OH-C Flashcards

(53 cards)

1
Q

Separation av olika typer av avlopsvatten

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Exempel på åtgärder för att minska vattenförbrukningen?

A
  • Användning av slutet kylvattensystem
  • Användning av motströmteknik för alla tvätt-, spol- och lakprocesser
  • Optimering av vattenbehovet
  • Processförändringar/val av processväg med lägre vattenbehov
  • Användning av transportband i stället för vatten för transporter i processen
  • Användning av vatten för ändamål med lägre krav på vattenkvalitetet s.k. nedklassning av vatten
  • Återanvändning av förorenat vatten efter rening
  • Eliminera periodiska utsläpp, undvik stänk, läckvatten och liknande förluster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Motströmsskölj

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Användning av sparskäljbad

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Internreningsprocesser

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Användning av ett internreningssteg

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Internreningsprocesser

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Separationsmetoder

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Jonbyte

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Exempel på jonbytare

Uppbyggnad av en jonbytare

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Zeoliter som jonbytare

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Jonbytesanläggningar

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Jonbyte vid förkromning

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Syra-retardation vid stålverk

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Regenerering av betbad.

Fördelar?

A
  • LÄgre neutraliseringskostnad
  • Lägre kostnad för olika syror
  • Lägre föroreningskoncentration i badet ger kortare bettid och lägre temperatur
  • Ej stopp av produktionen pga rengöring av betkar från slam
  • Lägre utsläpp av nitrösa gaser när syror används
  • Produktionsökning pga kortare bettider
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Jonbyte vid förnickling

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Jonbyte som komplement till kemisk metallutfällning

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Adsorption

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Adsorptionsmekanismer

A
  • Fysikalisk adsorption: Bindningen sker med van der Waals-krafter. Bindningsentalpi = kondenseringsentalpi
  • Kemisk adsorption: Kemisk bindning mellan adsorptionsmedel och adsorberade molekyler. Bindningsentalpi = aktiveringsentalpi

Adsorption = Exoterm process

Värme avges vid adsorptionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Adsorptionsmedel typiska data

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Tumregler för aktivt kol-adsorption

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Adsorption på aktivt kol

23
Q

Aktivt kol och Pol. ads. en jämförelse

A

Aktivt kol:

  • Hög adsorptionsförmåga, även vid låga halter
  • Hög adsorptionskapacitet
  • Svårt att reagera
  • Binder opolära organiska ämnen
  • Flack genombrottskurva

Polymera adsorbenter:

  • Lägre adsorptionskapacitet
  • Lätt att regenerera
  • Kan skräddarsys
  • Dålig adsorptionsförmåga vid låga halter
  • Brant genombrottskurva

Aktivt kol → Polermetod

Pol.adsorbenter → Återvinningsmetod

24
Q

Jämförelse mellan olika adsorptionsmedel

25
Regenerering
Regenerering av ett adsorptionsmedel kan ske genom: **Kemisk desorption** * med Syror * med Alkali **Desorption (motsats till adsorption)** * med lösningsmedel Eluatet som erhålls kan upparbetas för _återvinning_ för desorptionsmedel och adsorbat eller _destrueras_. **Termisk regenerering i ugn** Adsorbatet oxideras och drivs av som gas- man får en _destruktion_ av adsorbatet.
26
Adsorptionsanläggning för vattenrening
27
Membranseparation
28
Principen för membranseparation
29
Membranprocesser
30
Jämförelse mellan omvänd osmos och ultrafiltrering
31
Cellulosaacetat Aromatiska polyamider Polysulfon Polyvinykdiflourid Polytetrafluoretylen (teflon) Keramiska membran
**Cellulosaacetat:** Snäv porstorleksfördelning men klarar bara pH 3-8 och temperatur 0-35ºC. Är hydrofil. Används för assymetriska membran för RO, UF och MF. **Aromatiska polyamider**: Används för många kompositmembran för RO men även för UF. Tål pH 2-12 och temperatur 0-60ºC men klarar ej oxiderande ämnen som Cl2. **Polysulfon**: Kemiskt tålig, klarar temperatur 0-80ºC och är stabil i hela pH-intervallet. Är hydrofob dvs ej lämplig för RO-membran. Används för UF- och MF-membran. **Polyvinyldiflourid**: Är det mest kemiskt resistenta och temperaturtåliga polymermaterialet för UF-membran. **Polytetrafluoretylen (teflon):** Ett inert och mycket hydrofobt material som används för MF-membran. TÅl korrosiva lösningar och organiska lösningsmedel. **Keramiska membran: **Används för MF- och UF-membran. Tål höga temperaturer, är ofta pH-resistenta och tål de flesta typer av lösningar.
32
Membrantyper
Homogena membran: Membranet är homogent och kan ha raka porer med samma diameter eller "svampig" struktur med varierande porstorlek. Membrantjocklek \> 5 mikrometer. Assymetriska membran: Membranet har ett mycket tunnt aktivt skikt - 0,1 - 2 mikrometer - som övergår i en mer porös struktur - stödskiktet. I stödskiktet ökar porstorleken från topp till botten. Total membrantjocklek ca 100 - 200 mikrometer
33
Membranegenskaper
34
Driftparametrar för membranfiltrering
35
Membranmoduler
**Rörmodul**: Rör med innerdiameter 5 - 25 mm. Har liten membranyta relativt inbyggnadsvolym. Minimal risk för igensättningar. **Hålfibermodul**: Många mycket fina rör (hårfina - ngn mm). Membranytan kan finnas på rörens ytteryta eller deras inneryta. Ger stor membranyta men kräver god förrening. **Plattmodul**: Består av ett antal flata membran. Har stor membranyta relativt inbyggnadsvolym. Kräver mycket god förrening. **Spiralmodul**: Är ett plattmembran som rullats ihop. Har mycket stor membranyta relativt inbyggnadsvolym. Kräver mycket god förrening.
36
Membranfiltreringsanläggningar
37
Spräckning av oljeemulsion med ett ultrafilter
38
Rening av alkaliska avfettningsbad med UF
39
Spräckning av oljeemulsion mha ultrafilteranlggning
40
Extraktion
41
Membran-bioreaktor
42
Extraktion
43
Apparatur för extraktion - Mixer - settler
44
Avdrivning - "Strippning"
45
Avskiljning av toluen från tryckeriluft
46
Avskiljning av toluen från tryckeriluft, forts
47
Indunstning ## Footnote För- och nackdelar med indunstning?
* Mycket höga avskiljningsgrader kan nås för oorganiska ämnen (salter, metaller m.fl.) * För organiska ämnen - spec. lättflyktiga ämnen kan det bli höga koncentrationer i kondensatet. * Inkrusterbildning kan ge försämrad värmeöverföring dvs försämrad kapacitet. * I vissa tillämpningar finns risk för skumbildning som bl.a. kan förorena kondensatet. * I vissa tillämpningar kan korrosiva ämnen ge problem med utrustningen.
48
Flashindunstare med mekanisk ångkompression
49
Vakumindunstare med värmepump
50
Användningsområden för olika internreningsprocesser.
* **Adsorption med aktivt kol**. Polersteg, utmärkt för avskiljning av organiska svårnedbrytbara ämnen i låga koncentrationer. * **Adsorption med polymer adsorbent:** Återvinning av organiska ämnen i högre koncentrationer. Mindre lämpligt som polersteg för låga koncentrationer. * **Jonbyte**: Återvinning, polersteg för oorganiska ämnen i låga koncentrationer. * **Membranfiltrering**: Återvinning av organiska och oorganiska ämnen i låga till medelhöga koncentrationer. Alternativ till indunstning för destruktionsprocesser. * **Elektrodialys**: Avskiljning av jonformiga ämnen ur komplext sammansatta vatten i låga till medelhöga koncentrationer. * **Extraktion**: Återvinning, avskiljning av organiska ämnen i höga koncentrationer. * **Avdrivning:** Avskiljning av bl.a. svårnedbrytbara ämnen i låga till höga koncentrationer
51
Minimering av utdragsförlust
* Omformning av produkt * Badets viskositet. Kan sänkas genom höjd temperatur, tillsats av vätmedel etc. * Godsupphängning. Underlätta avrinning genom riktig upphängning. * Återföring av urdrag. T.ex. med jälp av avstrykare, renblåsning etc. * Avriningstid. Används så lång tid som möjligt. * Badets koncentration. Använd så låg koncentration som möjligt. * Trumlig - upphängning? Trumling ger ca 10 ggr högre utdrag. * Trumlingsteknik. Rotation vid upptag ur badet ger ca 50 % lägre utdrag.
52
Jämförelse mellan olika processutformningar för ytbehandling
53