Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

MK, StFuDy > Njursystemet > Flashcards

Njursystemet Flashcards

1
Q

Hur många njurar har vi?

A

Normalt 2 men vissa har bara 1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Var sitter njuren?

A

Dorsalt i bukhålan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Recap: Vad betyder dorsalt?

A

Mot ryggen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka övergripande funktioner har njurarna?

A

Homeostas: Håller extracellulära vätskans volym konstant & reglerar dess sammansättnign av vatten och joner

Sekretion: Utsöndra skadliga ämnen från blodet via urinet

pH: Bidrar till kroppens syra/bas-balans

Endokrin: Producerar hormon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad heter njurartären på latin?

A

arteria renalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad heter njurvenen på latin?

A

venor renalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad heter njurarna på latin?

A

Renes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka delar har njuren (makroskopiskt)?

A
  • Njurkapseln
  • Njurbarken
  • Njurpyramider
  • Njurmärg
  • Njurbäcken
  • Njurpapill/njurkalkar
  • Urinledare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Njurbarken på latin?

A

Cortex renalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Njurpyramid på latin?

A

Pyramis renalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Njurbäcken på latin?

A

Pelvis renalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Urinledaren på latin?

A

Ureter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Urinrör på latin?

A

Uretra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Urinblåsa på latin?

A

Vesica urinaria

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka delar har njurpyramiderna?

A

Njurmärg (“superiort”) med nefron
Njurbark (“inferiort”) mot pelvis renalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka delar har nefronet?

A
  • Glomerulus
  • Bowmans kapsel
  • Proximala tubuli
  • Henles slynga
  • Distala tubuli
  • Samlingsrör
    (- njurkalk)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är glomerulus?

A

Nystan av blodkärl i njurbarken där filtrationen sker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur försörjs njuren med blod?

A

ca. 20% av hjärtminutvolymen går till njurarna (i vila)
- En afferent arteriol utifrån a. renalis blir till kapillärnystan i glomerulus
- En efferent arteriol omger hela tubulära systemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är Bowmans kapsel?

A

Dit alla filtrerade ämnen hamnar efter att ha filtreras i glomerulus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är proximala tubulus?

A

Del av njurens tubuli i njurbarken.
Proximala tubulis celler har mikrovili för att få en stor absorbtionsyta.
Mestadelen salt och vatten reabsorberas till blodet här.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är henles slynga?

A

Del av tubuli i njuren som är viktig för koncentrationen av urinen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är distala tubulus?

A

Del av njurens tubuli där sekundärurinens slutliga sammansättning och volym bestäms

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är samlingsröret?

A

Rör som förenar ett distala tubulus från flera olika nefron i njurarna och där sista reabsorptionen sker. Leder urinet ut till njurkalkarna och sedan till njurbäcken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad innebär filtration?

A

På grund av högre netto osmolariskt tryck i njurartärerna, pressas vatten och andra ämnen ut till Bowmans kapsel. Då cellerna i glomeruluskapillärerna är relativt glesa, kan de flesta ämnen passera. Dock inte proteiner och erytrocyter samt fetter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad innebär primärurin?

A

Produkten av filtrationen

26
Q

Vad är en normal GFR?

A

120ml/min eller 180L/dygn

27
Q

Vad innebär reabsorption?

A

Vissa ämnen som hamnar i primärurinet är fortfarande essentiella (ex. joner, glukos, vatten, aminosyror). Dessa behöver återupptas till blodet. Återupptaget = reabsorption

28
Q

Hur styrs reabsorptionen?

A

Tryckskillnader, koncentrationsskillnader, permiabiliteten i tubulis endotelceller samt olika transportmekanismer som:
- Diffusion
- Osmos
- Aktiv transport
- Olika grader av permiabilitet i tubuli
(- Hormon)

29
Q

Varför är reabsorptionen viktig?

A

För att kroppen inte ska förlora essentiella näringsämnen från blodet hela tiden. Via reabsorptionen kan kroppen vara mycket mer selektiv med vad kroppen tar tillbaka till blodet baserat på behov.

30
Q

Vad är sekretion?

A

Avfallsämnen som inte avlägsnas i filtrationen eller alls, avlägsnas i de peritubulära kapillärerna.

31
Q

Vilka sorts ämnen sekreras?

A

Hormon, läkemedel, tillsatser, vätejoner, ämnen bundna till proteiner

32
Q

Hur koncentreras urinen?

A

Henles slynga skapar en stigande osmolaritet från njurbark till märg.
Den tjocka, uppåtgående delen har NaCl-pumpar som aktivt pumpar ut NaCl till blodet, samt att den har vattentäta celler. Osmolariteten utanför tubuli ökar då, medan den minskar inuti tubuli.
I den nedårgående delen finns det en permiabilitet för vattan, men inte för NaCl. På grund av den höga osmolariteten utanför tubuli så dras vattnet ut vilket i sin tur ökar osmolariteten i tubuli till en viss gräns.
I spetsen av henles slynga blir osmolariteten mycket högre än i plasman, och denna osmolaritet passerar även smalingsröret igenom vilket gör att den tar tillbaka vatten och bildar den rätt koncentrerade urinen.

33
Q

Vad gör ADH?

A

ADH är ett hormon som utsöndras från hypofysens baklob.
Funktion: Reglerar hur permiabel samlingsröret är för vatten (öppnar vattenporer i samlingsröret).
Är det för låg vätska kommer osmolariteten att öka och blodtrycket i kroppen minska (pga. lägre blodvolym). Detta registreras av osmoreceptorer i hypotalamus som då signalerartill hypofysen att ustöndra ADH.
Har vi istället för mycket vätska i kroppen, minskar osmolariteten och vi har högre blodtryck. Då frisätts mindre ADH och samlingsröret blir mindre genomsläppligt vilket i sin tur gör att mer urin bildas.

34
Q

Vad är RAAS?

A

Renin-angiotensin-aldosteron systemet

35
Q

Vad är Renin?

A

Ett enzym som utsöndras vid blodtrycksfall och ökad sympatikuspåslag, samt vid brist på salt i kroppen.
Frisätts från njuren från celler i den afferenta arteriolens vägg.
Funktion: Omvandlar angiotensinogen till angiotensin I

36
Q

Vad är Angiotensinogen?

A

Plasmaprotein

37
Q

Vad är angiotensin I?

A

Plasmaprotein

38
Q

Vad är ACE?

A

Hormon/enzym som utsöndras från lungorna som omvandlar angiotensin I till angiotensin II

39
Q

Vad är angiotensin II?

A

Hormon som gör så att efferenta arteriolerna drar ihop sig.
Stimulerar även binjurebarken till att utsöndra aldosteron

40
Q

Vad är aldosteron?

A

Hormon producerat av binjurebarken.
Ökar antal NaCl-transportörer i tubuli
-> Ökar Na+ reabsorption
-> Tar med sig vatten i osmos
-> Ökar blodvolym och blodtryck

41
Q

Vilka faktorer varierar filtreringen?

A

->Hydrostatiska blodtrycket
- Aktivitet
- Sinnesstämning
- Ställning (liggande/sittande)

42
Q

Hur autoregleras filtreringen?

A

Via kontraktion av antingen den afferenta eller efferenta arteriolen.

43
Q

Vad händer när den afferenta arteriolen från a. renalis kontraheras?

A

Genomblödningen i arteriolen minskar och det hydrostatiska trycker (blodtrycket) i glomerulus minskar

44
Q

Vad händer när den efferenta arteriolen från a. renalis kontraheras?

A

Genomblödningen i arteriolen minskar men det hydrostatiska trycket i glomerulus ökar

45
Q

Varför behöver njurarna sin autoreglering av trycket?

A

För att kunna bibehålla ett stabilt lokalt blodtryck och flöde vid KORTVARIGA och NORMALA variationer i blodtryck.

46
Q

Hur regleras natrium-nivåerna av njurarna?

A

Hur mycket natrium som utsöndras beror på reabsorptionen i proximala tubuli. Där styrs reabsorptionen av koncentrationsskillnader, och koncentrationen är låg i tubuli.
Reabsorptionen av Na+ kostar dock ATP då den sker via Na+-K+-pumpar (natrium-kalium).
- 2 hormon påverkar även Na+ reabsorptionen:
Aldosteron (ökar reab.) och ANP (minskar reab.)

47
Q

Vad är miktion?

A

Tömning av urinblåsan

48
Q

Hur fungerar urinblåsan?

A

Urinblåsans vägg består av glatt muskulatur som kan sträckas ut vid fyllning.
- Vid 200ml fylld, känner sträckkänsliga mekanoreceptorer detta och signalerar till CNS att det är dags att tömmas. Detta går att ignorera till en viss gräns. Tömning sker till uretra.

49
Q

Hur fungerar urinröret?

A

Har olika muskulaturer. Inre slutmuskeln är gjord av glatt muskulatur och kontrolleras därmed av autonoma NS. Den öppnas passivt.
Den yttre slutmuskeln är viljestyrd och kräver relaxation för urinering.

50
Q

Vad är normalt pH i kroppen?

A

7.35-7.45

51
Q

Vad kallas det om pH är för högt?

A

Alkalos

52
Q

Vad sker när pH är för högt?

A

Bikarbonat utsöndras

53
Q

Vad innebär det att pH är för högt?

A

För låg konc. H+ joner

54
Q

Vad kallas det om pH är för lågt?

A

Acidos

55
Q

Vad sker när pH är för lågt?

A

H+ utsöndras

56
Q

Vad innebär det att pH är för lågt?

A

För hög koncentration H+

57
Q

Hur gör sig kroppen av med H+-joner?

A
  • Utsöndring via njuren
  • Njuren bildar vätekarbonat som buffert
58
Q

När bildas H+ i kroppen?

A

Vid metabolism eller för hög CO2 koncentration

59
Q

Hur ser vårt buffertsystem ut för H+? (Reaktion)

A

H+ + HCO3- <-> H2CO3 <-> CO2 + H2O

60
Q

Vad är vårat viktigaste buffertsystem?

A

Karbonatsystemet

61
Q

Hur fungerar en buffert?

A

Binder vätejoner och håller kroppens pH stabilt.

62
Q

Nämn någon njursjukdom och dess påverkan på njursystemet

A
  • Ödem p.g.a sjukdom som skapats genom att porerna i glomerulus förstorats och släppt igenom plasmaproteiner -> mer filtreras i kroppen generellt -> för mycket filtreras ut -> vätskeuppbyggnad
  • Njursten: Oftast en kristallering va Ca-salter som kan fastna i urinvägarna. Små kan mikteras men kan göra riktigt ont. Stora kan fastna i urinvägarna, exempelvis mellan pelvis renalis och ureter. -> vätskeflödet minskar -> tryck i bowmands kapsel ökar till nettotrycket blir 0 -> filtrationen minskar/avstannar -> Inflammation
    Kan förebyggas genom att dricka mycket vatten och därmed minska koncentrationen av ämnena som bildar stenarna.
  • Diabetes: Plasmakoncentrationen av glukos är högre än njurtröskelns, vilket gör så att mindre glukos reabsorberas. Detta tar med sig vatten (osmos) och ökar därför miktionen.
  • Njursvikt: Antalrt funktionsdugliga nefron har minskat vilket gör så att filtrationen avtar. -> Koncentrationen av avfallsämnen ökar (ex. H+ och K+) -> Kan vara livsfarligt, kroppen har gränsvärden för hur mycket den kan ta hand om.

MK, StFuDy (13 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions