Religion och vetenskap Flashcards
(25 cards)
Hur är man som troende?
Övertygad om att en eller fler gudar finns som bryr sig om oss människor och att det finns en avsikt med det universum vi lever i.
Hur är man som en agnostiker?
Osäker på om en gud eller gudar finns.
Hur är man som en ateist?
Helt säker på att det inte existerar några gudar.
Varför uppstod det konflikter mellan kyrka och naturvetenskap på 1500- och 1600-talet?
Det skedde en vetenskaplig revolution i Europa på 1500- och 1600-talet. Vid denna tid var det kyrkan som drev universitetsutbildningar och många av vetenskapsmännen var troende kristna som ville utforska den värld Gud skapat. En del av de upptäckter som gjordes stred mot kyrkans lära, vilket medförde att det uppstod konflikter. En av stridsfrågorna var om jorden roterar runt solen eller om det är jorden som är universums orörliga medelpunkt. Konflikten gällde alltså den heliocentriska mot den geocentriska världsbilden.
Vad går Darwins evolutionsteori ut på? På vilket sätt utmanade den kyrkans lära?
År 1859 publicerades den brittiska naturforskaren Charles Darwins Om arternas uppkomst. Här beskriver han mekanismerna bakom evolutionen, den så kallade evolutionsteorin. Enligt denna teori råder det konkurrens i naturen eftersom maten inte räcker till alla de individer som föds. Det är de med bäst förutsättningar som överlever, och deras gener går vidare till nästa generation. Genom slumpmässiga mutationer får vissa individer fördelar. På så sätt utvecklas arterna långsamt över generationerna. Denna långsamma utveckling har enligt Darwin kunnat ske då jorden är betydligt äldre än vad kyrkans företrädare påstått. Darwins evolutionsteori utmanade kyrkans lära eftersom det enligt den inte finns något medvetet syfte eller någon plan bakom arternas utveckling och uppkomst. Allt är istället ett resultat av naturligt urval.
På vilka sätt utmanade Karl Marxs och Sigmund Freuds teorier kyrkans lära?
Den tyske samhällsforskaren Karl Marx förklarade religion som ett medel för makthavare att förtrycka människor. Enligt denna sociala förklaring tröstar religion de människor som har det svårt. Den fungerar som en drog, ett folkets opium. Enligt den österrikiska läkaren Sigmund Freuds psykoanalytiska teori tror vi människor på Gud för att det hjälper oss att hantera livets svårigheter och vår egen livsångest. Religion har alltså psykologiska orsaker.
Vad innebär oförenlighetsteorin?
Antingen naturalistisk eller teistisk. I dagens svenska debatt är en vanlig uppfattning att religiösa livsåskådningar inte går att förena med modern vetenskap. Enligt denna oförenlighetsteori/konfliktteori finns det en grundläggande konflikt mellan religion och vetenskap. Det innebär att antingen religion eller vetenskap har rätt. De konkurrerar med varandra. En av dem kommer att gå segrande ur striden. Enligt scientismen går det att bygga en världsbild helt och hållet på vetenskap. Vetenskapen kommer därför att segra.
Vad innebär separationsteorin?
En dualistisk modell. De i debatten som menar att religion och naturvetenskap går att förena. Enligt separationsteorin/komplementteorin är religion och vetenskap förenliga eftersom de sysslar med helt skilda verksamheter med olika mål och metoder. De kompletterar med andra ord varandra. Biologen Stephen Jay Gould förklarar i Rocks of Ages att målet i religioner bland annat är att ge svar på vad som är livets mening, varför vi människor finns och vad som är gott och ont, medan målet i vetenskapen är att förklara varför universum fungerar som det gör och vad det är gjort av. När det gäller olikartade metoder finns det företrädare för separationsteorin som lyfter att religionens metod för att få kunskap är gudsuppenbarelser, medan det inom naturvetenskapen är att testa falsifierbara hypoteser.
Vad innebär kongruensteorin?
En harmonisk modell. Även enligt den så kallade kongruensteorin går religion och vetenskap att förena. Enligt denna finns det en överensstämmelse mellan religionens lärosatser och flertalet av de naturvetenskapliga teorierna. Därför kan religion och vetenskap existera jämsides, även om de ibland hamnar i konflikt. För kongruensteoretikern kan till exempel naturvetenskapens Big Bang-teori visa att universum har en tydlig början, något som går att förena med tron på Guds skapelse av universum. Kongruensteoretikern håller evolutionsteorin för sann; det är Gud som ligger bakom evolutionsprocessen och har en plan för den. När konflikter mellan religion och vetenskap uppstår kan kongruensteoretikern hänvisa till att delar av Bibeln ska förstås symboliskt snarare än bokstavligt, till exempel skapelseberättelsen.
Vad utmärker en vetenskaplig metod?
- Empirismens kunskapssyn, enligt denna får vi kunskap om verkligheten genom att observera den med våra sinnen.
- Observationer blir ett underlag för en allmängiltig och objektiv beskrivning av verkligheten.
- Formulerar en hypotes, en möjlig förklaring till det observerade fenomenet.
- För att testa om hypotesen stämmer genomför man experiment.
- Experimenten ger resultat. Det finns alltså bevis. Denna vetenskapliga metod kallas den hypotetisk-deduktiva metoden.
- Ibland får forskaren resultat som enbart delvis bekräftar hypotesen. Då kan hen föreslå en reviderad hypotes och genomföra nya experiment. Det kan också finnas fler möjliga förklaringar till samma observation.
- Vetenskapliga teorier ska vara fria från motsägelser och oförenliga påståenden.
- I en rapport offentliggöra metodiken och resultaten av sina experiment, man ska kunna kontrollera underlaget.
- Utifrån metodbeskrivningen ska man kunna upprepa experimenten.
- Offentliggörandet av resultaten är i många fall att nå intersubjektiv kunskap, det vill säga kunskap som det finns en konsensus, samstämmighet kring.
Vad går teorin om intelligent design ut på?
Sedan 1980-talet har vissa kristna lyft fram teorin om intelligent design (ID) som ett alternativ till evolutionsteorin. De menar att ID-teorin är en vetenskaplig teori. Den går ut på att det i naturen finns en del fenomen som är så komplicerade att det är svårt att tänka sig att de har uppstått genom evolution. Det verkar enligt teorins förespråkare tveksamt att det skulle finnas mellanled. De fungerar inte om man tar bort något ifrån dem. Ögat är ett exempel som brukar lyftas fram. Enligt teorins förespråkare är det uppenbarligen en mycket intelligent designer som ligger bakom dessa fenomen. Kritiker hävdar att teorin är ovetenskaplig eftersom den inte går att testa med vetenskaplig metod och inte heller går att falsifiera. Dessutom pekar de på att det visst finns möjliga mellanformer också för de fenomen som ID-teorin hänvisar till. Detta innebär inte att ID-teorin nödvändigtvis är fel. Men om den inte baseras på vetenskaplig metod blir det en fråga om tro, inte vetenskap.
Hur skiljer sig synen på behovet av Gudsbevis åt mellan starka rationalister och fideister?
Man kan fråga sig om det ska behövas vetenskapliga bevis för att det ska vara rationellt att tro. Den starka rationalismen hävdar detta. Enligt detta synsätt måste bevisen vara empiriskt eller logiskt grundade och av den karaktären att de övertygar alla förnuftiga människor, oavsett om de är troende eller inte. Först då blir de sanna och trovärdiga. En motsatt ståndpunkt står fideismen för. För dem behövs det inte argument och bevis för tron utan det viktiga är tilliten till Gud och att Gud uppenbarat sig för människan. Inte minst inom kristendomen har det under olika epoker konstruerats olika så kallade gudsbevis, där man med enbart det mänskliga förnuftet ansett sig kunna bevisa också Guds existens. Andra har hänvisat till religiösa upplevelser och intuitiv kunskap som bevis.
Hur argumenterar Aquino för Guds existens?
Thomas av Aquino redovisade sina fem gudsbevis (också kallade ”vägar”) i Summa theologica på 1200-talet. Det första av dem går ut på att bakom allt som rör sig står någon eller något som satt igång rörelsen. Bakom den första rörelsen står Gud som är en orörlig första rörare. Det andra beviset är att bakom allt som sker finns en orsak. Den första orsaken är Gud. Det är Gud som har orsakat universums existens. Det tredje beviset, det så kallade kosmologiska gudsbeviset, går ur på att Gud är det nödvändiga, icke-fysiska väsen som ligger bakom alla fysiska föremål i universum. Det fjärde beviset, det så kallade gradbeviset, handlar om att olika ting har olika grad av perfektion. Enligt Aquino måste det finnas något som är maximalt gott, sant och perfekt – Gud. Det femte beviset, det så kallade teleologiska gudsbeviset, går ut på att det verkar som om det finns en avsikt bakom allt som existerar. Den medvetne formgivaren är enligt Aquino Gud.
Hur argumenterar Paley för Guds existens?
William Paley formulerade 1802 sitt teleologiska gudsbevis i verket Natural Theology, or Evidences of the Existence and Attributes of the Deity. Han uppmanar oss att tänka oss in i situationen att vi är ute och promenerar och hittar en klocka. När vi hittar den där klockan, tänker vi oss då att den har kommit till av en slump och hamnat där eller att det finns en skicklig urmakare som har skapat den? Med hjälp av en så kallad analogi, en jämförelse, menar Paley att naturen tycks vara lika skickligt konstruerad som en klocka. Slutsatsen blir att det måste stå en intelligent skapare bakom universum. Denna skapare har haft en medveten avsikt med sin skapelse.
Hur argumenterar Kant för Guds existens?
Immanuel Kant står för något som kallas det moraliska gudsbeviset. Bevisets utgångspunkt är att det finns en objektiv moralisk lag. Vi människor brukar tänka oss att det finns en morallag som förbjuder oss att döda, stjäla och ljuga. Dessutom är det så att samma grundläggande moralregler förefaller att gälla över hela världen. Om nu så många människor under århundraden och i olika kulturer har en samsyn på vad som är rätt och vad som är fel måste detta bero på att vi människor har fått denna kunskap någonstans ifrån. Enligt Kant är det uppenbart att det är Gud som står bakom.
Vad finns det för olika nyare gudsbevis?
Big Bang-teorin är ett exempel på en teori som vissa troende hänvisar till när de argumenterar för Guds existens. Den visar att universum har en tydlig början. De troende menar att detta stämmer med deras tro på att Gud har orsakat universum.
Det finns hela femton konstanter, till exempel tyngdkonstanten och ljusets hastighet, som är så exakta att små avvikelser hade omöjliggjort liv. De troende menar att det är mer sannolikt att det är en intelligent designer som står bakom universum och som har möjliggjort liv än att det är slumpen och naturlagar som är orsaken. Designern är Gud som har en avsikt med sin skapelse.
Molekylärbiologin visar att celler och DNA är oerhört komplexa. Troende menar att det är osannolikt att detta har uppstått av en slump. Det är troligare att det har skapats av en intelligens. En annan central fråga för de troende är hur liv kom till. De poängterar att evolutionsteorin förklarar hur liv utvecklas men inte hur det en gång uppstod. För de troende är det självklart att det är Gud som har skapat liv.
Vissa troende hänvisar också till kvantmekaniken, enligt vilken det inte går att förklara varför enskilda kvantpartiklar beter sig som de gör. Vissa kristna menar att Gud finns på kvantnivån.
Ge exempel på invändningar mot teistisk tro.
Det finns en rad invändningar mot teistisk tro. Som du redan har läst finns det de som tycker att religion är omöjlig att förena med vetenskap. Vissa hänvisar till att religioner brister i logik, alltså att de innehåller motsägelser och oförenliga påståenden.
En klassisk invändning mot teistisk tro är det så kallade teodicéproblemet. Det går ut på att det är ologiskt att hävda att det finns en Gud som är allsmäktig och god samtidigt som ondska existerar.
Som vi har konstaterat finns det troende som menar att det bakom alla komplexa fenomen måste finnas en intelligent designer. Denna designer är enligt dem Gud. Ateisten invänder då och ställer sig frågan vem som skapade Gud, och menar troligen att det är naturligt urval som står bakom det som kan uppfattas som en medveten design.
Vad betyder evolutionism?
De som förespråkar evolutionsteorin är så kallade evolutionister. Darwin själv stod för en evolutionär skapelseteori. Enligt denna är det Gud som har skapat universum och liv och står bakom och leder evolutionsprocessen. Detta är ett kongruensteoretiskt synsätt. Richard Dawkins är en välkänd nutida naturalistisk evolutionist. Han menar att liv har uppstått av en slump och att de biologiska arterna successivt har utvecklats genom mutationer och naturligt urval.
Vad innebär falsifikationsprincipen?
Att en vetenskaplig teori eller hypotes ska kunna gå att motbevisa.
Vad innebär intersubjektiv kunskap?
Det vill säga kunskap som det finns en konsensus, samstämmighet kring.
Vad innebär kreationismen?
Bokstavstroende kristna som förespråkar en kreationistisk teori. Enligt den skall skapelseberättelserna i Bibeln tolkas bokstavligt. De tar starkt avstånd från Darwins evolutionsteori som enligt dem strider mot den kristna uppfattningen att Gud har skapat världen och de biologiska arterna på sex dagar och att de olika arterna redan vid skapelsen hade sin nuvarande form. Det innebär att de ansluter sig till konfliktteorin. Enligt dem har Bibeln rätt, naturvetenskapen fel. Att hävda att människan är ett däggdjur bland andra går enligt dem stick i stäv med den kristna synen på människan som skapelsens krona som skapats till Guds avbild. De menar att Jorden bara är några tusen år gammal med hänvisning till vad som står i Bibeln.
Vad innebär naturalismen?
Enligt naturalismen existerar enbart det som vi kan observera med naturvetenskapliga metoder.
Vad innebär ortodoxi?
Rätt tro
Vad innebär scientism?
Enligt scientismen går det att bygga en världsbild helt och hållet på vetenskap.
