Prov 1 Flashcards

Question

cellskelettet

Answer 1

Cellens organeller flyter inte fritt i cytoplasman - är kopplade till ett nätverk av proteintrådar - cellskelett. mycket tunna proteintrådar som ger stöd och form samt rörelseförmåga, celldelning. 3 typer av trådar: - mikrotubili - intermediära filament - mikrofilament

Answer 2

största av de 3 typer av trådar består v proteinmolekyler - tublin som sitter ihop två och två. Dessa två i sin tur en ihålig tubliknande proteintråd. genom att lägga till och t bort tublinmolekyler kan mikrotubli förlängas och förkortas. På så sätt kan de användas för att förflytta organeller i cellen t.ex transport av sekretoriska membranblåsor från golgiappraten till cellmembranet. mikrotubili bygger upp de trådar som vid celldelning drar kromosomerna till polerna. tublimolekylen tas bort en och en = tar kromosomerna till polerna. Hos djurceller utgår bildandet av mikrotubilin som drar kromosomerna ur en centriol, delen av cytoplasman som omger en centriol kallas centrosom, även den består av mikrotubili. (växt och svampceller har inga centrioler) mikrotubili även transport av organeller med hjälp av motorproteiner drivna av ATP. mikrotubili fungerar då som en räls där organellerna drivs fram. vissa celler har cilier eller flageller som är utskott från cellen och ger upphov till rörelse - hos eukaryota celler består de av mikrotubili spermier har en flagell cilier som sticker ut från celler på insidan av luftstrupens och äggledarens väggar rör sig framåt och bakåt vinkelrätt mot axeln - partiklar kan viftas upp mot svalget och framåt i äggledaren.

Answer 3

mellantjock tråd. kan skilja sig mellan olika eukaryota celler - består av mycket långa fiberproteiner som är lindade kring varandra - ger hög hållfasthet - kan användas för att fästa celler till varandra. Vissa t.ex keratin ger stadga och skydd. Det yttersta lagret av huden består av döda hudceller fyllda med keratin. kan också fungera som ett slags ankare och håller organellerna på plats i cellen och att behålla en viss form.

Answer 4

Tunnaste typen av trådar bestpr ofta av proteinet aktin och har flera olika funktioner. - ankare och hålla vissa typer av transportproteiner på plats i cellmembranet - kan påverka konsistensen på cytoplasman (många =trög) - skapa rörelse, genom att nybilda aktinfibrer i en cells ytterkant som knuffar membranet utåt, samtidigt som fibrerna bryts ner i cellens andra ände kan cellen förflytta sig. muskelrörelse - bygger upp fibrer som andra proteiner (myosin) tar spjärn mot och drar fram och tillbaka, då de böjer sig. - form, tunntarmscellernas utskott mikrovilli, får stadga eftersom de innehåller mikrofilament

Answer 5

organell som bildar kärnspolen var mikrotubili uppkommer från som drar kromosomerna isär.

Answer 6

Området i cytoplasman runt centriolen

Answer 7

bildas genom att proteiner klistrar ihop cellerna så att ämnen i den extracellulära vätskan inte kan gå mellan cellerna. ska vätska passera från ena sidan av ett skikt celler till andra sidan måste vätskan ta sig igenom cellerna. Denna typ av kopplingar finns därför där det är viitgt att ämnen sorteras och tas upp genom cellmembranet istället för att slinka mellan t.ex i tunntarmen där olika ämnen tas upp för vidare transport till blodet.

Answer 8

Förenar membranet i två celler med varandra och dessutom med bägge cellernas cytoskelettrådar. cytoskeletten i flera celler förenas till ett sammanhängande nätverk som kan sträcka sig genom många celler. Denna typ av koppling finns framförallt i vävnader som utsätts för tänjning t.ex hud och muskelceller.

Answer 9

öppna kopplingar mellan celler utgörs av membranproteiner som bildar kanaler som förbinder cellernas cytoplasmor med varandra. på så sätt kan både joner och små molekyler som socker och aminosyror transporteras mellan cellerna. Under fosterutvecklingen har sådana kanaler stor betydelse för kommunikationen mellan cellerna men sedan försvinner de flesta. vissa vävnader som hjärtmuskelvävnad har dock dessa kvar och har stor betydelse för hjärtats funktion eftersom de elektriska impulserna då kan gå vidare från cell till cell.

Answer 10

Typ av passiv transport Ämnen rör sig slumpmässigt = går från hög till låg koncentration hydrofoba, små, oladdade ämnen som O2 CO2, N2 och steroid hormoner hydrofoba molekyler tar sig lättare igenom fosfolipidlagret.

Answer 11

Typ av passiv transport ämnen som inte kan slinka igenom det dubbla fosfolipidlaget kan ändå följa koncentrationsgradienten om det finns proteiner som hjälper dem. - kanalproteiner öppningar i membranet som bara vissa ämnen (rätt storlek, form laddning etc) kan ta sig igenom bildar vattenfyllda kanaler i vilka vattenmolekyler och joner kan ta sig igenom. Olika stimuli kan göra att de öppnas vid behov - Bärarprotein Binder till ett visst ämne och lyfter det igenom membranet genom att ändra form. De flesta av dessa är specefika, underlättar bara för vissa ämnen ex glukos

Answer 12

kanalproteiner öppningar i membranet som bara vissa ämnen (rätt storlek, form laddning etc) kan ta sig igenom bildar vattenfyllda kanaler i vilka vattenmolekyler och joner kan ta sig igenom. Olika stimuli kan göra att de öppnas vid behov

Answer 13

- Bärarprotein Binder till ett visst ämne och lyfter det igenom membranet genom att ändra form. De flesta av dessa är specefika, underlättar bara för vissa ämnen ex glukos

Answer 14

- Osmos vatten rör sig slumpmässigt genom kanaler i CM så kallade AQUAPORINER - vatten flödar åt det håll vattenkoncentrationen är lägst. antalet vattenkanaler varierar mellan olika celler och vissa kan stängas vid behov. ex) celler salthalt utanför är lika hög som i cellen = lika mycket vatten in som ut salthalt utanför är högre än i cellen = vatten C är högre i än utanför = vattnet flödar ut ur cellerna genom aquaporinerna. = cellerna skrumpnar ihop Salthalt utanför är lägre än i cellen = vatten C högre utanför än i cellen = vattnet flödar in i cellen = cellen blir fylld av vatten och spricker tillslut. aquaporinerna är många fler än saltets kanalproteiner sötvattenfisk i saltvatten = vatten dras ur fisken = skrumpnar ihop saltvattenfisk i sötvatten = vatten fyller fisken = cellerna spricker

Answer 15

Öppningar/kanaler i cellen där vattnet kan flöda in/ut

Answer 16

kopplad transport / co-transport Typ av aktiv transport går från hög koncentration till låg koncentration - mot koncentrationsgradienten. Transporten av ett ämne kopplas med den av ett annat. Ett ämne som ska mot sin koncentrationsgradient kopplas till ett som ska med sin gradient dvs diffunderar. Energin som behövs kommer från den passiva transporten. som ett vattenfall: rörelseenergin som frigörs när vattnet faller kan användas för att transportera något upp. Koncentrationen av det ämne vars diffusion utnuttjas måste upprätthållas - behöver pumpas tillbaka = ATP behövs. Detta kan ske via en symport - ett ämne följer med ett annat eller en antiport - ena ämnet åker ut och andra in.

Answer 17

Många ämnen kan pumpas över membran mot sin koncentrationsgradient av proteiner som utnyttjar energin som frigörs när ATP hydrolyseras till ADP. Fördel: fungerar oavsett koncentrationsgradient ex natrium-kaliumpump - upprätthålla jonbalansen i cellerna - 40% av det ATP som produceras går åt till att driva denna pump.

Answer 18

Transport med vesiklar Endocytos - in Exocytos - ut

Answer 19

en liten membranomsluten blåsa,

Answer 20

Delar av cellmembranet omsluter det som ska in vattenlösliga makromolekyler - pinocytos (celldrickande) För att ett ämne ska tas upp via pinocytos krävs det att cellmembranet har receptorer för just det ämnet. Många stora molekyler tas upp genom att de binder till sådana receptorer. Det leder till att membranet buktar in. när tillräckligt många celler bundit buktar membranet in så mycket att hela membranbubblan snöras av och transporteras in i cellen. ``` stora partiklar (tom hela celler) - fagocytos (cellätande) Även här krävs receptorer. Vita blodkroppar i vårt immunsystem (fagocyter) kan binda t.ex en inkräktande bakterie som då slukas. Cellmembranet butar ut sig så att 2 armar bildas och sluter sig runt det som ska tas upp. Då cellmembranet är en trögflytande vätska mäter armarna samman där de möts och då bildas en membranbubbla - en vesikel. väl inne i cellen smälter den ihop med lysosomer och enzymerna i dessa bryter ner det som ska tas upp. ```

Answer 21

Transport ut ur cellen Alla celler använder exocytos t.ex för att transportera material, bl.a. glykoproteiner som ska bygga upp cellmembran och ECM. Membranblåsorna med detta innehåll produceras av golgiapparaten och transporteras sedan till cellmembraners yta. När membranblåsan får kontakt med cellmembranet blandar sig fosfolipiderna med varandra, membranen smälter ihop = innehållet släpps ut. Exocytos - mer cellmembran endocytos - minskning av cellmembran = tar ut varandra. sekretoriska celler kan lagra dessa ämnen i sekretoriska blåsor för att sedan släppa ut vid behov. T.ex betaceller som producerar insulin och nervceller som lagrar neurotransmittorer i s.k. synapsblåsor

Answer 22

vätskefylld blåsa insluten av ett membran | bildas bla när cellen omsluter en partikel för att tillgodogöra sig dess näringsämnen.

Answer 23

Membranproteiner - proteiner med en rad olika funktioner, antingen sträckta igenom membranet eller nedsänkta i membranet: - transportproteiner - enzymaktivitet - receptorer - kopplar ihop cellen med andra celler eller mot nätverket av proteiner som cellen ofta vilar på. extracellulär matrix. - förankra proteinerkedjor i cellen som bygger upp cellskelletet.

Answer 24

celler med samma uppbyggnad och funktion- samma specialisering binder ofta till varandra och bidar vävnader som bygger upp organ och organsystem. Tre viktiga former: - täta (tight junctions) - öppna (gap juctions) - desmosomer

Answer 25

``` kräver inte energi går från hög koncentration till låg 1. Diffusion 2. Underlättad diffusion 3. Osmos ```

Answer 26

``` Kräver energi Går från låg koncentration till hög 1. kopplad transport 2. ATP-drivna pumpar 3. Transport mha vesiklar ```

Answer 27

uppbyggande reaktioner

Answer 28

nedbrytande reaktioner

Answer 29

Sker i cytoplasman och behöver inget syre. En glukosmolekyl har 6 kol. I glyklysens olika steg oxideras och sönderdelas varje glukosmolekyl via ett antal mellanprodukter- metabolter. 2 Pyruvatjoner, med 3 kol vardera Går i 10 steg, ibörjan går det t 2 ATP men sedan bildas 4 st = vinst på 2 ATP. 2 huvudsteg 1. Fosforylering av glukos 1 eller 2 fosfatgrupper kopplas till glukosmolekylen. Endoterm - behöver 2 ATP- Bildas fruktos -1,6 - bifosfat 2. Fruktosmolekylen klyvs exoterm - ger 4 ATP elektroner frigörs (2NADH + 2 H+) - resulterar i 2 pyruvatjonr Glukos + 2 NAD+ + 2ADP + 2 Pi = 2 pyruvatjoner + 2 NADH + 2 H+ + 2 ATP + 2 H2O

Answer 30

Nedbrytning av Acetylkoenzym A som bildats i glykolysen Innanför det inre av mitokondriens membran. Acetyl CoA reagerar med oxaacetatjon = citratjon (6C) - oxidation CO2 bort NADH bildas (5C) CO2 bort NADH + ATP bildas (4C) ytterligare serier av redoxreaktioner = FADH2 + NADH + oxalacetatjon Börjar om , ny Acetyl CoA En ATP 2 CO2 3 NADH 1 FADH2 NADH och FADH2 reagerar vidare i elektrontransportkedjan

Answer 31

Sista steget vätejoner + elektroner och syre bildar vatten och ATP sker i mitokondriens inre membran komplex 1 NADH + H+ oxideras till NAD+, vätejonerna pumpas ut mellan membranen mha energin från elektronerna som transporteras till komplex Q (komplex 2 succinat blir till fumarat, elektronerna till komplex Q9 Komplex 3 ytterligare väte pumpas ut och samtliga elektroner transporteras till cytokrom e som transporterar elektronerna till komplex 4 Komplex 4 elektronerna faller genom komplexet. 1/2 O2 + 2 H+ + 2 e- -- vatten bildas Då frigörs mer energi och fler vätejoner pumpas ut. Koncentrationsgradient av vätejoner, koncentrationen vätejoner mellan membranen är hög, innanför inre är den låg. naturen vill fixa = vätejonerna fler tillbaka genom kanalproteinet ATP syntas - energin som frigörs utnyttjas för att tillverka ATP från ADP och P(i)

Answer 32

Vid anaeroba förhållanden kan vi inte använda mitokondrien - mjölksyrajäsning - pyruvatjonerna reduceras till mjölksyra. -För att vi ska kunna köra glykolysen måste NAD+ återbildas - tillverka mjölksyra. När tillgång av syre - nedbrytning av mjölksyn Vid aeroba tar pyruvatjonerna sig in i mitokondriernas membran reagerar med syre och spjälkar bort koldioxid. En NADH bildas och CoA binder in = acetyl-CoA - kan gå vidare in i krebs cykel (även bygga upp fett)

Answer 33

``` prokaryot - dvs saknar cellkärna och (andra) membranomslutna organeller 3 former: - kock - stav - spirill / spiroket ``` uppbyggnad: - cellvägg 2 olika typer: GRAMPOSITIVA - utanför cellmembranet finns ett tjockt lager av peptidoglykan (långa kedjor av kolhydrater korsbundna med peptider GRAMNEGATIVA - har också ett sådant lager men tunnare och har ett yttre membran utanför med fosfolipider OCH lipopolysackarider som kan vara mycket skdaliga för människor TYPISK GRAMNEGATIV BAKTERIE: - yttermembran: skyddar bakterien - peptidoglykan : Ger bakterier struktur och skyddar den innermembran: separerar cellens innehåll fån omgivningen - ribosomer: utför proteinsyntes - DNA: Bakteriens kromosom + plasmid - flagell: ett tjockt utskott, uppbyggd av proteiner. Genom att rotera kan den sätta bakterien i rörelse. - fimbrier: Tunna utskott, uppbyggda av proteiner. På deras spets sitter ofta ett protein, som kan gripa tag i något, som bakterien ska hålla sig fast vid.

Answer 34

rund bakterie

Answer 35

avlång bakterie

Answer 36

spiral / makaronliknande bakterier

Answer 37

GRAMPOSITIVA - utanför cellmembranet finns ett tjockt lager av peptidoglykan (långa kedjor av kolhydrater korsbundna med peptider

Answer 38

GRAMNEGATIVA - har också ett sådant lager men tunnare och har ett yttre membran utanför med fosfolipider OCH lipopolysackarider som kan vara mycket skdaliga för människor

Answer 39

- fotosyntiserande bakterier - viktigaste primärproducenten i haven och bildar majoriteten av kemiska energin. Cyanobakterier - havet - kan utföra fotosyntes (syret skapades?) - Kemoautotrofer - bildar kolhydrater - fixerar och omvandlar kväve i vatten och mark - löser upp fosfater som andra livsformer kan använda. Normalflora: - bakterier på människors och djurs kroppar som inte gör oss sjuka - tarmbakterier hjälper nedbrytning av mat - tar plats från patogena bakterier

Answer 40

Normalflora: - bakterier på människors och djurs kroppar som inte gör oss sjuka - tarmbakterier hjälper nedbrytning av mat - tar plats från patogena bakterier

Answer 41

Delar sig = identisk arvsmassa (allra flesta fall) kan muteras men ovanligt (litet antal gener) . Lagrar sin arvsmassa i en cirkulär DNA molekyl - en kromosom. Ibland även plasmider (mindre cirkulära) som bär på ett litet antal gener som bara behövs ibland t.ex gener mot antibiotika resistens. Kan försvinna om de inte behövs (vid delning) Kan få nya gener 1. konjugation 2. transformation 3. Bakteriofag

Answer 42

- plasmid tas upp från omgivningen

Answer 43

- bakterier kopplas ihop | - hel bit av kromosomen byts mellan bakterierna

Answer 44

finns överallt bildar metan i matspjälkningssystemet hos idisslande djur extremofiler - arkeer som kan leva i extrema miljöer - halofiler - saltälskare - termofila - värmeälskande

Answer 45

Bit av arvsanlag inslaget i ett paket med proteiner och ibland också membran som kan ta sig in i en levande cell och få den att använda sin energi och näringsämnen för att göra fler viruspartiklar. (ribosomerna) Omtalat om det räknas som liv ``` DNA eller RNA dubbelsträngat eller singelsträngat dsRNA ssRNA dsDNA ssDNA ``` Ha eller sakna membranhöljde

Answer 46

- Ta över cellen med en gång och döda den - Lägga sig som en tyst fripassagerare i cellen ``` T.ex herpesvirus DNA virus - Munherpes - könsherpes - vattkoppor (kan ge bältros) - körtelfeber Kan göra båda delarna ```

Answer 47

snabbt föröka sig och döda sin värd | t.ex Herpes

Answer 48

lägger sig gömt i cellen och sätta in sin DNA molekyl i värdcellens DNA som att arvsmassan kopieras när cellen delar sig. - prioiterar långsiktig överlevnad framför snabb förökning t.ex herpes eller HIV

Answer 49

EVOLUTION - transportera gener mellan olika individer och arter så att utvecklingen inte bara sker från fäder till avkomma utan ocksp mellan individer och arter. = skapat en stor del av den genetiska variationen - bakterier i marina ekosystem - huvuddelen av fotosyntesen - 10 gånger så mycket bakterievirus (fager) som bakterier - angriper bakterier (1/5 av havets biomassa är döda bakterier. - kan tas upp av andra organismer - näringsämnen - populationskontrollant

Answer 50

Varför kommunikation - överlevnad (t,ex vid matbrist) - tillväxt och delning (tillgång av mat eller tillväxthormoner) differentiering - dvs specialisering hos cellen - död - dvs apoptos - programerad celldöd

Answer 51

``` Vanligaste sättet att komminicera på kortväga: - kontaktberoende - Parakrin kommunikation Långväga: - Nervceller dvs synaptisk kommunikation - (snabb och precis.) - Endokrin kommunikation ```

Answer 52

programerad celldöd celler dör varje dag - signal utifrån eller inifrån cellen som leder till att en grupp enzymer - kaspaser, som har förmågan att klippa sönder proteiner om de aktiveras genom att en bit av dem själva klipps bort. kedjereaktion av avklippta kapsasproteiner som leder till att en rad proteiner som cellen behöver klipps sönder t.ex proteiner i cytoskellet eller som håller ihop kärnan. Klyver även ett protein som klipper sönder DNA molekylen. cellen - slutar att fungera och bubblor med innehållet knoppas av som fångas upp och fagocyteras av vita blodkroppar. Varför? - cell infekteras av virus och ända lösningen är döda den infekterade cellen - T- mördarceller - embryoutveckling - då en cell har gjort sitt och hindrar nästa steg ex bildningen av fingrar och tår. - förnyas - ibland vet man inte okontrollerad apoptos - nekros

Answer 53

Cellerna måste ha närkontakt t.ex under embryoutveckling. Membranbundna signalmolekyler

Answer 54

dvs signalmolekyler (hormoner) som bara påverkar grannar (ej ut i blodet). signalmolekylerna fångas upp snabbt av målcellerna, resterna bryts ner eller fångas upp av speciella molekyler i extracellulära matrixen.

Answer 55

Snabb och precis Nervceller kan sända ut elektriska impulser genom långa utskott - på så sätt få små membranblåsor i änden av utskotten att släppa ut sin kemiska signalsubstans (neurotransmittor) via exocytos i utrymmet ( synapsen) mellan nervcellen och målcellen. Neurotransmittorer kan sedan binda till receptorer på cellen den ska kommunicera med.

Answer 56

Endokrina celler - celler som tillverkar och utsöndrar signalsubstanser dvs hormoner som transporteras via blodet. Alla celler nås av hormonet men bara de med receptorer för det reagerar. Inte speciellt snabbt (lång väg osv)

Answer 57

kemiska signalsubstanser som används i nervsystemet

Answer 58

Behöver receptorer som kan binda till signalmolekylen. flercellig organism - receptorer för varje signalmolekyl. olika celler har olika uppsättningar av receptorer - reagerar på specifika hormoner. (inte konstant) består ofta av proteiner och sitter på cellens yta men kan också finnas i cytoplasman

Answer 59

signalmolekylen diffunderar in genom membranet för att sedan binda till receptorn inne i cellen cellmembranet - fosfolipider = de flesta hormonerna måste vara fettlösliga - hydrofoba för att kunna nå receptorerna innanför membranet. Hydrofila binder istället till receptorer på cellytan

Answer 60

vissa signalmolekyler fastnar på proteiner som sitter i cellens membran som själva är jonkanaler eller sitter tätt länkade till sådana. När en signalmolekyl binder till en sådan öppnas jonkanalen och en viss jon difunderar snabbt in eller ut ur cellen. t.ex leda till att muskelfibrer drar ihop sig eller slappnar av, att en nervimpuls slås på. Jonkopplade receptorer finns bla på nervceller, körtlar och muskler och används främst för att fånga upp signaler från nervceller

Answer 61

de flesta signalmolekyler binder till receptorer i cellmembranet som direkt eller indirekt är kopplade till enzymer på cellens insida. Genom att hormonerna binder till receptorn på cellens utsida förändras receptorns form även på insidan. Det leder antingen till att receptorn får en direkt enzymaktivitet eller till att något annat enzym kan binda dit och därmed bli aktiverat detta sätter igång en serie av reaktioner i cellen som slutligen leder till ett svar. fördel med att det sker i steg - signalen kan förstärkas genom att fler och fler molekyler bildas i varje steg. ofta är dessa steg utgjorda av proteiner som ändrar form. (ofta enzymer som blir aktiva) Inte bara proteiner som är viktiga här utan även mindre molekyler och joner. ex) kroppsceller möter insulin som gör att ett enzym blir aktivt som bygger upp glykogen av glukos - energin lagras

Answer 62

Signalen från en budbärare kan förgrena sig på flera olika sätt i cellen och påverka massa olika proteiner i cellen. Systemen är även ihopflätade - en enstaka signal ger ej en specefik respons utan cellen styrs av helhetsbilden av signalerna den tar emot i kombo med signaler de tidigare fått och pga av vilken cell den själv är. = olika celler kan svara olika på samma stimuli - olika gener används olika i olika celler. gen kan vara permanent avstängd i en cell.

Answer 63

skillnaden mellan olika celler av olika slag beror på att de innehåller olika uppsättningar av proteiner. ex muskelceller bildar t.ex enorma mängder av aktin och myosin som bygger upp de fibrer som kan dras ihop och slappna av. nervceller bildar proteiner som kan känna igen impulser och protiener so deltar i att skicka signaler. Betaceller är specialiserade på att tillverka insulin

Answer 64

I det nybefruktade ägget är de delar av DNA:t där de flesta gener befinner sig packade på ett sätt så att de är lättåtkomliga för proteiner som bildar mRNA. Men när embryot och fostret utvecklas och cellerna specialiserar sig stängs olika delar av arvsmassan successivt av. Sker bla genom att metylgrupper fästs vid DNA:t som känns igen av proteiner som griper tag i de områdena. Därefter lindar proteinerna ihop delarna så kompakt att generna stängs av. De kan då förlora möjligheten att vara eller bli de celltyper som behöver de avstängda generna.

Answer 65

När celler specialiserar sig åt olika håll stängs lika delar av arvsmassan av och de skaffar sig olika uppsättningar av proteiner. en viktig del av den fortsatta embryoutvecklingen är att att cellerna kommunicerar med varandra och påverkar varandras öden. vi vet t.ex att celler i benmärgen som kommit halvvägs i specialiseringen kan utvecklas åt flera olika sorters blodceller. Vilken sort cellen blir styrs av vilka signalämnen som tillverkas av andra celler i närheten inne i benmärgen. sådanna signaler spelar även roll för att få celler från olika cellager att signalera till varandra att de ska utvecklas i riktning mot olika celltyper. Efter att ha tagit emot sådna signaler kan de börja flytta sig mot varandra och förena sig så att ett visst organ kan bildas

Answer 66

ospeciliserade celler

Answer 67

celler som inte spciliserat sig färdigt och har förmågan att dela sig många gånger. Oftast när en stamcell delar sig bildas en ny stamcell plus en cell som börjar specilisera sig. En del vuxna stamceller utvecklas bara till en eller några olika celltyper t.ex vissa stamceller i hudens undre lager epitetceller som i stort sett bara bildar hudepitetceller Andra kan utvecklas till många olika celltyper t.ex blodbildande stamceller eller stamceller i hjärnan. Några har visats sig vara relativt lätta att ta ur kroppen och verkar kunna användas för att hjälpa läka skador t.ex i hjärta efter infarkt. Detta gäller framförallt en grupp stamceller i benmärgen som bildar bindväv ben och brosk - (mesenkymala stamceller) underlättar läkningen genom att bilda olika signalämnen. . dels att stimulera andra stamceller att dela sig och utvecklas till de celler som saknas.

Answer 68

Ca en vecka efter befruktning utvecklas ägget till en blastocyst

Answer 69

stamceller som kan utvecklas till alla olika sorters celler utom de som bygger upp fosterhinnan och moderkakan

Answer 70

Vanliga kroppscekker som på labb kan fås till att specilisera sig tillbaka och bilda cellinjer som är mycket lika embryonala stamceller som kan utvcklas till alla typer av kroppsceller och dela sig hur många gånger som helst.

Answer 71

skapa genetisk kopia. många livsformer inget ovanligt t.ex sticklingar från växter. Däggdjur - nybefruktat ägg delar sig och blir enäggstvillingar cellkärna från kroppscell från kloningsobjektet + obefruktat ägg från en utanförstående individ som man tar bort kärnan från sätter in kärnan i äggcellen och stimulerar med elektrisk chock = börjar uppföra sig som en nybefruktad äggcell. - börjar dela sig och utvecklas till en blastocyst som planteras in i en surrogatmamma där ägget utvcklas till ett nytt djur med identisk arvsmassa som kloningsobjektet - innefektiv - behövs hundratals ägg - missfall - sjuka djur VARFÖR? - diskussion - rädda utrotningshotade arter -

Answer 72

Virus som angriper bakterier | kan ge nytt genmaterial

Answer 73

DNA virus - Munherpes - könsherpes - vattkoppor (kan ge bältros) - körtelfeber

Answer 74

double stranded

Answer 75

single-stranted

Answer 76

Human immunodeficiency virus - retrovirus lysogent - gömmer sig i cellen - specefikt i immunförsvaret leder till AIDS utan behandling

Answer 77

hydrofoba - kan diffundera in genom cellmembranet och möta receptorerna inne i cytoplasman. t.ex steroidhormoner som testosteron och östrogn. små molekyler som gaser kan också diffundera fritt över membranet - finns gaser som fungerar som signalmolekyler t.ex kväveoxid. När en signalmolekyl tagit sig in i cellen och bundit till receptorn som då tsm kan ta sig in i cellkärnan och där binda till en viss DNA sekvens. - användnigen av en gen kan slås på och av. Kan också binda till en receptor som är bunden till DNA och väntar på den.

Answer 78

utvecklas till en viss grupp av celler t.ex stamceller som produceras olika sorters blodceller. vuxna stamceller

Answer 79

alla celltyper

Answer 80

Bakterietransformation - Föra in en plasmid i en bakterie med en gen från en manet GFP - floroserande protein - märka celler - kan kopplas till en annan gen som förs in i organism - bakterien Ampicilin - antibiotika (resistens finns på plasmiden Arabinos - socker används för genreglering rNA polymeraset kan bara binda när arabinos bundit värmechocka - cellmembran öppna sig - slinka in

Prov 1 Flashcards

(111 cards)