Relevant Stuff Flashcards
(40 cards)
a) För att bli en bra produktutvecklare krävs framförallt en hög kreativ förmåga.
FEL. Kreativ förmåga är viktigt men måste kombineras med tekniska
ämneskunskaper för att det ska kunna bli en innovativ produkt.
b) Ett koncept är ett lösningsförslag som är så pass utvecklat att en prototyp kan
tillverkas med dess beskrivning som grund.
FEL. Ett koncept är lösningsförslag som är så pass utvecklat att vi kan
utvärdera dess funktion, prestanda och viktigaste egenskaper.
c) Konceptvalet är det enskilt viktigaste beslutet i en konstruktionsprocess.
RÄTT. Konceptvalet bestämmer de huvudsakliga egenskaperna hos den
färdiga produkten. Senare beslut kan typiskt bara påverka egenskaperna med
20-30 %.
d) Digitala modeller är oftast mer flexibla än fysiska modeller.
RÄTT. I digitala modeller kan man typiskt enkelt ändra dimensioner,
material, eller belastningar.
e) En elimineringsmatris används för att avfärda de lösningsalternativ som inte
uppfyller alla krav.
RÄTT.
f) Lösningar med kopplade funktioner uppfattas oftast som lättanvända.
FEL. Nej, tvärtom uppfattas lösningar med okopplade funktioner som
lättanvända.
g) Keramiska material tenderar att vara styva, duktila, isolerande och lätta.
FEL. Keramiska material är styva, isolerande och lätta, men spröda snarare än
duktila.
h) Om man varit försumlig vid användandet av en produkt och skadat sig, så får
man skylla sig själv.
FEL. Tillverkaren har kvar sitt produktansvar, även om användaren varit
försumlig eller inte känt till hur en produkt ska användas (korrekt).
i) Test till haveri (“Test to fail”) görs för att man ska säkerställa att en produkt
uppfyller de krav som man ställt på den.
FEL. Test till haveri görs med ett bredare syfte: att undersöka produktens
gränser bortom ställda krav och för att upptäcka ej förutsedda problem.
j) Pliktetiken har samma grundläggande syn på vad som är ”rätt och bra” som
Kesselringmetoden.
FEL. Det är nyttoetikens utgångspunkt ”största möjliga nytta åt största
möjliga antal” som liknar Kesselringmetodens beräkning av värde (nytta).
Nämn fem vanliga maskinelement!
- Axel
- Skruvförband
- Tätning
- Kilförband
- Rullningslager/Kullager
- Fjädrar
- Kopplingar
- Bromsar
- Kuggväxlar
- Remväxlar
- Axlar och axelkopplingar
- Skruvar, muttrar, brickor
Beskriv tre fysiska begränsningar för en hållbar resursanvändning. För att få full
poäng måste du även beskriva vad varje begränsning betyder.
1) Begränsad tillgång på resurser från jordskorpan. Mängden metaller, fossila
bränslen, mineraler etc är ändlig.
2) Begränsad yta. Jordytan är ändlig, och bara en mindre del av den kan användas för
produktion av mat, bioenergi och biomaterial.
3) Begränsade emissioner. Naturen kan bara ta om hand en ändlig mängd emissioner,
t ex i form av förbränningsprodukter (CO2 m.m.), kemikalier eller tungmetaller.
Beskriv hur morfologiska matriser används för att generera helhetslösningar till
konstruktionsproblem.
1) För att kunna göra en morfologisk matris behöver man först göra enfunktionsanalys för att bryta ned ett större problem (funktion) idelfunktioner
2) Nästa steg är att via intern och extern lösningssökning identifiera alternativa(del)lösningar för varje delfunktion
3) En tom morfologisk matris (delfunktioner = rader, alternativa (del)lösningar= kolumner) ställs samman. Delfunktioner placeras med fördel/om det ärmöjligt i samma ordning som i funktionsstrukturen.
4) För varje rad (=delfunktion) fyller man i de alternativa (del)lösningar somman tidigare identifierat.
5) Helhetslösningar skapas genom att man kombinerar en lösning för varjedelfunktion.
6) Man går igenom den morfologiska matrisen systematiskt för att ta fram allamöjliga lösningar. Man bör dock beakta att vissa kombinationer kommer attvara omöjliga t ex p.g.a. olika energiform, olika materialflöde eller för olikageometri. Resultatet är en lista på helhetslösningar i stil med: S1.1-S2.2-S3.2-S4.5-S5.2 S1.1-S2.3-S3.2-S4.5-S5.2 S1.1-S2.3-S3.3-S4.5-S5.2 S1.2-S2.2-S3.2-S4.5-S5.3 S1.3-S2.4-S3.4-S4.3-S5.1
Vilka är stegen i Konstruktionsprocessen i MMF176?
F1: Undersök och definiera problemet
F2: Sök alternativa lösningar
F3: Utvärdera, jämför, och välj
F4: Vidareutveckla den bästa lösningen
Vilka steg ingår i F1: Undersök och defininera problemet?
F1.1: Formulera problemet i lösningsoberoende form
F1.2: Undersök kundbehoven och skapa en kundbehovslista
F1.3: Sammanställ Kravspecifikation
Vad är syftet med kravspecifikationen?
• Konkretisera formuleringen av uppgiften, genom att sätta
målvärden, prioriteter, verifieringsmetoder, intressent
• Säkerställa att vi har tagit hänsyn till alla kundkrav
• Komplettera kundkraven med krav från alla intressenter,
livscykelfaser, produktegenskaper, lagar och regler
• Ge arbetsgruppen en enhetlig syn på målen
• Underlätta styrningen av arbetet
• Planera verifiering (test) av produkten
• Vägleda i sökandet efter alternativa lösningar
• Styra val av alternativa lösningar (krav och önskemål)
• Ge beslutsunderlag för kravmodifiering
Vilka steg ingår i F2: Sök alternativa lösningar?
F2.1: Använd funktionsanalys för att dela upp problemet.
F2.2: Sök lösningar internt/externt
F2.3: Sammanställ dellösningar till helhetslösningar. (Morfologisk)
F2.4: Ta fram konceptskisser
Ange fem beslutsmetoder (vad individien baserar sina beslut på)
- Intuition, känsla och erfarenhet
- Jämförelser av för- och nackdelar hos olika lösningar
- Provning och simulering
- Heuristiska (upptäckande) beslutsregler
- Formaliserade beslutsregler
- Beslutsmatriser
Ange fördelar med beslutsmatriser
- Vi baserar beslut på identifierade kundkriterier
- Vi beaktar olika perspektiv på ett effektivt och balanserat sätt
- Vi får stöd i komplexa och/eller obekanta beslutssituationer
- Vi får en samlad överblick över en stor informationsmängd
- Vi dokumenterar beslutsprocessen och skapar på detta sättet spårbarhet
Vad innebär Heuristiska beslutsregler
Välj första bästa alternativ som uppfyller alla krav, dvs en “tillräcklig bra” lösning.
Välj alternativ med avseende på en viss egenskap.
Ange fem beslutsformer (vad gruppen baserar sina beslut på)
- Auktoritetsbeslut
- Beslut som fattas externt
- Beslut som lottas
- Inget beslut alls!
- Majoritetsbeslut:
- utan acceptans: stridiga viljor i arbetsgruppen
- med acceptans: samförstånd i arbetsgruppen
- Enhälligt beslut: alla i arbetsgruppen har samma
åsikt
Förklara hur en systematisk utvärdering av lösningsalternativ görs.
- Använd först en elimineringsmatris för att avfärda alla
lösningsalternativ som inte uppfyller alla krav - Använd sedan en Pughmatris (relativ beslutsmatris),
utan och/eller med viktning av kriterierna, för att
eliminera många fler dåliga lösningar. Iterera för att
säkerställa konvergens - Bestäm därefter med hjälp av en Kesselringmatris
(kriterieviktmetoden) vilken av de få kvarvarande
lösningarna som är ”bäst”
Under hela utvärderingsprocessen fortsätter vi att
undersöka och utveckla de lösningsalternativ som vi
har kvar, och försöker att kombinera dem med
varandra för att generera ytterligare lösningar. D.v.s. fler lösningsalternativ tillkommer.
Varför återupprepas Pugh Matriser med nya referenser?
Vi vill att processen konvergerar, d.v.s. att vi får samma rangordning oavsett referens.
Hur genomförs en Kesselringsmatris? (absoluta jämförelser)
- Identifiera utvärderingskriterier (endast önskemål, förutsätt att alla klarar kraven, helst mer specifika önskemål)
- Rangordna och vikta utvärderingskriterier (jämför kriterier mellan varandra, mindre=0, lika=0.5, bättre=1)
- Sätt betyg på lösningsalternativ (betyg 1-5 där 5 är bäst, sätt specifika gränsvärden för betyg 5 resp. 1)
- Sammanställning (betyg*vikt=poäng, summera poäng och jämför alla lösningar)
- Välj den bästa eller den mest välbalanserade lösningen
- Utvärdering. Se över värden, viktsfaktorer, och betygsskala. Identifiera svagheter i vald lösning och förkasta eller förbättra dem m.h.a. starka sidor hos andra förkastade lösningarna.
