Palliativ vård

Question 1

Vad är palliativ vård?

Answer 1

Vård som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående

Question 2

Vad menar man med brytpunkten till palliativ vård i livets slutskede?

Answer 2

Övergången då det huvudsakliga målet med (den palliativa) vården går från att vara livs förlängande till att vara lindrande

Question 3

När får vi avbryta/avstå från livsuppehållande behandling?

Answer 3

1. När patienten inte vill ha livsuppehållande behandling längre
2. När bedömning är att det är utsiktslöst
   (VFU palliativa, cervixcancer. M)
3. När det inte är till gagn för patienten (mer gråzon, dialog förs med patienten)

Question 4

Hur definieras livsuppehållande behandling? Exempel på vad det kan vara?

Answer 4

Behandling som ges vid livshotande tillstånd för att upprätthålla en patients liv
– HLR
– Ventilator
– IVA-vård
– Dialys
– Läkemedel
– Vätska och näring (dropp ex)

Question 5

Ge exempel på när en behandling kan bedömas vara utsiktslös

Answer 5

Vid akut eller kronisk sjukdom med mycket dålig prognos
Vid terapisvikt

Question 6

Vem får fatta beslut om att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling? Vad ska denne göra innan beslut tas?

Answer 6

Legitimerad läkare
(läkare med tillräcklig medicinsk kompetens, minikrav legitimation)

Samråda med annan legitimerad vårdpersonal

Question 7

När ett beslut om att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling fattas, vad är viktigt att man gör?

Answer 7

DOKUMENTERAR det tydligt

Question 8

Vad innebär det att en behandling bedöms utsiktslös?

Answer 8

Om en behandling inte innebär god vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet i denna situation ska vi avstå/avsluta, även om patienten önskar behandlingen

Question 9

Vad ska läkaren göra när en patient avböjer livsuppehållande behandling?

Answer 9

1. Försäkra sig om att patienten/närstående fått individuellt anpassad information
2. Försäkra sig om att patienten
   – förstår informationen
   – inser konsekvenserna av sin önskan
   – haft tid för överväganden
   – står fast vid sitt beslut
   – inte lider av allvarlig psykisk störning
3. Rådgöra med minst en annan legitimerad personal
4. Dokumentera beslutet i patientjournal

Question 10

När man dokumenterar beslut om livsuppehållande behandling, hur ska man dokumentera?

Answer 10

1. I uppmärksamhetssignalen, under fliken vårdrutinavvikelse
2. Skriva en journalanteckning där sammanhang och bakgrund till beslutet framgår

Question 11

Vad ska göras istället för livsuppehållande behandling?

Answer 11

ALLA döende personer har rätt till lindrande palliativ vård i livets slut

VÅRDPLAN! Patientansvarig läkare kan inte bortse från att göra en vårdplan, den ska göras. I vårdplanen ska det framgå vad vi ska göra och inte göra vid en försämring.
– Vilken vårdnivå ska erbjudas och inte erbjudas?
– Vad vill patienten ha för behandling?

Question 12

Vilken “form” av lidande ska palliativ förebygga och lindra?

Answer 12

Fysiska
Psykiska
Sociala
Existentiella besvär

Question 13

Ge exempel på vilka sätt kan patienten lida avseende den fysiska dimensionen?

Answer 13

Sjukdomssymptom som smärta, illamående, andnöd

Question 14

Ge exempel på vilka sätt kan patienten lida avseende den psykiska dimensionen?

Answer 14

Ångest
Oro
Depression
Sorg

Question 15

Ge exempel på vilka sätt kan patienten lida avseende den sociala dimensionen?

Answer 15

Relationsproblem
Ensamhet
Belastning
Anhörigas situation

Question 16

Ge exempel på vilka sätt kan patienten lida avseende den existentiella dimensionen?

Answer 16

Livsfrågor som mening, skuld, hopplöshet

Question 17

Vad menas med total pain?

Answer 17

Det är en helhetssyn på patientens lidande

Det är ETT lidande med flera komponenter och dimensioner

Question 18

På vilket sätt kan lidande från olika dimensioner påverka varandra?

Answer 18

Ångest, ensamhet dödsångest (psykiskt lidande) kan förstärka kroppsliga symptom som smärta, andnöd, trötthet

Omvänt kan fysiska symptom aktivera dödsångest med mera

Existentiell ångest ökar smärtupplevelsen

Ensamhet förstärker smärtupplevelsen

Question 19

Vad är vanliga symptom vid livets slut?

Answer 19

Kraftig trötthet
Andnöd
Matleda/avmagring
Smärta
Periodisk förvirring
Depression

Question 20

Ge exempel på symptomlindande åtgärder

Answer 20

Information
Stöttande bearbetande samtal
Farmakologisk behandling
God omvårdnad
Taktil massage
Hjälpmedel

Question 21

Hur vet man att en person närmar sig livets slut?

Answer 21

Gradvis ökad trötthet
Äter allt mindre
Dricker allt mindre
Vilar mer, sover mer, sover hela tiden
Cirkulationen förändras (perifier kyla, marmorering)
Förändrat andningsmönster (ex Cheyne Stoke)

Question 22

Vad är vanliga symptom sista dagarna i livet och vilket preparat i det palliativa kitet verkar mot dem?

Answer 22

Andnöd - Morfin/oxynorm (opioid)
Smärta - Morfin/oxynorm
Oro, ångest - Midazolam (benso)
Illamående, kräkningar - Haldol (neuroleptika)
Rosslig andning - Robinul (antikolinergika)
Terminal förvirring- haldol

Question 23

Hur administreras läkemedlen i det palliativa kitet?

Answer 23

Subkutana injektioner

Question 24

Vad är viktigt att tänka på vid ordination av det palliativa kitet avseende opioider?

Answer 24

Anpassa dosen till ev långtidsverkande opioidbehandling

1/6 av dygnsdosen (kort- och långtidsverkande) ordineras som vb-dos

Question 25

Hur vet du vad du ska ordinera för att förhålla dig till 1/6-regeln?

Answer 25

Använd konverteringstabeller! https://vardgivare.skane.se/siteassets/1.-vardriktlinjer/lakemedel/skanelistans-bakgrundsmaterial/konverteringsguide_opioider_a4_tanp.pdf Räkna om samtliga opioider som patienten står på till per oralt morfin per dygn. Räkna ut vad 1/6 av vad detta är och ordinera lämplig dos utifrån preparat och biotillgänglighet

Question 26

Vad menas med terminal förvirring?

Answer 26

Förvirring som uppkommer i det terminala skedet i livet Har ingen koppling till förvirring tidigare i livet

Question 27

Hur ter sig en patient med terminal förvirring?

Answer 27

Motoriskt orolig Plockig Ev hallucinos

Question 28

Är den terminala förvirringen obehaglig?

Answer 28

Den verkar inte alltid vara det, men kan vara

Question 29

Hur behandlas terminal förvirring farmakologiskt?

Answer 29

Haldol 1-3 mg/dygn (neuroleptika) visat bäst effekt

Question 30

Varför ska man undvika att enbart behandla med bensodiazepiner vid terminal förvirring? Vad bör man ge istället?

Answer 30

Det kan försämra tillståndet Haldol. Bensodiazepiner kan ges i kombination med haldol vid kraftig förvirring

Question 31

Varför uppstår rosslig andning i livets slutskede?

Answer 31

Det är slem i luftvägarna som inte längre hostas upp av den döende och ljudet beror på sekretets oscillerande rörelse i de övre luftvägarna i samband med in- och utandning

Question 32

Vad beror rosslig andning INTE på?

Answer 32

Lungödem OBS! Glöm dock inte hjärtsvikt och att patienten potentiellt har ett lungödem. Auskultera och sätt in furix vb

Question 33

Hur påverkar robinul (antikolinergika) den rossliga andningen?

Answer 33

Det minskar produktionen av slem

Question 34

Vad är viktigt att informera närstående om avseende rosslig andning?

Answer 34

Att det kan uppstå Att det är naturligt att det uppstår Att patienten inte lider av det

Question 35

Varför ska man inte ge dropp i livets slutskede?

Answer 35

Det ökar risken för ödem, pleuravätska, ascites Inga positiva vinster för patienten har setts

Question 36

Det kan vara aktuellt med dropp i livets slutskede hos några patienter som har besvär relaterade till dehydrering. Vilken effekt har dropp hos dessa patienter?

Answer 36

Det kan minska myoklonier, sedering, förvirring

Question 37

Vad är viktigt vid den palliativa omvårdnaden i livets absoluta slut?

Answer 37

Munvård! Vändning Vak KAD? Bemöta den döende värdigt Bemöta anhöriga

Question 38

Vad är den sista utvägen om det inte går att symptomlindra på något annat sätt i livets slut?

Answer 38

Palliativ sedering

Question 39

Vad innebär palliativ sedering?

Answer 39

Man försöker sedera patienten så djupt att de inte känner sina symptom, men de andas fortfarande själva

Question 40

Vad krävs för att palliativ sedering ska vara ett alternativ att ta till?

Answer 40

Alla andra möjligheter till symptomlindring ska vara uttömda Patienten ska ha kort tid kvar i livet (max 2v) Det ska inte vara detta patienten dör av Det ska helst vara palliativa specialister som beslutar detta

Question 41

Om det blir för stora doser morfin, vilket preparat kan man byta till? Varför?

Answer 41

Hydromorfon Det är mer koncentrerat (5 - 7 gånger mer potent än morfin)

Question 42

Varför hjälper det inte att koppla syrgas när en patient är döende och upplever andnöd och lufthunger?

Answer 42

De har inte hypoxi och att koppla syrgas påverkar inte känslan av att man inte får luft

Question 43

Vad innebär ett reaktivt brytpunktssamtal?

Answer 43

Det brytpunktssamtal som hålls när en svårt sjuk patient har försämrats eller när ny information, som ex ett röntgensvar, kommer som helt förändrar situationen

Question 44

När är det aktuellt att genomföra ett brytpunktssamtal?

Answer 44

När läkaren identifierar palliativa vårdbehov och bedömer att det huvudsakliga målet med vården har ändrats från att vara livsförlängande till att vara lindrande

Question 45

Vad innebär ett proaktivt brytpunktssamtal?

Answer 45

Brytpunktssamtal som hålls då tillståndet är stabilt men potentiellt allvarligt och där en förändring någon kommer att inträffa Det görs upp en plan för när palliativa insatser ska sättas in och det är förberett för allt

Question 46

Vad ska diskuteras vid ett brytpunktssamtal?

Answer 46

Innehållet i vården utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål

Question 47

Vad bör sjukvården göra när en patient närmar sig livets slut?

Answer 47

Information/dialog med patient, närstående och personal Utifrån patientens behov bygga upp ett team kring patienten som kan verka dygnet runt Utvärdera läkemedelslistan Beredskap att lindra symptom Är närståendepenning utfärdat? Dokumentation inklusive vårdbegränsningar

Question 48

Vad ska man tänka på när man går igenom läkemedelslistan för en patienten som är i livets slutskede?

Answer 48

RENSA Ut med allt som inte behövs för patienten och ha endast kvar det som gör skillnad -- Hur lätt är de att inta? -- Mämgd? -- Beredningsform? Symptomlindrande läkemedel --> hur stor nytta gör de nu/på kort sikt? Förebyggande läkemedel --> sätt ut!

Question 49

Vilka läkemedel har man kvar länge i livets slutskede?

Answer 49

HJÄRTSVIKTSLÄKEMEDEL Förebyggande och symptomlindrande. INSULIN, beroende på matintag och typ av diabetes ANTIBIOTIKA. Så länge en patient kan svälja ska man behandlas om de drabbas av en UVI, för det kan vara rent symptomlindrande med ab även för den som endast har några dagar kvar i livet

Question 50

Vad är viktigt när man informerar anhöriga om dödsfall?

Answer 50

Hälsa Var lugn och sätt dig ner Var tydlig och konkret Lyssna in Var beredd på reaktioner

Question 51

Vad ska vården göra efter att en patient har gått bort?

Answer 51

Konstatera dödsfallet Kontakta närstående om de inte är på plats Göra i ordning kroppen, ta bort infarter och utrustning med mera Skriva dödsbevis Skriva dödsorsaksintyg Skriva ett bårhusmeddelande ÅTERKOM