Ordkunskap

Question 1

Abandonering:

Answer 1

Begreppet förekommer främst inom konkursrätten och är där ifrågasatt och
föremål för en relativt omfattande diskussion utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv. Närmast
innebär abandonering att ett konkursbo avstår från att ta i anspråk egendom som tillhör
gäldenären och som således normalt skulle ingå i konkursboet. Det är huvudsakligen i tre
olika fall som abandonering kan utgöra ett intressant alternativ för konkursförvaltaren: Om
egendomen saknar förmögenhetsvärde, om kostnaderna att ta hand om och sälja egendomen
är större än intäkterna vid en försäljning och om det finns offentligrättsliga krav som är
förbundna med rådigheten över egendomen. Förmånsrättslagens regler innebär att det är de
oprioriterade borgenärerna som skulle ha ärskild nytta av abandonering samtidigt som
gäldenären fortsätter att vara ägare. Naturligtvis innebär det vissa problem i de fall gäldenären
är en juridisk person som upphör att existera i och med att konkursen avslutas.
I andra rättsordningar är abandonering vid konkurs ett vedertaget alternativ, t ex i Norge och
USA är förutsättningarna lagreglerade och i Tyskland följer möjligheten till Freigabe av
rättspraxis.
Civilrättsligt innebär begreppet abandonering ett avstående av äganderätt och ger uttryck för
en principiell frihet att när som helst överge den egendom man äger. Abandonering i det
sammanhanget kan möjligen beskrivas som ett övergivande eller ett implicit erbjudande om
ockupation. Någon övergång av äganderätten eller ansvaret för egendomen sker inte förrän
det laga fånget ockupation föreligger.

Question 2

Accept:

Answer 2

Godkännande svar på ett anbud som enligt avtalslagen leder till att avtal kommer
tillstånd.

Question 3

Accession

Answer 3

Tillträde, tillskott eller sammanfogande, uttrycket används ibland inom sakrätten
för att beteckna en särskild form av äganderättsförvärv. Ägaren till huvudsaken blir ägare
också till den nyttighet som någon annan sammanfogar med huvudsaken, t ex när hyresgästen
tapetserar sin lägenhet kommer tapeten att bli en del av fastigheten och därmed ägas av
fastighetens ägare, jfr jordabalken 2:4 och kongruenskravet i tillbehörsreglerna. Ett sätt att
bestämma om accession föreligger är att undersöka om nyttigheten kan skiljas från
huvudsaken med ett resultat som innebär ett positivt ekonomiskt nettoutbyte för ägaren till
nyttigheten. De relevanta frågorna för hyresgästen är alltså: Vilket värde har tapeten efter att
den lossats från väggen och vad kostar det att återställa väggen? Ett annat sätt att bestämma
om accession föreligger är att ställa frågan: Är nyttigheten nödvändig för att huvudsaken ska
fungera?

Question 4

Accessoriska konkurrensbindningar:

Answer 4

Konkurrensbegränsande villkor i ett avtal som i
övrigt inte är konkurrensbegränsande. I samband med avtal om överlåtelse av företag
förekommer konkurrensklausuler som innebär att överlåtaren förbinder sig att inte starta eller
medverka i konkurrerande verksamhet under viss tid efter överlåtelsen, se AvtL 38 §. I
vertikala avtal mellan t ex leverantör och återförsäljare förekommer ibland accessoriska
konkurrensbegränsningar i form av en avtalad men otillåten bruttoprissättning. Det är endast
de otillåtna villkoren som drabbas av förbudet i KL 2:1. Vad som händer med avtalet i övrigt
får lösas med hjälp av den tvingande regeln i AvtL 36 § som ger möjlighet till jämkning av
avtalet om det visar sig få ett oskäligt innehåll när det ska fullgöras.

Question 5

Adekvat kausalitet:

Answer 5

Ett mycket omdiskuterat och i juridisk litteratur debaterat begrepp som
används inom skadeståndsrätten för att i efterhand försöka förklara eller motivera en
begränsning av skadeståndsansvaret. Särskilt gäller det i de fall där det självklara kravet på
kausalitet mellan skada och skadegörande handling inte anses vara en tillräckligt säker metod
för att skilja ersättningsgilla skador från sådana som inte uppfattas vara rättsligt relevanta.
Ett praktiskt exempel är när As vårdslösa handling X leder till att B drabbas av skadan Y. För
att skadan Y ska ersättas, d v s för att A ska bli ersättningsskyldig enligt culparegeln i t ex
skadeståndslagen 2:1, krävs att kausalitet föreligger mellan As handling X och Bs skada Y.
Om B också drabbas av skadorna Y1, Y2, Y3 o s v är det relativt enkelt att visa på någon
form av kausalitet mellan X och alla efterföljande Y. Faktum är att i någon mening har alltid
X karaktären av primum movens i förhållande till Yn. Det kan tyckas självklart att A inte
borde vara ansvarig för alla skador som drabbar B efter As handling X och det är bland annat
i det sammanhanget som adekvanskravet blir aktuellt som en metod för att identifiera de Yn
som i varierande grad är orsakade av annat eller där Yn är resultatet av samverkan med andra
händelser och X inverkan är försumbar eller i vart fall tillräckligt obetydlig för att inte leda till
skadeståndsansvar för A.
Adekvanskravet sätter således gränsen för vad som ska ersättas av skadegöraren och en tanke
är att detta krav hjälper oss att dra en rimlig gräns mellan ersättningsgilla skador och alltför
avlägsna, slumpmässiga eller oväntade följder av en vårdslös handling. Ibland talas om att en
konstaterad skada ligger i farans riktning eller att den är en beräknelig eller en påräknelig
följd av den skadegörande handlingen och då ska skadegöraren betala ersättning för skadan.
Ett annat sätt att avgränsa är att göra det med hjälp av begreppen nödvändig och tillräcklig
betingelse där den skadegörande handlingen utgör utgångspunkten.
Notera att adekvansdiskussionen också berör frågor som har att göra med
skadeståndsreglernas övergripande syfte, prevention, reparation o s v.
Notera också att adekvansfrågan har en koppling till bevisproblemet och till frågan om vem
som bär risken för att den som blivit skadad avviker från normala förhållanden. Praxis från
HD är synnerligen mångskiftande och det är ofta svårt att veta vad som egentligen gör att en
viss skada anses ersättnigsgill i ett fall medan en annan skada inte anses ersättningsgill i ett
annat fall.

Question 6

Ackord:

Answer 6

Överenskommelse mellan gäldenär på obestånd och borgenärer om nedskrivning av
skulderna och att de lägre beloppen ska räknas som full betalning eller att gäldenären får
anstånd under viss tid med garanti för full betalning vid ett senare tillfälle. Ordet ackord
används ibland också som synonymt med ackordslön.
Det finns särskilda regler för ackord i samband med konkurs, se konkurslagen 12 kap. och
ackord utom konkurs, se lag (1996:764) om företagsrekonstruktion, 1:1 och 3 kap.

Question 7

Affärsetik

Answer 7

Begreppet används ofta på de etiska regler som utvecklas i samspelet och
relationerna mellan alla aktörer som verkar på den kommersiella marknaden. Inom ämnet
behandlas en mängd olika frågeställningar och någon enhetlig definition står knappast att
finna. I grunden handlar affärsetiken om den besvärliga gränsdragningen mellan accepterade
och klandervärda beteenden. Svårigheterna med att precisera denna gräns har flera orsaker.
Det finns relativt tydliga kriterier för vilka klandervärda beteenden som är rättsligt
sanktionerade genom lagstiftning och vi vet också att de skrivna eller oskrivna affärsetiska
reglerna som inte är straffrättsliga tydligt pekar ut ett större antal beteenden som
klandervärda, en vidare krets av handlingar, men att gränserna för dessa är långtifrån lika
tydligt preciserade. Vi kan också ana att gränserna inte heller är konstanta utan variera
beroende på bransch, tid, kultur och annat som styr beteendemönstren.
Begreppet god affärssed som förekommer inom lagstiftning och handelsbruk syftar på
beteenden som uppfyller affärsetikens krav men i begreppet god affärssed ligger sannolikt
också sådana normbildningar som får eller redan har karaktären av rättsregler.

Question 8

Aggregationsrabatt:

Answer 8

Resultatet av en så kallad rabattkartell som innebär att t ex flera
leverantörer samarbetar och ger rabatter beräknade på den enskilde köparens samlade inköp
från de leverantörer som ingår i kartellen. Denna typ av samarbete strider mot KL 2:1.

Question 9

Aggregerade rabatter

Answer 9

Används ibland synonymt med trohetsrabatter och kan närmast
beskrivas som ett system av årsbonus och kvantitetsrabatter som innebär att rabattens storlek
bestäms av kundens samlade inköp från en och samma säljare. Påverkas priset för den först
köpta varan av köpet av den sist köpta och är det inte frågan om en kostnadsmotiverad
mängdrabatt kan denna typ av rabatter skapa inlåsningseffekter och således strida mot KL 2:7.
Notera att aggregerade rabatter inte är det samma som aggregationsrabatter.

Question 10

Aktieägartillskott:

Answer 10

Ökning av ett företags egna kapital genom att aktieägarna tillskjuter
medel utan att ha krav på motprestation från bolagets sida. Frågan är aktuell i lägen där
ägaren eller andra intressenter vill rädda ett bolag när tillgångar saknas för att täcka en
tillräckligt stor del av aktiekapitalet.

Question 11

Aktiebolag

Answer 11

Juridisk person och associationsform vars främsta kännetecken är att det är en
konstruerad rättsfigur som förutsätter registrering och ett visst aktiekapital och som innebär
att ägarna normalt inte har något personligt betalningsansvar för bolagets skulder. Ägarnas
relation till bolaget är antingen verksamhetsanknytet där de deltar aktivt i verksamheten eller
kapitalanknytet där det handlar om en kapitalplasering med avkastningskrav. Verksamheten i
ett aktiebolag är nu reglerad via aktiebolagslagen och bolagsordningen men även annan
lagstiftning är av betydelse, t ex årsredovisningslagen och bokföringslagen.

Question 12

Aktieemission:

Answer 12

Innebär en ökning av aktiekapitalet genom att nya aktier ges ut. Det kan ske
antingen genom fondemission eller genom nyemission. Den förstnämnda emissionen är en
formellt reglerad bokföringsåtgärd där aktiekapitalet ökar genom att antingen
uppskrivningsfond, reservfond eller överkursfond överförs till aktiekapitalet eller att värdet på
anläggningstillgångar skrivs upp. Endast vid nyemission tillförs nytt kapital till bolaget. Se
ABL 16 kap.

Question 13

Aktiekapital:

Answer 13

Består av summan av samtliga aktiers nominella värde, minst 50 000 kr i
privata bolag och 500 000 kr i publika bolag, se ABL 1:5 och 14. I bolagsordningen ska
storleken på aktiekapitalet finnas angiven vilket innebär att en förändring kräver en ändring i
bolagsordningen. Det finns också möjlighet att ange aktiekapitalet inom ett visst intervall där
minimikapitalet inte får vara mindre än 25 % av maximikapitalet, se ABL 3:1 4 p.

Question 14

Aktiemajoritet:

Answer 14

En av grundprinciperna i reglerna om aktiebolag är att majoriteten
bestämmer. I det sammanhanget används uttrycket aktiemajoritet för att beteckna de
aktieägare som kontrollerar mer än hälften av rösterna vid en bolagsstämma. Principen om att
majoriteten bestämmer måste revideras mot bakgrund av reglerna om olika majoritetskrav
även om huvudregeln är att absolut majoritet vinner, d v s beslutet på bolagsstämman blir det
som får flera än hälften av de avgivna rösterna, se ABL 7:40. Behovet av att skydda
minoriteten har inneburit att olika varianter av kvalificerad majoritet gäller för särskilt viktiga
eller genomgripande beslut, t ex ändring av bolagsordningen som normalt kräver att beslut
fattas med två tredjedelar av de vid bolagsstämman avgivna och företrädda aktierna, se ABL
7:42 och samtliga av de vid bolagsstämman företrädda aktierna och dessa är minst nio
tiondelar av samtliga aktier i bolaget, se ABL 7:42-45. Vid val gäller relativ majoritet, se
ABL 7:41.

Question 15

Aktiv försäljning:

Answer 15

Enligt gruppundantaget för vertikala avtal är avtalsvillkor i
ensamåterförsäljaravtal som sätter stopp för återförsäljarens möjligheter till aktiv försäljning
utanför det avtalade försäljningsområdet tillåtna. Med aktiv försäljning avses att bedriva
marknadsföring och aktivt söka kunder. Däremot är villkor som hindrar passiv försäljning inte
tillåtna, d v s ett villkor är otillåtet om det går ut på att en säljare ska neka en konsument som
kommer från ett annat än det avtalade försäljningsområdet att köpa en vara även om det är
konsumenten själv som söker upp försäljaren.

Question 16

Allians:

Answer 16

En ursprungligen folkrättslig term som allt oftare används för att beskriva tämligen
lösa och fragmentariska överenskommelser mellan två eller flera självständiga företag. En
allians kan innebära att de inblandade företagen har en avtalsrelation som uppfyller kriterierna
på ett enkelt bolag, se BL 1:3 och 4 kap. En allians kan också innebära ett avtal som strider
mot KL 2:1.

Question 17

Allmänt skadestånd:

Answer 17

Ett begrepp som hör hemma inom arbetsrätten och som omfattar sådan
ersättning som kan utdömas för andra skador än ekonomiska. Denna form av skadestånd har
inte som huvudsyfte att ge ekonomisk ersättning för något, även om den kan utdömas till
förmån för både kollektivavtalspart som dess medlemmar, utan är tänkt att kunna användas
för att markera vikten av att följa gällande avtal, se t ex lag om medbestämmande i arbetslivet
(1976:580) 55 §

Question 18

Allmänna råd:

Answer 18

Konkurrensverket har publicerat flera så kallade allmänna råd i sin
författningssamling (KKVFS). Dessa råd härrör alltså från myndighetsnivå och är således inte
bindande och förpliktar inte en domstol vid prövning av liknande fall. Syftet med råden är att
klargöra verkets bedömning av vissa typer av avtal m.m. och de kan i flertalet fall förväntas
bli följda vid rättstillämpningen.

Question 19

Anbud:

Answer 19

Erbjudande om att sluta avtal som uppfyller vissa grundkrav. Något förenklat innebär
det att den som lämnar ett anbud också ska ha den avsikten, att det ska vara riktad till en
bestämd adressat som också mottagit det samt att anbudet ska vara tillräckligt preciserat för
sitt ändamål. Är dessa krav uppfyllda är anbudsgivaren (löftesgivaren) enligt reglerna i AvtL
rättsligt bunden av anbudet under en viss tid vars längd kan vara bestämd i anbudet eller som
annars följer av den så kallade legala acceptfristen.

Question 20

Anbudsförfarande

Answer 20

Ett sätt att provocera till konkurrens mellan olika anbudsgivare och vid
offentlig upphandling enligt LOU dessutom ett sätt att säkerställa lika förutsättning och
objektiv behandling av olika anbudsgivare och deras bud.

Question 21

Anbudskartell:

Answer 21

Ordet används för att beskriva en situation där flera företag avger ett
gemensamt anbud. Det är fråga om samverkan mellan två eller flera företag, ofta
konkurrenter, i samband med att någon annan fordrar in anbud på en viss prestation, t ex
uppförande av en byggnad eller anläggning. Anbudskarteller som berör priset eller
anbudssumman är förbjudna enligt konkurrenslagen. Sak samma gäller för avtal om
samarbete om det gäller förskott, kreditvillkor eller att konsultationer ska ske innan anbud
lämnas. Enligt äldre lagstiftning var näringslivets karteller allmänt accepterade och sågs som
ett tillåtet uttryck för parternas avtalsfrihet men i takt med att angloamerikanskt inflytande
ökat har flertalet begrepp vari ordet kartell ingår fått en negativ klang. Alla anbudskarteller
strider emellertid inte mot lagstiftningen. Det är tillåtet att företag som verkar på en marknad
går samman och bildar ett konsortium som deltar i en anbudstävlan. Sådan konsortiebildning
var tidigare uttryckligen tillåten och innebar således inget brott mot KL 2:1. Idag får företagen
själva pröva förutsättningarna för ett samarbete och fortfarande lär faktorer som otillräckliga
resurser, avsaknad av viss kompetens, stora finansiella risker eller andra speciella
förutsättningar.

Question 22

Anknutet företag:

Answer 22

Ett begrepp som har stor betydelse vid tillämpning av alla regler som
aktualiserar frågan om ett eller flera företags marknadsandelar och årsomsättning och
huvudregeln är att alla anknutna företag ska medräknas. Notera att begreppet inkluderar flera
företag än vad som enligt gängse definitioner ingår i en koncern och omfattar bland annat fall
där ett företag har rätt att direkt eller indirekt bestämma och leda verksamheten i ett annat
företag och det omfattar också fall där ett företag har rätt att utse en styrelsemajoritet i ett
annat företag.

Question 23

Antitrustlagstiftning:

Answer 23

Den amerikanska rättsordningens konkurrensregler med rötter i
Sherman Act från 1890 men som numera är kompletterad av en stor mängd rättspraxis. De
amerikanska konkurrensreglerna har i flera avseenden fungerat som förebilder vid
utvecklingen av de europeiska konkurrensreglerna.

Question 24

Avtal:

Answer 24

Begreppet avtal definieras ofta som en av rättsordningen i princip accepterad
rättshandling mellan parter som leder till att det uppkommer ömsesidiga rättigheter och
skyldigheter. Vid sidan av dessa ömsesidigt förpliktande avtal förekommer också ensidiga
avtal, t ex en gåva som inte förpliktar en mottagare men där givaren för sin bundenhet
uppställer det underförstådda villkoret att mottagaren accepterar gåvan. Avtal förutsätter i
princip samstämmiga viljeyttringar men något krav på att kommunikationen ska vara
uttrycklig finns inte. Avtal kan också under viss omständigheter anses föreligga genom att ena
parten förhållit sig passiv eller att ena eller båda parter handlat konkludent, d v s som om det
förelåg ett avtal. Man kan här tala om att det civilrättsliga avtalsbegreppet aktualiserar
avtalsgrundande rättsfakta som ger svar på frågan om avtal överhuvudtaget finns mellan
parter och dessa kan systematiskt beskrivas på följande sätt: Ett anbud kan kombineras med 1)
ren accept i rätt tid, 2) för sen eller oren accept som blir nytt anbud som följs av ren accept i
rätt tid eller 3) oren eller för sen accept som följs av passivitet från anbudsgivaren. Anbud
utan tidsgräns som följs av 4) accept på förfrågan eller genom konkludent handlande eller 5)
passivitet. Offert som följs av 6) order som följs av orderbekräftelse. Uppfordran till anbud i
kombination med 7) anbud som följs av ren accept i rätt tid eller av 8) passivitet. Avtal i
realtid där 9) anbud följs av accept. Avtal som ingås med villkoret skriftlig form och 10)
skriftlighetskravet uppfylls. Successiva förhandlingsresultat där avtalet ingås i 11) bekräftade
etapper. Till detta kommer ytterligare två fall: Alla andra situationer där avtal är en rättsföljd
av 12) faktiska förhållanden eller 13) konkludenta handlingar.
Från det civilrättsliga begreppet avtal som beskrivits ovan bör man skilja sådana
överenskommelser som inte är juridiskt bindande, d v s som inte har den rättsliga effekten att
grunda sanktioner. För tillämpning av konkurrenslagen saknar dock flera av dessa rent
civilrättsliga aspekter betydelse. Därför är t ex gentlemen´s agreements, gemensamma
rekommendationer och överenskommelser med rent olagligt innehåll företeelser som kan
innebära att avtalsrekvisitet i KL 2:1 är uppfyllt. Dessa och liknande överenskommelser är
tillräckligt effektiva när det gäller att rent faktiskt grunda t ex ett samordnat förfarande, d v s
få de inblandade företagen att bete sig eller agera på ett visst sätt. Konkurrenslagen omfattar
således inte bara skriftliga och muntliga avtal mellan företag. Även beslut av en
sammanslutning av företag och samordnade förfaranden grundade på informationsutbyte
mellan företag behandlas i lagen på samma sätt som avtal.

Question 25

Avtalsfrihet:

Answer 25

Frihet att träffa avtal med vem man vill, frihet att träffa avtal med vilka villkor man vill och frihet att avstå från att träffa avtal. Avtalsfriheten är numera begränsad i olika avseenden och dessa begränsningar kan delas in i fyra principiellt olika kategorier: a) Sakrättsliga effekter, t ex legala formkrav, b) regeln i AvtL 36 § om jämkning av oskäliga avtalsvillkor, c) socialpolitiska skäl, t ex skyddet av svag part i konsumentlagstiftningen samt d) näringspolitiska skäl, t ex genom den nu aktuella konkurrenslagen.

Question 26

Avtalspreliminärer:

Answer 26

Ett avtalsrättsligt begrepp som omfattar innehållet i den kommunikation som sker före och under en förhandling och således föregår ett avtalsslut. Avtalspreliminärer kan vara rena avsiktsförklaringar, t ex olika varianter av letter of intent men också ha karaktären av information, t ex om en produkts användningsområden eller om tillämpade betalningsvillkor. Avtalspreliminärernas rättsliga status varierar, teoretiskt sett kan de få betydelse antingen som självständiga rättsgrunder genom att uppfylla kraven på bindande löften eller också kan de få betydelse vid tolkning av det efterföljande avtalet.

Question 27

Avtalsprincipen:

Answer 27

Innebär sakrättsligt skydd för ny ägare redan i och med avtalet. Principen fungerar ofta tillsammans med det sakrättsliga skydd som är kopplat till legala formkrav, se t ex jordabalken 4:1, men gäller numera också under vissa förutsättningar även för konsensualavtal i konsumentförhållanden, se konsumentköpgen 49 §

Question 28

Avtalstolkning:

Answer 28

Ett begrepp som syftar på den intellektuella åtgärd som företas för att bekräfta eller dementer ett påstående om att den gemensamma partsviljan har ett visst preciserat innehåll. Gränsdragningen mellan avtalstolkning och tillämpning av utfyllande regler är inte alltid kristallklar men själva avtalstolkningen sker med hjälp av tolkningsdata där olika prioriteringar kan göras. För att ett visst tolkningsdata ska vara relevanta bör krävas att det är något som faktiskt förekommit före eller i samband med avtalets ingående, d v s vad någon hört, sett, skrivit eller gjort och där det går att säga att parten kan antas ha uppfattat informationen. I den meningen bör inte avtalstolkningen påverkas av vad någon borde ha hört, sett eller gjort och inte heller av vad någon borde ha insett eller förstått. Bara det som faktiskt inträffat är relevant. Särskilt de skrivna avtalen inbjuder till språklig tolkning av enskilda ord och uttryck eller av sammanhang och systematik. Se vidare avtalstolkningsmetoder och avtalstolkningsregler.

Question 29

Avtalstolkningsmetoder:

Answer 29

Det finns ett antal vedertagna metoder för att tolka avtal. Utgångsläget är att parterna inte är överens om vad som avtalats. Samtidigt måste det finnas ett påstående om att avtalet skulle ha visst innehåll. Föreligger en konflikt mellan parterna bestäms valet av metod i praktiken efter vad parterna åberopar för faktiska omständigheter. Betraktas däremot metodalternativen i ett förhandlingsperspektiv är valet av underordnad betydelse. En avtalstolningsmetod är språktolkning som är naturlig när det gäller skrivna avtal och som huvudsakligen avser betydelsen av ord och uttryckssätt. Det finns gott om exempel på tvetydiga eller oklara formuleringar där ord med vaga definitioner används eller där texten enligt ordalydelsen kan ha två innebörder som är oförenliga. Part kan också missförstå ord som används, vilket kan leda till en tillämpning av regeln i avtalslagen 32 § 1 st och i vissa fall kan parterna avsiktligt valt att använda oklara eller opreciserade uttryck. Nära språktolkningen ligger det som kan kallas för branschtolkning som innebär att tolkningsresultatet följer de språkliga definitioner som gäller inom den bransch där det aktuella avtalet träffats. En annan metod är systemtolkning som kan användas om avtalet och dess villkor i övrigt är logiskt och systematiskt uppbyggt och tolkningen får då primärt inte resultera i i något som stör denna ordning. En fjärde metod är tolkning i enlighet med allmänna normer (normenlig tolkning) vilket innebär att en otydlig formulering tolkas till ett resultat som överensstämmer med innehållet i en utfyllande regel. Att ge avtalet ett innehåll som avviker från gällande normer förutsätter således inte bara att normen är dispositiv utan också att avvikelsen är tillräckligt tydligt formulerad. En femte metod är den subjektivistiska tolkningsmetoden som i princip bygger på en helhetsbedömning av den kommunikation som förekommit och den rimliga tillit part kan anses ha men hänsyn kan också tas till den skyldighet parten har att korrigera villfarelser hos motparten

Question 30

Avtalstolkningsregler

Answer 30

När avtalstolkningsmetoder används är valet och tillämpningen av metoden det primära. Vid sidan av detta finns vissa tolkningsregler. En av dessa är den så kallade oklarhetsregeln som innebär att den part som är mest skyldig till oklarheten ska drabbas eller i vart fall inte få någon fördel av att ha medverkat till oklarheten. Minimiregeln är en annan regel som innebär att otydliga avtalsvillkor ska tolkas på ett sätt som leder till minst krävande förpliktelse. Betydelseregeln innebär ett - låt vara hypotetiskt - antagande om att allt som part kommunicerat kan antas ha tillmätts betydelse. Ändringsregeln innebär att det som parterna lagt till i ett skrivet avtal ska ha företräde framför det som är förtryckt. Preciseringsregeln att det i detalj formulerade har företräde framför det allmänt skrivna. En självklarhet kan tyckas. Tidsregeln innebär att det som senast kommunicerats går före det som skett tidigare. Giltighetsregel innebär att parterna antas ha haft avsikten att åstadkomma ett giltigt avtalsvillkor och lojalitetsregeln som innebär att parterna antas ha haft avsikten att faktisk ocjh reellt fullgöra i enlighet med avtalet. Slutligen finns den så kallade ejusdem generisregeln som innebär att den generella formuleringen ska tolkas i enhetlighet med det konkret skrivna

Question 31

Avtalstyper:

Answer 31

Det finns en regelmotiverad indelning av olika avtal underordnad avtalslagens bestämmelser om tillkomst och ogiltighet. För varje avtalstyp finns således specifika lagar som tillämpas som utfyllande regler när det gäller innehållet. Köp, konsumentköp, anställning, gåva av lös egendom, arrende etc är exempel på avtalstyper men det finns också avtalstyper som inte är lagreglerade, t ex leasing och kommersiella entreprenader. Notera också att denna indelning sker utifrån karaktäristiska avtalsvillkor, d v s i princip oberoende av rubricering Indelningen i avtalstyper ska skiljas från indelningen i konsensualavtal, realavtal och formalavtal.

Question 32

Avtalsvite:

Answer 32

Vite för kontraktsbrott som redan är bestämt genom avtal.

Question 33

Avsiktsförklaring

Answer 33

Termen används inom avtalsrätten och beskriver en situation där någon uttrycker en avsikt att senare ingå avtal eller göra något. Avsiktsförklaringen har normalt inte karaktären av anbud och saknar i den meningen rättsverkan men samtidigt kan innehållet i en avsiktsförklaring få betydelse när väl ett avtal slutits eller vid tillämpningen av KL.

Question 34

Bagatellavtal:

Answer 34

Avtal av mindre betydelse, i konkurrensskadehänseende, och som preciserade enligt Konkurrensverkets allmänna råd, KKVFS 2009:1, inte omfattas av förbudet i KL 2:1. Rekvisitet märkbart sätt är inte uppfyllt om den sammanlagda marknadsandelen för avtalsparterna vid horisontella avtal inte överstiger 10 % på någon av de relevanta marknader som omfattas av avtalet och vid vertikala avtal om marknadsandelen för var och en av parterna inte överstiger 15 % på någon av de relevanta marknader som omfattas av avtalet. För horisontella avtal gäller det högre taket 15 % om inget av de avtalande företagen har en årsomsättning som överstiger 30 miljoner kr. Avtal som gäller prissättning mot tredje man och marknadsuppdelning är alltid så allvarliga konkurrensbegränsningar att de är otillåtna. Även här finns anledning att studera EG-rätten i form av Tillkännagivande från kommissionen om avtal av mindre betydelse som inte märkbart begränsar konkurrensen enligt artikel 81.1 i Fördraget (de minimis), EGT nr C 368, 22.12.2001.

Question 35

Bankgaranti:

Answer 35

Ett åtagande som innebär att ett kreditinstitut garanterar viss betalningsförpliktelse, oftast utformad som en proprieborgen.

Question 36

Besittning:

Answer 36

När någon rent fysiskt innehar en sak. Så är fallet där någon håller i ett föremål men också i de fall där föremålet finns inom någons kontrollsfär, t ex i någons bil, bostad eller på annan plats där personen ensam eller tillsammans med ett begränsat antal andra har dispositionsmöjligheter. Notera att begreppet besittning inte förutsätter att personen har laglig rätt att inneha föremålet. En tjuv kan t ex efter stölden ha besittningen till det stulna (det är t o m en del av ett rekvisit för den brottsliga gärningen stöld, uppsåt att tillägna sig något). Begreppet besittning är viktigt i flera olika situationer, t ex för att avgöra om en vara är avlämnad (levererad) på rätt sätt vad gäller tid och plats men också därför att besittningen har så kallad presumtionsverkan: Den som har ett föremål i sin besittning betraktas som dess ägare tills annat är besvisat.

Question 37

Beslut av en sammanslutning av företag:

Answer 37

Beslut av branschföreningar vars stadgar ger föreningen möjlighet att styra medlemsföretagens agerande på marknaden. Det enskilda företaget behöver inte ens ha deltagit i beslutet, men är ändå bundet av det.

Question 38

Bestickning:

Answer 38

Brott mot allmän verksamhet som består i att någon överlämnar, utlovar eller erbjuder muta eller annan otillbörlig belöning eller förmån för tjänsteutövning, se BrB 17:7 och 20:2. Det avgörande kriteriet är den allmänna förtroendeskada som följer av förfarandet.

Question 39

Bestämmande inflytande:

Answer 39

Ett begrepp som förekommer i olika konkurrenssammanhang och som närmast kan beskrivas som kontroll i form av rösträttsmajoritet, avtal eller rena finansiella bindningar.

Question 40

Bevisbörda

Answer 40

Den som påstår något, t ex att ett visst sakförhållande föreligger, anses vanligen också ha kravet på sig att visa att så även är fallet, d v s den som har bevisbördan bär också risken för att misslyckas övertyga, ytterst domaren vid den rättsliga prövningen, om att påståendet om något är sant. I rättsliga sammanhang är det formuleringen av lagregeln och dess rekvisit som normalt ger besked om vem som har bevisbördan.

Question 41

Bevisfaktum:

Answer 41

Omständighet i rättegång som enbart hänför sig till bevisningen och som enbart är ett medelbart relevant faktum för rättsföljden.

Question 42

Bojkott:

Answer 42

Används även i konkurrensrättsliga sammanhang och då liktydigt med blockad, d v s en form av säljvägran som bygger på gemensam aktion från en återförsäljares konkurrenter eller från flera leverantörer och som innebär att någon avstängs från avsättning av varor (avsättningsblockad) eller från tillförsel av varor (tillförselblockad). Ordet lär härstamma från en arrendetvist på Irland i slutet av 1800-talet och arrendatorernas missnöje med motparten Mr Boycott.

Question 43

Bruttoprisförbud:

Answer 43

Förbud mot vertikal prisbindning som innebär att en leverantör inte har rätt att uppställa villkor att en återförsäljare vid vidareförsäljningen ska hålla ett visst pris, minimipris eller ett maximipris. Notera att bruttoprisförbudet omfattar alla villkor som direkt eller indirekt hindrar en återförsäljares fria prissättning ut mot sina kunder och att brott mot bruttoprisförbudet, så kallad bruttoprissättning, leder till att varken bagatellundantag eller gruppundantaget för vertikala avtal gäller.

Question 44

Cirkaprislistor:

Answer 44

I princip förbjudna gemensamma prislistor eller prisrekommendationer som är fastställda av den egna branschorganisationen.

Question 45

Civilrätt:

Answer 45

Den del av rättsordningen som innehåller de rättsregler som rör det inbördes förhållandet mellan enskilda rättsubjekt (fysiska och juridiska personer). Även offentliga organ omfattas ibland av dessa regler.

Question 46

Comfort letters:

Answer 46

Här används uttrycket i samband med att Europeiska kommissionen behandlar ansökan om undantag och då tar informella kontakter och ger underhandsbesked. I finansiella sammanhang är det fråga om ett intyg från ett bolags revisorer om att bolagets redovisning är korrekt och följer reglerna.

Question 47

Concursus necessarius:

Answer 47

Föreligger när ett brott mot ett förbud begreppsmässigt kräver medverkan av två eller flera andra personer, t ex KL 2:1.

Question 48

Culpa:

Answer 48

Oaktsamhet, vårdslöshet, oförsiktighet eller vållande, ett klandervärt beteende som utgör ett av rekvisiten för utomobligatoriskt skadeståndsansvar, se den allmänna skadeståndsregeln i skadeståndslagen 2:1 och som dessutom är ett av rekvisiten för att konkurrensskadeavgift ska kunna dömas ut. En regel som sanktionerar det klandervärda beteendet vårdslöshet sanktionerar naturligtvis även det ännu mera klandervärda beteendet att avsiktligt skada eller bryta mot en regel. Notera att det alltid är en fysisk person som är den vårdslöse. Ett företag kan alltså aldrig i sig vara vårdslöst.

Question 49

De minimis-regeln:

Answer 49

Uttrycket används som synonymt med bagatellavtal.

Question 50

Direkt effekt:

Answer 50

Ordet används ofta för att beskriva EG-rättens tillämpning och innebär enkelt uttryckt att t ex Art 81 och 82 i EG-fördaget kan tillämpas utan att ytterligare formella åtgärder vidtas.

Question 51

Diskriminering:

Answer 51

Används här för att beskriva en situation där en leverantör erbjuder skilda priser, rabatter eller andra affärsvillkor, vilket leder till att kundföretag behandlas olika utan att det finns någon anledning därtill och det medför en konkurrensnackdel för de diskriminerade företagen. Diskriminering har också en vidare betydelse, se den nya diskrimineringslagen, SFS 2008:567.

Question 52

Dispositiv:

Answer 52

Ett ord som används för att beskriva en rättsregel som tillåter parterna att ge avtalet ett annat innehåll än det som regeln själv innehåller. Motsatsen är indispositiva regler och exempel på en sådan är naturligtvis KL 2:1. Vissa lagregler, t ex sådana som är till för att skydda svag part är endast delvis indispositiva, d v s avtalet har företräde framför lagregeln så länge avtalet ger den svaga parten bättre villkor än som följer av lagen.

Question 53

Dolda priskarteller:

Answer 53

Den formen av prissamarbete som betraktas som allra mest allvarligt och konkurrensskadligt.

Question 54

Dominerande företag:

Answer 54

Företag som har en dominerande ställning på den relevanta | marknaden.

Question 55

Dominerande ställning:

Answer 55

Med dominerande ställning avses en stark ekonomisk ställning hos ett företag som möjliggör för detta att i avsevärd utsträckning handla oberoende av vad konkurrenter och kunder egentligen tycker. Vid bedömningen av om en dominerande ställning föreligger har företagets andel på den relevanta marknaden stor betydelse. Andra omständigheter som kan påverka bedömningen är själva marknadsstrukturen, den finansiella styrkan och vilka etableringshinder som finns på marknaden.

Question 56

Dubbelsidiga exklusivavtal:

Answer 56

Avtal där båda parter åtar sig en exklusivförpliktelse.

Question 57

Duopol:

Answer 57

En marknad där det bara finns två företag.

Question 58

Editionsplikt:

Answer 58

Skyldighet att utge eller förete skriftlig handling, t ex sådan som är av vikt i en rättegång eller utredning (processuell editionsplikt) eller av andra skäl är av vikt för annan, oavsett om process förs eller inte, t ex ett kontrakt av betydelse för flera parter (materiell editionsplikt).

Question 59

Effektivitetsvinster:

Answer 59

Vid tillämpning av KL 2:2 är resultatet av prövningen av de fyra rekvisiten helt beroende av att det uppkommer så kallade effektivitetsvinster som måste vara mätbara och i vart fall delvis komma konsumenterna till godo.

Question 60

Effektiv konkurrens:

Answer 60

Samma som fungerande konkurrens och är i den meningen ett självständigt mål med konkurrenslagstiftningen. Att skapa regler för effektiv konkurrens och frihandel samt begränsa offentliga stödåtgärder och detaljregleringar är grundläggande krav i dagens näringspolitik.

Question 61

Effektprincipen:

Answer 61

En princip som innebär att det är effekten som räknas, eller snarare var effekten av en konkurrensbegränsning uppstår. Den leder till att t ex avtal ingångna i ett annat land kommer att falla in under KLs tillämpningsområde om avtalet får effekt på den svenska marknaden.

Question 62

Eftergift av konkurrensskadeavgift:

Answer 62

Det finns en möjlighet att enligt KLs regler slippa konkurrensskadeavgift för det företag som avslöjar en kartell och som omedelbart upphör med sin medverkan. På liknande sätt kan företag som ångerfullt medverkar i utredningen åtnjuta nedsättning av samma avgift. Allt detta handlar om det så kallade leniency programme vars främsta syfte är att initiera avslöjande av karteller.

Question 63

Ensamåterförsäljaravtal:

Answer 63

Tillåtna enligt gruppundantag för vertikala avtal om vissa | särskilda förutsättningar är uppfyllda.

Question 64

Ekonomiska enhetens princip:

Answer 64

Principen att i konkurrensrättsliga sammanhang betrakta en koncern som en ekonomisk enhet och därmed undanta koncerninterna avtal och beteende mellan moderbolag och dotterbolag från KLs tillämpningsområde. Koncernen behandlas också som en ekonomisk enhet vid bedömning av om det föreligger dominerande ställning och så lär även kunna ske när det gäller underlaget för årsomsättning vid beräkning av konkurrensskadeavgift.

Question 65

Essential facilities:

Answer 65

Nödvändiga nyttigheter i form av flygplatser, hamnar, betalningssystem, ledningsnät m.m. som kontrolleras av ett dominerande företag men som är en absolut förutsättning att ha tillgång till för alla utomstående företag som vill konkurrera.

Question 66

Exkluderande missbruk:

Answer 66

Den typ av missbruk av dominerande ställning som regleras i KL 2:7 p 3 och 4, d v s att fösvårar konkurrenssituationen för utomstående företag genom att använda sig av diskriminering och kopplingsförbehåll.

Question 67

Exklusiva rättigheter:

Answer 67

Enligt Transperenslagen sådana "rättigheter som det allmänna genom lag eller annan författning eller något administrativt instrument beviljar ett företag och som ger företaget ensamrätt att bedriva viss verksamhet inom ett geografiskt område."

Question 68

Exklusivavtal:

Answer 68

Långvariga avtal om affärsförbindelse som innehåller villkor om ensamställning som återförsäljare eller leverantör.

Question 69

Exploaterande missbruk:

Answer 69

Den typ av missbruk av dominerande ställning som regleras i KL 2:7 p 1 och 2, d v s försöker få egna fördelar genom att använda oskäliga priser och villkor eller produktions- och marknadsbegränsningar.

Question 70

Faktiskt monopol:

Answer 70

Något som ett företag har som har en faktisk ensamställning på den relevanta marknaden trots att det inte finns något juridiskt skydd mot att konkurrenter etablerar sig på samma marknad.

Question 71

Fishing expeditions:

Answer 71

Se gryningsräd. Gryningsräd: Om konkurrensverket har anledning att misstänka att en allvarlig överträdelse av konkurrenslagen skett kan verket ansöka hos Stockholms tingsrätt om att få genomföra en undersökning (en så kallad gryningsräd). I vissa fall kommer verket oanmält och undersöker om det finns handlingar eller dokument som kan bevisa en eventuell överträdelse av konkurrenslagen. Vid undersökningen har Konkurrensverket bland annat rätt att få tillträde till företagets lokaler, granska bokföring, datorer, kopiera handlingar samt begära muntliga förklaringar av personalen på platsen. En gryningsräd (dawn raids) är således en form av husundersökning och enligt EG-rätten har kommissionen möjlighet att på eget initiativ och med stöd av art 14 i förordningen 17/62, EEG genomföra sådana oanmälda undersökningar hos misstänkta företag för att söka bevis. Enligt KLs regler ska det misstänkta företaget få yttra sig och har även rätt att överklaga beslutet till Marknadsdomstolen. I brådskande fall kan tillstånd ges till oanmäld undersökning i de fall där det finns risk att undersökningen annars förlorar i betydelse. Beslut om tillstånd förutsätter befogad misstanke, risk för att bevis undanhålls samt att proportionalitetsprincipen iakttas. Undersökningar utan konkret misstanke (fishing expeditions) är således inte tillåtna.

Question 72

Franchiseavtal:

Answer 72

System för marknadsföring av varor och tjänster enligt ett särskilt koncept med tillhörande kännetecken, ofta ett eller flera varumärken, där ett företag, franchisegivaren, genom att upplåta rättigheter mot ersättning knyter till sig ett eller flera enskilt ägda företag, franchiestagare, som utåt framstår som en enhet och där franchiesgivaren tillhandhåller service, marknadsföringsåtgärder m.m.

Question 73

Fri prisbildning:

Answer 73

Används för att beskriva en marknad där konkurrensen fungerar som en prisregulator, d v s ett tecken på att konkurrensen i fråga om viss produkt eller tjänst fungerar.

Question 74

Frivilliga detaljhandelskedjor:

Answer 74

En variant av sådana handelskedjor som bygger på samarbete mellan fristående företag med olika ägare, d v s alternativet till de så kallade mångfilialföretagen med endast en ägare men många butiker. Mångfilialföretagen slipper flertalet av de konkurrensrättsliga konfliktsituationer som ofta är aktuella för de frivilliga detaljhandelskedjorna tack vare den ekonomiska enhetens princip.

Question 75

Full function joint venture:

Answer 75

Föreligger när minst två företag har skaffat sig en gemensam | och bestående kontroll över en annan fungerande självständig ekonomisk enhet.

Question 76

Fusion:

Answer 76

Sammanslagning av bolag, mera specifikt använt vid sammanslagning av aktiebolag enligt de särskilda reglerna i aktiebolagslagen.

Question 77

Fusionskontroll

Answer 77

Ingripande mot företagsförvärv som framstår som olämplig från konkurrenssynpunkt.

Question 78

Fångeshandling

Answer 78

En skriftlig förvärvshandling som innebär att äganderätten går över till ny person t ex genom köp, byte eller gåva. Vid fastighetsköp används begreppet fångshandling som beteckning för såväl köpekontrakt som köpebrev när båda uppfyller formkravet och kan användas som underlag för att ansöka om lagfart.

Question 79

Förbudsprincipen:

Answer 79

Konkurrenslagen bygger på den så kallade förbudsprincipen. Den innebär att vissa konkurrensbegränsningar i sig anses skadliga och därför ska vara förbjudna. Den som bryter mot förbuden kan drabbas av sanktioner.

Question 80

Företag:

Answer 80

En fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur, d v s verksamhet som är inriktad på att producera och tillhandahålla varor, tjänster eller andra nyttigheter. Även statliga eller kommunala organ som bedriver sådan verksamhet betraktas som företag i konkurrensrättslig mening.

Question 81

Företagskoncentration:

Answer 81

Med företagskoncentration avses att två eller flera självständiga företag slås samman eller att antingen en eller flera personer eller ett eller flera företag får kontroll över ett eller flera företag eller delar av dessa. Även bildandet av ett gemensamt företag kan utgöra en företagskoncentration och alla dessa regler i KL om företagskoncentrationer vållar ofta knepiga juridiska frågor.

Question 82

Företagssammanslutning:

Answer 82

Används som ett annat namn på branschförening.

Question 83

Förlustpris:

Answer 83

Samma som underprissättning men används ofta i situationer där företag säljer varor till kunderna för ett pris som är lägre än inköpspriset.

Question 84

Förmögenhetsrätt:

Answer 84

Den del av civilrätten som innehåller regler för hur egendom och rättigheter av olika slag kan utnyttjas och omsättas i samhället på annat sätt än t ex genom arv och testamente. Karaktäristiskt för sådant som kan omfattas av förmögenhetsrätt är överlåtbarheten och ett ekonomiskt värde.

Question 85

Gemensam dominans:

Answer 85

Ett begrepp som används i diskussionen om att kunna tillämpa regeln mot missbruk av dominerande ställning på en oligopolmarknad där stora företag agerar fristående från varandra men inget av dem är dominerande. En sådan tolkning av begreppet dominerande ställning har diskuterats och det förefaller nu sannolikt att reglerna om dominerande ställning är tillämplig, på samma sätt som art. 82 i EG-fördraget, i de fall där företagen har enkelt att förutse varandras handlingar.

Question 86

Gemensamma kampanjpriser:

Answer 86

Ett undantag från förbudet mot att större handelskedjor använder sig av horisontella cirkapriser och innebär gemensam marknadsföring av gemensamt inköpta produkter med inriktning på priset.

Question 87

Generalklausul:

Answer 87

Allmänt hållen lagregel som ger domstolen stor frihet vid bedömningen av enskilda fall, ju mera abstrakt formulerad en regel är ju svårare är det att förutse hur den kommer att tillämpas i ett enskilt fall och det kan uppfattas som olyckligt ur rättssäkerhetssynpunkt. AvtL 36 § är en generalklausul.

Question 88

Generalprevention:

Answer 88

Uttrycket används för att beskriva eller förklara syftet med en viss sanktion där sanktionens funktion är att verka avskräckande, och moralbildande, på andra än den som drabbas av sanktionen. Tanken är att vi alla andra därigenom ska avhålla oss från att bete oss på samma klandervärda sätt, d v s bryta mot en rättsregel eller inte göra det vi lovat i ett avtal.

Question 89

Gentlemen`s agreement:

Answer 89

Överenskommelse mellan två eller flera parter som inte är rättsligt bindande men som parterna i alla fall förvändas följa.

Question 90

Geografisk marknad:

Answer 90

Den geografiska marknaden omfattar det område inom vilket de berörda företagen tillhandahåller de relevanta produkterna eller tjänsterna, inom vilket konkurrensvillkoren är tillräckligt likartade och som kan skiljas från angränsande geografiska områden, framförallt på grund av väsentliga skillnader i konkurrensvillkoren.

Question 91

Gruppundantag

Answer 91

En lagteknisk lösning för att tillåta olika typer av konkurrensbegränsande avtal som i och för sig skulle kunna betraktas som förbjudna men som i normalfallet är av mindre betydelse eller till och med bra för konkurrensen på marknaden. Gruppundantag för sådana avtal finns preciserade i ett antal gruppundantagsförordningar och gör att avtalen under där angivna förutsättningar är tillåtna. En viktig tolkningsprincip anses vara att dessa förordningar inte får tolkas extensivt, d v s att genom tolkning skapa ett utrymme för en vidare krets av avtal som är undantag från förbudet i KL 2:1. Däremot kan man säga att kretsen avtal som är tillåtna tack vare gruppundantagen förändras under åren och tendensen är att synen på konkurrensbegränsande vertikala avtal blivit alltmera accepterande.

Question 92

Gryningsräd:

Answer 92

Om konkurrensverket har anledning att misstänka att en allvarlig överträdelse av konkurrenslagen skett kan verket ansöka hos Stockholms tingsrätt om att få genomföra en undersökning (en så kallad gryningsräd). I vissa fall kommer verket oanmält och undersöker om det finns handlingar eller dokument som kan bevisa en eventuell överträdelse av konkurrenslagen. Vid undersökningen har Konkurrensverket bland annat rätt att få tillträde till företagets lokaler, granska bokföring, datorer, kopiera handlingar samt begära muntliga förklaringar av personalen på platsen. En gryningsräd (dawn raids) är således en form av husundersökning och enligt EG-rätten har kommissionen möjlighet att på eget initiativ och med stöd av art 14 i förordningen 17/62, EEG genomföra sådana oanmälda undersökningar hos misstänkta företag för att söka bevis. Enligt KLs regler ska det misstänkta företaget få yttra sig och har även rätt att överklaga beslutet till Marknadsdomstolen. I brådskande fall kan tillstånd ges till oanmäld undersökning i de fall där det finns risk att undersökningen annars förlorar i betydelse. Beslut om tillstånd förutsätter befogad misstanke, risk för att bevis undanhålls samt att proportionalitetsprincipen iakttas. Undersökningar utan konkret misstanke (fishing expeditions) är således inte tillåtna.

Question 93

Grå klausuler:

Answer 93

Avtalsvillkor som vid tillämpning av gruppundantagen är tillåtna under vissa däri angivna förutsättningar. Avtalsvillkor som enligt gruppundantagen alltid är otillåtna kallas för svarta klausuler. Finns det svarta klausuler i ett avtal går inte gruppundantaget att använda.

Question 94

Horisontella avtal:

Answer 94

Avtal mellan två eller flera företag i samma produktionsled eller handelsled och som följaktligen är konkurrenter på samma marknad.

Question 95

Horisontella cirkaprislistor:

Answer 95

Prislistor som ges ut av branschorganisationer till ledning för medlemmarnas prissättning. Sådana listor är numera i princip förbjudna.

Question 96

Horisontella konkurrensbegränsningar:

Answer 96

Kan finnas mellan företag i samma led, exempelvis detaljister på en viss marknad. Prissamverkan eller marknadsuppdelning mellan två eller flera företag i samma led är exempel på horisontella konkurrensbegränsningar.

Question 97

Hårda kärnan:

Answer 97

Populär beteckning för de tre allvarligaste formerna av konkurrensskadliga horisontella avtal: Samarbete avseende pris, marknadsuppdelning och kontroll av produktion eller marknader. Det är således fråga om de tre första exemplen i KL 2:1 och inte i något av dessa fall kan ett avtal bli tillåtet med stöd av reglerna om bagatellavtal.

Question 98

Icke- ingripandebesked:

Answer 98

En numera rättshistorisk möjlighet för ett företag att i förväg få veta om ett avtal eller ett förfarande skulle komma att betraktas som förbjudet genom att fråga Konkurrensverket. Denna formella möjlighet finns alltså inte kvar.

Question 99

Ideell skada:

Answer 99

Ett samlingsnamn på sådana skador som inte går att värdera. Handlar det om ideell skada vid personskada, d v s ”sveda och värk” under det akuta skadeskeendet eller ”lyte och men” i fråga om bestående konsekvenser av skadan eller ”lidande i samband med brott” finns som regel standardiserade ersättningsnivåer. Som ideell skada ersätts också ”olägenheter i övrigt” och där är oftast inte kopplingen till begreppet personskada lika tydlig utan ersättningen är snarare en form av förmögenhetsskada där skadans storlek är svår att mäta. Notera att ideell skada också kan handla om en sakskada där det är svårt att mäta de ekonomiska förlusterna, t ex i samband med att någon fått sin upphovsrätt kränkt.

Question 100

Ignorantia juris nocet:

Answer 100

Latinska ord som uttrycker den allmänna huvudregeln att okunnighet om innehållet i en rättsregel inte befriar från rättsligt ansvar enligt samma regel. Därmed kan en och annan bli överraskade.

Question 101

Illojal konkurrens:

Answer 101

Konkurrens inom viss näringsverksamhet som sker i strid mot god sed.

Question 102

Informationsutbyte:

Answer 102

Ett begrepp som kan vålla vissa problem vid tillämpning av KL 2:1 när det gäller rekvisitet märkbart sätt och det kvalitativa inslaget i den bedömningen. Informationsutbyte av påtagligt allmän karaktär har sällan några märkbara konkurrensbegränsande effekter. Ett sätt att veta vad som kan påverka bedömningen är följande enkla regel: Ju mera hemlig, aktuell, individualiserad och detaljerad informationen är ju större är risken att den får märkbar konkurrensbegränsande effekt.

Question 103

Inhibition:

Answer 103

Beslut av högre instans att inställa verkställighetsåtgärd som annars skulle ha skett i enlighet med beslut i lägre instans.

Question 104

Interimistiskt åläggande:

Answer 104

Konkurrensverket får stoppa pågående överträdelser av lagens förbud genom ålägganden med eller utan vite. Om det finns särskilda skäl, t ex vid allvarliga överträdelser, kan verket utfärda ett interimistiskt åläggande, som gäller till dess verket fattat slutligt beslut i ärendet.

Question 105

Ipso jure:

Answer 105

I kraft av själva lagen.

Question 106

Juridik

Answer 106

Är enkelt uttryckt läran om rättsreglerna och deras tillämpning.

Question 107

Kartell:

Answer 107

Det finns inget allmänt vedertaget kartellbegrepp men ordet har numera en negativ innebörd och används ofta för att beskriva konkurrensbegränsande avtal över huvud taget.

Question 108

Koncerninterna avtal:

Answer 108

Avtal mellan moderbolag och dotterbolag eller mellan dotterbolag i en koncern och om prissättning, funktionsuppdelning, markandsuppdelning m.m. är tillåtna enligt konkurrenslagen under förutsättning av dotterbolaget eller dotterbolagen har en osjälvständig ställning.

Question 109

Konkurrensbegränsande samarbete:

Answer 109

Konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande samarbete riktar sig mot sådana avtal mellan företag som på ett märkbart sätt har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden. Alla andra avtal är tillåtna enligt KL.

Question 110

Konkurrensklausul:

Answer 110

Avtalsvillkor som innebär att någon förbinder sig att avstå från att bedriva konkurrerande verksamhet under viss tid och som förekommer i samband med företagsöverlåtelse och vissa anställningsavtal. Sådana klausuler är civilrättsligt giltiga i den mån de inte är oskäliga, se AvtL 38 §. Konkurrensklausuler kan vara förbjudna enligt KL 2:1 men är ofta tillåtna enligt principen om kvalitativ mätbarhet.

Question 111

Konkurrensskadeavgift:

Answer 111

Företag vars personal uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot förbuden i KL 2:1 och 2:7 kan av Stockholms tingsrätt åläggas att betala en sanktionsavgift, en så kallad konkurrensskadeavgift enligt KL 3:5. När avgiften fastställs skall hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är, hur länge den pågått, om företaget anmäld överträdelsen eller i väsentlig mån underlättat utredningen av den egna överträdelsen, andra försvårande eller förmildrande omständigheter av betydelse och i ringa fall ska ingen avgift tas ut. Konkurrensskadeavgiften tillfaller statskassan och får inte dras av som en kostnad i företagets bokföring.

Question 112

Konkurrensskyddad företagsverksamhet:

Answer 112

Verksamhet som skyddas av särskilda eller | exklusiva rättigheter enligt Transperenslagen.

Question 113

Konkurrensutsatt företagsverksamhet:

Answer 113

Verksamhet som inte är konkurrensskyddad.

Question 114

Konkurrenstest

Answer 114

Innebär en prövning av hur ett specifikt avtal påverkar konkurrensen på en aktuell marknad jämfört med den hypotetiska situationen att inget sådant avtal fanns och därmed att effektiv konkurrens skulle råda.

Question 115

Konkurrensverket:

Answer 115

Ett statligt ämbetsverk som inrättades den 1 juli 1992 med omfattande egna beslutsbefogenheter utformat och organiserat efter förebild av Europeiska kommissionens konkurrensdrektorat. Konkurrensverket har huvudansvaret för tillämpningen av konkurrenslagen. Konkurrensverkets föregångare har varit Monopolutredningsbyrån hos Kommerskollegium, Näringsfrihetsombudsmannen och Statens pris- och kartellnämnd (senare Statens pris- och konkurrensverk).

Question 116

Konossement:

Answer 116

En sjötransportsrättslig term som kommer från latinets cogno'scere, (lära känna, få underrättelse om) och som avser ett så kallat transportdokument. Ett konossement är vanligtvis utformat så att det påminner om ett orderskuldebrev, d v s ett löpande skuldebrev ställt till viss man eller order, och innebär följaktligen också i normalfallet att dokumentet är ett presentationspapper, d v s ett dokument som måste visas upp av borgenären, den som har rätt till varan, för att gäldenären, den som utför transporten, ska behöva och kunna med befriande verkan prestera enligt dokumentet. Konossementet representerar alltså den transporterade varan. Syftet med att använda denna typ av transportdokument är att rättighetshavare med hjälp av ett transportvänligare dokument även under den tid som själva transporten av varan sker på ett enkelt och tillförlitligt sätt ska kunna omsätta den, t ex sälja och köpa eller använda den som kreditsäkerhet, t ex för att få låna pengar för att kunna betala för just den vara som konossementet avser.Användning av konossement innebär att transportföretaget tar på sig ansvaret för att varan som ska transporteras från en ort till en annan åtminstone till det yttre är av angiven mängd och kvalitet. En sådan accept, ”bekräftat mottagande”, innebär också att transportföretaget har en viss skyldighet att undersöka varan innan den tas ombord och på så sätt försäkra sig om att uppgifterna är korrekta. Försummar de detta finns möjlighet till skadestånd för den som drabbas genom att lita på uppgifterna i konossementet. Skulle transportören vid undersökningen upptäcka att uppgifterna om varan är felaktiga eller att det finns andra brister i fråga om mängd och kvalitet ska det antecknas på konossementet som då blir ett ”orent konossement”. Ett sådant är naturligtvis inte lika användbart, t ex accepteras det inte av banker som säkerhet. När resan är slut och varan nått hamn har transportören att överlämna varan till den som visar upp konossementet. Skulle varan överlämnas till fel mottagare riskerar transportföretaget få beta skadestånd till den som har konossementet.

Question 117

Konsensualavtal:

Answer 117

Avtal som bygger på samstämmiga viljeyttringar och som för sin giltighet inte kräver viss form.

Question 118

Konsortium:

Answer 118

Används ofta i samma betydelse som anbudskartell med det viktiga tillägget: Det är ett öppet samarbete mellan företag och det är tillåtet om samarbetet kan motiveras medatt vart och ett av företagen inte har resurser eller kompetens att vinna och klara åtagandet eller om den finansiella risken är för står att bära eller där det finns andra skäl för ett samarbete som kan anses acceptabla.

Question 119

Konsortialavtal:

Answer 119

Avtal inom ett konsortium om en viss affärstransaktion, affärshändelse eller projekt och dessa avtal leder normalt till att det föreligger ett enkelt bolag. Ett enkelt bolag är ingen juridisk person men skapar och aktualiserar en rad intressanta bolagsrättsliga frågor.

Question 120

Kontraheringsplikt:

Answer 120

Används för att beskriva situationer där någon inte kan vägra den som kräver det att träffa avtal på affärsmässigt motiverade villkor. Det är således fråga om ett undantag från avtalsfriheten. I konkurrensrättsliga sammanhang kan ett dominerande företag ha skyldighet att ingå avtal, t ex gäller det för företaget som kontrollerar så kallade nödvändiga nyttigheter. Föreligger kontraheringsplikt och avtalsvägran kan det vara fråga om ett missbruk enligt KL 2:7.

Question 121

Kontrollansvar:

Answer 121

Är sättet att enligt t ex KöpL 27 och 40 §§ bestämma säljarens ansvar för köparens direkta skador vid köprättsliga kontraktsbrott. I princip innebär reglerna att säljaren slipper betala ersättning i de fall där dröjsmålen ligger utanför säljarens kontroll. Bedömningen är inte alltid enkel. Den ska ske genom en helhetsbedömning och vid dröjsmål handlar de om frågorna: Var det ett faktiskt hinder, låg hindret utanför säljarens kontroll, var hindret möjligt att förutse och borde säljaren skäligen ha klarat av att leverera i alla fall?

Question 122

Kopplingsförbehåll:

Answer 122

Kopplingsförbehåll föreligger exempelvis om en köpare för att få köpa en produkt tvingas att köpa även en annan produkt eller prestation som inte har ett naturligt eller sakligt samband med den första varan.

Question 123

Kutym:

Answer 123

Handelsbruk eller annan sedvänja som gäller före dispositiva rättsregler.

Question 124

Kvalitativ bedömning:

Answer 124

Syftar till att avgöra arten av det konkurrensbegränsande samarbetet när man vid tillämpning av KL 2:1 försöker bestämma om rekvisitet märkbart sätt är uppfyllt. Kvalitativ bedömning anses allmänt vara den bedömningsmodell som teoretiskt sett borde ge det mest tillförlitliga och rättvisande resultatet. Samtidigt är det synnerligen svårt att sätta bestämda värden på det som ska tillmätas betydelse och vid praktisk tillämpning är det trots allt sällan denna metod används.

Question 125

Kvantitativ bedömning:

Answer 125

Syftar till att avgöra omfattningen av det konkurrensbegränsande samarbetet när man vid tillämpning av KL 2:1 försöker bestämma om rekvisitet märkbart sätt är uppfyllt. Kvantitativ bedömning handlar huvudsakligen om att mäta marknadsandelar och ger ofta en tämligen onyanserad bild av konkurrenssituationen.

Question 126

Kvasikontrakt:

Answer 126

Ett rättsförhållande mellan två eller flera parter som inte bestäms av ett ingånget avtal men som under vissa särskilda förhållanden av rättsordningen behandlas som om ett avtal förelåg. Begreppet kvasikontrakt används huvudsakligen för att ge någon rätt till skadestånd för ren förmögenhetsskada utan att det finns ett avtal eller uttryckliga rättsregler som grund.

Question 127

Kvasimonopol:

Answer 127

Anses företag ha som har en marknadsandel på 80 – 90 %. Dessa företag sägs ofta ha monopolställning och anses ha så kallad superdominans med allt vad det innebär vid tillämpning av KL 2:7.

Question 128

Kvotkartell:

Answer 128

Ordet används för att beskriva ett otillåtet avtal om produktionsbegränsning.

Question 129

Lagtolkning:

Answer 129

Läran om hur tolkning av lag och andra rättsregler ska ske. Huvudregeln är att lagen ska läsas på ett korrekt logiskt grammatiskt sätt. Ska tolkning ske skiljer man mellan restriktiv (inskränkande tolkning) och extensiv (utvidgande tolkning) samt i de fall uttrycklig lag saknas, mellan analogisk tolkning, där man avgör ett fall i enlighet med en lagregel trots att fallet inte innefattas under regeln och tolkning e contrario, där man avgör ett fall på motsatt sätt som stadgas i lagen. Analogislut är inte tillåtna inom straffrätten och e contrariosluten är relativt sällsynta inom civilrätten.

Question 130

Legalitetsprincipen:

Answer 130

Har olika innebörd i olika sammanhang. Kan innebära att offentliga organs beslutanderätt ytterst måste ha stöd i lag eller grundlag eller att det finns ett principiellt krav på att myndigheters betungande beslut för enskilda och företag måste ha specifikt stöd i lagen. Inom straffrätten används legalitetsprincipen för att uttrycka de allmänna rättssäkerhetskrav som följer av att inget brott och inget straff kan utdömas utan stöd i lag.

Question 131

Legalundantag:

Answer 131

Det är avtal inom två typer av verksamheter som blivit direkt undantagna tillämpningen enligt KL 2:1. Det gäller jordbrukskooperationen och taxiföretag.

Question 132

Leniency programme:

Answer 132

Ett eftergiftssystem som infördes i konkurrenslagstiftningen 2002. Syfte var att komma åt hemliga kartellverksamheter.

Question 133

Lojalitetsplikt:

Answer 133

Innebär att någon på grund av anställnings- eller samarbetsavtal anses ha en skyldighet att avstå från att bedriva konkurrerande verksamhet eller ha skyldighet att följa företagets policy. Det gäller sannolikt även om personen i ett avtal inte uttryckligen ha åtagit sig detta.

Question 134

Lojalitetsrabatter:

Answer 134

Det samma som trohetsrabatter, vilka normalt skapar inlåsningseffekter och därför är att betrakta som ett missbruk om leverantören är i dominerande ställning.

Question 135

Lokution:

Answer 135

Ett ord som är vanligt inom den rättsliga sfären även om det används också i andra sammanhang. Ordet, med rötter i latinets locutio (tal), avser vanligtvis ett uttryck som består av flera ord eller ett på annat sätt avgränsat textavsnitt i lag eller domskäl. Jämför ordet term som oftast avser ett enda ord. I rättsliga sammanhang används ofta både lokutioner och termer som ett sätt att markera eller uttrycka vad som är rekvisit i en rättsregel.

Question 136

Maktrabatter

Answer 136

Missbruk av dominerande ställning när stora företag tvingar fram att leverantörer ger kostnadsmässigt oberättigade rabatter.

Question 137

Marknadsandel:

Answer 137

Ett begrepp av stor praktisk betydelse för att konkret avgöra om ett företag har dominerande ställning på marknaden och förutsätter initialt en marknadsavgränsning så att marknadsandelen mäts på den så kallade relevanta marknaden som alltså ska definieras med hjälp av begreppen produktmarknad och geografisk marknad. Måttet på marknadsandelen kan bestämmas på olika sätt beroende på omständigheterna, t ex volym eller enheter eller också omsättningen i kronor. Viktigt, men också svårt, är att tillämpa samma måttstock.

Question 138

Marknadsdelningskarteller:

Answer 138

Avtal som innebär att marknader eller inköpsställen delas upp mellan parterna.

Question 139

Marknadsdomstolen:

Answer 139

Är en specialdomstol och prejudikatinstans med uppgift att handlägga ärenden enligt konkurrenslagen, marknadsföringslagen, lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare och produktsäkerhetslagen.

Question 140

Marknadsmakt:

Answer 140

Samma som dominerande ställning, vilket är tillåtet så länge inte företaget med marknadsmakt missbrukar denna sin ställning.

Question 141

Marknadsuppdelning:

Answer 141

När konkurrerande företag exempelvis avtalar om försäljningskvoter eller att dela upp geografiska försäljningsområden eller kunder sinsemellan.

Question 142

Missbruk av dominerande ställning:

Answer 142

Åtgärder som vidtas av ett dominerande företag och som har till syfte eller resultat att begränsa eller hämma rådande konkurrens eller att hindra konkurrens från att uppstå, sådana åtgärder är förbjudna om det inte finns objektivt godtagbara skäl för företagets agerande. Missbruk kan vara fråga om att begära överpriser, diskriminera, säljvägra, prisdumpa m.m. och bedömningen av om ett missbruk föreligger är extra knepig därför att det missbrukande företagets storlek och dominans påverkar bedömningen.

Question 143

Missbruksprincipen:

Answer 143

Vid sidan av förbudsprincipen en av de principer som präglar konkurrensrättsliga regelsystem. Missbruksprincipen ger rätt att ingripa mot konkurrensskadliga beteenden.

Question 144

Monopol:

Answer 144

Egentligen en marknad där det finns endast ett företag. Man kan skilja mellan rättsliga monopol, faktiska monopol och så kallade kvasimonopol.

Question 145

Monopolistisk konkurrens:

Answer 145

Anses råda på en marknad som kännetecknas av ett stort antal säljare av likartade varor. Det är således en marknadssituation som innebär en form av nationalekonomiskt idealtillstånd.

Question 146

Motiv:

Answer 146

Den kommentar med argumentation och förklaring av allmänna principer och detaljer som följer med ett lagförslag. I EG-rättens spår har motivens roll i vissa lagstiftningsprocedurer minskat.

Question 147

Muta

Answer 147

Ett brottsligt förfarande som enligt BrB 20:2 föreligger när någon begär eller får en otillbörlig förmån som belöning för sin tjänsteutövning.

Question 148

Märkbart sätt:

Answer 148

Ett av rekvisiten i KL 2:1 som bland annat innebär att ett avtal mellan företag är förbjudet om det hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen på ett märkbart sätt. Det innebär att det konkurrensbegränsande samarbetet måste ha ekonomiska verkningar av någon betydelse.

Question 149

Naturrätt:

Answer 149

Ett sätt att legitimera vissa rättsregler eller rättsprinciper genom att hävda att de grundas på naturens ordning, d v s även människans natur. Legitimeringen innebär att de står över och har företräde framför lagar och regler som skapas av människor. Naturrätten finns i olika riktningar och kan vara både religiös och mera profan och har drag av rationella resonemang som liknar logik och matematik. Företrädare för naturrätten menar - med hjälp av olika förklaringsmodeller - att de naturrättsliga reglerna har en högre status än de lagar vi stiftar, än den sedvanerätt som utvecklas, än de allmänna rättsgrundsatser vi tillämpar etc. Notera att det finns gott om regler som skrivits som lagar eller som tillämpats av människor som helt överensstämmer med naturrättsliga principer. Notera att satsen "pacta sunt servanda" har karaktären av en naturrättslig princip som kan spåras till idén om ett samhällsfördrag: Vårt samhälle skulle inte fungera utan att vi tillämpar den!

Question 150

Naturalia negotii:

Answer 150

Sådana regler och avtalsvillkor som normalt hör samman med avtalstypen och som därför gäller mellan parterna även utan uttrycklig överenskommelse.

Question 151

Nyetableringskontroll:

Answer 151

Ett sätt att inom vissa branscher hålla nere antalet konkurrerande företag genom att t ex vägra att leverera till sådana som inte blivit godkända.

Question 152

Näringsfrihet:

Answer 152

Rätten att bedriva kommersiellt handel, fabriks- eller annan rörelse, att importera och exportera varor och reda i skepp utan andra undantag eller inskränkningar än de som särskilt stadgats i lag eller förordning. Näringsfriheten är sedan 1995 grundlagsskyddad i Regeringsformen 2:20.

Question 153

Nödvändiga nyttigheter:

Answer 153

Se essential facilities. Essential facilities: Nödvändiga nyttigheter i form av flygplatser, hamnar, betalningssystem, ledningsnät m.m. som kontrolleras av ett dominerande företag men som är en absolut förutsättning att ha tillgång till för alla utomstående företag som vill konkurrera.

Question 154

Obligationsrätt:

Answer 154

Används som ett gemensamt namn på reglerna om de civilrättsliga förpliktelsernas innehåll, förändring och upphörande. Ämnet behandlar således frågor som rör parternas inbördes rättigheter och skyldigheter men lämnar sakrättsliga frågor obesvarade.

Question 155

Offentlig rätt:

Answer 155

Används som ett gemensamt namn på statsrätt, förvaltningsrätt och de rättsområden som rör enskildas förhållande till staten. Konkurrensrätten hör till offentliga rätten.

Question 156

Offentlig upphandling:

Answer 156

Det särskilda upphandlingsförfarande som är lagreglerat i de båda LOU och som gäller när stat, kommun och andra offentliga organ ska köpa produkter, tjänster m.m. Dessa regler ska uttryckligen tillgodose att köpen sker affärsmässigt och med iakttagande av konkurrens.

Question 157

Ogiltighet:

Answer 157

Används som samlad beteckning på olika rättsverkningar. Ogiltighet leder till att en rättshandling inte kan göras gällande enligt sitt innehåll. Man skiljer normalt mellan två olika grunder eller former för ogiltighet. Dessa båda har stora skillnader i konsekvenser när det gäller möjliga sanktioner. Angriplighet är benämningen på den ena och den innebär att ogiltigheten blir verksam endast om den görs gällande av behörig part inom viss tid eller i viss ordning. Exempel på sådan ogiltighet är de materiella ogiltighetsreglerna i AvtL. Sådana avtal betraktas som avtal tills de förklaras ogiltiga och den förfördelade parten har enligt praxis och allmänna rättsgrundsatser rätt till skadestånd. Nullitet är benämningen på den andra och den innebär att en rättshandling eller myndighetsåtgärd är behäftad med ett så allvarligt fel att rättshandlingen är ogiltig utan att det behöver göras gällande. Tvärt om kan och ska ogiltigheten beaktas ex officio. En sådan rättshandling betraktas följaktligen som om den aldrig existerat och kan således heller aldrig utgöra rättsgrund för skadeståndsanspråk. Ett exempel är formella fel i köpekontraktet avseende fastighet. I moderna rättsregler är nullitet som ogiltighetsgrund inte lika kategorisk som tidigare utan uppvisar ofta drag av angriplighet. Den ogiltighet som följer enligt KL 2:6 vid brott mot KL 2:1 har närmast karaktären av angriplighet.

Question 158

Olaga diskriminering:

Answer 158

Brott mot allmän ordning som består i att anställd i allmän tjänst, näringsidkare, anordnare av allmän sammankomst diskriminerar någon på grund av personens ras, hudfärg, kön, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller sexuella läggning genom att inte ge honom samma villkor som tillämpas i förhållande till andra.

Question 159

Oligopol:

Answer 159

En marknad som domineras av ett fåtal stora företag. Oligopolmarknader har vissa typiska karaktärsdrag och leder till vissa typiska beteenden hos de aktuella företagen.

Question 160

Omreglering:

Answer 160

Här avses i allmänhet regeländringar som syftar till att på ett visst varu- eller tjänsteområde öka förutsättningarna för nya företag att etablera sig eller att öka konkurrensen mellan företagen. Sådana regeländringar kan medföra att konsumenterna erbjuds ett mera varierat utbud av varor och tjänster till lägre priser än tidigare. Omreglering eller regelreformering benämns ibland avreglering. Uttrycket är missvisande då det normalt inte är fråga om att ta bort alla regler på området, tvärt om brukar reglerna bli flera.

Question 161

Oskäliga priser:

Answer 161

Exempel på oskäliga inköps- eller försäljningspriser är att ta ut överpriser. Ett annat fall är då ett dominerande företag tillämpar priser som ligger under vad som normalt skulle behövas för att täcka kostnaderna och ge vinst. Om syftet är att slå ut konkurrenter eller försvåra för dem att komma in på marknaden kan oskäliga priser vara att betrakta som ett missbruk.

Question 162

Pacta sunt servanda:

Answer 162

Den grundläggande rättsprincipen att avtal ska hållas och vi kan, även utan uttrycklig lagstiftning, förvänta oss att en domstol ska använda avtalet som grund för den förfördelade avtalspartens rättsliga anspråk.

Question 163

Pantbrev:

Answer 163

En tidigare skriftlig (gamla) och numera elektronisk (nya) handling som visar att den lagfarne ägaren till en fastighet (eller ägaren till ett skepp) har fått (beviljad av inskrivningsmyndigheten) en inskrivning av visst belopp att användas som kreditsäkerhet. Flera pantbrev kan tas ut och gäller då i tidsordning, d v s det äldsta har bäst rätt och ger därmed kreditgivaren bästa säkerhet.

Question 164

Parallellt uppträdande:

Answer 164

En situation då ett antal företag på grund av marknadens beskaffenhet eller andra omständigheter uppträder på samma sätt, trots att företagens marknadspolicy kanske bestäms helt individuellt. Företagen beter sig alltså på marknaden som om det fanns ett avtal trots att så inte är fallet. Parallellt uppträdande kan rimligen endast förekomma under speciella marknadsförhållanden där marknadens struktur har stor betydelse och där företagens möjligheter till individuella ageranden är begränsade, t ex petroleumbranschen och finansmarknaden.

Question 165

Passiv försäljning:

Answer 165

Försäljning till kunder som inte hör till distriktet men som självmant kontaktar återförsäljaren. Villkor i så kallade ensamåterförsäljaravtal som inskränker denna rätt till passiv försäljning omfattas inte av det gruppundantag som gällde för vertikala avtal.

Question 166

Platsundersökning:

Answer 166

Är det mera strikta och korrekta juridiskt namn på gryningsräd.

Question 167

Presumtion:

Answer 167

Ett antagande om att en eller flera omständigheter, faktum, faktiska förhållande etc utgör bevis för något annat faktum eller förhållande om det inte går att framför bevis om att antagandet är felaktigt. Att en person har viss lös sak i sin besitttning har t ex presumtionsverkan som innebär att vi också gör antagandet att samma person äger den lösa saken och detta antagande gäller till dess det är bevisat att så inte är fallet.

Question 168

Prissamarbete:

Answer 168

Prisöverenskommelser mellan företag innebär att konkurrensen hämmas eftersom priset är det viktigaste konkurrensmedlet. Därför ser man också särskilt strängt på sådant samarbete. Det saknar betydelse om företagen samarbetar direkt med varandra eller om det sker indirekt, t ex via beslut av en inköpsorganisation eller av en branschförening. Såväl horisontella som vertikala prissamarbeten är förbjudna.

Question 169

Produktmarknad:

Answer 169

Produkter som köpare i mera begränsad utsträckning anser vara utbytbara med hänsyn till egenskaper, pris, kvalitet och användning tillhör samma produktmarknad. Utbytbarheten uttryckt i påverkan på efterfrågan vid måttliga prisökningar är alltså det avgörande kriteriet vid avgränsningen av produktmarknaden. Handlar det om en tjänstemarknad fungerar inte utbytbarhetsresonemanget utan hela tankesättet måste kastas om för att alls ge ett resultat. Om t ex en kommun ska upphandla en entreprenad för att bygga en skola är det meningslöst att testa kommunens efterfrågeförändring via en aldrig så låg eller hög prisökning. Kommunen kommer aldrig att välja ishallsbygge istället. Det omkastade synsättet innebär att produktmarknaden bestäms av vilka aktörer som finns och som kan tänkas vilja producera (för att välja ett ord som ligger nära produkt) skolan. Produktmarknaden kommer då att bestämmas av entreprenadens storlek uttryckt i kronor.

Question 170

Positiv rätt:

Answer 170

Nu gällande rättsregler.

Question 171

Potentiell konkurrens:

Answer 171

Den konkurrens som skulle uppstå på en marknad om möjligheten för nya företag att etablera sig utnyttjades fullt ut. Begreppet används i de sammanhang där effektiv konkurrens diskuteras och då som ett komplement till den konkurrenssituation som faktiskt föreligger på en viss marknad.

Question 172

Prejudikat:

Answer 172

Domar eller andra av myndigheter fattade beslut som kan vara av betydelse vid bedömningen av kommande avgöranden. Särskilt betydelsefullt kan de besked vara som följer av den argumentation som domstolen presenterar i sina domskäl. Prejudikatinstanser vid tillämpning av konkurrenslagen är främst Marknadsdomstolen och Högsta domstolen.

Question 173

Principen om dubbla spärrar:

Answer 173

tt uttryck som återspeglar det faktum att ett och samma fall samtidigt kan bli föremål för tillämpning av både EGs konkurrensrätt och den nationella konkurrensrätten. Denna möjlighet sägs följa av att de båda regelsystemen fyller olika syften.

Question 174

Prisavdrag:

Answer 174

Ultralång text, see dokument Actio quanti minoris är det latinskspråkiga uttrycket för den köprättsliga påföljden prisavdrag (andra termer är prisnedsättning, nedsättning eller avdrag på köpeskillingen). Prisavdrag beräknas proportionellt genom att kvoten för varans (objektets) marknadsvärde i avtalsenligt skick och dess marknadsvärdet i felaktigt skick (ersättning för värdedifferens) ska motsvara hur prisavdraget förhåller till den avtalade köpeskillingen vid en viss tidpunkt, vid köp av lös egendom avlämnandet, se köplagen 38 § och vid fastighetsköp tillträdesdagen, se jordabalken 4:19c. I konsumentköplagen 28 § är prisavdraget uttryckt på ett annat sätt men avsikten är att behålla proportionaliteten men inte strikt bestämma värdetidpunkten. Den regelns ordalydelse påminner om orden i gamla köplagens 42 §: "som svara mot felet".

Question 175

Pris efter prestation:

Answer 175

En av konkurrensrättens allmänna grundregler som innebär att en leverantörs tillämpade pris- och rabattvillkor ska vara neutrala mellan olika återförsäljare utan hänsyn taget till företagsform, organisationstillhörighet, förhållande till leverantören o s v.

Question 176

Prisdifferentiering:

Answer 176

Föreligger och är tillåtet i de fall där olika priser används och förklaras eller motiveras av sådana kostnadsskillnader som är kopplade till återförsäljarens prestationer, t ex kostnadsanpassade kvantitetsrabatter kopplade till orderstorleken.

Question 177

Prisdiskriminering:

Answer 177

Anses föreligga när en leverantör tillämpar olika priser eller rabatter i förhållande till olika köpare utan att det motiveras av affärsmässiga skillnader i kostnader.

Question 178

Prisledare:

Answer 178

Ett begrepp som ofta är aktuellt när man diskuterar frågor om parallellt uppträdande. Prisledare är ofta det starkaste företaget på marknaden och övriga företag följer efter beteendet utan att det behöver finnas någon överenskommelse om detta.

Question 179

Private enforcement:

Answer 179

Ett uttryck för lagstiftarens önskan att lagstiftningen ska bli effektiv genom att företagen kan utnyttja konkurrenslagens sanktionssystem, främst ogiltighet och skadestånd, för att vinna egna framgångar.

Question 180

Promulgation:

Answer 180

Efter att t ex Riksdagen beslutat om att en ny lag ska gälla är det regeringen som ska verkställa beslutet genom att utfärda (införa) den aktuella lagen. Lagen kommer att gälla och tillämpas först efter att den promulgerats. Promulgationslag är alltså en sådan lag som pekar ut när viss bestämd lag ska gälla och hur den lagen förhåller sig till tidigare gällande reglering eller tidigare inträffade oreglerade situationer, jfr retroaktiv lagstiftning.

Question 181

Proposition:

Answer 181

Regeringens förslag till Riksdagen.

Question 182

Proportionalitetsprincipen:

Answer 182

En allmän straffprocessuell princip som innebär att tvångsmedel i form av t ex platsundersökning endast får användas om skälen för undersökningen uppväger det intrång undersökningen innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Principen är också en allmän offentligrättslig sådan enligt vilken arten och varaktigheten av ett ingripande av ett allmänt organ ska stå i rimlig proportion till det mål man vill uppnå.

Question 183

Relevant marknad:

Answer 183

För att kunna bedöma vilken inverkan på konkurrensen som ett visst samarbete, företagsförvärv eller ett företags beteende kan ha måste man avgränsa en relevant marknad, den kan liknas vid en spelplan, på vilken situationen ska bedömas. Det främsta syftet med en sådan avgränsning är att fastställa de berörda företagens betydelse på marknaden. Den relevanta marknaden består av en produktmarknad och en geografisk marknad.

Question 184

Retroaktiv lagstiftning:

Answer 184

Sådan lag som är tillämplig på fall och situationer som i tiden inträffat innan den tidpunkt när lagen trädde i kraft. Många är negativa till retroaktivt verkande lagstiftning och argumenterar med rättssäkerhetens förutsebarhetskrav som vapen. RF innehåller också ett uttryckligt förbud mot retroaktivt verkande strafflag, se RF 2:10 1 st. Inom övriga rättsområden förekommer ibland sådan lagstiftning. När det gäller skatter och statliga avgifter finns en begränsing som följer av RF 2:10 2 st. I samband med ny eller ändrad lagstiftning lämnas i många fall tydliga och detaljerade anvisningar i form av så kallade övergångsbestämmelser via en promulgationslag. Även om det är vanligt att sådana övergångsbestämmelser ger upplysningen att lag och händelse följs åt, d v s att en handling ska bedömas enligt de regler som gällde när handlingen företogs, kan vi nog utgå från att om inget annat besked lämnas är huvudregeln just den att lag och händelse följs åt!

Question 185

Rättsdogmatik:

Answer 185

Den delen av rättsvetenskapen som behandlar det rättsliga normsystemet och hur dessa normer ska tolkas.

Question 186

Rättsfaktum:

Answer 186

Den så kallade försatsen i en rättsregel som består av rekvisit och som anger de sakförhållanden som utgör förutsättningar för att regelns rättsföljd ska tillämpas.

Question 187

Rättsföljd:

Answer 187

Den så kallade eftersatsen i en rättsregel, som preciserar de sanktioner eller verkningar av rättslig art som blir aktuella om verkligheten motsvarar det sakförhållande eller rekvisit uttryckta som rättsfaktum.

Question 188

Rättshandling

Answer 188

En av rättsordningen i princip tillåten förklaring eller handling till vilken vissa rättsliga följder normalt avses vara kopplade, t ex ett avtal.

Question 189

Rättskälla:

Answer 189

Lag, rättspraxis (prejudikat) och sedvanerätt m.m. där man kan finna tillämpliga regler att använda i ett enskilt fall. Ibland räknas också doktrinen hit, d v s de rättslärdas skrifter.

Question 190

Rättsligt monopol:

Answer 190

Föreligger när ett företag via stöd i lag fått ensamrätt till viss marknad.

Question 191

Rättsordning:

Answer 191

Alla de rättsregler som gäller i ett land.

Question 192

Rättspraxis:

Answer 192

Domstolarnas prejudikat.

Question 193

Rättsvillfarelse:

Answer 193

Misstag om en rättsregels innebörd, t ex att någon tror att en handling är tillåten fast den i själva verket är förbjuden. Rättsvillfarelse ursäktar aldrig.

Question 194

Sakfråga:

Answer 194

Frågan om de faktiska omständigheterna i ett mål.

Question 195

Sakrätt

Answer 195

Är i vid mening de regler som behandlar rättigheter som på olika sätt är kopplade till egendom. Ofta handlar det om konkurrerande anspråk från tredje man. Notera att sakrättsliga frågor faller utanför avtalsfriheten.

Question 196

Samhandel:

Answer 196

Betyder i princip det samma som gränsöverskridande handel inom EU.

Question 197

Samhandelskriteriet:

Answer 197

Används för att dra gränsen mellan nationell konkurrensrätt och EGs konkurrensrätt enligt Rom(EG)fördraget art 81 p 1 och art 82 och där de sistnämnda reglerna blir tillämpliga på konkurrensbegränsningar som kan påverka handeln mellan medlemsländerna. Har en konkurrensbegränsning bara verkningar inom Sverige är bara den svenska konkurrenslagen tillämplig.

Question 198

Sammanslutning av företag:

Answer 198

Ett begrepp som främst avser branschorganisationer.

Question 199

Samordnat förfarande:

Answer 199

Ett handlande i samförstånd mellan företag utan att ett uttryckligt avtal finns mellan företagen. Det krävs att någon form av kontakt har förekommit mellan företagen, exempelvis gemensamma möten mellan konkurrenter inför prisändringar, för att ett samordnat förfarande skall föreligga. Ett naturligt så kallat parallellt uppträdande på marknaden är inte ett samordnat förfarande men ofta är det svårt att dra gränser och kravet att det ska ha varit någon form av kontakt mellan företagen bör antagligen tolkas i vid mening, d v s ett lågt ställt krav.

Question 200

Sanktion:

Answer 200

Här används sanktion som en sammanfattande beteckning på de rättsföljder i form av tvångsmedel som är avsedda som en reaktion på ett klandervärt beteende.

Question 201

Selektiv försäljning:

Answer 201

Innebär att en leverantör tillämpar en medveten kundbegränsning och endast säljer till ett begränsat antal återförsäljare som uppfyller särskilt angivna urvalskriterier och är dessa objektivt utformade och sakligt motiverade, kvalitativ märkbarhet, är distributionsförfarande inget brott mot förbudet i KL 2:1.

Question 202

Semidispositiv regel:

Answer 202

Arbetsrättsligt begrepp som innebär att arbetsmarknadens parter via kollektivavtal kan avtala om att annat ska gälla än det som följer av annars tvingande lagstiftning.

Question 203

Skuldebrev:

Answer 203

En ensidig rättshandling i skriftlig form som innebär en utfästelse om att betala ett belopp uttryckt i pengar.

Question 204

Skyddsanbud:

Answer 204

Anbud lämnade utan annat syfte än att upprätthålla skenet av att konkurrens råder vid ett visst anbudsförfarande.

Question 205

Specialiseringsavtal:

Answer 205

En särskild typ av samarbeten som är tillåtna enligt ett gruppundantag och som innebär att företag får avtala om att dela upp produktionen av en viss vara om samarbetet avser högst 20 % av den relevanta marknaden.

Question 206

SSNIP-test:

Answer 206

Ett sätt att göra en marknadsavgränsning med hjälp av begreppen priselasticitet och utbytbarhet: Höj hypotetiskt priset för varan X med 7 % och se om det påverkar efterfrågan på varan Y. Ökar efterfrågan tillhör X och Y samma produktmarknad. SSNIP står för “small but significant non-transitory increase in price”.

Question 207

Strukturkontroll:

Answer 207

Innebär att konkurrenslagstiftningen ger befogenheter att ingripa direkt mot den konkurrensbegränsande strukturen på en marknad. Någon möjlighet att på samma sätt som enligt de amerikanska antitrustlagarna kunna bryta upp och dela stor företag finns inte varken enligt EG-rätten eller enligt den nationella rätten.

Question 208

Subsidiär talerätt:

Answer 208

Konkurrensverket får ålägga ett företag att upphöra med överträdelser av förbuden i konkurrenslagen. När verket i ett visst fall beslutar att inte meddela ett sådant åläggande uppkommer en subsidiär talerätt för företag som berörs av överträdelsen. Den innebär att de berörda företagen får väcka talan vi Marknadsdomstolen och begära att domstolen meddelar ett åläggande.

Question 209

Superdominans:

Answer 209

Sägs företag ha som har en marknadsandel på mera än 80 %.

Question 210

Svarta klausuler:

Answer 210

Avtalsvillkor som enligt gruppundantagsförordningarna är otillåtna och som innebär att avtalet faller utanför undantaget.

Question 211

Säljvägran:

Answer 211

Föreligger t ex när en leverantör vägrar träffa avtal med en återförsäljare som vill köpa leverantörens varor eller tjänster.

Question 212

Särregleringar:

Answer 212

Regler som vanligtvis begränsar rörelsefriheten inom en viss bransch och som motiveras av att de ska tillgodose allmänna intressen, t ex ordnings-, sundhets- eller säkerhetsaspekter.

Question 213

Särskilda rättigheter:

Answer 213

Enligt Transperenslagen sådana rättigheter som det allmänna genom lag eller annan författning eller något administrativt instrument beviljar ett begränsat antal företag och som inom ett geografiskt område begränsar antalet företag som har rätt att bedriva viss verksamhet till två eller flera, beviljar flera konkurrerande företag tillstånd att bedriva viss verksamhet, eller ger ett eller flera företag författningsmässiga fördelar som i betydande mån påverkar andra företags möjligheter att bedriva samma verksamhet på i allt väsentligt likvärdiga villkor.

Question 214

Talerätt

Answer 214

Rätt att som part föra talan inför domstol i viss sak. Se enskilda företags möjligheter att utnyttja den subsidiära talerätten enligt KL. Saknas talerätt är det ett rättegångshinder.

Question 215

Teleologisk lagtolkning:

Answer 215

En tolkning av lagen och dess rekvisit som tar hänsyn till de ändamål som bär upp lagen samtidigt som man kan bortse från rent formella omständigheter.

Question 216

Tillitsteorin

Answer 216

En fundamental princip inom avtalsrätten som innebär att en avtalspart blir bunden efter den tillit som hans ord och handling väckt hos motparten och inte efter vad han innerst inne avsåg med förklaringen. Ett enkelt exempel är att en part blir bunden av sitt anbud även om det innehåller en felsägning under förutsättning att motparten, den som accepterar anbudet, varken insett eller borde ha insett misstaget.

Question 217

Tredje man:

Answer 217

Den som utan att vara part i ett avtal på ett eller annat sätt berörs av det, tredje man är t ex den som är borgenär i förhållande till säljaren och således kan ha ett intresse av att viss egendom som säljaren överlåtit till köparen kan tas i anspråk för att betala skulden, vilket ju också i princip är fallet så länge egendomen inte kommit i köparens besittning.

Question 218

Trohetsrabatter:

Answer 218

Används av leverantörer som försöker binda kunder till sig genom att erbjuda speciella rabatter om kunden köper hela behovet av en vara från leverantören. Trohetsrabatter eller lojalitetsrabatter vållar inlåsningseffekter och anses som ett missbruk av dominerande ställning.

Question 219

Underprissättning:

Answer 219

En prissättning som är så låg att den inte ger kostnadstäckning. Syftet kan vara att slå ut konkurrenter men om det är fråga om missbruk av dominerande ställning att använda underprissättning anses vara en öppen fråga.

Question 220

Utestängning:

Answer 220

En situation där ett dominerande företag ställer krav på olika former av exklusivvillkor eller beter sig på ett annat sätt som binder leverantörer eller distributionskanaler och därigenom försvårar eller helt stänger ute andra företag från möjligheten att konkurrera.

Question 221

Utfästelse

Answer 221

Åtagande om rättsligt ansvar för att lämnad uppgift är korrekt. Andra ord för samma sak är garanti och den i äldre lagtext och litteratur ofta använda termen tillförsäkran. Alméngaranti är ett uttryck som ibland används för att beskriva det rättsliga ansvaret för en varas skick vid tiden för avlämnandet. Garanti används ofta för åtagande om ansvar för funktion under viss tid.

Question 222

Vertikala avtal:

Answer 222

Avtal mellan företag i skilda led, d v s företag som inte är konkurrenter.

Question 223

Vertikala konkurrensbegränsningar:

Answer 223

Kan finnas mellan företag i olika led, t ex mellan grossister och detaljister på en viss marknad. Bruttoprissättning och vissa former av exklusivavtal är exempel på vertikala konkurrensbegränsningar.

Question 224

Vertikalt cirkapris:

Answer 224

Det samma som rekommenderat återförsäljningspris och är normalt tillåtet under förutsättning att det inte är resultatet av ett avtal. Maximipris är också tillåtet. Däremot omfattar bruttoprisförbudet fallen av fast pris och minimipris:

Question 225

Viljeteorin

Answer 225

Principen som framställs som huvudregel enligt avtalslagen och som innebär att det vid tvist om innebörden i en viljeförklaring ska var den förklarandes vilja med sin förklaring som är avgörande för tolkningen av förklaringen, inte vad motparten på aldrig så goda grunder kan ha uppfattat.

Question 226

Visselblåsare:

Answer 226

Det företag som avslöjar en dold kartell och är således en viktig faktor i det så kallade leniency programme.

Question 227

Vite:

Answer 227

Beslut om exempelvis ålägganden, vissa förbud och åtaganden får enligt konkurrenslagen förenas med vite. I vissa fall får Konkurrensverket förena beslut med vite, i andra fall är bara en domstol behörig att göra det. Om ett företag inte följer ett beslut som förenats med vite, kan en domstol döma ut vitet, vilket innebär att företaget blir skyldigt att betala vitesbeloppet.

Question 228

X-ineffektivitet:

Answer 228

Hög intern kostnadsnivå i dominerande företag som således inte gör stora vinster trots att priserna är höga. Man kan anta att samma faktorer fungerar som incitament för karteller.

Question 229

Årsbonus:

Answer 229

Kan t ex innebära en form att trohetsrabatt från leverantör om kunden köper en viss mängd men som skapar inlåsningseffekter och därigenom kan vara förbjudna.

Question 230

Återgång:

Answer 230

Sammanfattande benämning på de rättsverkningar i form av returer av prestationer som följer av en ogiltighet.

Question 231

Åtgärdskontroll:

Answer 231

Innebär att lagstiftningen är inriktad på att motverka att dominerande företag missbrukar sin starka ställning på marknaden och inte att hindra att dominerande företag uppkommer.

Question 232

Äganderätt:

Answer 232

En rätt att i princip förfoga över viss egendom i alla hänseenden som inte är särskilt undantagna genom rättsregler eller avtal.

Question 233

Öppet distributionssystem:

Answer 233

Ett från konkurrensrättslig synpunkt tillåtet system där alla återförsäljare är välkomna om de uppfyller vissa objektiva och sakliga krav, t ex vad gäller utformningen av försäljningslokalen.

Question 234

Överprissättning:

Answer 234

Föreligger när dominerande företag utnyttjar situationen och begär påtagliga överpriser, vilka leder till så kallade monopolvinster. Överprissättning kan vara ett missbruk men det är svårt att ange en bestämd gräns och dessutom ligger det nära till hands att också ställa frågor om en annan form av missbruk, nämligen diskriminering.