdiagnoser kan ställas vid nedsatt gångfunktion?
Risk för fall, DVT, social isolering, ödem och trycksår.
81
Vilka relevanta omvårdnadsdiagnoser kan ställas vid risk för fall?
Risk för fallrelaterad skada, rädsla för att falla, länre rehabiliteringstid, minskat oberoende och försämring av tillstånd.
82
Vilka relevanta omvårdnadsdiagnoser kan ställas vid neglekt?
Risk för undernäring, uttorkning, otillräcklig personlig hygien och begränsad självständighet.
83
Vilka relevanta omvårdnadsdiagnoser kan ställas vid nedsatt sväljfunktion?
Risk för aspiration, undernäring, uttorkning, muntorrhet, tandproblem och svårigheter att få i sig medicin.
84
Vilka relevanta omvårdnadsdiagnoser kan ställas vid nedsatt medvetenhet?
Risk för nutritionsbrist, trycksår, intag av medicin och försämrat hälso-/sjuktillstånd.
85
Vilka relevanta omvårdnadsdiagnoser kan ställas vid nedsatt minnesfunktion?
Risk för felmedicinering, depression, olycka, fall och skada.
86
Vilka relevanta omvårdnadsdiagnoser kan ställas vid nedsatt talförmåga?
Risk för kommunikationssvårigheter, brist på hjälp, förståelse, kommunikation, autonomi och psykisk ohälsa.
87
Vilka relevanta omvårdnadsdiagnoser kan ställas vid oro?
Risk för ångest, depression, försämrad livskvalitet och sömnbrist.
88
Vilka relevanta omvårdnadsåtgärder kopplat till omvårdnadsdiagnosen, sjukdom, symtom samt motivera varför och hur dessa åtgärder genomförs vid nedsatt rörlighet?
89
Vilka relevanta omvårdnadsåtgärder kopplat till omvårdnadsdiagnosen, sjukdom, symtom samt motivera varför och hur dessa åtgärder genomförs vid nedsatt förflyttningsförmåga?
90
Vilka relevanta omvårdnadsåtgärder kopplat till omvårdnadsdiagnosen, sjukdom, symtom samt motivera varför och hur dessa åtgärder genomförs vid nedsatt gångfunktion?
91
Vilka relevanta omvårdnadsåtgärder kopplat till omvårdnadsdiagnosen, sjukdom, symtom samt motivera varför och hur dessa åtgärder genomförs vid risk för fall?
Bedömning av fallrisk: vägleder omvårdnaden. Miljöanpassning: säker miljö med en tillräcklig belysning, inga hinder och halkfria åtgärder tas till. Hjälpmedel: rullator, gå-bord, för att underlätta förflyttningar och stabilisera gång. Övervakning & tillsyn: särskillt under aktiviteteter som toalettbesök, viktigt att säkerställa att larm finns nära tillhands för patienten. Utbildning: kunskap hos vårdpersonal om risker med fall och interventioner och preventioner. Även patienten själv och anhöriga kan ha nytta av detta.
92
Vilka relevanta omvårdnadsåtgärder kopplat till omvårdnadsdiagnosen, sjukdom, symtom samt motivera varför och hur dessa åtgärder genomförs vid neglekt?
Bedömning & identifiering: bedöma och identifiera områden som pat försummar. Det kan vara områden i omkringliggande miljö eller kroppsdelar. Miljöanpassning: placera föremål och ställ dig själv i patientens synfält för att underlätta för patienten. Stöd & uppmuntran!
93
Vilka relevanta omvårdnadsåtgärder kopplat till omvårdnadsdiagnosen, sjukdom, symtom samt motivera varför och hur dessa åtgärder genomförs vid nedsatt sväljfunktion?
Bedömning: fastställ svårighetsgrad och identifiera olika typer av mat och dryck, på ett säkert sätt. T.ex kan klara drycker underlätta men mer mjölkiga drycker kan ge mer näring samtidigt som det underlättar dysfagin. Anpassa för pat. Förhindra aspiration: suga munnen om saker är ivägen eller för att ta bort saliv. Sätt patienten upp för att minska risken för felsväljning. Övervakning: dessa patienter behöver övervakning och särskilld tillsyn under intag av föda eller dryck då risken för aspiration är ännu större.
94
Vilka relevanta omvårdnadsåtgärder kopplat till omvårdnadsdiagnosen, sjukdom, symtom samt motivera varför och hur dessa åtgärder genomförs vid nedsatt medvetenhet?
Bedömning:NIHSS/RLS/NEWS för att bedömma graden av medvetandeförlust. Vitalparametrar: hålla koll på försämringar och även se riskfaktorer. Risk för ofri luft väg: se så att inget hinder hindrar luftflödet. Risk för uttorkning/undernäring: sond?
95
Vilka relevanta omvårdnadsåtgärder kopplat till omvårdnadsdiagnosen, sjukdom, symtom samt motivera varför och hur dessa åtgärder genomförs vid nedsatt minnesfunktion?
Bedömning och utredning: demens? Risk för felmedicinering: hjälpmedel för att underlätta detta som hemtjänst Risk för social isolering: kontakta anhöriga och informera och rådgiv plus boka in återbesök för uppföljning.
96
Vilka relevanta omvårdnadsåtgärder kopplat till omvårdnadsdiagnosen, sjukdom, symtom samt motivera varför och hur dessa åtgärder genomförs vid nedsatt talförmåga?
Bedömning:NIHSS Risk för kommunikationssvårigheter: enkla ord, kroppsspråk och gester. Kommunikationsstöd av exempelvis anhöriga.
97
Vilka relevanta omvårdnadsåtgärder kopplat till omvårdnadsdiagnosen, sjukdom, symtom samt motivera varför och hur dessa åtgärder genomförs vid oro?
Utredning och bedömning: vad är orsaken till oron? Ge stöd och informatik! Antidepressiva/lugnande? Terapi? - koppla in vårdteam Boka in uppföljning för att ta oron på allvar och se till att den inte utvecklar sig till depression/ångest.
98
Vilka tecken samt problemområden som uppkommer vid nedsatt rörlighet?
99
Vilka tecken samt problemområden som uppkommer vid nedsatt förflyttningsförmåga?
100
Vilka tecken samt problemområden som uppkommer vid nedsatt gångfunktion?
101
Vilka tecken samt problemområden som uppkommer vid risk för fall?
102
Vilka tecken samt problemområden som uppkommer vid neglekt?
103
Vilka tecken samt problemområden som uppkommer vid nedsatt sväljfunktion?
104
Vilka tecken samt problemområden som uppkommer vid nedsatt medvetenhet?
105
Vilka tecken samt problemområden som uppkommer vid nedsatt minnesfunktion?
106
Vilka tecken samt problemområden som uppkommer vid nedsatt talförmåga?
107
Vilka tecken samt problemområden som uppkommer vid oro?
108
Vilka prioriterat utvalda åtgärder utifrån ABCDE tas vid nedsatt rörlighet?
109
Vilka prioriterat utvalda åtgärder utifrån ABCDE tas vid nedsatt förflyttningsförmåga?
110
Vilka prioriterat utvalda åtgärder utifrån ABCDE tas vid nedsatt gångfunktion?
111
Vilka prioriterat utvalda åtgärder utifrån ABCDE tas vid risk för fall?
112
Vilka prioriterat utvalda åtgärder utifrån ABCDE tas vid neglekt?
113
Vilka prioriterat utvalda åtgärder utifrån ABCDE tas vid nedsatt sväljfunktion?
114
Vilka prioriterat utvalda åtgärder utifrån ABCDE tas vid nedsatt medvetenhet?
115
Vilka prioriterat utvalda åtgärder utifrån ABCDE tas vid nedsatt minnesfunktion?
116
Vilka prioriterat utvalda åtgärder utifrån ABCDE tas vid nedsatt talförmåga?
117
Vilka prioriterat utvalda åtgärder utifrån ABCDE tas vid oro?
118
Vilka prioriterat utvalda åtgärder utifrån ABCDE tas vid akut smärta?
119
Vilka prioriterat utvalda åtgärder utifrån ABCDE tas vid långvarig smärta?
120
Vilka relevanta kontroller tas vid - Akut smärta - Långvarig smärta - Egenvård
121
Vilka prioriterat utvalda åtgärder utifrån ABCDE tas vid egenvård?
122
Vilka relevanta bedömningsinstrument finns vid - Akut smärta - Långvarig smärta - Egenvård
123
Vilka relevanta omvårdnadsdiagnoser ställs vid - Akut smärta - Långvarig smärta - Egenvård
124
Vilka relevanta omvårdnadsåtgärder kopplat till omvårdnadsdiagnoser, sjukdomar, symtom samt motivera varför och hur dessa åtgärder genomförs vid: - Akut smärta - Långvarig smärta - Egenvård
Akut smärta: vid denna typ av smärta är negativa fysiologiska reaktioner som risk för komplikationer, förlängt sjukdomsförlopp och bestående men riskerna dvs omvårdnadsdiagnoserna. Dom relevanta omvårdnadsåtgärderna är därmed beroende = smärtbehandling som t.ex NSAID-preparat, opioider och glukokortikoider. Oberoende omvårdnadsåtgärder är observation, kartläggning och kommunikation med pat. Långvarig smärta: vid denna typ av smärta är riskerna dvs omvårdnadsdiagnoserna är att frisättning av cytokiner och kortisol stark och ofta problemet till långvarigsmärta. Andra omvårdnadsdiagnoser är förändring i patientens fysiologiska, psykiska och sociala funktionsnivå. Välbefinnande och livskvalitet är den största risken vid långvarig smärta. De omvårdnadsåtgärder som tas till är beroende NSAID-preparat, antidepressiva och antiepileptika. Dom oberoende omvårdnadsåtgärderna är stöttning, nutrition och andning.
125
Vilka tecken samt problemområden som uppkommer vid: - Akut smärta - Långvarig smärta - Egenvård
Akut smärta: Tecken kan vara ytlig skada, gråt, ökad puls, svettning, snabb andning och grimaser. Problemområden blir begränsad rörelseförmåga, tarmproblematik och vätskeretention (pga ökad sekretion av ADH). Långvarig smärta: Tecken kan vara huvudvärk, atros eller kärlsjukdom. Problemområden blir sömnproblem, depression och minskat välbefinnande.
126
Vilka prioriterade utvalda åtgärder utifrån ABCDE tas vid: - Akut smärta - Långvarig smärta - Egenvård
Akut smärta: Fri luft väg - kräkningar = profylax mot illamående & stabilt sidoläge Andning - reducerad lungventilation = stimulera andningen genom smärtstimuli & stabilt sidoläge Cirkulation - ökat perifert motstånd = Medvetande - dåsighet (risk för fall) = låg dos, bevakning Exponering - Långvarig smärt -
127
Vilka olika typer av hjärnskador finns?
1. Medfödd - genetiska avvikelser eller yttre faktorer som utsatt mamman under graviditet 2. Förvärvad - syrebrist (stroke), våld/olycka (trauma) el. drogmissbruk
128
Vad innebär primär och sekundär hjärnskada?
Primär - kan ej påverkas, uppkommer vid skadeögonblick Sekundär - vävnadsskador, ytterligare skada
129
Vilka symtom uppkommer vid skalltrauma?
Neurologiska - synnedsättning, sväljningssvårighet, talsvårighet, förlamning, nedsatt balans och sämre motorik. Kognitiva - minnes- och koncentrationssvårigheter, mental trötthet. Psykologiska - förändringar i personlighet, beteende och hur man känner. Sociala - nedsatt förmåga till arbete, fritidsaktiviteter och relationer med andra.

Block 2. Neurologi & Smärta (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions