Övningskort Flashcards

1
Q

STYVHET OCH VIKT

När är styvhet viktigt? När är vikt viktigt?

A

Styvhet:

  • När produkten skall bära last
  • Bära egenlast -

Överföra kraft

Vikt: Lätt: -Produkter som rör på sig

-Produkter som transporteras

Tung: -Produkter som skall överföra kraft som inte skall flytta på sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

KERAMER

Vad är det?

Exempel?

Egenskaper?

A
  • Förening mellan metall och ickemetall (Glas är en amorf keram)
  • tegel, betong, porslin
  • Styv
  • Hårda
  • Hög smälttemp. -> kan ej gjutas eller svetsas
  • Spröda
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

PLASTER

Grupper?

Typiska egenskaper?

A

Termoplaster:

  • Låg styvhet låg anv. temperatur, låg dens. ofta lågt pris, kan återvinnas. Härdplaster:
  • Styvare än termoplaster -Spröda -Kan ej återvinnas Gummi: -Stor elastist deformation ,—> ca 800% -Kan inte återvinnas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

KRISTALLOGRAFI

Vad är en enhetscell?

Vilka kända enhetsceller finns?

A
  • Ett sätt att beskriva den minsta representativa delen av en kristall
  • FCC (Face Centered Cubic)
  • BCC (Body Centered Cubic)
  • HCP (Hexagonal Close Packed)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka delar finns det på en extruder?

A

Tratt, kylelement, värmeelement, skruv, matris(form)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Polymerisationsgrad

Vad är det?

Hur räknar man på det?

A

Molekylstorleken bestäms av vikt, antal och polymerisationsgrad Dn(Polymerisationsgrad)=Genomsnittlig vikt/Genomsnittligt antal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

METALLER

Nämn 6 st.

Vad är typiska egenskaper för metaller?

A

Stål, Al, Mg, Ti, Cu, Ni

Typiska egenskaper: Styva, Sega, Hårda, Hög sträckgräns, Termiska & elektriska ledare, Medelhög smälttemp —> kan gjutas och svetsas, Kan bearbetas & formas ,Korroderar, Kan återvinnas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nu kommer en svår jävel

KKK:

Konformation?

Konfiguration?

Konstitution?

(Digitala Kyrkor i USA)

A

Konformation är hur en molekyl ser ut, vilken form den har momentant. Det beror på hur atomerna i molekylen kan röra sig i förhållande till varandra.

Konfiguration är hur molekylen är uppbyggd, alltså hur atomerna är ordnade.

Konstitution är hur monomererna är fästa på kedjan och hur kedjan är förgrenad. Homopolymer består av en konfiguration, Sampolymerer består av flera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Härdningsmekanismer

Vilka metoder finns?

Varför görs det?

Nackdelar med härdning?

A
  • Lösningshärdning, korngränshärdning,urskiljningshärdning och deformationshärdning.
  • Metaller är relativt mjuka i rent tillstånd, härdning ökar hårdheten.
  • Kan kombinera olika härdningsmekanismer.
  • Duktiliteten (brottförlängningen) minskar oftast med härdning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

ATOMBINDNINGAR

Vilka finns?

Vilka material har vilken/vilka sort(er)?

Egenskaper?

A

METALLBINDNINGAR (Stark) Bra elektrisk ledningsförmåga Bra termiska ledningsförmåga

KOVALENTA BINDNINGAR (Stark) Fås när atomer delar bindningar Polymerer & keramer

JONBINDNINGAR (Stark) Keramer

VAN DER WAAL, VÄTE, POLÄRA (Svag) Polymerer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

STRUKTURER

Vad beskriver strukturer?

Storlekar?

Vilket material har vilken?

A

Strukturer beskriver materialets uppbyggnad

  1. Atomstruktur (atomnivå) Hur atomer sitter ihop, t ex H2O
  2. Kristallnivå (molekylstruktur) Hur atomerna är ordnade
    - Regelbundet ordnade atomer = KRISTALLINT
    - Oregelbundet ordnade atomer = AMORFT
  3. Mikrostruktur -Hur kristallerna är ordnade -Kan ändras mha värme/processer -Styrs för mekaniska egenskaper
  4. Komponentstruktur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

FORMPRESSNING Vilka delar ingår i en formpress? Hur ser cykeln ut? (7 steg) Vilka faktorer spelar framförallt in på cykeltiden?

A

DELARNA Tratt, kylelement, värmeelement, skruv, injektionsmunstycket, hålrum (formen), utmatningsstift, fixerad platta

CYKELN :

  1. Formkammaren stängs —> utmatningsstiftet trycker in hela vägen
  2. Injektionsmunstycket förs framåt mot den fixerade plattan
  3. Formen fylls på med flytande blandning
  4. Trycket hålls kvar på en hög nivå
  5. Injektionsmunstycket förs tillbaka
  6. Formen återhämtar sig från plastisk deformation
  7. Formkammaren öppnas —> utmatningsstiftet dras tillbaka hela vägen ut

FAKTORER SOM SEPLAR IN PÅ CYKELTIDEN Den pålagda kylningsmekanismen och framför allt tjockleken på detaljen. Man kan säga att kylningstiden ökar kvadratiskt med tjockleken på detaljen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Lösningshärdning

Vad gör man och varför?

A

Lösningshärdning: Löser in atomer i kristallen vilket försvårar dislokationsrörelse. Effekt beror på storleksskillnad mellan atomer och mängd inlösta atomer. Fungerar vid hög temp.

Process: Blandar metallerna i smälta.

Billig!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Användningstemperaturområden för polymertyperna

A

Amorfa termoplaster:

Tanv

Delkristallina termoplaster:

Tg>Tanv>Tm

Gummin:

Tanv>Tg

Härdplast:

Tanv>Tg

och

Tanv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Konstruktionsstål:

Struktur, kolhalt?

Egenskaper?

Härdningsmekanismer?

Användning?

A

Struktur, kolhalt: alfa-fas med perlitkorn, 0,1-0,3%C.

Egenskaper: Hög E-modul, segt, lättbearbetat.

Härdningsmekanismer:lösningshärdning, def.härdning (låg kolhalt->ingen martensithärdning).

Användning: broar, bilar…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

HÅRDHET

Hur mäts hårdhet?

A

-Genom att trycka in en provkropp i materialet och läsa av den plastiska deformationen som skett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

STÖRNINGAR I KRISTALLER

Vilka störningar finns?

Vad innebär dessa störningar?

Vad behövs för plastisk deformation?

A

Vakanser: Tomma platser i atomstrukturen

Inlösta: Substitutionellt inlöstsa atomer av ungefär samma storlek

Korngränser: Gräns mellan kristaller med olika riktningar

Dislokationer: Extra halvt atomplan i kristallen

-Många dislokationer

19
Q

Korngränshärdning

Anledning?

Känslig mot?

Process?

A

Korngränser stoppar dislokationsrörelse.

Små korn= >många korngränser=> hårdare material

Sträckgränsen proportionell mot 1/sqrt(D); D = kornstorlek

Hög temp => korntillväxt => härdning försvinner

Process: Kallbearbetning och rekristalliserande glödgning.

20
Q

BROTTSEGHET

Vad är brottseghet?

A

-Motstånd av tillväxt av en spricka (material med hög brottseghet är inte känsliga för sprickor)

21
Q

Typiskt Viskositet/Deformationshastighetsdiagram

A
22
Q

Konstuktionsstål:

Struktur,kolhalt?

Egenskaper?

Härdningsmekanismer?

Användning?

A

Struktur: alfa-fas med perlitkorn, 0,1-0,3%C.

Egenskaper: Hög E-modul, segt, lättbearbetat. Härdningsmekanismer:lösningshärdning, def.härdning (låg kolhalt->ingen martensithärdning).

Användning: broar, bilar…

23
Q

Utskiljningshärdning

Vad händer?

Känslig mot?

Viktigt för vilka material?

Process?

A

Utskiljningar av annan fas stoppar dislokationsrörelse.

  • Utskiljningarna skall vara lagom stora.
  • Kan vara känsliga mot uppvärmning
  • Viktigt för Al,Mg,Ti

Process: Tillsätter legeringsämne i smälta, värmebehandlar.

24
Q

UTMATTNING

Vilka faktorer spelar in för utmattning?

Vilka två utmattningsfall finns det och hur ser de ut?

A

FAKTORER Omgivning, temperatur, belastnings (storlek och frekvens) HÖGCYKELUTMATTNING Stort antal belastningar (1000-1000000) Belastningen ligger under plasticeringsgränsen

LÅGCYKELUTMATTNING Mindre antal belastningar (1-1000) Belastningen deformerar detaljen plastiskt i varje cykel

25
Q

Deformationshärdning

Vad händer?

Process?

Känslig mot?

Fördelar?

A

Materialet deformeras plastiskt=> antal dislokationer ökar och hindrar p.s.s. varandras rörelse => hårdare material.

Process: Valsning, pressning, smide

Känslig mot: - värme vid användning

Fördelar: Billig, fås “på köpet” då materialet ändå skall bearbetas.

26
Q

TREFASREAKTIONER

Vilka trefasreaktioner finns?

Vad är skillnaden mellan dem?

A
  • Eutektisk och eutektoidisk reaktion
  • Eutektisk går från en flytande fas till två fasta faser, en eutektoidisk går från en fast fas till två fasta faser
27
Q

Maskinstål:

Struktur, kolhalt?

Egenskaper?

Härdningsmekanismer?

Användning?

A

Struktur, kolhalt: ca 50% alfa-fas, ca 50% perlit, 0,4-0,6%C.

Egenskaper: högre hårdhet och sträckgräns.

Härdningsmekanismer: martensithärdning, utskiljninghärdning.

Användning: maskindelar, handverktyg.

28
Q

Verktygstål:

Struktur, kolhalt?

Egenskaper?

Härdningsmekanismer?

Användning?

A

Struktur, kolhalt: Cementit och perlit, ca 1%C.

Egenskaper: hög hårdhet, öka härdbarhet.

Härdningsmekanismer: Utskiljningshärdning(legeras).

Användning: skärverktyg, pressverktyg, borr.

29
Q

Rostfritt stål:

Kolhalt?

Legeringsämne?

A

Kolhalt: ca 1,2%C.

Legeringämne: krom(Cr)

30
Q

NU KOMMER EN SVÅR EN

Typiskt Volym/Temperatur och Densitet/Temperaturdiagram för amorfa och delkristallina termoplaster

A
31
Q

BROTTSEGHET

Vad är brottseghet?

A

-Motstånd av tillväxt av en spricka

32
Q

Mjukglödgning

Hur gör man?

Vad händer?

A

Värmer materialet till temp under 723 grader C => diffusionen ökar

Stålet vill minska sin ytenergi i korngränser => mjukare material, lägre sträckgräns

33
Q

Martensithärdning

Hur gör man?

Vad händer? (3 steg)

A
  1. Värm upp till gamma-fas(austenitisering), allt C upplöst
  2. Snabbkylning=> ingen kärnbildning eller diffusion(alfa-fas kan ej bildas.) - Martensit bildas, rymdcentrerad hexagonal struktur.
  3. Anlöpning= värmning till 300-650 grader. Diffusion=> alfa+cementit, Cementiten urskiljs som mycket små partiklar.
34
Q

Normalisering

Vad gör man?

A

Relativt långsam avsvalning från gammafas.

Görs för att få en mer perlitisk struktur

35
Q

Omvandlingstemperaturer i polymerer

Vilka finns?

Vad innebär de?

A

Tg - Glasomvandlingstemperatur:

Temperatur där de amorfa delarna i en polymer går från oordnad solid till oordnad vätska

Tm - Kristallin Smältpunkt:

Där de kristallina delarna i en polymer går från ordnad fast fas till oordnad vätska

36
Q
A
37
Q

Omslagstemperatur (Metaller)

A

Tempretauren där metaller övergår från segt till sprött beteende

38
Q
A
39
Q

Förslitningar

Skillnad (2st)

A

Adhesiv förslitning.

Materialen “svetsas” ihop och material bryts loss

Abrassiv förslitning.

Typ sandpapper, den hårda ytan( eller hårda partiklar) river lös material.

40
Q

Duktilitet

A

Ett materials förmåga att motstå sprickbildning

41
Q

Brottseghet

A

Materialegenskap som talar om engergiåtgången för sprickpropagering(spricktillväxt)

42
Q

När sätter man E-modul respektive Brottgräns som målfunktion?

A

E-Modul - När det inte är okej med plastiskt deformering

Brottgräns - När det är okej med plastisk deformering

43
Q

Varför legerar vi stål med andra ämnen än kol?

A

För att lösningshärda lågkolhaltiga stål, för att öka härdbarheten, för att bilda stabila karbider i verktygsstål och med Cr för att få rostfritt stål.