Prov Kapitel 4

Question 1

Vad innebär ”Intramolekylära bindningar” och vilka är dessa?

Answer 1

Intramolekylära bindningar är bindningarna INOM molekylen. Det finns olika typer av intramolekylära bindningar. Dessa är jonbindning och kovalent bindning (polär/opolär).

Question 2

Vad kännetecknar en jonförening? (ex. involverade partiklar, krafter, struktur)

Answer 2

En jonförening är alltid ett salt och bildas när en metall reagerar med en icke-metall.
Eftersom alla atomer vill uppnå ädelgasstruktur så kommer atomerna avge eller ta upp minst en elektron, då kommer den atomen som avger en elektron eller fler få ett underskott på elektroner  positiv jon, och den atomen som tar upp en eller flera elektroner kommer få ett överskott på elektroner  negativ jon.
Olika laddningar attraherar varandra och dessa joner kommer reagera med varandra och bilda en jonförening, ett salt. Dessa elektrostatiska krafter, att plus dras mot minus, kallas för jonbindningar.
När ett fast salt bildas kommer jonerna vara ordnade regelbundet i kristallstruktur. Det innebär att jonerna kommer sitta varannan positiv och varannan negativ. Att plus dras mot minus gör att kristallen hålls ihop. Men det gör också att saltkristallen bryts väldigt lätt eftersom lika laddade joner kommer repellera varandra.

Question 3

Namn och formelenheter på joner och föreningar, enkla och sammansatta.

Answer 3

Namn på positiva joner består av atomslagets namn + jon. Exempelvis Kalium + jon  Kaliumjon. Negativ joner namnges av att man lägger till -idjon. Exempelvis Klor + idjon  Kloridjon. Jonföreningar namnges med den positiva jonen först och sist den negativa jonen. Exempelvis kalciumflourid, där kalcium är den positiva jonen och fluorid är den negativa jonen. Sammansatta joner med negativ laddning namnes med att man lägger till -it, -at eller -id. Man kan säga att sammansatta joner agerar som en atom. Skillnaden mellan en jonförening och en sammansatt jon är att jonföreningar har laddning 0.

Question 4

Vad innebär det att ett salt är lättlösligt eller svårlösligt? Vilka regler gäller?

Answer 4

Ett lättlösligt salt innehåller Na, K, NH4(ammonium), Nitrater (NO3-), Klorider (CL-) UTOM Silverklorid och Blyklorid, Sulfater (SO42-) UTOM Bariumsulfat och Blysulfat. Löses upp i vatten och bildar INTE en fällningsreaktion.
Ett svårlösligt salt innehåller Karbonater (CO32-), Fosfater (PO43-), Hydroxider (OH-). Alla dessa om de inte innehåller Na, K och NH4.

Question 5

Vad händer kemisk när ett salt löses i vatten?

Answer 5

För att bryta jonbindningar så krävs det energi. När salt löses i vatten kommer energin i form av rörelseenergi (högre temperatur = högre energi hos vattenmolekylerna, högre energi = lättare att bryta loss jonerna i saltet). När saltet har lösts i vattnet kommer det uppstå nya bindningar, s.k. jon-dipol bindning. Man säger att jonerna hydratiseras och då frigörs energi. Oftast är den frigjorda energin större än energin som krävdes för att bryta jonbindningarna. Det är därför som salt kan lösas i vatten.

Question 6

Exempel på lättlösliga respektive svårlösliga salter.

Answer 6

Lättlösligt salt: natriumklorid, natriumoxid och magnesiumklorid. Svårlösligt salt: Blyklorid, silverklorid och bariumsulfat.

Question 7

Vad är en fällningsreaktion? När bildas det en fällning?

Answer 7

Fällningsreaktioner bildas när två vattenlösta salter blandas, om det bildas ett svårlösligt salt blir det en fällningsreaktion. I en fällningsreaktion finns det åskådarjoner och de tar man bort ur reaktionsformeln.

Question 8

Vad innebär det att något är ”reagens på” något annat?

Answer 8

Det som reagerar när man tillsätter något. Ex: om man ska kolla om en lösning innehåller kloridjoner så kan man tillsätta silverjoner. Om lösningen innehåller kloridjoner kommer det bildas en fällning.
Alltså att ett ämne som kommer kontakt med ett annat ämne reagerar.

Question 9

Vad är ”åskådarjoner”?

Answer 9

Åskådarjoner är de joner som inte ingår i en reaktion. Ex: blandas två vattenlösta salter kommer några joner inte att reagera med något annat.

Question 10

Vad kännetecknar en förening med kovalent bindning?

Answer 10

Föreningen har bindande elektronpar, de delar på elektroner för att uppnå ädelgasstruktur.

Question 11

Vad är skillnaden på bindande och icke-bindande elektronpar?

Answer 11

Det elektronpar som jonerna delar är bindande elektroner, de övriga är icke-bindande.

Question 12

Vad kännetecknar en polär/opolär kovalent bindning?

Answer 12

I en molekyl med opolär kovalent bindning är det liten eller ingen skillnad i elektronegativitet, atomerna drar då lika mycket eller nästan lika mycket i elektronerna. Om atomerna har precis samma elektronegativitet drar atomerna precis lika mycket i elektronerna, bindningen blir då fullständigt kovalent (opolär). en viss skillnad i elektronegativitet innebär också att bindningen är opolär kovalent, men bara om det är en liten skillnad. Om det blir större skillnad i elektronegativitet blir den mer polärt kovalent. Polära kovalenta bindningar har en större skillnad i elektronegativitet. När det är större skillnad i elektronegativitet kommer den ena atomen dra lite mer i elektronerna, det kommer skapa en ojämn laddningsfördelning. Ju större skillnad det är i elektronegativitet desto starkare bindning.

Question 13

Kunna avgöra om en förening har jonbindning, kovalent bindning (opolär/polär).

Answer 13

Det beror på hur stor skillnad i elektronegativitet det är mellan atomer. En molekyl som består av ett enda atomslag har ingen skillnad i elektronegativitet (den har opolär kovalent bindning.

Question 14

Vad kännetecknar en dipol?

Answer 14

Molekyler som är en dipol har en ojämn laddningsfördelning. Att det blir en ojämn laddningsfördelning beror på att atomerna i molekylen har olika stark elektronegativitet. Atomen med starkast elektronegativitet drar till sig den bindande elektronen så att den hamnar lite mer på den ena sidan än den andra. Atomen med svagast elektronegativitet ”släpper” då ifrån sig elektronen en aning eftersom elektronen inte kan hållas kvar. Atomer med stark elektronegativitet har dels fler valenselektroner (elektronerna dras mer mot kärnan).

Question 15

Kunna avgöra om en förening är en dipol eller inte.

Answer 15

För att avgöra om en förening är en dipol eller inte behöver man veta ämnets molekylformel, om det är en kovalent bindning eller inte, strukturformel, elektronformel. För att det ska vara en dipol så krävs det att bindningen är polärt kovalent (det finns en skillnad i elektronegativitet), om molekylen är vinklad (om molekylen är vinklad har den också minst ett fritt elektronpar som gör att bindningarna repelleras). Strukturformeln visar om molekylen har enkel-, dubbel- eller trippelbindningar. En dipol kan ha enkel-, dubbel- och trippelbindningar men det som gör att det inte blir en dipol är om molekylen dels är rak och dels om det är skillnad i elektronegativitet.

Question 16

Vad innebär ”Intermolekylära bindningar”?

Answer 16

Intermolekylära bindningar är bindningar MELLAN molekyler.

Question 17

Vilka klassas som intermolekylära bindningar och vad är skillnaden mellan dem?

Answer 17

Dipol-dipol bindning, vätebindningar, van der Waals.

Question 18

Vad kännetecknar en metallbindning och vilka egenskaper för den med sig?

Answer 18

I en metallbit ligger atomerna så pass nära varandra att atomernas elektronmoln går in i varandra, så mycket att vissa elektroner inte är bundna till en specifik atom, de kan röra sig fritt i metallbiten. När elektronerna är fria/utspridda på det här sättet kan man säga att elektronerna är delokaliserade. Precis som jonerna i saltkristaller sitter atomerna i metallen regelbundet ordnade. Själva metallbindningen är ett gemensamt elektronmoln som alla atomer i metallbiten delar. Detta medför att metaller leder ström och värme, i och med att elektronerna sitter så pass nära varandra kan de föra vidare rörelseenergin (värme) eller elektricitet. Att metaller är smidbara beror på att elektronerna kan förskjutas bredvid varandra eftersom de är i ett elektronmoln. Metallbindningen är stark och kräver därför mycket energi för att bryta metallbindningen.

Question 19

Skillnader i bindningsstyrka och hur det påverkar kok/smältpunkt

Answer 19

Starka bindningar kräver mer energi för att brytas, det gör att det ämnet har en hög kokpunkt för att det behövs tillföras mer energi. De svagaste bindningarna kommer brytas först för att de inte behöver lika mycket energi.

Question 20

Vilken bindning är starkast och vilken är svagast? Rangordna intra- och intermolekylära bindningar.

Answer 20

Jonbindning 
Polär kovalent bindning
Opolär kovalent bindning
Vätebindning 
Dipol-dipol bindning
Van der Waals

Question 21

Vad innebär regeln ”Lika löser lika”?

Answer 21

Att lika löser lika beror på att de har samma polaritet. Samma gäller opolära ämnen som löser opolära.

Question 22

Jon-dipol bindning

Answer 22

Bildas när lättlösliga salter löses i vattnet. Vattenmolekylerna som är dipoler kommer då dra isär jonerna och jonerna kommer omges av vattenmolekyler. En positiv jon kommer omges av vattenmolekyler med centrumet för negativ laddning vänt mot jonen. En negativ jon kommer omges av vattenmolekyler med centrumet för positiv laddning vänt mot jonen.

Question 23

Joniseringsenergi

Answer 23

Energin som krävs för att ta bort en elektron från en atom.