Ortopedisk status Flashcards
1
Q
Vid extremitetsskador är det viktigt att undersöka distalstatus, vad ingår där?
A
- Motorik, sensibilitet och cirkulation
2
Q
Vad undersöks vid rörlighet?
A
- Inskränkning i rörelseomfång
- Smärta vid rörelse
3
Q
Vad söker vi vid inspektion och palpation? Och vad är viktigt att jämföra? Och hur ska vi tänka gällande kraft?
A
- Rubor, calor, dolor, tumor och functio laesa
- Palpation
- Smärta och eventuella krepitationer som vid fraktur
- Hak som vid sen- eller muskelruptur
- Palpation
- Frisk och sjuk sida
- Använd inte för lite kraft
4
Q
Vad är viktigt att tänka på vid undersökning av rörlighet (3 saker)?
A
- Utföra alla rörelser aktivt och vid behov passivt
- Utföra alla rörelser bilateralt
- Vid ruptur- eller inflammationsmisstanke även testa rörelsen mot motstånd
5
Q
Vad undersöks vid neurologi?
A
- Motorik, sensorik och reflexer
6
Q
Fotstatus
Vad gör du under inspektion (svullnad, missfärgning, sår, ärr och muskelatrofier)
?
A
- Be patienten ta av sig på underkroppen (se hur denne gör detta)
- Inspektera i stående och gående (titta både framifrån och bakifrån)
- Gå på tå och häl
- Pronation/supination i foten
- Too many toes sign
- Muskelatrofier
- Svullnad
- Ensidig svullnad tyder på ödem sekundärt till trauma
- Dubbelsidig svullnad tyder på kardiella eller lymfatiska sjukdomar
- Hälta
- Inspektera fotvalv
- Titta från medialsida och känn med fingrar
- Normala, platt- eller kavusfot?
- Be patienten sätta sig på brits
- Titta hur fötterna hålls i vila (ska vara lätt plantarflekterade och inverserade)
- Inspektera tår
- Raka, platta och i proportion till varandra, ej överlappa
- Vid hammartå står PIP-leden ofta upp dorsalt med ömmande förhårdnad. Oftast drabbas en tå (vanligt med dig 2)
- Symtom vid halux valgus
- Bred framfot, lateral deviation av stortå, ömhet, rodnad och svullnad över MTP 1-leden
- Titta under fotsulorna, kolla fotvalven igen och leta efter extra förhårdnader som kan tyda på felbelastning
7
Q
Fotstatus
Vad gör du under palpation (svullnad och ömhet)?
A
- Tibia proximalt till medial maleol, fibula proximalt ned till lateral maleol, calcaneus, talus och resterande småben i vristen, metatarsalben och fram till dess huvuden, avsluta med tår
- Ledspringan i talo-cruralleden
- Syndesmosen
- FTA-ligamentet (Fibulotalare anterior) (framför lateral maleol)
- Fotledsstukning med supinationsvåld vanligt ge skada på FTA
- Enbart svullnad och smärta talar för fotledsdistortion men om det även finns svullnad och smärta bakom lateral maleol talar det för fraktur
- FC-ligamentet (Fibulocalcaneare)
- Deltoideumligamentet (under medial maleol)
- Kan skadas vid kraftigt supinationsvåld och smärta över medialsidans deltoideumligament eller mediala maleol talar för fraktur
- Lisfrancs led - mellan tarsal- och metatarsalben
- MTP-lederna
- MTP-1-led genom att flektera stortån
- Gikt ger ilsket svullen röd led och diffus smärta
- Tibialis anteriorsenan
- Tibialis posterior senan
- Peroneussenorna
- Hälsenan (akilles)
- Notera ev substansdefekt som kan tyda på ruptur
- Plantarfascian
- Plantarfascit (hälsporre) ger palpationsömhet centralt framför hälen men kan göra ont inte i hela fascians utbredning
- Palpera djupt mellan metatarsalhuvudena plantart
- Vid Mortons neuron (kroniskt inklämd digitalnerv), skarp smärta mellan metatarsalbenen 3 och 4
- A. tibialis posterior står för huvuddelen av blodförjning (medial maleol)
- Utebliven puls kan tyda på embolus eller kärlskada
8
Q
Var finns peronealligamentet (ligamenten)?
A
Bakom lateral maleol
9
Q
Var finns tibialis posterior senfäste på foten?
A
10
Q
Var finns tibialis anteriors senfäste?
A
11
Q
Fotstatus
Rörlighet (rörelseomfång och smärta) – liggande
Vad gör du?
A
- Fotled – plantarflektera – 40 grader
- Dorsalextendera – 20 grader
- Inversion (20 grader) och eversion (10 grader)
- Supination (35 grader) och pronation (20 grader)
- Tårna – Plantar-/dorsalflexion, kolla särskilt på stortån (MTP1)
12
Q
Fotstatus
Specifika tester fot
Vad kan vi göra?
A
- Stabilitetstest i sidled (fraktur/syndesmosskada)
- Rör hälen i sidled, observera att det inte blir supination eller pronationsrörelse. Vid instabil fotledsfraktur eller syndesmosisruptur känns ett glapp i fotledsskaffen
- Draglådetest (FTA) (bild)
- Greppa tag i hälen med en hand och med den andra handen stabiliseras underbenet. Skjut sedan fram hälen i anterior riktning
- Talar tilt (FC)
- Prövar laterala ankelligament, pröva inversion på olika sätt. Positivt vid smärta eller avvikelser
- Thompsons test – hälseneruptur
- Bukläge och fötter utanför britsens kant. Kläm/komprimera vadmuskulatur ger normalt plantarflexion. Uteblir vid ruptur
- Mortons neuron
- Kompression av metatarsalhuvudena, smärta över samma områden som vid palpation liksom parastesier i tårna stärker misstanken
- Tarsaltunnelsyndrom
- Tennels test – perkutera över n. tibialis posterior (posteriort om medial maleol), positivt vid lokal smärta över palpationsområde samt vid utstrålning av parastesier, domningar och ev smärta vid nervens utbredningsområde (visar på fascian under foten)
13
Q
Knästatus
Vad gör du vid inspektion?
A
- Observera patienten när denne kommer in i rummet. Hälta? Be denne ta av sig skor, strumpor och byxor. Kompenseras för smärta eller stelhet?
- Be patienten ställa sig framför dig. Svullnad, missfärgning, sår, ärr, muskelatrofi?
- Varus eller valgus?
- Assymmetri mellan knäna i höjd? Skillnad kan indikera ruptur i quadriceps eller patellarsenan
- Be patienten vända sig och kolla bakifrån, kolla efter bakers cysta
- Be patienten lägga sig eller halvsitta på britsen.
- Ses svullnad så kontrollera begränsningar. Lokaliserad eller generaliserad till hela leden?
- En svullnad i leden visar sig ovanför och sidorna av patella och knäets konturer slätas ut. Lokaliserad svullnad ses vid ex prepatellar bursit
- Svullnad kan ses vid ledutbuktningar, vanligast är Bakers cysta
- Större svullnad utanför ledavgränsning bör fraktur eller tumör misstänkas i de stora rörbenen
14
Q
Knästatus
- Palpation (ömhet och svullnad) vad gör du?
A
- Palpera skelettdelar
- Distala femur (lättast från sidorna) (femurkondyler)
- Caput fibulae
- Patella längs med kanterna och ovanpå
- Knäledens ledspringor, lokalisera håligheterna på sidorna av patellarsenan (nederdelen av patella) som ligger ovan ledspringornas linje. Palpera ledspringorna lateralt och medialt. Börja framifrån och arbeta bakåt
- Ömhet och svullnad kan orsakas av inflammation i leden
- Kollateralligamenten (en sida i taget).
- Utgå från ledspringan tills du hittar det laterala kollaterala ligamentet (LCL) (du kan ta fram det tydligare vid behov om du varusvacklar knäet), palpera upp till den femurala infästningen och ned till fibulahuvudet
- Vid skada ses ofta ömhet över ledspringa och fibulahuvudet
- Mediala kollateralligamentet (MCL). Om du har svårt hitta det kan du valgusvackla knäet
- Vid skada ses ofta ömhet över ledspringa och femural infästning
- Utgå från ledspringan tills du hittar det laterala kollaterala ligamentet (LCL) (du kan ta fram det tydligare vid behov om du varusvacklar knäet), palpera upp till den femurala infästningen och ned till fibulahuvudet
- Tibia, proximalt till distalt
- Fibula (yttersida) proximalt till distalt
- Tuberositas tibia
- Ömhet kan tyda på morbus Schlatter eller avulsionsskada (kroppsstruktur slits av) vid trauma (bild)
- Palpera mjukdelar (hak tyder på ruptur och om ömhet föreligger)
- Patellarsenan
- Ömhet tyder på hopparknä
- Quadricepssenan
- Ömhet tyder på quadricepstendinit
- Quadricepsmuskeln
- Tractus ileotibialis
- Löparknä ger smärta här över den laterala femurkondylen
- Hamstringssenorna
- Knäveck
- Pes anserinus
- Patellarsenan
15
Q
Var sitter pes anserinus och vilka musklers fästen går dit (bakifrån och fram)?
A
16
Q
Knästatus
Vad gör du under rörlighet?
A
- Flektera knäet – 130-150 grader
- Extendera – 0 grader
- Lyft upp fötter för att se om hyperextension föreligger, -minus 10 grader är ok. Notera sidoskillnad
17
Q
Knästatus
Vad gör du under stabilitet?
A
- Kollateralligament – sidovacklingstest med sträckt knä och 20-30 graders flexion
- Valgusvackla för att testa medialt kollateralligament tillsammans med korsband. Ett tydligt stopp ska kännas. Kraft ska gå vinkelrätt mot benet
- Flektera sedan knäet 20-30 grader och vackla igen – nu testas ENDAST medialt kollateraligament. Normalt lite sidovackling men ska finnas tydligt stopp. Saknas stoppet är det troligen skadat
- Som bilden och varusvackla för att testa lateralt kollateralligament och korsband
- Flektera knäet 20-30 grader för att testa endast lateralt kollateralligament
- Korsband
- Draglåda (kräver att patienten kan flektera knäet till 90 grader, Lackmans därför att föredra vid akut skede när hydrops föreligger)
- Lachmans (främre korsband)
- Håll benet i 20-30 grader flexion. För underbenet framåt och femur bakåt om vartannat. Vid tydlig dislokation och/eller att stoppet är mjukt eller saknas
- Draglåda (främre och bakre korsband)
- Tummarna strax över ledspringan. Främre draglåda (främre korsband) – dra benet mot dig. Notera grad av dislokation med tummarna och titta framifrån och från sidan
- Bakre draglåda – tryck underbenet mot patienten (lite mer kraft ska användas jämfört med främre draglåsa)
- Menisktester (hälen ska peka mot menisk som provoceras)
- Mcmurrays (Bild)
- Medial menisk – rotera häl inåt och varusvackla knäet lite. Komprimera mellan händerna och extendera/komprimera framåt och tillbaka i knäet. Positivt vid smärta och eventuellt kännbart klick i knäet
- Lateral menisk – rotera häl utåt och valgusvackla knäet. Komprimera/extendera osv
- Applys (bukläge)
- Komprimera axialt mot knäled, rotera häl inåt för att testa medial menisk. Smärta indikerar skada
- Rotera häl utåt för att testa lateral menisk
- Kör på inåt och utåt några gånger
- Mcmurrays (Bild)
18
Q
Vad visar bilden och vad gör man?
Hur kan man göra testet mer specifikt?
A
- Kollateralligament – sidovacklingstest med sträckt knä och 20-30 graders flexion
- Valgusvackla för att testa medialt kollateralligament tillsammans med korsband. Ett tydligt stopp ska kännas. Kraft ska gå vinkelrätt mot benet
- Flektera sedan knäet 20-30 grader och vackla igen – nu testas ENDAST medialt kollateraligament. Normalt lite sidovackling men ska finnas tydligt stopp. Saknas stoppet är det troligen skadat
- Som bilden och varusvackla för att testa lateralt kollateralligament och korsband
- Flektera knäet 20-30 grader för att testa endast lateralt kollateralligament
19
Q
Vad gör man på bilden? Vilket ytterligare test kan testa samma sak?
A
- Lachmans (främre korsband)
- Håll benet i 20-30 grader flexion. För underbenet framåt och femur bakåt om vartannat. Vid tydlig dislokation och/eller att stoppet är mjukt eller saknas
- Draglåda (främre och bakre korsband)
- Tummarna strax över ledspringan. Främre draglåda (främre korsband) – dra benet mot dig. Notera grad av dislokation med tummarna och titta framifrån och från sidan
- Bakre draglåda – tryck underbenet mot patienten (lite mer kraft ska användas jämfört med främre draglåda)
20
Q
Vad gör man på bilden? Vilket ytterligare test kan testa samma sak?
A
- Applys (bukläge)
- Komprimera axialt mot knäled, rotera häl inåt för att testa medial menisk. Smärta indikerar skada
- Rotera häl utåt för att testa lateral menisk
- Kör på inåt och utåt några gånger
- Mcmurrays
- Medial menisk – rotera häl inåt och varusvackla knäet lite. Komprimera mellan händerna och extendera/komprimera framåt och tillbaka i knäet. Positivt vid smärta och eventuellt kännbart klick i knäet
- Lateral menisk – rotera häl utåt och valgusvackla knäet. Komprimera/extendera osv
21
Q
Knästatus
Vilka specifika tester kan vi göra (bortse från kollateralligament, menisker och korsband)?
A
- Clevelands test (misstanke om inflammation i femur-patellära leden)
- Diagnostiskt vid smärta i leden mellan knäskålen och lårbenet. Tidigare kallades diagnosen ofta Chondromalacia patellae
- Håll patella nedpressat distalt. Be patienten spänna quadricepsmuskeln så benet lyftes. Positivt vid påtaglig smärta (samma position som på bilden typ)
- Apprehension-test (misstanke om patellarluxation) - bild
- Flektera knäet 20 grader och tryck patella lateralt. Positivt vid smärta, obehag och avvärjning
22
Q
Knästatus
- Ingen patologi trots smärta, vad göra?
A
- Höftundersökning eftersom höftsmärta kan lokaliseras till knäled, framför allt hos barn
23
Q
Höftstatus
Vad gör du under inspektion?
A
- Be patienten ta av sig alla kläder – inskränkningar i rörelsemönster, svullnad, missfärgning, atrofi, ärr
- Se hur patienten står, notera spina iliaca-utskotten så de är i samma plan – lutning av bäcken kan ses vid olika benlängd
- Be patienten gå fram och tillbaka i rummet, fråga om denne använder sig av gånghjälpmedel. Notera om pat. lutar åt ena sidan för att avlasta smärtande höft (Duschenes tecken)
- Be patienten stå på ett ben, om höften faller ner på sidan mot det lyfta benet, be patienten då stabilisera höften. Går inte detta tyder det på svag gluteus medius och Trendelburgs tecken positivt. Tyder på långvarigt höftproblem och ses vid artros
- Be patienten lägga sig ner
- Kolla så ben är raka och lika långa
- Ett förkortat och utåtroterat ben talar för höftledsfratkur
- Ett förkortat och inåtroterat ben talar för bakre höftprotesluxation (vanligaste sättet för proteser att luxera)
- Kolla så ben är raka och lika långa
24
Q
Höftstatus
Vad gör du under palpation (svullnad och ömhet)?
A
- Bäckenring
- Börja undersöka om höftbenskammarna är stabila, tryck framifrån och från sidan
- Hitta spina iliaca-utskotten och palpera upp längs med höftledskammen
- Palpera trochantor major och att de är symmetriska i höjd
- Känn över femur från sidan och ner och rakt ifrån och ner, smärta eller hak som kan tyda på fraktur
- Höftleden palperas i ljumsken. Börja med att palpera a. femoralis. Använd sedan två cm ovanför trochantor majors överkant och gå sedan till två cm innan a. femoralis. Palpera leden
- Palpera musklerna kring höften och efterfråga smärta
- Qaudriceps, utsida, baksida och till gluteerna. Avsluta med adduktorerna och senfästen
- SIAS (Spina Iliaca Anterior Superior – ursprung för sartorius och tensor fascia latae)
- SIAI (Spina Iliaca Anterior Inferior – ursprung för rectus femoris)
- Adduktorursprunget – os pubis
- Tuber Ischiadicum (ursprung hamstringsmuskulaturen)
- Qaudriceps, utsida, baksida och till gluteerna. Avsluta med adduktorerna och senfästen
- Flektera 90 grader i höft och knäled, abducera något och tryck axialt in mot bäcken. Detta ska provocera smärta vid artros, artrit, os pubis fraktur och foglossning
- Lägg sedan bägge ben lätt böjda i höft och knäled. Lägg upp ena foten på andra knät och tryck försiktigt nedåt (Patricks test). Smärta i höften här anses för tidigt tecken på artros i höftled
25
Q
Höftstatus
Vad gör du under rörlighet (rörelseomfång och smärta)?
A
- Vid misstänkt höftfraktur stor försiktighet här pga smärta
- Liggandes på rygg flektera benet utan att lyfta rygg osv – normalt 120 grader
- Inskränkning här kan ses vid artros och artrit
- Benet i 90 grader och rör passivt ut foten och knäet inåt (inåtrotation) – 35 grader
- Samma som ovan fast utåtrotation – 45 grader
- Inflammation/artros
- Lägg ner benet och se så att benet kan extenderas fullt
- Abduktion av ben – 40 grader
- Adduktion genom att korsa andra benet – 20 grader
26
Q
Höftstatus
Specifika tester?
A
- Benlängdsskillnad – mät med måtband från spina iliaca superior anterior till medial maleol. Vid skillnad gör följande tester för att undersöka om tibia eller femur är kortast
- Ben i 90 grader och underben i 90 grader. Vid kort femur sticker andra benet upp
- Vänd till mage, be patienten flektera knäleder och observera höjd på hälarna
- Trendelburgs tecken
- Thomas test – liggandes. Flektera i höft och knä om ditt andra liggande knä lyfter är det positivt – höftflexorer tighta
- Obers test – liggandes på sida. Lyft det övre benet och släpp. Om det stannar kvar i luften – inflammerat eller tight tensor fasciae latae
27
Q
Höftstatus
- Hittas ingen patologi trots smärta ska vad göras?
A
- Palpation av femoralispulsar och brockport för att utesluta anaerysm, ljumsk- och femoralisbrock
28
Q
Rygg- och nackstatus
Vad gör du under inspektion?
A
- Be patienten ta av sig kläderna, hur går detta?
- Titta efter svullnad, missfärgning, ärr och muskelatrofier
- Snedställning nacke? Ryggrad rak? Scolios? Snedställt bäcken
- Normal kyfos och lordos?
- Be patienten böja sig framåt (kolla från sida och bakifrån), kolla efter scolios och spondyloistes. Funktionell scolios rätas ut
29
Q
Rygg- och nackstatus
Vad gör du under palpation (svullnad och ömhet)?
A
- Palpera spinalutskott från nacke till coccyx
- Dra sedan med finger från ländryggs spinalutskott till sakrum, leta efter hack som kan tyda på spondyloystes
- Palpera SI-lederna (som små håll i svanken (Joe))
- Perkutera spinalutskott från nacke och neråt (smärta vid fraktur/tumör/infekton)
- Palpera muskulatur i nacke/rygg även paravertebralmuskulatur, efterfråga ömhet, en sida i taget, även glutealmuskultatur
30
Q
Rygg- och nackstatus
Vad gör du under rörlighet?
A
- Nacke
- Flektera (80 grader)
- Extendera (45 grader)
- Sidodeviation (45 grader)
- Sidorotation (80 grader)
- Bröstrygg, ländrygg och höft
- Böj framåt (90 grader, ca 10 cm från att nå golvet med fingrar
- Hyperextention, (30 grader), diskbrock ger ofta smärta här
- Håll på patientens axlar bakifrån, sidoböjning (30 grader), notera hur långt ner fingrarna går
- Rotation i höft som sker i bröstrygg (40 grader) (håll händerna på crista - fixera bäckenet)
31
Q
Rygg- och nackstatus
Var i ryggen är diskbrock vanligast? Vilka tecken ses på detta?
A
- Diskbrock som ger nervrotspåverkan är vanligast i ländrygg
- Syns som nedsatt muskelstyrka, känsel, parastesier eller minskade reflexer
32
Q
Rygg- och nackstatus
Vad gör du under neurologi i nacke - C5-Th1 – sittandes?
A
- Muskler
- Abducera armarna – deltoideus – C5
- Flexion av armbåge – biceps – C5-C6
- Extension av armbåge – triceps – C7-C8
- Klämma händerna mot dina – C8
- Fingerflex och -abduktion (C8-T1)
- Ytlig sensitivtet
- Främre deltoideus – C5
- Radialt över överarm och underarm till digi 1 – C6
- Dig 3 – C7
- Ulnart över handen till dig 5 – C8
- Ulnart över underarm – Th1
- Reflexer
- Biceps – C5, C6
- Brachioradialis – C6
- Triceps – C7
33
Q
Rygg- och nackstatus
Vad gör du under neurologi i ländrygg – L4, L5, S1 – liggande?
A
- Motorik
- Lyft ett ben i taget, håll emot. Quadriceps/ resa sig från huk – L4
- Dorsalextension stortå/stå på häl – L5
- Stå på tå (plantarflex) – S1
- Sensibilitet (testa cirkulärt)
- Quadriceps, framsida underben till baksida medial maleol – L4
- Lateralt på benet, fotryggen till stortån (L 5)
- Benets baksida, laterala fotranden (S 1)
- Reflexer
- Patellar – L4
- Lyft upp ben och håll i fot, akilles – S1
- Babinski – övre motorneuronskada
- Lasegues test
- Lyft benet rakt, om det strålar nedom knä – troligt diskbrock men om det strålar över 70-90 graders flexion sannolikt sträckning bakre lårmuskel
- Korsad Lasegues – strålning i motsatt ben specifikt för diskbrock
34
Q
Rygg- och nackstatus
Vilka specifika tester kan bli aktuella?
A
- Misstanke om cauda equina syndrom eller misstanke på medulla-påverkan
- Anal tonus, reflex och sensibilitet perianalt
- Spurlings test – Foraminell kompression (huvudet på sne och kompression ovanifrån)
- Vid smärta tyder det på cervikal rotkompression
35
Q
Rygg- och nackstatus
Om inget hittas, vad ska uteslutas?
A
- Njursten och aortaanaerysm uteslutas
39
Q
Skulderstatus
Vilka specifika tester kan vi göra?
A
- Inpinchment test (Hawkins-Kennedys)
- Tryck framåt med hand och vi håller emot, positivt test om smärta subakromialt (inklämt) – supraspinatus, teres minor och infraspinatus
- AC-ledstest (Cross-body)
- Håll handen på frisk axel, positivt vid smärta i sjuk axel. Vi kan provocera ytterligare vid fortsatt vridning bakåt på handen
- Testar akromioklavkulära leden (ex artros)
- Apprehension test (humeroskapulär instabilitet)
- Positivt om patienten känner rädsla för att något ska gå ur led
- Jobe’s/empty can test – görs efter apprehension, supraspinatussena eventuellt skada eller tendinos
- Lift off sign – subscapularis
- Försöker aktivt lyfta handen ut från ryggen, eventuellt mot motstånd.
- Champagne toast sign
- Lägg tryck som på bilden, om smärta/svaghet indikerar det skada på supraspinatus
- Utårrotation – infraspinatus, teres minor (svaghet vid denna rörelse)
- Isometrisk abduktion – deltoideus, supraspinatus
40
Q
Skulderstatus
Vad testas på bilden?
A
- AC-ledstest (Cross-body)
- Håll handen på frisk axel, positivt vid smärta i sjuk axel. Vi kan provocera ytterligare vid fortsatt vridning bakåt på handen
- Testar akromioklavkulära leden (ex artros)
41
Q
Skulderstatus
Vad testas på bilden?
A
- Apprehension test (humeroskapulär instabilitet)
- Positivt om patienten känner rädsla för att något ska gå ur led
42
Q
Skulderstatus
Vad testas på bilden?
A
- Jobe’s/empty can test – görs efter apprehension, supraspinatussena eventuellt skada eller tendinos
43
Q
Skulderstatus
Vad testas på bilden?
A
- Lift off sign – subscapularis
- Försöker aktivt lyfta handen ut från ryggen, eventuellt mot motstånd.
44
Q
Skulderstatus
Vad testas på bilden?
A
- Champagne toast sign
- Lägg tryck som på bilden, om smärta/svaghet indikerar det skada på supraspinatus
46
Q
Skulderstatus
Vad testas på bilden?
A
- Isometrisk abduktion – deltoideus, supraspinatus
51
Q
Armbågsstatus
Vilka specifika tester kan du göra?
A
- Lateral epikondylit (tennisarmbåge)
- Extensionstest – be patienten extendera mot motstånd. Positivt om smärta över lateral epikondyl (bild)
- Supinationstest
- Håll i hand och be patienten supinera, positivt om smärta som ovan
- Medial epikonylit (golfarmbåge)
- Flexionstest
- Positivt vid smärta över medial epikondyl
- Pronationstest
- Be patienten pronera, positivt vid smärta som ovan
- Flexionstest
- Ulnarisentrapment (kan klämmas på två ställen (cubitaltunnel högt och Guyons kanal lågt) och bägge tester krävs på bägge ställen). Positivt om parastesier, domningar och ev smärta i nervens utbredningsområde
- Tennels test
- Perkutera över tunneln/kanal
- Failens test
- Flektera armbåge/axel 30-60 sekunder (handled ska vara extenderad så att Guyons kanal inte komprimeras)
- Vid lågt flektera handleden 30-60 sek (positivt vid ulnarispåverkan palmart)
- Tennels test
- Radialtunnelsyndrom (Froses arkad)
- Tennels test
- Hitta arkaden genom att utgå från lateral epikondyl och mitten av armbågsvecket. Dessa utgör två av triangelns hörn. Fyra tvärfingrar framför lateralepikondyl ligger arkaden där grop bildas mellan muskelbukar. Positivt vid lokal smärta, parastesier, domningar och eventuell smärta i radialis utbredningsområde
- Tennels test
52
Q
Armbågsstatus
Vad testas på bilden?
Vilket test kan man också göra?
A
- Lateral epikondylit (tennisarmbåge)
- Supinationstest
- Håll i hand och be patienten supinera, positivt om smärta som ovan
- Supinationstest
Man kan också göra
- Extensionstest – be patienten extendera mot motstånd. Positivt om smärta över lateral epikondyl
53
Q
Armbågsstatus
Vad testas på bilden?
Vilket test kan man också göra?
A
- Medial epikonylit (golfarmbåge)
- Flexionstest
- Positivt vid smärta över medial epikondyl
- Flexionstest
Man kan också göra
- Pronationstest
- Be patienten pronera, positivt vid smärta som ovan
54
Q
Var sitter cubitaltunneln?
A
55
Q
Hur kan du testa för ulnarisentrapment?
A
- Ulnarisentrapment (kan klämmas på två ställen (cubitaltunnel högt och Guyons kanal lågt) och bägge tester krävs på bägge ställen). Positivt om parastesier, domningar och ev smärta i nervens utbredningsområde
- Tennels test
- Perkutera över tunneln/kanal
- Failens test
- Flektera armbåge/axel 30-60 sekunder (handled ska vara extenderad så att Guyons kanal inte komprimeras)
- Vid lågt flektera handleden 30-60 sek (positivt vid ulnarispåverkan palmart)
- Tennels test
56
Q
Var sitter Guyons kanal?
A
57
Q
Hur kan du testa för radialtunnelsyndrom?
A
- Radialtunnelsyndrom (Froses arkad)
- Tennels test
- Hitta arkaden genom att utgå från lateral epikondyl och mitten av armbågsvecket. Dessa utgör två av triangelns hörn. Fyra tvärfingrar framför lateralepikondyl ligger arkaden där grop bildas mellan muskelbukar. Positivt vid lokal smärta, parastesier, domningar och eventuell smärta i radialis utbredningsområde
- Tennels test
60
Q
Hand- och handledsstatus
Vad gör du under palpation?
A
- Dina handryggar mot patientens, skillnad i temperatur?
- Palpera skelettet radius/ulna ner mot respektive styloider
- Karpalbenen i handloven
- Scaphoideum distalt om radius (scaphoideumtuberkeln, bild)
- Känn på den palmart när vi devierar handleden in och ut, då framträder den
- Tryck tummen mot radius (smärt positivt test)
- Smärta hos äldre mer troligt artros
- Palpera i fossa tabatsier (snusboxen) (be patienten abducera tummen)
- Listers tuberkel (slutet av inre sena från snusboxen leder till denna topp på radius)
- Pisiforme palmart mot ulnasidan
- Scaphoideum distalt om radius (scaphoideumtuberkeln, bild)
- Metakarpalbenen
- Boxarfraktur, går genom distala delen av femte metakarpalen
- Fingerbenen
- Leder
- Handledsflexorer (FCR (stora senan jämte palmaris longus) , FCU (ulnart lateralt nästan på underarm, senskidor, leder (MCP, PIP, DIP)
- MCP-leder (flektera handen så känns de lättare), använd bägge tummar vid palpation
- CMC 1-led (känns lättare om man böjer leden)
- Handledsflexorer (FCR (stora senan jämte palmaris longus) , FCU (ulnart lateralt nästan på underarm, senskidor, leder (MCP, PIP, DIP)
-
Distalstatus
- Radialis/ulnar-pulsar – Allens test
- Turgor i fingerpulpa (välfylld och spänstig)
- Kapillär återfyllnad i naglar och fingerpulpor (avtrycken)
61
Q
Vad heter de små benen i handloven?
A
Some lovers try positions that they cant handle
63
Q
Hand- och handledsstatus
Vad gör du under neurologi av radius, ulna och medianus?
A
- Radialis
- Extendera i MCP-leder och handled (mot motstånd, håll dina händer över)
- Känsel radialt på handryggen
- Medianus
- Flektera i fingrar och handled (motstånd)
- Opponera med tummen
- Känsel palmart dig 1-3 och halva 4
- Ulnaris
- Abducera och adducera fingrar (motstånd)
- Ulnardeviera handleden (motstånd)
- Känsel resterande halva dig 4 och dig 5 både palmart och dorsalt
64
Q
Hand- och handledsstatus
Vad gör du under motoriska test och övriga sensoriska test?
A
- Övriga motoriska test
- Flexor digitorium profundus (FDP)
- Testa om patienten kan dra med sina fingrar på dina fingrar, finns styrka så finns kraft här
- Flexor digitorium superficialis (FDS) (bilden)
- Flexor pollicis longus (FPL)
- Handledsflexorer: Flexor carpi- radialis och ulnaris (FCR och FCU)
- Extensor pollicis longus (EPL) (vanligt sek till odislocerad distal radius fraktur)
- Extensor digitorium communis – fingersträckning, varje finger separat
- Handledsextension – dropphand (radialisnervskada)
- Opposition av tummen (Opposition av tumme -Abduktor pollicis brevis, APB)
- Motoriskt test av n medianus
- Fingerspretning alt. selektiv abduktion av pekfingret (1:a dorsala interossen)
- Motoriskt test för låg ulnarisskada
- Flexor digitorium profundus dig V nedsatt
- Flexor digitorium profundus (FDP)
- Övriga sensoriska test (Digitalnerver (oftast två per finger))
- Skada på nervstam, interdigitalnerv eller digitalnerv? (se bild)
- Diskrimination av vasst/trubbigt distalt?
- 2-PD med gem - <5mm är normalt, >10mm talar för nervskada
- Sudomotorreflex – utebliven svettfunktion/torr hud vid nervskada
65
Q
Hand- och handledsstatus
Vilka specifika tester kan vi göra?
A
- Misstanke om Dequervans tendovaginit gör finkelsteins test – göm tummen bakom fingrar och ulnardeviera handled, provocera vid behov ytterligare – positivt vid smärta radialt över handled
- Karpaltunnelsyndrom
- Tennels test – perkutera palmart över handleden (medianus) – positivt vid smärta på området eller utstrålning mot medianusnervens innervering liksom parastesier
- Phalens test – palmarflektera hand och handled 30-60 sek – positivt om som ovan
- Kärlskada
- Allens test – stäng av ulnaris och radialis och be patienten pumpa ut blod, släpp fingret över ena kärlet och gör om
- Senruptur
- Test av senfunktion – lägg hand över ben med palmarsida mot benet, stabilisera allt utom DIP-led och gör på alla utom tumme
- Stabilisera alla fingrar utom ett och be de flektera för att undersöka superfiscialissena
- Tummen – stabilisera metakarpalbenen och flektera sedan tumme
- Vänd sedan på handen för extensorer och be flektera samtliga fingrar för att testa extensor digitorium
- Stabilisera sedan handen inåt mot handleden som att du lagt ett mynt i deras hand – PIP och DIP-led testas från intrinsicmuskulatur i handen
- Tummens extensionssena från extensor policis longus testas genom att handflatan sätts mot bordet och tummen extenderas – då framträder sena tydligt
66
Q
Beskriv vilka leder vi har i handen (förkortningar räcker)
Nämn även de små benen i handloven
A
67
Q
Hur gör du Finkelsteins test?
A
- Misstanke om Dequervans tendovaginit gör finkelsteins test – göm tummen bakom fingrar och ulnardeviera handled, provocera vid behov ytterligare – positivt vid smärta radialt över handled
69
Q
Var sitter talocrural-leden?
A
70
Q
Var sitter FC-ligamentet?
A
71
Q
Var finns Lisfrancs led?
A
86
Q
Mellan vilka leder ligger Lisfrancs led?
A
Tarsometatarsalleden (mellan kuboideum, kuneiforme 1-3 och metatarsalben
