Regl 2 + Metabolisk profil hos olika organ Flashcards
(29 cards)
Vad är levern specialiserad för?
-Specialiserad för att förse Resten av Kroppen med Energi/Byggstenar
Levern är metabolismens centrum och ett osjälviskt organ – hjälper att förse andra organs behov
Vrf tar levern upp mkt glukos?
Kan levern frisätta glukos t blodet? Varför/varför inte?
-Kan ta upp stora mängder glukos —> glykogen
viktigt ta upp glukos både för ta in o använda men också för att just sänka blodglukosnivåerna
-Kan frisätta stora mängder glukos till blodet (höja låga blodglukosnivåer), från glykogen eller via glukoneogenes (OBS! Glukos-6-fosfatas. OBS! Levern HAR G-6-fosfatas så kan göra att FRITT glukos bildas – är ju bara fritt glukos som kan transp ut ur cellen o till blodet )
Vilken GLUT i Levern?
Vilket enzym för Glukos—>G6P?
-GLUT-2 (INTE insulinberoende, högt Km; högt Vmax);
Levern kan därför ta upp stora mängder glukos, men endast vid höga glukosnivåer i blodet
GLUT-2 har ett Högt Km = rel låg affinitet för glukos, men Högt Vmax = stor maxkapacitet —> levern kan ta upp stora mängder glukos, men endast vid höga glukosnivåer i blodet
– Osjälvisk, ta upp mkt glukos men bara när det finns gott om det
-OBS! lever uttrycker glukokinas (ej hexokinas)
Hämmas Glukokinas av G6P? (gör hexokinas?)
Km + Vmax för gluko/hexokinas
Regl av Glukokinas
Glukokinas hämmas, till skillnad fr hexokinas, INTE av G6P —-> bidrar t leverns höga kapacitet att Fosforylera (ta upp ish) Glukos
Stimuleras indirekt av Glukos
Hämmas indirekt av F6P (gör så Glukokinas “göms i cellk)
Hexokinas lågt Km — effektivt även vid låg [S], men låg Vmax = maxkapacitet
VS
Glukokinas har högt Vmax och högt Km, dvs har hög maxkapacitet, men är aktivt ffa vid hög [glukos]
bidrar t leverns stora kapacitet ta upp o fosf, men ffa vid HÖG glukos
GLUT2 + glukokinas —-> (effekt glukosupptag)?
Levern roll metabolism (ffa lipid)
-P.g.a. GLUT2 / glukokinas kan levern ta upp och fosforylera stora mängder glukos, men
bara då det finns gott om glukos (höga blodgukosnivåer).
Både GLUT2 och Glukokinas har de karakt m Högt Km och Vmax —>
-Central för fettmetabolismen: syntes av FS, TG, VLDL, ketonkroppar, kolesterol
-OBS! syntetiserar FS/TG från överskott av kolhydrater/aminosyror → upplagring i fettväv
(FS —> TG —> packas & exporteras i VLDL vesiklar)
-Ureacykeln sker här. Levern är därmed central för eliminering av ammoniak, och därmed för
metabolismen av aminosyror
Skelettmuskel vs Lever själviskt/osjälviskt organ
Skelettmuskel kan sägas vara ett själviskt organ (jmfr m levern)
Levern osjälviskt
Skelettmuskel specialiserad
-Specialiserad på att generera och använda energi
Vilka organ har G6fosfatas?
Regl transkr nivå, uttrycks BARA i:
- Lever
- Njure
Skelettmusk glykogen + vilken GLUT?
-Lagrar stora mängder glykogen, för egen användning
(OBS! saknar G-6-fosfatas)
-GLUT-4 (insulinberoende, lägre Km än levern).
Skelettmusk har GLUT-4, Som ÄR INSULINBEROENDE — glukosupptag insulinberoende. OBS jmfr m Levern GLUT2
Vad anv skelettmusk för bränsle?
- Använder glukos, FS, AA (grenade) och ketonkroppar som bränsle
Samspel skelettmusk/lever
i skelettmuskel glykogenreserver –> glukos –> pyruvat (glykolys) —> Laktat vid anaerob
Laktatet går ut i blodet —> tas upp i Levern, anv som utg mtrl för Glukoneogenes —> Glukos —> Ut i Blodet —-> kan tas upp i muskeln igen
Levern kan ju även bryta ned sitt glykogenlager —> Glukos —> blod —> skelettmuskel — förser ju andra organ
Hjärtmuskeln metabol profil
(aerob/anaerob, glykogenreserver?, E fr vad, LipoPL)
Hjärtmuskel:
-har nästan bara aerob metabolism (ej laktat),
-har mkt små glykogenreserver
-använder ffa FS och ketonkroppar för energi
-uttrycker höga nivåer av LipoPL = är bra på att ta åt sig av cirkulerande TG — fr VLDL / Kylomikroner
Lipoprot lipaset – TG —> fria FS —> hj muskeln
Fettväv specialiserad på
att lagra upp TG och frisätta FS
— frisätta FS som ska cirk i blodet o tas upp i andra vävnader o anv för gen E där
Störst glykogenreserver?
TG reserver?
Mobilizable proteins?
Glykogen + protein = skelettmuskel
TG = fettväv
GLUT i fettväv
GLUT-4 (insulinberoende)
…dvs TG-syntes är insulinberoende
…och beroende av
glukos
– Anabol proc — Insulin. Stimulerar GLUT4
TG syntes + nedbr i Fettväv
LPL bryter ned TG —> fria FS —> aktiveras m CoA
— + Glycerol P (fr Glykolysen!! eftersom glycerol inte kan P i fettväven — beh Glukosupptag – GLUT4) —–> TG bildning
Glukosintag (fr levern) —> Glycerol3P + VLDL (lever) / Kylomikroner (tarm) —> FS —> FS-CoA * 3 —–> TG
TG nedbr m LPL —> glycerol –> levern + FS –> levern (ut i cirk)
Hjärnan
glukos. FS för E? ketonkroppar? glykogenreserver?
-Beroende av glukos för sin energiförsörjning (Väldigt beroende av Glukos – därför väldigt viktig bra glukosnuivå i blodet)
-Kan EJ använda sig av FS för energi, FS tas ej upp över ”blod-hjärnbarriären”
-Kan vid svältsituation Delvis
övergå till ketonkroppar (viktig funkt för ketonkroppar)
-Saknar glykogenreserver!!
Hjärnan GLUT?!
-GLUT-1 (ej insulinberoende, lågt Km)
- LÅGT KM = Hög Affinitet — hjärnan har 1a tjing på glukoset som finns — hjärnan ska alltid gå först — viktigt för överlevnad!
- t skillnad fr GLUT4 inte insulinberoende – Hjärnan alltid beroende på glukos — måste kunna ta upp jämt!!
Vad är den Absorptiva fasen (well fed state)?
Period efter måltid,
Anabol period: Syntes av glykogen, lipider, protein
Alla vävnader använder glukos
Höga glukosnivåer (och AA hjälper också) —> sätter fart på Insulinutsöndringen
Hur får vi höga insulinnivåer efter måltid?
Höga glukosnivåer (och AA hjälper också) —> sätter fart på Insulinutsöndringen, stimulerar
(adrenalin hämmar)
Glukos, insulin & glukagon nivåer i blodet efter måltid
Glukos + Insulin ökar kraftigt (OBS! inte fr 0!! har basalnivå) efter måltid, sen börjar minska
Glukagon kraftig misnkning, sen lite höjd med variation
Met proc i Levern i Absorptiva fasen / period kort efter måltid
- glukosupptag
- fosf glukos
- glykogensyntes
- HMP
- glykolys
- pyruvat –> AcCoA
leverns glukosupptag ökar INTE pga insulin!! eftersom levern har GLUT2 som INTE är insulinberoende.
Utan detta är pga GLUT2s höga Vmax och Km = hög maxkapacitet, bra på ta upp glukos, men bara vid höga nivåer (överskott) av glukos
- Glukoset fosforyleras. GLUKOKINAS (INTE hexokinas!!). Har högt Vmax och Km — jobbar bra men endast vid höga glukosnivåer. Hämmas INTE av sin produkt G6P, utan kan forts fosforylera trots ökande G6P nivåer
- Under denna period efter måltid fyller levern upp sitt lager m glykogen – kan ha tömts under perioden mellan måltider. Beh mkt G6P (som –> G1P) och enzymet Glykogensyntas – stimuleras av Insulin (defosforylerade formen av Glykogensyntas är aktiv)
- HMP går också igång. Prod NADPH som beh för FS syntes. HMP stim av mkt substrat (G6P) & att G6Pdehdyrogenas är aktiverat pga höga NADP+ nivåer som stimulerar.
- Glykolysen. Går högtryck i levern efter kolhydratrik måltid. Gott om G6P (OBS att Glukokinas INTE hämmas av G6P), Dessutom nästa slide:
- Insulin defosf = aktiverar PFK2 —> prod mer F-2,6-bisP —> stimulerar PFK1 (den mest kraftfulla regl) —-> stim glykolysen (och inhib F-1,6-bisfosfatas (glukoneog)) - pyruvat –> AcCoA också stimulerad. Pyruvat dehydrogenas . Inne i mitok.
Den defosforylerade formen är aktiv – stimuleras via Insulin. —-> får prod av AcCoA
mkt AcCoA —> allt beh inte anv i TCA för bilda ATP (ETC), utan överskott som omvandlas t FS!
men OBS AcCoA bildas i mitok, men FS syntes sker i cytosolen
Hur påverkar Insulin glykolysen?
Insulin stim fosfatas —> PFK2 defosforyleras = blir aktivt —–> katalyserar r prod —> F-2,6-bisP ——> stimulerar PFK1 —–> Stim Glykolysen
Transport AcCoA mitok —> cytosolen för FS syntes
tack vare mkt pyruvat —> mkt OAA + AcCoA —> Citrat
överskott av näring, inte allt som beh t TCA – citrat ackumuleras, conc gradient, transp ut
i cytosol klyvs igen o AcCoA återbildas —-> kan prod FS
