Pedagogik Tenta

Question 1

1. Maieutiken och dialogen som metod är viktiga inslag i västerlandets pedagogiska
   historia. Dessa är i första hand förknippade med Sokrates och hans elev Platon. Vad
   menas med maieutik?

Answer 1

Maieutik översätts till förlossningskonst. Med förlossningskonst syftade Sokrates på att genom filosofiska samtal komma till självkritiska svar. Sokrates menade att det är bättre att ställa bra frågor som ger eleven en ,möjlighet att få fram kunskapen själv istället för att ge svaren. Han menade att kunskapen som kommer fram redan finns hos individen.

Question 2

Vilka grundläggande föreställningar om människan, världen,
kunskap och lärande ligger till grund för den maieutikiska tanke/metoden så som den framställdes av Platon?

Answer 2

Platon menade att människan är en tänkande varelse som genom sitt förnuft kan komma till sanningen.

Platon trodde på en värld av oföränderliga universiella ideer som är mer värklig än den materiella världen vi lever i. Förlossningskonsten används för att upptäcka och navigera i dessa oföränderliga ideer.

Platon menade att kunskap var något som finns i varje människa och förlossningskonsten syftade på att ta fram denna kunskap som redan fanns hos människor

När det kommer till lärande menade Platon att det bästa sättet att “lära” är genom att ställa rätt frågor och inte ge färdiga svar.

Question 3

I många sammanhang är dialog fortfarande en viktig och vanlig undervisningsmetod.
Men hur har den förändrats och utvecklats sedan antiken? Vilka utgångspunkter för
lärande och kunskap ligger till grund för dialogpedagogiken idag?

Answer 3

Dialogpedagogiken var central under antiken med sokrates och Platon som centrala figurer. Efter antiken har den utvecklats och byggts vidare på genom olika epoker och har färgats av de tankar och ideer som var aktuella för tiden.

Medeltiden - Under medeltiden var det vanliga att memorera och lära sig texter inom kyrkan som stod för den största delen av utbildningen. Även om dialogpedagogiken inte var central inkorporerades antikens filosofi som innehöll dialogpedagogik med teologi. Till exempel bidrog den Scholastiska traditionen till utvecklingen och främjade diskussion, dialog, rationellt tänkande för att ifrågasätta och finna ny kunskap.

Renässansen - Under renässansen blev åter antikens filosofi och humanismen central och populär för undervisningen och dialogpedagogiken fick ny utveckling. Överlag värderade man självständigt tänkande, personlig utveckling och dialog och diskussion blev än viktigare i undervisning. B.la var det strömningar från de humanistiska tänkandet som bidrog till ifrågasättande av undervisning, främjande av dialog och man ifrågasatte kyrkans sätt att undervisa via memorering. Man främjade humanistisk vetenskap.
Comenius som var en viktig person inom pedagogik under renässansen menade att undervisningen ska vara njutbar, individ anpassad och även om han inte använde ordet dialogpedagogik bidrog han till utvecklingen för ämnet och främjade aktivt deltagande och undervisning.

Industrialiseringen - under industrialiseringen ändrades synen på undervisning och indirekt dialogpedagogiken. Man började standardisera undervisning och effektivisera som ofta tog överhand. Auktoritet och effektiv arbetskraft var vad undervisningen skulle inrikta sig på. Det fanns inte plats för diskussion och ifrågasättande. Trots det bidrog detta till dialogpedagogiken genom att man standardiserade undervisningen vilket indirekt bidrog till att dialogpedagogiken senare blev standardiserad och fanns där för alla som blev undervisade.

Elevcentrerat lärande: Dialogpedagogiken placerar eleven i centrum av lärandeprocessen. Lärare fungerar som guider och underlättar. undervisningen anpassas för att möta individuella behov, intressen och förutsättningar hos varje elev.

Socialt konstruktivistiskt perspektiv: Dialogpedagogiken bygger på idéerna från social konstruktivism, särskilt influenser från Lev Vygotskys arbete. Lärande ses som en social process där elever konstruerar kunskap genom interaktion med andra och genom deltagande i meningsfulla sammanhang.

Aktivt och erfarenhetsbaserat lärande: Elever uppmuntras att vara aktiva deltagare i sitt eget lärande. Genom dialog, samarbete och praktiska aktiviteter skapas en miljö där elever kan utforska, reflektera och tillämpa sina kunskaper.

Kritiskt tänkande och problemlösning: Dialogpedagogiken strävar efter att utveckla elevernas kritiska tänkande och problemlösningsförmåga. Genom dialoger och diskussioner stimuleras eleverna att ifrågasätta, analysera och lösa problem på ett självständigt och reflekterande sätt.

Inkludering och mångfald: En viktig princip inom dialogpedagogiken är att skapa en inkluderande och respektfull miljö som erkänner och värdesätter mångfald. Dialogen uppmuntrar till respekt för olika perspektiv, erfarenheter och bakgrunder.

Allt detta har genom århundradena implementerats och nya tankar har uppkommit. Framförallt bygger det på platon och aristoteles tankar om lärande och dialog.

Question 4

Aristoteles var elev till Platon men hade delvis en annan syn på kunskap och lärande.
Vilka var de viktigaste delarna av Aristoteles kunskapssyn och hans tankar om världen
och människan?

Answer 4

Till skillnad från Platon tror Aristoteles inte att idéerna, eller formerna, existerar separat från tingen. I och för sig håller han med Platon om att de existerar, men de finns inte i en särskild idévärld utan är kopplade till de olika tingen.

Enligt Aristoteles hör idén eller formen alltid samman med en viss materia, så att man till exempel inte kan tänka sig en yxa utan dess särskilda form. För att förklara hur saker och ting utvecklas använder han begreppsparet potentialitet och aktualitet. Potentialitet betyder möjlighet och aktualitet verklighet. Ett exempel är ekollonet som blir en ek. I ekollonet finns de potentiella anlagen för hela trädet, och när eken växer upp aktualiseras dessa anlag. Enligt Aristoteles har alla ting sitt eget naturliga ändamål eller syfte

Kunskapssyn:

Platon: Betonade den idealistiska kunskapen som kommer från en övergripande värld av idéer eller former. Kunskap var för honom universell och fanns inom alla.

Aristoteles: Fokuserade på empirism och erfarenhetsbaserad kunskap. Han ansåg att kunskap härrör från observation av den fysiska världen. Själva kärnan i Aristoteles kunskapsbegrepp utgörs av Episteme, Techne och fronesis

Episteme - vetenskaplig, teoretisk kunskap Det handlar om allmängiltiga lagar som är oföränderliga och går att bevisa.

Techne - konst, teknisk kunskap eller praktisk kunnighet som aristoteles kallar Techne. Vi skulle idag kalla det know - how

Fronesis - Aristoteles betonade också “fronesis,” vilket översätts som praktisk visdom eller klokhet. Det är den förmågan att göra kloka och moraliskt välgrundade beslut i konkreta situationer.

Metafysik:

Platon: Trodde på existensen av en övergripande värld av oföränderliga idéer eller former, som var mer verklig än den materiella världen.
Aristoteles: Införde begreppet hylomorfism och betraktade materia och form som intimt sammankopplade. Han såg den fysiska världen som verklig och viktig.
Teleologi:

Platon: Hade inte utvecklat en tydlig teleologisk syn. Hans fokus låg mer på de abstrakta och idealistiska aspekterna av kunskap.
Aristoteles: Införde teleologin och ansåg att allt i naturen har ett inre ändamål eller mål.
Synen på människan:

Platon: Betonade själen och dess odödlighet. Han trodde på en skillnad mellan det fysiska och det andliga.
Aristoteles: Fokuserade på den fysiska och själsliga enheten hos människan. Han ansåg att förnuftet var det mest utmärkande för människan.

Synen på politik och etik:

Platon: Skrev om det ideala samhället i “Staten” och betonade ett elit styre av kunniga män. Han menade att demokrati hade svagheter och kunde skapa kaos då alla inte var kunniga och visste sanningen.
Aristoteles: Betonade en konstitutionell politik där politiker är folkvalda. Han ansåg att människan är ett politiskt djur och bör leva en moraliskt balanserad tillvaro inom samhället

Question 5

vilka 3 sociala klasser menade Platon var viktiga och vilka huvudsakliga uppgifter hade de?

Answer 5

tre sociala klasser som kallas näringsidkare, krigare och ledare, eller helt enkelt filosoferna

Näringsidkarna utgörs av det stora flertalet människor som producerar mat och alla andra förnödenheter som behövs i samhället.

Krigarna ska försvara staten mot yttre men också inre fiender.

Och filosoferna ska osjälviskt styra staten med det gemensamma bästa för ögonen. Till de tre samhällsklasserna finns lika många korresponderande dygder. Näringsidkarna bör först och främst sträva efter att vara måttliga medan krigarna också behöver vara tappra och ledarna dessutom visa.

Till detta kommer en fjärde 41 dygd: rättrådighet, som innebär att allt fungerar som det ska och att de olika delarna samverkar för helhetens bästa.

Question 6

Vilka var de viktigaste likheterna
och skillnaderna mellan Grekland och Rom vad gäller utbildningssystem, pedagogik
och uppfostran?

Answer 6

Likheter:

Privat Uppfostran:

I både Grekland och Rom var uppfostran och utbildning initialt en privat angelägenhet som togs hand om inom hemmet. Rika familjer anlitade ofta lärare eller lärda för att undervisa barnen.
Fokus på Retorik och Oratoriska Färdigheter som isofisterna i grekland:

Både grekiska och romerska utbildningssystemet betonade vikten av retorik och oratoriska färdigheter. Att vara en skicklig talare och debattör ansågs vara avgörande för framgång i både politik och samhälle.
Betydelse av Filosofi och Litteratur:

Grekiska och romerska utbildningssystemet inkluderade studier av filosofi och litteratur. Klassiska texter från antiken, som de av grekiska filosofer och romerska författare som Cicero och Vergilius, var viktiga komponenter i utbildningen.
Fysisk Träning och Militär Utbildning:

Både greker och romare värderade fysisk träning och inkluderade militär utbildning som en del av uppfostran för unga män. Den grekiska staden Sparta var särskilt känd för sin fokus på krigsutbildning.
Separat Uppfostran för Könen:

Det fanns en klar uppdelning mellan uppfostran av pojkar och flickor. Pojkar fick ofta en mer formell och strukturerad utbildning, medan flickor fick lära sig hushålls- och sociala färdigheter.

Greklands utbildning var mer teoretiskt lagt och rom var mer praktiskt lagt. Grekland hade en mer bredd i sin undervisning och ville forma framtida bra medborgare medans rom ville forma framtida stadstjänstemän.

Det grekiska paideia översattes på latin till humanitas. ett bildningsideal som betonade att odla och utveckla människans inre förmågor, särskilt genom att forma ens karaktär. Romarna talade ofta om “virtus,” vilket liknar det grekiska begreppet “arete.” Det handlar om dygd i en bred mening, men i Rom betonades vissa dygder mer än i Grekland. De viktiga romerska dygderna inkluderar självbehärskning, tapperhet, rättvisa och laglydighet. Uppfostran och utbildning var främst inriktade på att odla dessa, särskilt de dygder som ansågs vara typiskt manliga.
Båda förespråkade undervisning i hemmet som tex Academia skolan i grekland.

Romarnas stora pedagogikhistoriska bidrag bestod i att de systematiserade och organiserade utbildningen på ett helt annat sätt än vad grekerna hade gjort. Till en början var romarnas skolor privata, men efter hand började staten överta ansvaret för dem. I praktiskt taget alla större städer över hela det enorma imperiet inrättades skolor på olika nivåer med det övergripande syftet att man där skulle utbilda ämbetsmän och tjänstemän till den romerska statsapparaten.

Lek från 6 år.
Det romerska, institutionaliserade skolsystemet var tredelat. Efter den inledande uppfostran i hemmet, som husfadern var ansvarig för men som i praktiken brukade skötas av en slav, följde först en inledande barndomsskola eller elementarskola. Den kallades ludus, som egentligen betyder lek, fastän den oftast var mer präglad av allvar och disciplin än av lekfullhet.

från 12 år
Vissa pojkar från bättre bemedlade klasser läste sedan, från cirka tolv års ålder, vidare i den så kallade grammatikskolan. (De flickor som studerade vidare efter elementarskolan fick sin undervisning i hemmet.) Som namnet anger studerades grammatik, men också grekisk och latinsk litteratur

från 16 år -
Slutligen kom den så kallade retorskolan från det att ungdomarna var i sextonårsåldern, men endast för dem som kom från välbeställda, förnäma familjer. Läraren här, som helt enkelt kallades retor, var socialt väl ansedd. I retorskolan bedrevs undervisning i filosofi, i synnerhet moralfilosofi, juridik och – framför allt – retorik, det vill säga vältalighetens teori och praktik. I sin helhet präglades undervisningen i både retorskolan och de andra, föregående skolformerna av memorering av faktakunskaper.

Ytterligare en skillnad mellan romarnas och grekernas uppfostran bestod i att romarna inte alls var lika upptagna av gymnastik som sina föregångare. Och ändå kan det romerska bildningsidealet i stort sägas ha varit mindre teoretiskt präglat än det grekiska. I stället var den romerska skolan betydligt mer inriktad på praktiska och nyttiga ämnen, i synnerhet retorik. Om filosofen och vita contemplativa hade framstått som eftersträvansvärda ideal för många grekiska pedagoger så intog vältalaren och vita activa en lika framträdande roll för romarna. Detta är särskilt tydligt hos Quintilianus, den främsta av de romerska pedagogiska teoretikerna

En annan punkt där Quintilianus sticker ut gäller synen på aga. Prygel och kroppsaga var vanligt förekommande i det romerska skolsystemet, men Quintilianus fördömer kroppsliga straff som förnedrande och skymfliga för den som drabbas.

Question 7

Medeltiden innebar ett ideologiskt skifte jämfört med antiken på grund av
kristendomens utbredning. På vilket sätt påverkade det synen på dels barnet och dels
kunskap och lärande? Hur förenades tro och vetande?

Answer 7

Den kristna läran kom att vidareutvecklas under de följande århundradena, först och främst av de så kallade kyrkofäderna. De underströk vikten av att underkasta sig såväl den kyrkliga som den världsliga makten. I mångt och mycket utformades läran om arvsynden, enligt vilken alla barn föds syndiga, varför dopet ansågs vara nödvändigt för att barnet inte skulle hamna i helvetet. Dessutom försvarade kyrkofädrarna den så kallade predestinationsläran, det vill säga teorin att det redan är förutbestämt – av den allvetande guden – vilka människor som efter döden kommer till himmelen och vilka som inte gör det. Över huvud taget tonade kyrkpofädrarna ner betydelsen av människans frihet, förnuft och fria kunskapsutveckling; Gud är allsmäktig och de viktigaste sanningarna är redan uppenbarade i Bibeln.

Med ett sådant perspektiv är det nödvändigt att uppfostra barn till ödmjukhet, underkastelse och gudsförtröstan. Detta blev centrala inslag i den kristna uppfostran och utbildning som efter hand började institutionaliseras, inte minst inom ramarna för det framväxande klosterväsendet. I klosterskolorna men också på andra håll betraktades religionen och tron som betydligt viktigare än filosofin och det världsliga vetandet. Religionen som levnadsform ersatte det tidigare idealet som kretsade kring paideia eller humanitas.

Under medeltiden förenades tro och vetande på ett sätt som kallas scholastik. Scholastik var en intellektuell rörelse som uppstod i medeltidens Europa och sträckte sig från cirka 1100-till 1700-talet. Den syftade till att harmonisera och integrera tro och förnuft, och den spelade en nyckelroll i det medeltida utbildningssystemet.

Teologins Centrala Roll:

Teologin, studiet av religiösa frågor och doktriner, blev central.
Hur det förenades: Filosofi och andra vetenskaper tjänade teologin genom att bidra till en djupare förståelse av Guds skapelse.
Filosofins Tjänande åt Tro:

Filosofin ansågs vara ett redskap för att bättre förstå och förklara religiösa sanningar.
Hur det förenades: Filosofer som Aristoteles och Platons verk togs upp och användes för att diskutera teologiska frågor och föra fram argument som stödde religiös tro.

Rationellt Tänkande Inom Teologin:

Användning av logik och rationellt tänkande inom teologin.
Hur det förenades: Teologer tillämpade logik för att utveckla teologiska argument och resonemang, vilket stärkte förståelsen av tro genom förnuft.

Universitetsutbildning:

Förklaring: Universitetens framväxt som centra för utbildning och studier.
Hur det förenades: Universiteterna blev platser där teologi och filosofi studerades sida vid sida, vilket möjliggjorde en ömsesidig påverkan och integration av tro och vetande.

Question 8

VIlken roll hade universiteten under medeltiden?

Answer 8

Kyrkans Inblandning:

Teologiskt fokus: Universiteten hade ofta en stark koppling till kyrkan och prästerskapet. Teologiska studier var ofta i fokus och utgjorde en betydande del av undervisningen.
Sammanfattningsvis fungerade universiteten under medeltiden som nav för kunskapsöverföring och intellektuell utforskning. De spelade en viktig roll i att bevara och utveckla kunskap, och deras undervisningssystem och struktur påverkade utbildningen under denna period av historien.

Utbildning och Kunskapsspridning:

Centrala för Utbildning: Universiteten var kärnan för högre utbildning och fungerade som centra för att överföra kunskap till studenter.

Spridning av Kunskap: De erbjöd strukturerad undervisning inom olika ämnen, inklusive teologi, filosofi, juridik, medicin och konst.

Intellektuella Centra: Universiteten var platser för forskning och intellektuell diskussion. Lärare och studenter deltog i dialoger, debatter och diskussioner för att utforska nya idéer och utmana etablerade trosuppfattningar.

Bevarande av Kunskap:

Skötsel av Skrifter: Universiteten spelade en nyckelroll i att bevara antika skrifter och dokument. Munkar och lärare ägnade sig åt att kopiera och bevara texter för att bevara kunskapen från antiken.
Teologiskt Centrum:

Question 9

Vilken form av undervisning bedrevs
där?

Answer 9

universitetet bestod av fyra fakulteter: den filosofiska, den teologiska, den juridiska och den medicinska. Det var oftast föreläsningar och textläsning som bedrevs i katedralskolor.

Question 10

Vilket var det första universitetet? Hur kom det till och vilka studerande där?

Answer 10

Det första universitetet var den i Bologna som hade hård konkurrens med det i Paris. I Bologna under de tidiga åren av universitetet och liknande medeltida universitet var studentpopulationen oftast sammansatt av äldre män från de högre sociala klasserna.

Question 11

Diskutera skillnaden mellan pedagogikämnet som en del av filosofin och pedagogik
som en vetenskap.

Answer 11

Pedagogik som en Del av Filosofin:
Inriktning:

Filosofisk Grund: I detta perspektiv betraktas pedagogiken som en del av filosofin, och dess fokus ligger på att utforska de grundläggande filosofiska frågorna om utbildning, lärande och kunskap.
Metodik:

Reflektion och Dialog: Filosofisk pedagogik innebär ofta reflektion och dialog kring de stora frågorna om utbildning. Det betonar resonemang, argumentation och filosofiska undersökningar för att förstå natur och syfte med utbildning.
Syfte:

Etablera Filosofiska Principer: Målet är att etablera och förstå filosofiska principer som ligger till grund för utbildning och lärande. Det handlar om att grunda pedagogiska metoder och institutioner på djupa filosofiska överväganden.
Exempel:

Platon och Aristoteles: Antika filosofer som Platon och Aristoteles betraktade utbildning och lärande som centrala filosofiska frågor. Deras syn på maieutik och episteme (kunskap) var förankrade i deras filosofiska system.

Pedagogik som en Vetenskap:
Inriktning:

Empirisk och Praktisk: Pedagogik som en vetenskap har en mer empirisk inriktning. Det fokuserar på konkreta, mätbara aspekter av undervisning och lärande och tillämpar vetenskapliga metoder för att analysera och förbättra undervisning.
Metodik:

Empiriska Studier: Vetenskaplig pedagogik innebär ofta empiriska studier, experiment och observationer för att samla in data och dra slutsatser om effektiviteten av pedagogiska metoder.
Syfte:

Praktisk Tillämpning: Målet är att förbättra undervisning och lärande genom vetenskapliga metoder. Det handlar om att tillämpa vet

Question 12

På vilket sätt kom renässansen att förändra synen på människan, kunskap och lärande?

Answer 12

Återupptäckt av Antiken:
Under renässansen återupptäckte och studerade människor antika texter, inklusive arbeten av grekiska och romerska filosofer och naturvetenskapare. Dessa texter introducerade nya idéer och metoder som skilde sig från kyrkans doktriner.

2. Vetenskapliga Framsteg och Observationer:
   Vetenskapliga framsteg och observationer, särskilt inom astronomi och anatomi, utmanade tidigare kyrkliga läror. Kopernikus heliocentriska modell och Galileis teleskopiska observationer av himlakroppar var exempel på vetenskapliga upptäckter som motsatte sig kyrkans geocentriska världsbild.
3. Humanismens Betoning på Mänsklig Kunskap:
   Humanismen, en rörelse som betonade mänsklig potential och förmåga, uppmuntrade till en ökad betoning på individens kunskap och vetenskaplig utforskning som inte var strikt bunden till kyrkans dogmer.
4. Uppkomsten av Vetenskapliga Institutioner:
   Under renässansen etablerades vetenskapliga institutioner och sällskap som var mer inriktade på vetenskaplig forskning och utbyte av idéer. Dessa institutioner fungerade som platser där vetenskapen kunde blomstra utan direkt kyrkligt inflytande.
5. Kritik mot Kyrkans Monopol på Kunskap:
   Filosofer och tänkare började utmana kyrkans monopol på kunskap och ifrågasätta dess auktoritet.

Under medeltiden hade den vanliga föreställningen varit att människan existerar på jorden för att förbereda sig på det som kommer efter döden. Det gällde att veta sin plats och underkasta sig allt som ansågs vara överordnat en själv. Individuella behov av olika slag fördömdes, inte minst ekonomiska. Idén att människan kan och bör försöka vara lycklig och njuta även av jordelivet, att allt inte handlar om livet efter detta, växte sig successivt starkare.

Nu framträdde också vissa kvinnliga författare. Redan tidigare, under medeltiden, hade det i olika klostermiljöer funnits ett fåtal kvinnor som själva skrev eller fick det de berättade nedskrivet

Question 13

vad var renässans humanism?

Answer 13

I samband med allt detta brukar man tala om renässanshumanismen. Som namnet anger står här humanistiska studier, studia humanitatis, i centrum, det vill säga ämnen som moralfilosofi, litteratur, historia och retorik. Det var fråga om utpräglat humanistiska discipliner, och studierna syftade inte i första hand till särskilda professioner, till skillnad från de högre universitetsstudier som uttryckligen var inriktade på att utbilda läkare, jurister eller präster. För renässanshumanisterna var nyttan över huvud taget av underordnat intresse. I stället menade de att studiet – inte minst av de gamla antika mästarna – har ett moraliskt syfte med det övergripande målet att göra individen mer mänsklig. Åter hamnade människan och kultiverandet av det mänskliga i fokus, snarare än Gud som under medeltiden.

1.Studium av Humaniora:
Humaniora inkluderar ämnen som grammatik, retorik, poesi, historia, filosofi och moral. En humanistisk utbildning fokuserar på dessa ämnen för att ge en djup förståelse för människans kulturella och intellektuella arv.

2. Återupptäckt av Antikens Texter:
   Studiet av klassiska texter från antiken, särskilt de grekiska och romerska författarna som Homeros, Platon, Aristoteles och Cicero, är centrala inom en humanistisk utbildning. Målet är att lära sig av de tidigare civilisationerna och deras insikter om mänskligheten.
3. Språklig Kompetens:
   Eftersom de klassiska texterna oftast är skrivna på latin och grekiska, betonar en humanistisk utbildning utvecklingen av språkkunskaper i dessa språk. Det ger eleverna förmågan att läsa originaltexterna och förstå dem i deras kulturella och historiska sammanhang.
4. Retorik och Kommunikation:
   Retorik, konsten att övertyga och uttrycka sig effektivt, är en viktig komponent i en humanistisk utbildning. Elever lär sig att tala och skriva på ett sätt som inte bara är klart, utan också kraftfullt och övertygande.
5. Konst och Estetik:
   Konst och estetik har en framträdande plats inom en humanistisk utbildning. Studenter uppmuntras att uppskatta och förstå konstens olika former, inklusive måleri, skulptur, musik och litteratur.
6. Moral och Etik:
   Humanistiska utbildningar inkluderar ofta studiet av moral och etik. Eleverna utforskar olika filosofiska perspektiv på rätt och fel och utvecklar en medvetenhet om moraliska frågor och beslut.
7. Kritiskt Tänkande:
   En humanistisk utbildning strävar efter att utveckla kritiskt tänkande. Eleverna lär sig att analysera, utvärdera och ifrågasätta idéer och information på ett självständigt och reflekterande sätt.
8. Personlig Utveckling:
   Utöver akademiska färdigheter är en humanistisk utbildning inriktad på personlig utveckling. Eleverna uppmuntras att utveckla sin personliga röst, identitet och engagemang för samhället.

En humanistisk utbildning strävar efter att skapa välavrundade individer med en djup förståelse för människans natur, kultur och historia. Det betonar betydelsen av humaniora och kritiskt tänkande för att berika inte bara intellektet utan även själen.

Question 14

På vilka sätt kom reformationen att påverka utbildning och undervisning i Sverige?

Answer 14

Uppkomsten av en kollektiv uppfostran, utbildning och undervisning var förknippad med reformationen och även i Sverige. Det var knappast tal om en frigörande undervisning och utbildning som under renässansen. På längre sikt kom även detta att påverka frigörandet då tryckkonsten uppfanns och medborgare blev alltmer läskunniga och kunde söka sig till information.

I Sverige drev Gustav Vasa på 1520-talet igenom att kyrkan skulle reformeras i enighet med reformationen.

1. Spridning av Protestantismen:
   Reformationen ledde till införandet av protestantismen i Sverige, och den katolska kyrkans inflytande minskade. Den nya trosuppfattningen betonade direkt tillgång till Bibeln och personlig tolkning av Skriften, vilket påverkade hur utbildning och undervisning organiserades.

2.Bibelns Tillgänglighet och Läsning:
En central aspekt av reformationen var att göra Bibeln tillgänglig för människor på deras eget språk. Detta bidrog till att öka läskunnigheten, och det blev viktigt att utbilda människor så att de kunde läsa och förstå Bibeln själva.

3. Skolreformer och Skapandet av Skolor:
   För att främja protestantiska idéer och öka läskunnigheten genomfördes skolreformer. Gustav Vasa, kungen som styrde Sverige under denna period, grundade flera skolor, inklusive katedralskolor och trivialskolor, för att tillhandahålla en protestantisk och humanistisk utbildning.
4. Undervisning på Modersmålet:
   Reformationen gynnade undervisning på det lokala språket istället för latin. Detta gjorde utbildningen mer tillgänglig för befolkningen och underlättade förståelsen av religiösa texter på ett sätt som var direkt relaterat till människors vardagsliv.

Question 15

Vad är de centrala tankarna hos johan amos comenius?

Answer 15

1. Universell Utbildning:
   Comenius förespråkade en universell och allomfattande utbildning för alla, oavsett kön eller samhällsklass. Han trodde att utbildning var nyckeln till individens och samhällets framsteg.
2. Principen om Alltomfattande Undervisning:
   Comenius introducerade principen om “pansofism” eller “alltomfattande undervisning”, vilket innebär att undervisningen bör omfatta alla aspekter av mänsklig kunskap och liv, inklusive vetenskap, moral, konst och praktiska färdigheter.
3. Individanpassad undervisning.
   Comenius menade att undervisningen ska vara anpassad för individer.
4. Betoning på Läroplan och Metoder:
   Comenius betonade vikten av en strukturerad läroplan och effektiva undervisningsmetoder. Han trodde på noggrant planerade och organiserade lektioner för att maximera inlärningen.
5. Sociala och Moraliska Mål:
   Utöver akademiska ämnen ansåg Comenius att utbildningen också borde främja sociala färdigheter och moraliska värden. Han trodde på att fostra väl avrundade och ansvarsfulla individer.
   Comenius idéer hade en betydande inverkan på pedagogiken och har påverkat moderna tankar om utbildning, särskilt inom områden som läroplanutveckling och undervisningsmetoder. Han betraktas ofta som en av grundarna av modern pedagogik.

Question 16

Förklara och ge exempel på hur man hoppades att upplysningen skulle förändra synen på
kunskap och vilken betydelse detta har för pedagogiken

Answer 16

Under upplysningen ville man att människor skulle använda förnuftet och vetenskap för att få kunskap.

Det påverkade hur vi undervisar och lär oss. Man ville sprida kunskap genom folkbildning och öppna skolor för alla. Undervisningen fokuserade på att lära eleverna att tänka kritiskt och använda vetenskapliga metoder.

I grund och botten handlade det om att främja kunskap, frihet och individuell utveckling. Det har haft en långsiktig påverkan på hur vi ser på utbildning och lärande idag.

Vetenskap och Empiri: Vetenskapliga metoder och empiriskt baserad kunskap blev viktiga. Man ansåg att sanning kunde upptäckas genom observation och experiment, vilket ledde till en ökad betoning på vetenskaplig kunskap

Sammanfattningsvis har upplysningens syn på kunskap format grunderna för modern pedagogik. Betoningen på tillgänglighet, vetenskapliga metoder och individuell frihet har format hur vi ser på och genomför utbildning idag.

Question 17

Hur skiljer sig synen på pedagogik hos John Locke, Jean Jacques Rousseau och Mary
Wollenstonecraft?

Answer 17

John Locke:
Syn på Barnet: Som ett “oskrivet blad” som formar sig genom erfarenhet.

Uppfostringsmål: Utveckla individens naturliga kapaciteter och färdigheter.

Rollen av Läraren: En vägledare som skapar en positiv och stimulerande miljö.

Empirism: Locke ansåg att människan vid födseln är som ett “oskrivet blad” och att kunskap formar sig genom erfarenhet.

Pedagogisk Syn: Fokuserade på att skapa en positiv och stimulerande miljö där barnet kan göra erfarenheter och lära sig genom sina sinnen.

Jean-Jacques Rousseau:
Syn på Barnet: Naturligt gott men korrumperat av samhället. killar och tjejer har olika roller.

Uppfostringsmål: Låta barnet utveckla sig självt i harmoni med naturen.

Rollen av Läraren: En facilitator som möjliggör naturlig utveckling.

Emfas på Naturtillståndet: Rousseau betonade det “naturliga tillståndet” och föreslog att barn bör få utvecklas fritt i harmoni med naturen.

Negativ syn på Civilisationen: Han kritiserade samhällets påverkan och förespråkade en mer naturlig och mindre strukturerad uppfostran.

Mary Wollstonecraft:
Syn på Barnet: Jämställdhet och intellektuell kapacitet för både flickor och pojkar.

Uppfostringsmål: Jämlik utbildning för kvinnor för att främja intellektuell utveckling.

Rollen av Läraren: En mentor som främjar intellektuell uppfostran och jämställdhet.

Dessa skillnader avspeglar deras unika perspektiv på hur barn bör undervisas och vägledas för att uppnå optimal utveckling.

Mänsklig Potential: Trodde på att utveckla både förnuft och emotion hos kvinnor och män.

I korthet delade Locke och Rousseau en betoning på erfarenheter, men Rousseau fokuserade mer på det naturliga tillståndet och var kritisk till civilisationens påverkan.

Wollstonecraft, å andra sidan, betonade jämställd utbildning och kvinnorättigheter. Alla tre hade sina unika perspektiv på pedagogik och uppfostran.

Question 18

Immanuel Kant försökte sammanfoga empiri och rationellt tänkande. Hur kommer detta till
uttryck i hans syn på pedagogik?

Answer 18

Aktivt Medvetande: Kant betonar människans aktiva medvetande och förmåga att strukturera och bearbeta sinnesintryck. Detta återspeglar hans strävan efter att ge barnen förmågan att tänka självständigt och korrekt.

Universell regler: Genom att introducera det kategoriska imperativet som en moralisk vägledning för uppfostran, försöker Kant förena det rationella (principen om att handla enligt universella moralregler) med den empiriska verkligheten (det konkreta beteendet hos uppfostrade individer).

Disciplinering och Moralutveckling: Disciplineringen, som är det första steget i uppfostran, syftar till att vänja barnet att underkasta sig förnuftet. Detta innebär att kombinera empiriska metoder för att förstå barnets naturliga beteende med en rationell strategi för att leda det mot moraliskt korrekta handlingar.

Frihet som Erövring: Kants syn på frihet som något som måste erövras genom disciplin och moralutveckling illustrerar hans försök att integrera empiriska observationer av barnets natur med den rationella tanken om att moralisk frihet är det eftersträvansvärda målet.

I grund och botten försöker Kant integrera den empiriska förståelsen av barnets natur och utveckling med en rationell moralisk riktlinje för uppfostran. Han ser på pedagogiken som en vetenskap som, likt andra vetenskaper, bör grundas på både observation och förnuft.

Question 19

Vad innebar Universitetsförordningen 1852 och vad strukturerade den?

Answer 19

Universitetsförordningen 1852 var en lagstiftning som reformerade och strukturerade högre utbildning i Sverige under mitten av 1800-talet. Den spelade en avgörande roll i att omvandla de svenska universiteten och införa en modernare och mer enhetlig organisatorisk struktur. Här är några av de viktigaste punkterna:

Centralisering av universitetssystemet: Universitetsförordningen ledde till en centralisering av universitetssystemet. Tidigare hade varje universitet haft relativt stor autonomi, men nu infördes enhetliga regler och strukturer.

Inrättande av fakulteter: Förordningen etablerade fakulteter som enheter för olika ämnesområden, såsom humaniora, naturvetenskap, medicin och juridik. Detta organiserade universiteten efter discipliner och underlättade specialisering.

Ny examensstruktur: En ny examensstruktur infördes, som inkluderade kandidat- och magisterexamen samt doktorsexamen. Detta gav tydligare riktlinjer för studenternas utbildningsvägar och gav även universiteten möjlighet att bedriva forskning på högre nivå.

Tydligare regler för lärarkåren: Förordningen reglerade anställningen av lärare och införde kriterier för att säkerställa hög kvalitet i undervisningen och forskningen.

Studentinflytande: Även om studentinflytandet inte var lika betonat som det är idag, införde förordningen några former av studentrepresentation och deltagande i vissa beslutsprocesser.

Question 20

Hur påverkade sekulariseringen universiteten?

Answer 20

Sekulariseringen av universiteten innebar en övergång från en tidigare starkt kyrkligt prägel till en mer världslig och icke-religiös inriktning. Här är några sätt på vilka sekulariseringen påverkade universiteten:

Sekulariseringen innebar att universiteten gradvis blev mer oberoende av kyrkan och utvecklade sig till självständiga institutioner med en mer världslig inriktning.

Ökad betoning på vetenskap och forskning: Med sekulariseringen ökade betoningen på vetenskaplig forskning och undervisning som var fri från kyrklig dogmatik.

Inrättande av sekulära ämnen och fakulteter: Sekulariseringen ledde till en diversifiering av ämnen och fakulteter vid universitetet. Tidigare hade undervisningen fokuserat starkt på teologi och filosofi, men nu introducerades sekulära ämnen som naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap.

Minskad inblandning av kyrkan i universitetens förvaltning: Före sekulariseringen hade kyrkan ofta en betydande inverkan på universitetens förvaltning och beslutsprocesser.

Ökad betoning på individualism och frihet: Sekulariseringen betonade ofta individualism och personlig frihet, vilket påverkade universitetens kultur och atmosfär. Studenter och lärare hade större frihet att följa egna intressen och utforska olika tankeskolor.

Question 21

Vem var Pestalozzi och vilka pedagogiska idéer stod han för?

Answer 21

pedagogen och författaren Johann Heinrich Pestalozzi (1746-1827). Han var en av tidens stora pedagogiska fixstjärnor och kämpade för att alla barn oavsett kön och samhällsklass skulle få en viss, låt vara elementär, utbildning. Den uttryckliga intentionen var enligt Pestalozzi ”att rädda det lägsta ståndets och den djupast sjunkna mänsklighetens glömda barn”. Senare startade han också internatskolor för barn som snarare kom från medelklassen, liksom ett lärarutbildningsseminarium.

Helhetssyn på utbildning: Pestalozzi betonade vikten av en helhetssyn på utbildning, där intellekt, emotioner och praktiska färdigheter integreras. Han ansåg att utbildningen bör syfta till att utveckla hela individens personlighet, inte bara akademiska kunskaper.

Lärande genom erfarenhet: Pestalozzi förespråkade en lärandeprocess som byggde på konkreta erfarenheter. Han betonade att barn lär sig genom att engagera sig i praktiska aktiviteter och verkliga situationer snarare än genom enbart abstrakt inlärning.

Betonande av språk och tal: Han ansåg att språk och tal var centrala för lärandet. Genom att uttrycka sina tankar verbalt skulle barn utveckla både sina mentala och känslomässiga färdigheter.

Individualiserat lärande: Pestalozzi förespråkade ett individualiserat lärande där undervisningen anpassas efter varje elevs unika behov och takt. Han ansåg att läraren skulle vara medveten om varje elevs individuella förutsättningar och stödja deras personliga utveckling.

Betydelsen av kärlek och emotionell anknytning: Pestalozzi betonade vikten av kärleksfulla och stödjande relationer mellan lärare och elever. Han trodde att en positiv och kärleksfull miljö var nödvändig för optimalt lärande och utveckling.

Praktisk undervisning och arbete: Pestalozzi trodde på att integrera praktisk undervisning och arbete i läroprocessen. Han startade experimentella skolor där barn lärde sig genom att delta i jordbruk och hantverk.

Pestalozzis idéer kom att påverka utbildningssystem över hela världen och bidrog till att forma moderna pedagogiska metoder och filosofier.

Question 22

Hur växte folkskoleutbildningen fram under 1800-talet och hur såg man på den?

Answer 22

Under 1800-talet växte folkskoleutbildningen fram som en viktig del av utbildningssystemet i många europeiska länder. Framväxten av folkskoleutbildningen under denna period var resultatet av olika samhällsförändringar och pedagogiska idéer. Här är några viktiga aspekter av dess tillväxt:

Industriella revolutionen: Den industriella revolutionen ledde till omfattande förändringar i samhället, inklusive urbanisering och en ökad efterfrågan på arbetskraft med grundläggande läskunnighet och färdigheter. Detta skapade en nödvändighet att erbjuda utbildning åt en bredare befolkning för att möta de nya kraven i arbetskraften.

Pedagogiska reformrörelser: Under 1800-talet framkom olika pedagogiska reformrörelser som betonade vikten av allmän utbildning. Framstående pedagoger som Johann Heinrich Pestalozzi och Friedrich Fröbel förespråkade idéer om att integrera praktisk undervisning, uppmuntra barns naturliga nyfikenhet och främja helhetssynen på utbildning.

Nationalism och medborgarfostran: Många länder såg utvecklingen av en enhetlig nationalidentitet som avgörande för samhällets stabilitet. Folkskolan blev ett medel för att forma medborgarnas karaktär, skapa en enhetlig kultur och främja patriotism.

Lagstiftning och statligt engagemang: Många länder antog lagar och politik som krävde eller främjade allmän folkskoleutbildning. Staten blev alltmer engagerad i att reglera och stödja skolorna.

Utbredning av läskunnighet: En ökad insikt om vikten av läskunnighet som ett medel för individuell och samhällelig framsteg ledde till att utbildning blev mer allmänt tillgänglig.

Sociala förändringar: Förändringar i samhället, inklusive urbanisering och ökad medvetenhet om individens rättigheter och möjligheter, skapade en efterfrågan på utbildning för bredare befolkningsgrupper.

Sammanfattningsvis växte folkskoleutbildningen fram under 1800-talet som ett svar på de skiftande behoven och värderingarna i det industriella och samhälleliga landskapet. Det kom att ses som ett medel för att främja samhällets utveckling och för att ge möjligheter till en bredare befolkning.

Question 23

Vem var Herbart och vilka frågor kännetecknar hans vetenskapssyn?

Answer 23

Ett av de stora namnen där är tysken Johann Friedrich Herbart (1776-1841). Till skillnad från till exempel Pestalozzi var han en utpräglad akademiker. Efter att ha varit professor i pedagogik vid universitetet i Göttingen kallades han 1809 till Köningsberg för att överta Kants gamla lärostol i filosofi vilken efter dennes död hade utvidgats till att även omfatta pedagogik. Han ville i stället utveckla en vetenskaplig, enligt honom själv realistisk (snarare än idealistisk), pedagogik och didaktik. I högre grad än någon tidigare tänkare är det hos Herbart verkligen fråga om en systematisk pedagogik byggd på grundlig forskning.

han lyfte fram som didaktikens båda huvudfrågor: ”Vad?” respektive ”Hur?” Det handlar om ämnesinnehållet i undervisningen respektive vilka metoder som bör användas: å ena sidan vad – vilka ämnen – som ska studeras, och å andra sidan hur undervisningen på bästa sätt kan läggas upp. För att kunna ge ett tillfredsställande svar på de båda frågorna är det enligt Herbart nödvändigt att vända sig till två andra akademiska discipliner, nämligen etiken och psykologin, vilka därmed får status av en sorts hjälpvetenskaper till pedagogiken.

Question 24

Vad var det snillekommiten sysslade med?

Answer 24

Stora uppfostringskommittén, eller snillekommittén, var en svensk utbildningspolitisk satsning som verkade mellan 1825 och 1828. Kommittén hade som uppgift att granska det svenska utbildningssystemet och föreslå förbättringar. Medlemmarna inkluderade framstående kulturpersonligheter som Erik Gustaf Geijer, Esaias Tegnér och Carl Adolph Agardh.

Question 25

När fick vi den första folkskolestadgan och vad innebar den?

Answer 25

Den första svenska folkskolestadgan antogs 1842. Stadgan var ett viktigt steg för att reglera och standardisera folkskoleväsendet i Sverige. Den fastställde bland annat att varje församling skulle ha minst en allmän folkskola och att undervisningen skulle vara kostnadsfri och öppen för alla barn. Dessutom betonade stadgan vikten av att undervisa barnen i kristendom och sedlighetslära.

Folkskolestadgan från 1842 markerade början på en mer systematisk och enhetlig struktur för folkskoleutbildningen i Sverige, och den banade väg för ytterligare reformer och utveckling av det svenska utbildningssystemet.

Question 26

Vem och vilka kom i åtnjutande av utbildning?

Answer 26

Om vi syftar på folkstadgan 1842 vände den sig framförallt till fattiga och utsatta barn mellan 7-13 år.

Question 27

Vem var Ellen Key? beskriv hennes grundläggande förhållningssätt?

Answer 27

Ellen Key var en framstående svensk författare, pedagog, och feminist som levde mellan 1849 och 1926. Hennes grundläggande förhållningssätt kretsade kring idéer om individens frihet och betydelsen av ett fritt och kreativt uppfostrande av barn.

Hennes syn på pedagogik och uppfostran betonade vikten av att förstå och respektera varje barns unika individualitet. Hon argumenterade för att utbildning och uppfostran bör anpassas efter barnets behov och natur. Hennes bok “Barnets århundrade” (1900) hade stor påverkan och bidrog till att forma tankar om barnuppfostran och pedagogik under hennes tid.

Key var också en förespråkare för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Hennes idéer om att ge kvinnor rätt till utbildning och yrkesverksamhet var banbrytande för sin tid. Hennes tankar om sexualitet och äktenskap var också progressiva, och hon förespråkade frihet och ömsesidighet i relationer.

Individens Frihet: Key ansåg att varje individ, inklusive barn, hade rätt till personlig frihet och självförverkligande. Hon betonade vikten av att inte inskränka individens utveckling genom rigida normer eller auktoritära uppfostringsmetoder.

Barnets Unika Natur: Hon förespråkade en förståelse för barnets unika natur och behov. Uppfostran och utbildning borde anpassas efter varje barns särskilda förutsättningar och personlighet. Hennes syn var på många sätt förut sin tid och stod i kontrast till den mer auktoritära uppfostringsstilen som var vanlig under den tiden.

Jämställdhet: Ellen Key var en förespråkare för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Hon kämpade för att ge kvinnor tillgång till utbildning och yrkesmöjligheter. Hennes syn på sexualitet och äktenskap var också präglad av idéer om ömsesidighet och frihet för både män och kvinnor.

Dessa grundläggande förhållningssätt gjorde Ellen Key till en inflytelserik röst inom pedagogik och sociala frågor under hennes tid och har lämnat ett arv inom områden som barnuppfostran, utbildning och jämställdhetsfrågor.

Question 28

Vad innebär Montessoripedagogiken?

Answer 28

Vetenskaplig Ansats: Montessoripedagogiken grundar sig på en vetenskaplig metodik, vilket innebär att den utvecklas genom systematiska observationer och vetenskapliga principer. Maria Montessori betonar vikten av korrekt metodik och strävar efter att utveckla pedagogiska metoder på ett vetenskapligt sätt.

Förberedda Miljöer: Montessoripedagogiken värdesätter en förberedd miljö som är noga planerad för att vara stimulerande och anpassad till barnens behov och utvecklingsfaser. Miljön ska möjliggöra fri rörlighet och tillgänglighet till material.

Montessorimaterial: De speciella pedagogiska materialen är utformade för att vara självinstruerande och träna olika sinnen. Dessa material hjälper barnen att förstå abstrakta begrepp genom konkreta och sensoriska upplevelser.

Sensitiva Perioder: Ett centralt begrepp är sensitiva perioder, perioder då barn är särskilt mottagliga för inlärning inom specifika områden. Montessori utformade material och aktiviteter för att utnyttja dessa perioder och främja optimal inlärning.

Självständighet: Montessoripedagogiken strävar efter att främja barnens självständighet. Genom att tillåta barnen att välja sina uppgifter och arbeta i sin egen takt stimuleras deras självständighet och egen förmåga till lärande.

Arbete och Lek: Montessori integrerar begreppet arbete i pedagogiken, där barnens lek och arbete kompletterar varandra. Praktiska vardagsuppgifter och upprepningar anses vara viktiga för barns lärande.

Helhetsperspektiv och Holism: Montessoripedagogiken betonar helheten och den kosmiska ordningen. Undervisningen syftar till att främja samhörighet mellan människor och skapa fred och samarbete. Montessori talar om sin pedagogik som holistisk eller kosmisk.

Question 29

vad menar vi med demokratisering av Sverige på 1900-talet?

Answer 29

Allmän rösträtt: Under tidigt 1900-tal infördes successivt allmän rösträtt i Sverige. År 1921 fick kvinnor rösträtt och möjlighet att delta i politiska val på samma villkor som män. Detta var en viktig milstolpe för att skapa en mer inkluderande demokrati.

Sociala reformer: Under perioden genomfördes betydande sociala reformer för att förbättra levnadsvillkoren för medborgarna. Det inkluderade införandet av allmän sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och andra sociala trygghetssystem.

Utbildning för alla: Satsningar gjordes på att öka tillgängligheten till utbildning. En ökad möjlighet till skolgång och utbildning för alla var en viktig del av att skapa en mer jämlik och demokratisk samhällsstruktur.

Fackliga rättigheter: Arbetarrörelsen och fackföreningarna spelade en betydande roll i att kämpa för arbetstagarnas rättigheter och inflytande. Genom kollektivavtal och förhandlingar stärktes arbetstagarnas ställning på arbetsmarknaden.

Kvinnors rättigheter: Kampen för kvinnors rättigheter ledde inte bara till rösträtten utan också till förändringar i lagar och normer för att främja jämställdhet och jämlikhet mellan könen.

De politiska partiernas roll: Demokratiseringen inkluderade även en ökad representation av olika politiska åsikter. Fler partier och en öppen politisk diskussion bidrog till att bredda perspektiven och ge fler medborgare möjlighet att delta aktivt i politiken.

Medieutveckling: En ökad tillgänglighet och mångfald inom medielandskapet bidrog till att sprida information och skapa en mer informerad medborgarkår. Detta var en viktig del av att stärka demokratin.

Sammanfattningsvis kan demokratiseringen av 1900-talets Sverige ses som en process som strävade efter att öka deltagande, jämlikhet och rättvisa inom samhället genom politiska, sociala och ekonomiska reformer.

Question 30

Vad präglade Pedagogikämnet under 1900-talets första hälft?

Answer 30

Under 1900-talets första hälft präglades pedagogikämnet av flera inflytelserika tankeskolor och rörelser. Här är några framträdande drag:

Absolut, psykologins synsätt hade en betydande inverkan på pedagogiken under första halvan av 1900-talet. Psykologiska teorier och perspektiv integrerades i pedagogiken och påverkade hur man förstod barns inlärning och utveckling. Här är några av de psykologiska inriktningarna som påverkade pedagogiken:

Behaviorism: Behaviorismen,

Psykoanalys: Sigmund Freuds psykoanalys hade inflytande på förståelsen av barnets tidiga erfarenheter och psykologiska utveckling.

Kognitiv Psykologi: Senare under perioden började kognitiv psykologi att vinna terräng. Jean Piaget, en framstående kognitiv psykolog, undersökte barns kognitiva utveckling och hur det påverkade inlärningsprocessen. Hans teorier hade en stark inverkan på pedagogiken genom att lyfta fram barns tankeprocesser och kognitiva stadier.

Progressivism och Den Nya Pedagogiken: Progressivismen, särskilt representerad av pedagoger som John Dewey, betonade vikten av att anpassa utbildningen efter barnets behov och erfarenheter. Den Nya Pedagogiken, som blomstrade i Sverige med Ellen Key som en central figur, underströk även individens utveckling och betonade betydelsen av frihet och kreativitet i undervisningen.

Montessoripedagogiken: Maria Montessori, en italiensk läkare och pedagog, introducerade sina pedagogiska idéer under denna tid. Montessoripedagogiken fokuserade på självständighet, praktiskt lärande och användningen av särskilda pedagogiska material.

Kritik av Skolsystemet: Det fanns också en ökande kritik av det befintliga skolsystemet. Kritiker ifrågasatte det traditionella klassrummet, betygssystemet och betonade behovet av en mer praktisk och relevant utbildning.

Question 31

Vad menades med parallellskolesystemet?

Answer 31

Folkskolan: Folkskolan var den obligatoriska grundskolan för alla barn. Den var gemensam för både flickor och pojkar och hade en bredare inriktning. Folkskolan sträckte sig normalt från årskurs 1 till 6 eller 7.

Läroverket: Läroverket var en mer avancerad skolform som erbjöd en längre och mer akademisk utbildning. Den var uppdelad i två delar: en realskolegren och en gymnasieskolegren. Realskolegrenen fokuserade på mer praktiska ämnen medan gymnasieskolegrenen var inriktad på förberedande akademiska studier. Läroverket sträckte sig normalt från årskurs 7 eller 8 och uppåt.

Detta system ledde till en tidig uppdelning av elever baserat på deras förmågor och framtidiga karriärmål. Kritiker menade att det skapade sociala och ekonomiska klyftor, eftersom barn från olika samhällsklasser ofta hamnade i olika skolformer. Skolreformen på 1960-talet syftade till att göra skolsystemet mer enhetligt och minska dessa klyftor genom att införa en nioårig enhetsskola (grundskola) för alla barn.

Question 32

Vad innebar 1946 års skolkommission och vilken betydelse fick den för svenska skolan?

Answer 32

1946 års skolkommission, även känd som “Svenska skolans förnyelsekommission”, var en viktig reformsträvan som syftade till att omstrukturera och modernisera den svenska skolan. Här är några centrala punkter om dess innebörd och betydelse:

Bakgrund: Efter andra världskriget kände man ett behov av att förnya och reformera den svenska skolan för att möta de förändrade samhällsbehoven och skapa en mer jämlik och effektiv utbildning.

Målsättning: Kommissionens huvudmål var att skapa en enhetlig grundskola som skulle vara obligatorisk och gemensam för alla barn. Tanken var att avskaffa den tidigare uppdelningen mellan folkskolan och läroverket, vilket var en del av parallellskolesystemet.

Enhetsgrundskolan: Den mest betydande följden av skolkommissionens arbete var införandet av enhetsgrundskolan år 1955. Detta innebar att det gamla systemet med folkskola och läroverk ersattes av en nioårig grundskola som var gemensam för alla elever oavsett kön, social bakgrund eller ekonomiska förutsättningar.

Obligatoriskt och Enhälligt Beslut: År 1949 antogs kommissionens förslag enhälligt av riksdagen, vilket visar på det brett accepterade behovet av förändring i skolsystemet. Genomförandet av enhetsgrundskolan blev obligatorisk från och med höstterminen 1955.

Ökad Jämlikhet och Tillgänglighet: Reformen syftade till att öka jämlikheten och tillgängligheten i utbildningen genom att erbjuda en enhetlig och gemensam skolgång för alla barn. Detta bröt med den tidigare uppdelningen som hade lett till sociala och ekonomiska klyftor.

Pedagogiska Förändringar: Utöver strukturella förändringar introducerade reformen även förändringar i undervisningsmetodik och pedagogik för att bättre möta elevernas behov och främja en mer aktiv och individuell inlärningsprocess.

Sammanfattningsvis hade 1946 års skolkommission en djupgående och långsiktig påverkan på den svenska skolan genom att skapa en enhetlig och obligatorisk grundskola. Dess mål om ökad jämlikhet och tillgänglighet har format det svenska skolsystemet och dess värderingar under årtionden.

Question 33

När kom högskolereformen och vad innebar den?

Answer 33

Högskolereformen i Sverige genomfördes 1977. Reformen var en viktig förändring av det svenska högskolesystemet och hade flera centrala inslag:

Ny Universitets- och Högskolelag: Reformen innebar antagandet av en ny Universitets- och högskolelag år 1977. Den ersatte den äldre lagen från 1962 och låg till grund för den moderna organisationen och styrningen av svenska universitet och högskolor.

Demokratisering av Högskoleväsendet: En av huvudmålen med reformen var att demokratisera högskoleväsendet. Beslutsfattandet decentraliserades genom att införa lokala beslutsorgan, så kallade högskolestyrelser, vid varje lärosäte.

Institutionell Autonomi: Lagen gav de svenska högskolorna och universiteten ökad autonomi. Institutionerna fick större befogenheter att fatta egna beslut inom vissa ramar och blev mindre beroende av central styrning.

Ny Examensstruktur: Högskolereformen innebar även en förändring av den svenska examensstrukturen. De gamla examensbenämningarna magister och licentiat avskaffades, och nya examina som kandidat och master infördes. Det blev också möjligt att ta ut examen efter kortare studietider, vilket ökade flexibiliteten.

Utökad Tillgänglighet och Breddning: En viktig aspekt av reformen var att öka tillgängligheten och bredda högskoleutbildningen. Antalet studieplatser ökade, och fler studenter fick möjlighet att studera på högskolenivå.

Ökad Forskningsinriktning: Högskolereformen betonade betydelsen av forskning vid högskolorna och universiteten. Det var ett steg mot att skapa en närmare integration mellan undervisning och forskning inom högre utbildning.

Question 34

skillnader mellan rationalism och empirism?

Answer 34

Rationalism: kunskap kommer från förnuftet och tankeprocessen.

Inre Idéer: Rationalister tror på existensen av medfödda idéer eller inneboende koncept. De anser att vissa grundläggande sanningar och principer är inbyggda i vårt medvetande och inte enbart beroende av erfarenheter.

Universella Sanningar: Rationalister tror ofta på existensen av universella sanningar som är giltiga oberoende av individuella upplevelser. Dessa sanningar kan upptäckas genom resonemang och logik.

Empirism

Källa för Kunskap: Empirister hävdar att erfarenhet och observation är källan till all kunskap. De anser att vi inhämtar information genom våra sinnen och att våra idéer har sina rötter i våra sinnesintryck.

Blanka Sinnestavlan: Empirister, som John Locke, förespråkar idén om en “blank tavla” (tabula rasa) vid födseln, vilket innebär att sinnet inte har inbyggda idéer och att all kunskap härstammar från erfarenheter.

Experiment och observation leder till kunskap och sannolikheter.

Question 35

Vad var den karolingiska renässansen?

Answer 35

Karolingiska renässansen var det återupplivande av lärdomen och konsterna som skedde under den frankiske kejsaren Karl den store (död 814). Återupplivandet av utbildningen, befordrat av grundandet av skolor i hela imperiet, uppstod ur återgången till latinsk litteratur och lärdom vid Karl den stores hov i Aachen genom den lärde engelske humanisten Alkuin.

En verkligt betydande insats var kopierandet av klassiska manuskript och skapandet av den kraftfulla och distinkta minuskeln. Inom den europeiska arkitekturen innebar den karolingiska renässansen en återgång till byggnader i stor skala. Verk som palatskapellet i Aachen föranledde den romanska stilens utveckling.