PU Flashcards

Question

Vad innebär begreppet hållfasthet/resilience inom funktionell beteendeanalys?

Answer 1

Hållfasthet/resiliens Att vara aktör och chaufför i sitt eget liv, motsatsen till att vara offer för omständigheter. - jag är medveten och kan ta beslut. - jag äger min namnteckning. Men glöm inte att stå för det du gjort även när det inte blev bra! Vila din aktivitet, det “sympatiska” parasympatiska systemet. Äg din energi, det “osympatiska” sympatiska nervsystemet

Answer 2

Motiverande samtal En klinisk metod inom hälso- och sjukvård Alla beteenden har en underliggande intention. MI är en på samarbete grundad, målinriktad samtalsstil med särskilt fokus på yttranden om förändring. MI syftar till att stärka motivation och åtagande för att genomföra en särskild förändring genom att framkalla och utforska personens egna skäl till förändring i en atmosfär av acceptans och medkänsla. Att samtala är ett redskap som kräver kunskap, medvetenhet. kompetens och fokus. Vad pratar vi om med vilket mål?

Answer 3

probleminsikt tilltro till att kunna problembekymning resultatförväntan Handlar om en helhetssyn på individen, och sedan att identifiera det egentliga problemet, vad behöver förändras (för att höja funktion och bidra till hälsa)? din del - min del - gemensam del

Answer 4

personcentrerat bemötande: inter-view-ing “jag lyssnar på dig med mjuka öron - med empati och medkänsla. Jag respekterar dig som individ och har ett ickedeämande förhållningssätt till att du kan göra val som inte alltid är hjälpsamma i ditt liv. DU äger dina beslut och om du har problem kan du behöva ta nya beslut. Mitt mål är att bidra till din egna gynnsamma förändring i den riktning som du värderar i ditt liv. Vårt bemötande bygger på ömsesidighet och gemensamt engagemang” MI-andan - återfinns i mitten av medkänsla, framkalla, acceptans, samarbete Möte-empowerment - att tro på att människors egen förmåga att leva sina liv och höja den andres tillit till egen förmåga till förändring när det behövs. alla möten spelar roll stötta individens: vilja - förmåga - skäl - behov till förändring

Answer 5

Vanligtvis tänker vi i den medicinska modellen att det finns något som orsakar symptom som ska åtgärdas/behandlas bort. En annan syn är att det jag gör hänger ihop med hur det blir och om jag vill ha det annorlunda - vad ska jag göra mer av och mindre av? fokus är det som ska förändras. meny - det finns många saker man kan prata om, vad har patienten för önskemål och vad behöver du som läkare prata om? Agenda - vad är viktigast idag/NU, som vi ska använda det här besöket till (engagera, fokusera) → gemensamt fokus

Answer 6

Förändringsmål - istället för vilka symptom som man vill bli av med ska vi hitta ett beteende som kan förändras (och som kan påverka symptomnivån) att börja att minska att sluta att öka

Answer 7

ABF Behandlarens Ambitioner för patientens BeteendeFörändring Kan stimulera bibehållandeprat och öka patientens motstånd till egen förändring. Samtalsledaren måste vara medveten om sina egna reaktioner och bibehålla neutralitet för att kunna hålla fokus och väcka förändringsprat. Balansera mellan acceptans/behov av förändring

Answer 8

Räddningsaktioner kan ibland vara det sämsta du kan göra, eftersom du oavsiktligt förstärker patientens roll som offer som väntar på din lösning När jag som samtalsledare lägger märke till att jag “hamnat snett” - tillåt det, döm inte dig själv, förankra dig i nuet, andras, ge plats och d´fokusera på att få till stånd en gemensam agenda utifrån var patienten befinner sig.

Answer 9

- jag kan inte - det är ingen idé, jag har provta allt - jag ser inte hur det skulle bli bättre för mig - det är lika bra att inte göra något - jag vet vad jag har, men inte vad jag kommer att få - det kanske funkar för andra men inte för mig - jag trivs bra som det är Genom att betona autonomi/bekräfta kompetens (får välja), visa på valmöjligheter, fråga om lov, visa empati (validering) och inbjud till nya perspektiv. Omformulera och hitta önskan bakom bibehållandepratet bibehållandepratet i imperfekt, nedtonat ? reflektera nedtonat !en del av dig.. verkar som.. just nu… kan det vara så att.. den delen av dig.. och så finns det en annan sida..

Answer 10

behandlarens behov av att - ge råd - övertyga - berätta hur det egentligen är - rätta det som uppfattas som felaktigt och komma med lösningsförslag Missgynnar den andres egna beteendeförändring → skapar dissonans

Answer 11

Dissonans - bristande samklang personen uttalar motstånd till: det den behöver göra (saken) till situationen (hemma, vården, jobbet, etc) till personen lägg märke till: tystnad, korta svar betonar vad som sagts tidigare uttrycker att samtalsledaren inte förstått låg tillit/bristande kontakt/nedvärderar samtalsledaren är i hur och personen i varför bemöt dissonans genom att: förmedla empati genom att reflekter betona autonomi (självklart ditt val) backa, be om ursäkt

Answer 12

PUSH/PULL Det kan kan kännas naturligt att påtala dåliga konsekvenser av ett beteende och få till en förändring via skam/skuld - pushmotivation Förändring som ska hålla över tid gynnas mer av att personen själv vill uppnå något - pullmotivation samtalsledaren kan bidra till detta mha diskrepans stärka positiva förväntningar på förändring - öka patientens motivation genom att väcka positiva känslor om förändring och om en positiv framtid

Answer 13

Engagera (10 första sekunderna viktiga - skapa kontakt och närvaro) fokusera -(problembeteende - agenda) framkalla ( “väcka” egna motivationen via vad akutuellt beteende “kostar” och vad förändringen skulle leda till som är värdefullt) planera (för förändringen)

Answer 14

Samtalsfärdigheter Kvalitativt lyssnande: med närvaro ta in patientens bild av situationen/problemet och kunna återge hypoteser, bidra till att lösa ambivalens och stimulera förändringsprat B - bekräfta kompetens (affirmera egenskaper som gynnar förändring) Ö - öppna frågor (berätta vad du tänker, hur är det för dig) R - reflektera, reflektera, reflektera S - sammanfatta )det jag hört dig berätta är

Answer 15

gör det personligt, koppla på info du har om patienten “vilka sidor hos dig har hjälpt dig till framgång?” “trots alla svårigheter har du lyckats med att..” “vilken egenskap hos dig hjälpte dig att komma hit idag, trots att det är jobbigt?” “vilka goda sidor hos dig skulle din kompis berätta om för mig”

Answer 16

Slutna frågor Är inte enbart ja och nej frågor utan även detaljfrågor Slutna frågor är inte förbjudna men vi vill använda frågor som gynnar förändringsprat Öppna frågor utforskar vad har tagit dig till det här besöket beskriv ytterlugare berätta mer om jag hade varit med dig, vad hade jag sett då? Hur är din syn på? om din partner var med, vad skulle hen berätta om situationen? Hur vill du att ditt liv ska vara annorlunda om ett år hur viktigt är det för dig att det ska bli denna skillnad vilka är de viktig

Answer 17

Reflektioner handlar om den andre, dvs patientens tankar, funderingar känslor och inställningar till “saken” handlar om: det personen säger (dvs enkel reflektion, “som en papegoja”) vad lyssnaren tror att personen menar och kontakt med värden (dvs komplex reflektion) “såhär kan jag inte ha det” → “du kan inte ha det såhär” = enkel “jag gillar verkligen att festa men jag hänger inte med i studierna som jag borde” → “Du tycker om att vara med dina kompisar och är samtidigt orolig att festandet påverkar din studieförmåga” = komplex

Answer 18

Dubbelsidiga reflektioner en variant på komplex reflektion å ena sidan… å andra sidan (vänding) ...samtidigt som… du ser också bra att använda när personen uttrycker “men”

Answer 19

Sammanfatta Skapa en blombukett av patientens problem och betona förändringsuttalanden. Framgång VAD - det här ska vi uppnå konkret, beteendet som ska upphöra, minska, påbörjas, ökas via processerna engager,a fokusera, framkalla och planera VARFÖR - målet måste ha ett personligt värde/meningsfullhet HUR - ha färdigheter och kunskap = kompetens

Answer 20

Förändringsprat - att prata sig själv in i förändring. Förändringsprat är alla yttranden som berättaren säger som pekar FÖR att hon/han ska genomföra en förändring i förhållande till förändringsmålet förberedande förändringsprat: önska/vilja → förmåga → skäl → behov mobiliserande förändringsprat åtagande → aktivering → ta steg

Answer 21

Locka fram förändringsprat (fokus) vilja - hur önskar du att ditt liv ska se ut? Hur vill du ha det? Vad skulle du vinna på att? skäl - Berätta om dina tre viktigaste skäl för förändring? Vilka är anledningarna till din vilja att förändra? behov - Vad är problemet för dig med att fortsätta som hittills? Vad skulle du behöva ändra? förmåga - Vad kan du göra? Vad gjorde du när du lyckades tidigare? Vilka goda sidor har du som kan vara till hjälp?

Answer 22

Samtalsfälla - Det är vanligt att vi som samtalsledare hoppar för snabbt till HUR förändra, istället för att stanna kvar i varför förändra. Om personen inte har kontakt med sitt personliga värde i förändringen, kommer förändringen inte genomföras eller hålla över tid. “signal” på detta är att samtalet “går runt” - man kommer inte framåt utan personen pratar fortfarande om varför och jag om hur.

Answer 23

Planera-processen Åtagande - “det är det här jag ska göra” konkret beteendeförändring aktivera - det jag ska göra - exempel ta steg - provat och utvärderar om det jag gjort leder till det jag vill uppnå

Answer 24

Förändring enligt Prochaska och Di Clemente är en rörelse! före övervägande → övervägande → beslut → genomförande → vidmakthållande → antingen återfall och så börjar cykeln om eller optimalt befäst beteendeförändring

Answer 25

Före övervägande Patienten har inte övervägt att den har ett beteendeproblem aningslös? omedveten? saknar kunskap? offer, “drabbas” ingen idé, “jag är värdelös” övervägande - ambivalens vet att jag borde jag vill men det är svårt jag vet men jag gör det inte jag har ingen motivation Det tar sig som uttryck som bibehållandeprat, är den sidan av ambivalensen som handlar om icke-förändring. Att hjälpa patienten att skapa diskrepans mellan hur man beter sig och det som egentligen är viktigt för personen, gynnar beteendeförändring

Answer 26

Diskrepans “smärtan som orsakas av skillnaden mellan hur jag vill ha det och hur jag har det. Om det inte gör tillräckligt ont kommer jag inte genomföra förändringen. Nackdelarna med det jag gör nu och vad jag skulle kunna vinna med förändring, måste överväga fördelarna med att fortsätta som hittills och ansträningen med förändring.

Answer 27

Bli medveten om problembeteendet och lägga märke till vad som triggar det (risksituationer). Avstå självdömande - aktivera nyfikenhet och acceptans för egna reaktioner/beteenden. Det här är så viktigt för mig att jag är beredd att investera den energi en förändring kommer att innebära - “jag är modig”. Jag vill.

Answer 28

Genomförande - vidmakthållande Vet jag vad som är problemet och hur det hanteras? (medvetenhet/färdighet) vad vinner jag med förändring som är värdefullt för mig? (åtagande/mening) risksituationer (triggers/kidnappare) har jag omgivningens stöd = VÄNNER strukturella förutsättningar (belönas önskade beteenden och finns begränsningar för problembeteendet)

Answer 29

Återfall Är normalt och inte tecken på att man är en värdelös människa - kalla det snedsteg. skam triggar problembeteenden som ger lättnad och/eller belöning på kort sikt. För att komma tillbaka till förändringen krävs förnyad kontakt med de värden som kan uppnås - stärka åtagandet. BEhöver jag lära mig hantera risksituationerna på annat sätt?

Answer 30

Välfärdsteknik Välfärdsteknik är digital teknik, som syftar till att behålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper en förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Regleras av Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387). Hjälpmedel Varje produkt, redskap, verktyg, utrustning eller tekniska system som används av en person med funktionsnedsättning och som tillverkats speciellt eller är allmänt tillgänglig för att förebygga, kompensera, övervaka, lindra eller neutralisera funktionsnedsättningar. Regleras av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763)

Answer 31

Tillgång till hjälpmedel kan ges genom - förskrivning - fritt val = egenvårdsbeslut - egenansvar = patienten köper själv sitt hjälpmedel efter rådgivning av hälso- och sjukvårdspersonal

Answer 32

Socialstyrelsen, eHälsomyndigheten, mfl. Med hälsa menas fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Finns en vision om att Sverioge ska vara bäst på att använda e-hälsa i världen 2025. Strategi 2020-2022 - individen som medskapare - rätt kunskap och information - trygg och säker informationshantering - utveckling och digital transformation i samverkan

Answer 33

Internet of things (IoT) IoT är ett begrepp för den utveckling som innebär att maskiner, fordon, gods, hushållsapparater, kläder mm förses med små inbyggda sensorer och processorer. Detta medför att dessa enheter kan uppfatta sin omvärld, kommunicera med den och på så sätt anpassa sig till situationer och medverka till att skapa smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster. Allt fler IoT-lösningar syns inom hälsa.

Answer 34

Synkrona syftar till att både patient och vårdgivare är aktiva samtidigt, antingen via video eller chattfunktion. Asynkrona meddelanden syftar till motsatsen, när man svarar när man själv är tillgänglig.

Answer 35

Trygghetslarm Vattentät larmklocka, stationärt larm och positioneringslarm som fungerar även utanför hemmet (inom visst område). Ett positioneringslarm kan antingen aktiveras aktivt eller passivt, där det senare innebär att larmet aktiveras när bäraren rör sig utanför ett förutbestämt område. Hur noggrann positioneringsangivelsen blir beror på vad bäraren befinner sig, höga hus kan tex påverka noggrannheten genom att störa signalen. Läkemedelspåminnare, läkemedelsautomat, läkemedelsrobot Hjälper patienten att komma ihåg att ta läkemedel vid rätt tider, kan även känna av om detta görs. Egenmonitorering Är en möjlighet för patienten att vara medskapare i sin egna vård och en möjlighet för regioner och kommuner att arbeta mer proaktivt. Genom egenmonitorering kan patienten mäta sina egna värden i hemmet och justera medicinering utifrån detta. Tillsynskameror Oftast nattkameror som ser över patienten under natten. Är till för att snabbt upptäcka fall i hem som behöver vård.

Answer 36

1. identifiera intressenterna i den aktuella situationen. 2. kartlägg de olika intressenternas värderingar, beskriv vilka intressen de har på kort och på lång sikt, bedöm deras maktresurser respektive brist på maktmedel (vilken makt har läkare inom området välfärdsteknik)? 3. identifiera aktuella och tänkbara intressekonflikter. 4. föreslå en konkret handlingsstrategi. Fyra steg i processen för patienten: - att ta beslutet att använda teknik/stöd - att anpassa sina rutiner så att tekniken/stödet införlivas i vardagen - att känna tillit till tekniken/stödet - att känna sig kapabel när tekniken/stödet används

Answer 37

Automatisering, särskilt admin kommer att ersättas och ge vårdpersonalen tillbaka tiden de behöver för vård och behandling. Telemedicin - vi träffar inte längre alltid patienten fysiskt i samma rum, exempelvis kan vi nu kommunicera med patienter via video, chatt, webbportaler (1177). Precisionsmedicin blir bättre med hjälp av stora hälsodatamängder, nya AI-algoritmer, säker dataöverföring/delning mm som möjliggör säkrare beslut och helt individanpassad vård och behandling. AI inom bildmedicin förstärker diagnostik och medicinsk uppföljning.

Answer 38

ACP - advanced care plan / Vårdplan

Answer 39

Vårdbegränsningar innebär preciserade begränsningar, ex avstå HLR avstå internsivvård avstå antibiotikabehandling vid infektion avstå sjukvård grundinställningen i vården är att göra allt som är medicinskt möjligt - dvs inga begränsningar

Answer 40

Skyldighet att planera vården för en patient som närmar sig livets slut; - utse fast vårdkontakt - planera för hur patienten ska kunna få vård - planera för symptomlindring - planera för omvårdnadsinsatse - planera om möjligt vad som ska göras/vad som inte ska göras

Answer 41

Dokumentation av vårdplan - närvarande - ansvariga (LÄK, SSK, ev andra) - beskrivning tillstånd/fubktionsnivå - livsuppehållande behandlingsnivå (begränsningar/brytpunkt etc) - övergripande behandlingsmål - åtgärd vid förändrad medicinsk situation - vad ska göras och vem gör vad? - förhållningssätt till sjukvård

Answer 42

Etisk analys ett strukturerat sätt att analysera och hantera etiska problem.

Answer 43

Nijmegen-modellen 1. Problemet formuleras 2. Fakta: inventera fakta i fallet: - Medicinskt (bakgrund, diagnos, behandling, prognos) - omvårdnadsmässigt - Patientens värderingar (inklusive socialt, psykosocialt, religiöst, kulturellt mm. ) - organisatoriskt - Juridiskt 3. Viktiga värderingar: göra gott, inte skada, patientens autonomi, rättvisa, informerat samtycke, personalens/teamets ansvar mm. 4.Beslut - motivera varför (och genomför beslut)

Answer 44

Aktörsmodellen (Bischofberger, Hermerén) Handling Det etiska problemet Aktörer, deras intressen, effekter av att handla på kort och lång sikt Beslut Motivering 1. Identifiera det etiska problemet 2. Inhämta medicinska fakta och andra relventa fakta 3. Identifiera aktörerna 4. Identifiera aktörernas olika intressen 5. Lista ut olika handlingsalternativ 6. Bedöm konsekvenserna av varje handlingsalternativ för varje aktör på kort och lång sikt 7. Genomför etisk argumentation i förhållande till etiska principer

Answer 45

Dilemmametoden, även känd som dilemmametodiken eller etisk dilemmametod, är en pedagogisk och diskussionsbaserad metod som används för att utforska etiska frågor och beslutssituationer. Metoden involverar ofta att presentera deltagarna för ett etiskt dilemma, en situation där olika värderingar eller principer står i konflikt och kräver en beslut. Syftet är att få deltagarna att reflektera över och diskutera de moraliska aspekterna av beslutet. Typiskt sett involverar dilemmametoden följande steg: Presentation av dilemma: En berättelse eller scenario som innehåller ett etiskt dilemma presenteras för deltagarna. Det kan vara en situation där olika värderingar, principer eller intressen kolliderar och där det inte finns något enkelt eller uppenbart rätt svar. Reflektion: Deltagarna ombeds att reflektera över olika aspekter av dilemmat. Detta kan inkludera identifiering av viktiga värderingar, moraliska principer eller potentiella konsekvenser av olika beslut. Diskussion: Gruppen deltar i en öppen diskussion där deltagarna delar sina tankar, åsikter och argument angående dilemmat. Diskussionen kan fokusera på att utforska olika synvinklar, resonemang och möjliga lösningar. Beslut: Slutligen, efter att ha hört olika perspektiv och argument, uppmanas deltagarna att fatta ett beslut angående dilemmat. Det är inte nödvändigtvis syftet att nå en enhällig överenskommelse, utan snarare att uppmuntra deltagarna att tänka djupt på de etiska aspekterna och konsekvenserna av sina beslut.

Answer 46

RDAL - Regionalt donationsansvarig läkare DAL - donationsansvarig läkare DAS - donationsansvarig sjuksköterska

Answer 47

Ansvarsfördelning Verksamhetschefen är ytterst ansvarig vid en organdonation. Verksamhetschefen ansvarar även för att det finns DAL och DAS på IVA samt RDAL och RDAS i varje region. Samt att donationsverksamheten har ett ledningssystem med rutiner och processer för hög kvalitet. Donationsverksamheten ska vara organiserad och strukturerad Donation är intensivvårdens uppgift. Lagverk - Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) - Patientlagen (2014:821) - Patientsäkerhetslagen (2010:659) - Lag 1995:831 om transplantation och donation - Lag 2012:263 om hantering av mänskliga organ - Lag om kriterier för fastställande av död 1987:269 Utöver detta finns bindande föreskrifter och kunskapsstöd. Dessa fastslår bland annat att det ska finnas DAL, DAS och tillgång till transplantationskoordinator dygnet runt.

Answer 48

Förutsättningar - tydlig lagstiftning och regelverk - avsatt tid och resurser - regional och nationell samordning

Answer 49

Donation i Sverige Det finns sex stycken donationsregioner, varje sjukvårdsregion är en donationsregion. - Norra sjukvårdsregionen - Sjukvårdsregion mellansverige - Region Stockholm-Gotland - Västra sjukvårdsregionen - Sydöstra sjukvårdsregionen - Södra sjukvårdsregionen

Answer 50

Transplantation i Sverige Region Sahlgrenska, västra och norra, med upptagningsområde: Västra Götalandsregionen, Sydöstra regionen, Jämtlands län, Norrbottens läs, Västerbottens län och Island. → Sahlgrenska (hjärta, lunga, lever, njure, bukspottskörtel, tarm) Region OFO Mellansverige, med upptagningsområde: Gotland, Gävlebrogs län, Dalarnas län, Stockholms län, Södermanland län, Uppsala län, Värmlands län och Örebro län. → Akademiska (njure, bukspottskörtel) → Karolinska i Huddinge (lever, njure, bukspottskörtel, ö-celler) Södra regionen, men upptagningsområde: Skåne, Blekinge, Kronoberg och Södra halland. → Skånes universitetssjukhus i Lund (hjärta, lunga) → Skånes universitetssjukhus i Malmö (njure, ö-celler) På respektive transplantationsenhet finns en transplantationskoordinator som är länken mellan transplantationsklinikerna och DAL och DAS på donatorsjukhusen. Hen är ansvarig för allokering av organ och vissa vävnader med beredskap dygnet runt.

Answer 51

- patient med total hjärninfarkt som avlider i respirator kan bli organ- och vävnadsdonator, finns ingen åldersgräns. DBD = donation after brain death - svårt sjuk patient som vårdas på IVA med utsiktslös behandling kan bli organ- och vävnadsdonator efter kontrollerat avbrytande av Intensivvård. DCD = donation after circulatory death - alla patienter som avlider på avdelningar på sjukhus och i samhället kan bli vävnadsdonatorer. Inga åldersgränser. - levande donatorer till njure, del av lever, del av lungor, flytande vävnad

Answer 52

Vilka organ kan man donera? - hjärta - lungor - njurar - lever - pancreas - tarm - livmoder Vilka vävnader kan man donera? - hornhinnor - hjärtklaffar - hud - blod - benmärg - celler - rörben och andra ben - arm - händer

Answer 53

- att personen avlider på intensivvårdsavdelning - att personen vill donera sina organ, krävs samtycke - att medicinska insatser ges efter brytpunkten för att bevara organens funktion inför eventuell transplantation - att transplantationskirurgen bedömer att donatorn är lämplig - att det finns en mottagare för organen

Answer 54

Donationsvilja känd vilja - register, donationskort, närstående tolkad vilja - närstående måste vara ense okänd vilja - "förmodat samtycke", men närstående kan lägga veto Vid dödsfall som indicerar rättsmedicinsk obduktion beslutar polis om en donation kan genomföras före obduktion i samråd med rättsläkare. Närståendevetot är borttaget sedan 2022. För beslutsoförmögna gäller att donation får inte göras om den avlidne vid sin död var vuxen och hade en funktionsnedsättning av sådan art och grad att han eller hon som vuxen uppenbarligen aldrig haft förmågan att förstå innebörden av och ta ställning till ett sådant ingrepp. Närstående Finns det närstående får inte ett donationsingrepp göras innan någon närstående har underrättats. Syftet med underrättelsen är att närstående ska få information om det tilltänkta ingreppet. Huvudpunkter lagändring 2022 - organbevarande behandling och medicinska insatser efter döden - närståendevetot tas bort - beslutsoförmögna vuxna undantas om de inte har haft möjlighet att fatta eget beslut i frågan om donation i vuxen ålder - dokumentationskrav skärps kring donationsförloppet - donationsutredningen utgör ett undantag från sekretess och tystnadsplikt mellan vårdgivare

Answer 55

DBD - donation after brain death Då döden inträffat efter primär hjärnskada. Vanligaste donationsorsaken, vanligtvis en spontan hjärnblödning som leder till svullnad av hjärnan som orsakar hjärinfarkt. Död kan konstateras med direkta kriterier. - dör medan kroppen syresätts av respirator - donationsoperationen inleds inom 24 timmar efter döden - kan donera: njurar, lever, lungor, hjärta, bukspottskörtel och tarm DCD - donation after circulatory death Då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd. Vanligast hjärtstopp. Död kan konstateras med indirekta kriterier. - dör utan att kroppen syresätts av respirator - donationsoperationen inleds i nära anslutning efter döden - kan donera njurar, lever, lungor

Answer 56

Arbetsordning vid donation - identifiera möjlig donator - fortsatt intensivvård - första kontakt med transplantationskoordinator - eventuell kontakt med polis alt rättsmedicin - brytpunktsbeslut samt information till anhöriga, sökning i donationsregistret - fastställ dödsfall - ge anhöriga besked om dödsfall - utred om samtycke till donation - fortsatt medicinskt omhändertagande - fortlöpande kontakt med transplantationskoordinator - genomför ev kompletterande undersökningar, provtagningar - beslut om donation - planera för donationsingrepp - donationsingrepp genomförs - efter donation - avskedsstund för anhöriga

Answer 57

1. Dontationsverksamheten (IVA) identifierar möjliga donatorer och utreder donationsvilja och medicinsk lämplighet samt beslutar om att donation får ske. 2. Transplantations verksamheterna beslutar om medicinsk lämplighet, utför uttagsoperationen och transplantation av organ 3. Transplantationskoordinatorn ansvarar för samordning kring donationsprocessen och är länken mellan enheterna

Answer 58

Indirekta kriterier - avsaknad hjärtljud - avsaknad puls - avsaknad egen andning - ofta vida, ljusstela pupiller Direkta kriterier - Fyrkärlsangiografi Cerebral angiografi utförs som en aortokraniell angiografi och kontrastinjektion med kateterläge i aorta ascendens. Om blodflödet till hjärnan är upphävt påvisas inte kontrastflöde i hjärnans kärl. Kontrastfyllnad av arteria carotis externas grenar fordras för att säkerställa att injektionstekniken är korrekt och att den upphävda hjärncirkulationen inte beror på allmän cirkulationskollaps. Om något kontrastmedelsflöde inte påvisas i hjärnans kärl görs en andra injektion på samma sätt som dne första, men tidigast efter 30 min. iakttagelsen att hjärnan under så lång tid saknar blodflöde ger ett säkert underlag för bedömningen oavsett orsaken till bortfallet av hjärnfunktionen. - Nuklerarmedicinsk metod En undersökning med gammakamera. Inleds med dynamisk registrering under ett par minuter flr att se det tidiga arteriella och det sena venösa flödet i blodkärlen. Bildtagningen startar innan det injicerade spårämnet når halskärlen och pågår tills dess att flöde syns i vensystemet. Om injektionen av radiofarmaka misslyckas kommer det synas tydligt redan från början.

Answer 59

Får pågå max 24h, - för att bevara organ eller annat biologiskt material i avvaktan på transplantationsingrepp - för att göra ingrepp som kan rädda livet på ett livsdugligt foster i en död gravid kvinna

Answer 60

1. livsuppehållande behandling - IVA-vård 2. brytpunkt 3. organbevarande behandlin 72h - kontakt transplantationskoordinator - utreder förutsättningar för donation enligt 3§ transplantationslagen - utreder medicinska förutsättningar för donation 4. död fastställs 5. medicinska insatser efter döden 24h - donationsingrepp

Answer 61

Organbevarande behandling är intensivvårdsinsatser och andra åtgärder som ges till en patient, vars liv inte går att rädda, för att bevara organens funktion eller förbättra förutsättningarna för transplantation. Observera att den palliativa vården har alltid företräde framför den organbevarande behandlingen! När får organbevarande behandling ges? Hos en brytpunktsbedömd patient, - när det inte kan vänta till efter döden - inte medför mer än ringa smärta eller ringa skada - inte hindrar insatser för patientens egen skull Dokumentation inför organbevarande behandling - tidpunkt för brytpunkt - bedömning att patient efter döden kan bli aktuell som organdonator - tidpunkten för när den organbevarande behandlingen inleds och avslutas - om tiden för behandlingen överskrider tidsgränsen på 72h anges de särskilda skälen för detta

PU Flashcards

(86 cards)