Övriga? Flashcards
(14 cards)
Vilket vätskebehov har en vuxen person per dygn?
Ca 30 ml/kg kroppsvikt. En vuxen person behöver ungefär 2–2,5 liter vätska/dygn, beroende på ålder, vikt och tillstånd (t.ex. feber ökar behovet).
Vilket dygnsbehov har en vuxen person vad gäller natrium och kalium?
Natrium: 80–120 mmol/dygn, Kalium: 40–80 mmol/dygn.
Vad innebär parenteral nutrition?
Näring ges direkt i blodet, används när enteral (via mag-tarmkanalen) inte är möjlig.
Vilket dygnsbehov av kalorier har en vuxen person?
25–30 kcal/kg/dygn.
Vad innebär NEWS2?
Ett bedömningssystem som används för att tidigt upptäcka försämrat tillstånd genom att mäta vitalparametrar (andning, puls, blodtryck, temp, medvetande, syresättning).
Vilka yrkeskategorier kan vara aktuella vid vård av patient med medicinska och geriatriska sjukdomar?
Sjuksköterska: Läkemedel, omvårdnad, övervakning. Läkare: Ställer diagnos, ordinerar behandling. Fysioterapeut: Rehabilitering, andningsövningar, rörlighet. Arbetsterapeut: Hjälpmedel, ADL-bedömning. Dietist: Näringsbedömning och kostråd. Kurator/psykolog: Psykosocialt stöd. Undersköterska: Basal omvårdnad.
Varför är risken för överdosering av läkemedel större hos äldre patienter?
Äldre har nedsatt njur- och leverfunktion, ökad känslighet och ofta många läkemedel (polyfarmaci).
Hur tillgodoses en personcentrerad vård?
Lyssna på patientens önskemål, behov och livssituation. Delaktighet och respekt i beslutsfattande.
Hur kan du som röntgensjuksköterska arbeta preventivt mot VRI?
Följa basala hygienrutiner (handdesinfektion, skyddsutrustning). Rengöra utrustning efter varje patient. Informera patienten. Arbeta aseptiskt vid provtagning/PVK.
Vad innebär ABCDE-principen?
A – Airway: Fria luftvägar, ev. rensa/assistera. B – Breathing: Andning, kontrollera AF, saturation, ge syrgas. C – Circulation: Puls, BT, kapillär återfyllnad, ge vätska vid behov. D – Disability: Medvetandegrad (RLS/AVPU), pupillreaktion. E – Exposure: Helkroppsbedömning, temperatur, hudstatus.
Vad är en smärtanalys?
Systematisk bedömning av smärtans: Lokalisation, Intensitet, Karaktär (molande, huggande), Duration, Förvärrande/lindrande faktorer, Påverkan på sömn, aptit, funktion.
Beskriv skillnaden i handhavandet av smärtskalorna VAS, NRS, VRS/VDS.
VAS: Visuell analog skala (0–10) – patient markerar på linje. NRS: Numerisk skala (siffra 0–10). VRS/VDS: Verbal beskrivning (‘ingen smärta’, ‘måttlig’, ‘svår’).
Vad finns det för olika smärttyper och hur lindras dessa?
Nociceptiv: Vävnadsskada – paracetamol, NSAID, opioider. Neuropatisk: Nervskada – TCA, gabapentin, pregabalin. Psykogen: Relaterad till psykologiska faktorer – samtalsstöd, ev. antidepressiva.
Vad betyder refererad smärta?
Smärta upplevs på annat ställe än där skadan är.
Exempel: Hjärtinfarkt → smärta i vänster arm eller käke; Gallsten → smärta i höger skuldra.
