OH-C Flashcards

1
Q

Separation av olika typer av avlopsvatten

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Exempel på åtgärder för att minska vattenförbrukningen?

A
  • Användning av slutet kylvattensystem
  • Användning av motströmteknik för alla tvätt-, spol- och lakprocesser
  • Optimering av vattenbehovet
  • Processförändringar/val av processväg med lägre vattenbehov
  • Användning av transportband i stället för vatten för transporter i processen
  • Användning av vatten för ändamål med lägre krav på vattenkvalitetet s.k. nedklassning av vatten
  • Återanvändning av förorenat vatten efter rening
  • Eliminera periodiska utsläpp, undvik stänk, läckvatten och liknande förluster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Motströmsskölj

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Användning av sparskäljbad

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Internreningsprocesser

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Användning av ett internreningssteg

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Internreningsprocesser

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Separationsmetoder

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Jonbyte

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Exempel på jonbytare

Uppbyggnad av en jonbytare

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Zeoliter som jonbytare

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Jonbytesanläggningar

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Jonbyte vid förkromning

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Syra-retardation vid stålverk

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Regenerering av betbad.

Fördelar?

A
  • LÄgre neutraliseringskostnad
  • Lägre kostnad för olika syror
  • Lägre föroreningskoncentration i badet ger kortare bettid och lägre temperatur
  • Ej stopp av produktionen pga rengöring av betkar från slam
  • Lägre utsläpp av nitrösa gaser när syror används
  • Produktionsökning pga kortare bettider
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Jonbyte vid förnickling

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Jonbyte som komplement till kemisk metallutfällning

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Adsorption

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Adsorptionsmekanismer

A
  • Fysikalisk adsorption: Bindningen sker med van der Waals-krafter. Bindningsentalpi = kondenseringsentalpi
  • Kemisk adsorption: Kemisk bindning mellan adsorptionsmedel och adsorberade molekyler. Bindningsentalpi = aktiveringsentalpi

Adsorption = Exoterm process

Värme avges vid adsorptionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Adsorptionsmedel typiska data

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Tumregler för aktivt kol-adsorption

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Adsorption på aktivt kol

A
23
Q

Aktivt kol och Pol. ads. en jämförelse

A

Aktivt kol:

  • Hög adsorptionsförmåga, även vid låga halter
  • Hög adsorptionskapacitet
  • Svårt att reagera
  • Binder opolära organiska ämnen
  • Flack genombrottskurva

Polymera adsorbenter:

  • Lägre adsorptionskapacitet
  • Lätt att regenerera
  • Kan skräddarsys
  • Dålig adsorptionsförmåga vid låga halter
  • Brant genombrottskurva

Aktivt kol → Polermetod

Pol.adsorbenter → Återvinningsmetod

24
Q

Jämförelse mellan olika adsorptionsmedel

A
25
Q

Regenerering

A

Regenerering av ett adsorptionsmedel kan ske genom:

Kemisk desorption

  • med Syror
  • med Alkali

Desorption (motsats till adsorption)

  • med lösningsmedel

Eluatet som erhålls kan upparbetas för återvinning för desorptionsmedel och adsorbat eller destrueras.

Termisk regenerering i ugn

Adsorbatet oxideras och drivs av som gas- man får en destruktion av adsorbatet.

26
Q

Adsorptionsanläggning för vattenrening

A
27
Q

Membranseparation

A
28
Q

Principen för membranseparation

A
29
Q

Membranprocesser

A
30
Q

Jämförelse mellan omvänd osmos och ultrafiltrering

A
31
Q

Cellulosaacetat

Aromatiska polyamider

Polysulfon

Polyvinykdiflourid

Polytetrafluoretylen (teflon)

Keramiska membran

A

Cellulosaacetat: Snäv porstorleksfördelning men klarar bara pH 3-8 och temperatur 0-35ºC. Är hydrofil. Används för assymetriska membran för RO, UF och MF.

Aromatiska polyamider: Används för många kompositmembran för RO men även för UF. Tål pH 2-12 och temperatur 0-60ºC men klarar ej oxiderande ämnen som Cl2.

Polysulfon: Kemiskt tålig, klarar temperatur 0-80ºC och är stabil i hela pH-intervallet. Är hydrofob dvs ej lämplig för RO-membran. Används för UF- och MF-membran.

Polyvinyldiflourid: Är det mest kemiskt resistenta och temperaturtåliga polymermaterialet för UF-membran.

Polytetrafluoretylen (teflon): Ett inert och mycket hydrofobt material som används för MF-membran. TÅl korrosiva lösningar och organiska lösningsmedel.

**Keramiska membran: **Används för MF- och UF-membran. Tål höga temperaturer, är ofta pH-resistenta och tål de flesta typer av lösningar.

32
Q

Membrantyper

A

Homogena membran: Membranet är homogent och kan ha raka porer med samma diameter eller “svampig” struktur med varierande porstorlek. Membrantjocklek > 5 mikrometer.

Assymetriska membran: Membranet har ett mycket tunnt aktivt skikt - 0,1 - 2 mikrometer - som övergår i en mer porös struktur - stödskiktet. I stödskiktet ökar porstorleken från topp till botten. Total membrantjocklek ca 100 - 200 mikrometer

33
Q

Membranegenskaper

A
34
Q

Driftparametrar för membranfiltrering

A
35
Q

Membranmoduler

A

Rörmodul: Rör med innerdiameter 5 - 25 mm. Har liten membranyta relativt inbyggnadsvolym. Minimal risk för igensättningar.

Hålfibermodul: Många mycket fina rör (hårfina - ngn mm). Membranytan kan finnas på rörens ytteryta eller deras inneryta. Ger stor membranyta men kräver god förrening.

Plattmodul: Består av ett antal flata membran. Har stor membranyta relativt inbyggnadsvolym. Kräver mycket god förrening.

Spiralmodul: Är ett plattmembran som rullats ihop. Har mycket stor membranyta relativt inbyggnadsvolym. Kräver mycket god förrening.

36
Q

Membranfiltreringsanläggningar

A
37
Q

Spräckning av oljeemulsion med ett ultrafilter

A
38
Q

Rening av alkaliska avfettningsbad med UF

A
39
Q

Spräckning av oljeemulsion mha ultrafilteranlggning

A
40
Q

Extraktion

A
41
Q

Membran-bioreaktor

A
42
Q

Extraktion

A
43
Q

Apparatur för extraktion - Mixer - settler

A
44
Q

Avdrivning - “Strippning”

A
45
Q

Avskiljning av toluen från tryckeriluft

A
46
Q

Avskiljning av toluen från tryckeriluft, forts

A
47
Q

Indunstning

För- och nackdelar med indunstning?

A
  • Mycket höga avskiljningsgrader kan nås för oorganiska ämnen (salter, metaller m.fl.)
  • För organiska ämnen - spec. lättflyktiga ämnen kan det bli höga koncentrationer i kondensatet.
  • Inkrusterbildning kan ge försämrad värmeöverföring dvs försämrad kapacitet.
  • I vissa tillämpningar finns risk för skumbildning som bl.a. kan förorena kondensatet.
  • I vissa tillämpningar kan korrosiva ämnen ge problem med utrustningen.
48
Q

Flashindunstare med mekanisk ångkompression

A
49
Q

Vakumindunstare med värmepump

A
50
Q

Användningsområden för olika internreningsprocesser.

A
  • Adsorption med aktivt kol. Polersteg, utmärkt för avskiljning av organiska svårnedbrytbara ämnen i låga koncentrationer.
  • Adsorption med polymer adsorbent: Återvinning av organiska ämnen i högre koncentrationer. Mindre lämpligt som polersteg för låga koncentrationer.
  • Jonbyte: Återvinning, polersteg för oorganiska ämnen i låga koncentrationer.
  • Membranfiltrering: Återvinning av organiska och oorganiska ämnen i låga till medelhöga koncentrationer. Alternativ till indunstning för destruktionsprocesser.
  • Elektrodialys: Avskiljning av jonformiga ämnen ur komplext sammansatta vatten i låga till medelhöga koncentrationer.
  • Extraktion: Återvinning, avskiljning av organiska ämnen i höga koncentrationer.
  • Avdrivning: Avskiljning av bl.a. svårnedbrytbara ämnen i låga till höga koncentrationer
51
Q

Minimering av utdragsförlust

A
  • Omformning av produkt
  • Badets viskositet. Kan sänkas genom höjd temperatur, tillsats av vätmedel etc.
  • Godsupphängning. Underlätta avrinning genom riktig upphängning.
  • Återföring av urdrag. T.ex. med jälp av avstrykare, renblåsning etc.
  • Avriningstid. Används så lång tid som möjligt.
  • Badets koncentration. Använd så låg koncentration som möjligt.
  • Trumlig - upphängning? Trumling ger ca 10 ggr högre utdrag.
  • Trumlingsteknik. Rotation vid upptag ur badet ger ca 50 % lägre utdrag.
52
Q

Jämförelse mellan olika processutformningar för ytbehandling

A
53
Q
A