Ritningsläsning

Question 1

Formaten man jobbar med är standadeserade enligt ISO (Internationella standardiseringsorganisationen) vilka grundformat jobbar man oftast med med när det gäller ritningar?

Answer 1

A1 och A3 är de vanligaste ritningsformat

Question 2

När man som konstruktör gör sina ritningar använder man sig av olika färger för att skilja dem åt. Vilka färger på ritningen använder man sig av som VVS konstruktör?

Answer 2

Svart text och brun bakgrund

Question 3

Nämn 3 stycken viktiga delar som måste finns med i en ritnings utformining.

Answer 3

1. Ritdel 2. Förklaringsdel 3.Stämpel

Question 4

Vad ska en ritningsbeteckning innehålla? (slippsen)

Answer 4

1. Bilaga till ritningar
2. Sammanställning av ritningar
3. Benämner område t.ex 7 VVS (Ventelation 57)
4. Ritningarnas innehåll, nummer, revisionsbeteckning och datum

Question 5

När man gör ändringar av en ritning som är i bruk, hur ska man redovisa detta?

Nämn 3 saker!

Answer 5

1. Ändringsmoln med tillhörande ändringspil
2. Ändrings bokstaven i pilen hänvisar till ändringstabellen med datum
3. Byt ut reviderings bokstaven (bredvid ritningsnummret)

Question 6

Vad är en lokaliseringsruta och vart placeras den?

Answer 6

1. Syftet är att visa byggnaden eller byggnadsdelen där ritningen gäller
2. Den placeras oftast bredvid stämplen men finns det plats kan man placera den i “slippsen” mellan förklaringsdelen och stämplen

Question 7

BSAB är ett system av koder som byggs upp av siffror och bokstäver.

För VA, VVS-, Kyla finns det 7 olika delgrupper med tillhörande koder, vilka är dessa?

Answer 7

Question 8

Ritningar byggs av olika standader vad heter den och vad är det för standader som står skrivna?

Answer 8

1. Bygghandlingar 90

• Det står hur man ska utforma sina ritningar
• Vilka textstorlekar man ska förhålla sig till
• Symboler och beteckningar
• Linjetyper och tjocklekar
• Redovisnings standader

Question 9

Vad menas med att en skala är skriven i formatet

1:100 samt 100:1?

Answer 9

1. 1:100 är 100 gånger så litet som verkligheten
2. 100:1 är 100 gånger så stort som verkligheten

Question 10

Skulle en skala saknas så finns det så kallat kända mått som kan vara bra att ha koll på, vilka är dessa?

Answer 10

1. Tvättmaskin 600mm bred (ritningsmått 6mm)

60mm/6mm= 100 alltså är skalan 1:100 skala

2. Yttedörrskarm 1000mm (ritningsmått 20mm)

1000mm/20mm= 50 alltså 1:50 skala

Question 11

Förklara Planritning

Answer 11

• Skala 1:100 eller 1:50 (A1)
• Visar ett våningsplan eller en del av ett våningplan
• Ska ge en tydlig bild över installationen
• Visar alltid uppifrån
• Linjetyper talar om “var” i höjd ledningarna går
• Oklarheter kan förekomma och hänvisning till annan ritning kan förekomma

Question 12

Förklara Delplan

Answer 12

• Skala 1:50
• Förstorad del av en planritning, t.ex. badrum
• Ska ge en tydligare bild med komponenter
• Kompleterar Planritning
• Visar uppifrån
• Oklarheter är förminskat och hänvisning till annan ritning kan förkomma

Question 13

Förklara Sektionsritning

Answer 13

• Skala 1:50
• Kompleterar en planritning
• Ger en annan vy än uppifrån
• Används för att tydliggöra en större del t.ex. ett rum

Question 14

Förklara Snittritning

Answer 14

• Skala 1:20
• Kompletterar planritning
• Ger en annan vy än uppifrån
• Används för att förklara en installationsdetalj

Question 15

Förklara Detaljritning

Answer 15

• Skala 1:10
• Redovisar oftast monteringsdetaljer
• Engenbyggt montage med hög noggranhet
• Vanligast i industri

Question 16

Förklara Situationsplan

Answer 16

• Skala 1:400
• Kan ge översikt över “kvarter”
• Visar norrpil
• Visar externa anslutningar t.ex. VA/Fjärrvärme
• Ligger ofta tillgrund för lokaliseringsruta

Question 17

Förklara Flödesschema

Answer 17

• Ingen skala
• Ger en tydligbild över kopplinsprincipen
• Visar ingen placering
• Rörledningars längd är inte i skala
• Uppgifter om t.ex. flöde och temperatur kan förekomma
• Ligger tillgrund för driftkort