psykiatri prov Flashcards

depression (47 cards)

1
Q

symtom på egentlig depp

A

inget är roligt
tar sig inte för något
sömnstörning
självmordstankar
ändrad aptit
känns sig värdelös

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vilka är de olika stadierna vid depp

A

lindrig
medelsvår
svår/djup
melankoli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

hur är man vid lindrig depp

A

man kan fortfarande hantera sin vardag, jobb,familj

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hur är man vid medelsvår depp

A

det är besvärligt att sköta vardagen, jobb, familj

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hur är man vid svår/djup depp

A

förlorat förmågan att fungera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

hur är man vid melankoli

A

oförmåga att känna lust och glädje inför något

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad kan hjälpa för att må bra

A

rutiner
träning 3 ggr/veckan
mindre kolhydrater
mindre alkohol

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

nämn några myter om självmord

A

de som talar om självmord gör det inte
det går aldrig att hindra den person som bestämt sig
alla som försöker ta sitt liv måste vara psykstörda
självmord förekommer bara i vissa grupper i samhället

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad kallas det när ett tillstånd kommer periodvis

A

sjukdomsskov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad är skillnaden mellan känslor och stämningsläge

A

känslor : snabba, starka o har ofta en orsak tex glad ledsen arg
stämningsläge: mer varaktig, lågintensiv o påverkar din grundinställning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

ge ex på psykisk ohälsa som påverkar stämningsläget

A

bipolär
depp
dystymi
cyklotymi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

hur blir en bipolär person

A

periodvis är stämningsläget mkt sänkt och periodvis förhöjt
maniska perioder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

ge ex på kroppsliga symtom vid egentlig depp

A

minskad aptit
viktnedgång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

hur kan små barn reagera i samband med depp

A

ont i magen
äter dåligt
sover dåligt
gråta/skrika
oroliga
kan gå tillbaka i utvecklingen ex börja kissa på sig igen
vid väldigt svåra depp kan barnet bli apatiska (likgiltig)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur är depp hos äldre barn/unga

A

irritation
trötthet
koncentrationssvårigheter
bråkighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad kan depp hos unga/äldre barn leda till

A

problem i skolan
svårigheter att orka med fritidsaktiviteter
konflikt med föräldrarna/lärare/kamrater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad kan depp hos spec killar framkalla

A

våldshandlingar
missbruk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vad kännetecknad depp hos äldre

A

nedstämdhet
oro/ångest
koncentrationssvårigheter
obeslutsamhet
minnesstörningar
sömnstörningar
kroppsliga symtom och ständigt oro över sin hälsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vilka transmittorsubstanser har betydelse vid utvecklingen

A

SSRI serotonin
SNRI noradrenalin

20
Q

hur kan sociala förhållanden påverka utvecklingen av depp

A

ensamhet
stress o livshändelse
uppväxtförhållanden
diskriminering o utanförskap
arbetsmiljö
socioekonomiska faktorer

21
Q

när kan de vara lämpligt med elbehandling ECT

A

vid självmordsrisk
melankoli

22
Q

vad är målet med KBT i samband med depp

A

ifrågasätta och förändra negativa tankemönster om sig själv o sin omgivning

23
Q

hur kan jag som vårdpers skapa förtroendefull relation med en depp brukare

A

visa omtanke
visa förståelse
trösta
förmedla hopp

24
Q

hur kan jag som vårdpers förmedla hopp i samband med depp

A

jag kan :
berätta att känslor av nedstämdhet är en del av depp
behandling ofta leder till att man mår bättre
visa att du tar patientens lidande på allvar
lyssna utan att döma

25
vilka uppgifter har en skötare i kontakten med en vårdtagare som har melankoli
hjälp med : personlig hygien får i sig mat och dryck uppmuntra till medicin och annan behandling vara tålmodig uppmuntra till små aktiviteter visa omtanke
26
vad är extra tillsyn
vårdtagaren får inte lämnas ensam.
27
Beskriv tidiga tecken på återfall vid depp
ökad irritation/oro/ångest återkommande negativa tankar brist på engagemang trötthet/ energibrist sömnstörning aptitförändring ökning av alkoholkonsumtion
28
på vilket sätt kan långvariga depp påverka en persons funktionsförmåga
svårighet med minnet svårt att hålla kontakten med vänner minskad ork till motion/hygien/ hushållsarbete svårt att arbeta sjukskrivning ekonomiska problem svårt att hålla rutiner
29
vilka svårigheter har barn till depp föräldrar
otrygghet /oro känsla av skuld för situationen nedstämd ökad risk för aggression barnet undviker att ta hem vänner rädsla att bli övergiven
30
vad är stämningsläge
personen är nedstämd och kan inte känna sig glad
31
hur påverkar depressioner stämningsläget
starkt nedstämd, ihärdigt, långvarigt
32
hur kan en person med dystymi uppleva sig själv och sin situation
livet känns dystert och trist. vanligt att personen inte förstår att de har en sjukdom utan de tror att nedstämdheten är en del av deras personlighet
33
symtom vid dystymi
man är inte jätte glad men heller inte jätte depp måttlig nedstämdhet nedsatt livslust brist på självförtroende negativ syn på sig själv brist på energi koncentrationssvårigheter sömnstörningar
34
kan en person med dystymi känna sig gladare
ja i kortare perioder men ofta återkommer nedstämdheten efter ett tag
35
ge ex på atypiska symtom vid depp
tvärtom mot vanlig depp ökad aptit o viktuppgång ökad sömn
36
beskriv olika orsaker till att en person drabbas av depression
ärftligt obalans mellan serotonin, kortisol, noradrenalin, dopamin årsbundna kroppsliga sjukdomar viss medicin droger
37
vad kan orsaka depp hos äldre
åldersförändring i hjärnan kroppsliga sjukdomar tex stroke /hjärtinfarkt förlora sin partner ensamhet
38
vilka behandling kan vara lämplig vid egentlig depp
antidepressiva läkemedel elbehandling vid svår KBT IPT
39
vilka typer av behandling kan bli aktuell om en tonåring drabbas av depp
Psykologisk behandling stödsamtal KBT detta i första hand innan mediciner
40
förklara varför elbehandling ofta används vid behandling av depp hos äldre
det tar ofta längre tid för antidepressiva läkemedel att få effekt . Elbehandling ger snabbare resultat
41
beskriv ett lämpligt förhållningssätt i ett möte med en sjuk
försöka skapa en relation med brukaren visa omtanke/ bry dig om personen anpassa dig efter brukarens tempo en del brukare mår sämre på morgonen och då kan det tex vara bättre att duscha på kvällen visa försåelse ställ inte orimliga krav trösta /ge hopp aldrig säga "ryck upp dej"
42
på vilket sätt kan extra tillsyn vara kränkande
förstärkning av skam / värdelöshet känsla av misstro förlorad integritet (toabesök,personlig hygien)
43
varför är det ganska vanligt att personer med dystymi inte söker hjälp
det är vanligt att personen inte förstår att nedstämdheten beror på en sjukdom. så dom fortsätter att leva utan förmågan att känna glädje
44
ge ex på sådant som kan vara en del i återhämtningen vid egentlig depp
psykologisk behandling medicinsk behandling stöd från familj,vänner, närstående struktur o rutiner fysisk aktivitet meningsfull sysselsättning delaktighet i sin vårdplan
45
vilka olika sorters depp finns det
dystymi årstidsbunden djupare depp
46
vad kan man ha större sug på vid en depp
kolhydrater tex godis och choklad
47
vad kan du göra för att må bra
rutiner träna 3 ggr / v mindre kolhydrater mindre alkohol