Röntgen Flashcards

1
Q

RALF

A

Radiologisk ledningsfunktion:

  1. Anmäla sin röntgenapparat
  2. Rätt inställningar på apparaten
  3. Optimera strålskyddet
  4. Se till att strålningen är berättigad

(måste vara en tandläkare)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

SSM

A

Strålskyddsmyndigheten

Tillgodoser med riktlinjer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Isometrisk

A

Isometrisk projektion kallas det när det är korrekt inställt i vertikalled. Tanden kommer då avbildas i rätt storlek i förhållande till ‘’verkligheten’’

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur bildas strålning i röntgenapparat.

A

En energikälla krävs för att:

  1. Värm katodtråden för att generera elektroner.
  2. Upprätta en högspänningspotential mellan anoden och katoden för att accelerera elektronerna mot anoden..

elektroner strömmar från glödtråden i katoden till målet i anoden, där energin från några av elektronerna omvandlas till röntgenstrålar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur stor del av diagnostik röntgen i Sverige är odontologisk diagnostisk röntgen.

A

1/100

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är orsaken till att en digital röntgenbild visas med dålig kontrastupplösning?

A

För litet antal bitar/pixel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv hur en intraoral röntgenbild kan påverka patienten på ett negativt sätt på cellnivå!

A

Indirekta och direkta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Berättigande inom strålskyddslagen

A
  • Förbjudet att använda joniserande strålning som inte är berättigad
  • Person med verksamhet med joniserande strålning för medicinsk exponering syfte (eller utan) avbilda person. varje fall måste vara berättigad
  • Regering eller myndighet bestämd av regering meddelar ytterligare föreskrifter om berättigande av verksamhet, metoder och åtgärder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Optimering inom strålskyddslagen

A
  • person med verksamhet där patient kan exponeras för joniserad strålning ska begränsa:
    1. sannolikheten för exponering
    2. Antalet personer som exponeras
    3. Storleken på den individuella stråldosen.
  • Regering eller myndighet….. meddela ytterligare föreskrifter om optimering av strålskyddet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Två olika strålningspåverkan på patient.

A

Deterministiska effekter

stokastiska effekter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Deterministiska effekten

A

Skador som uppkommer av att ett stort antal celler dödas av strålning när strålningsbehandling överstiger ett visst gränsvärde. Ju starkare dos desto större skada orsakas.

Skadan sker direkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Deterministiska skador (exempel)

A

xerostomi

grå starr (katarakt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Stokastiska effekter

A

slumpmässig skada som kan uppstå vid höga och låga doser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Bisektrislinjen

A

Vinkeln mellan tandens längsaxel och detektorn. Röntgen riktas vinkelrät mot detta för att få en isometrisk projektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Parallelltekniken

A

Om normal anatomin tillåter så kan detektor sättas parallellt med tandens längsaxel och röntgenstrålningen kan riktas vinkelrät mot detektorn för bra bild.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

detektorplacering för bra bild

A

Detektorn ska vara parallelt med tandlutning, tandbåge och ocklusionsplan/incisivplan.

17
Q

överaxialbild

A

röntgenstrålningen placerad för mycket ifrån rötterna.

oavsett om det är ÖK eller UK

18
Q

underaxialbild

A

röntgenstrålning placerad för mycket från kronan (koronalt).

oavsett ÖK eller UK

19
Q

Friprojicerad

A

Då en bild är tagen ortoradiellt (vinkelrät mot detektorn) och det inte sker någon överlappning och man kan se approximalrummen.

20
Q

Mesialexcentrisk

A

en bild tagen för mycket mesialt åt.

21
Q

Distalexcentrisk

A

en bild tagen för mycket distalt.

22
Q

Centrering inom röntgen

A

Att strålfältet träffar hela detektorn. viktigt att röra sig runt patient för att veta.
Om strålning missar:
1. patienten exponeras för onödig strålning
2. Missar man blir det vita fält (bländare). kan missa patologiska förändringar
3. Man behöver ta om bilden. Och patienten utsätts för strålning igen.

23
Q

Röntgenrörets delar.

A
  1. Glasbehållare i vakuum (glödtråd ej brinner upp). Omges av olja (värmeisolering)
  2. Katod (negativ laddad) består av glödtråd med en volfram. och en reflektor bakom.
  3. Mittemot finns en anod som består av ett kopparhölje med volframplatta för röntgenfokus
  4. Fönster där strålningen kommer ut. (Här finns tilläggsfiltrering) aluminiumfilter. plockar bort elektroner med låg energi.
24
Q

Direktdigitala detektorer (sensor, CCD/CMOS)

A
  • Omges av ram
  • Exponeringstid är hälften av film med lika bra bild
  • Får upp bilden direkt efter tagning
25
Q

Bildplattor (storage phosphors)

A
  • samma exponeringstid som film med samma kvalitet
  • Tar bild på en större region eftersom den inte har ram.
  • Tunn plastskiva med kristallskikt där fotonernas enrgi lagras.
  • kan uppkomma skrapor, damm eller vätska.
26
Q

Bromsstrålning

A

När elektroner från katoden träffar anoden så bromsas strålningen upp.
Det bildas värme samt röntgenstrålning (1%)

27
Q

Karakteristisk röntgenstrålning

A

Elektroner som hoppar från inre skalet.

28
Q

Absorption

A

elektron träffar elektron i patient så strålning bildas. farligt och kan orsaka DNA-skada.

29
Q

Spridning

A

Elektron träffar elektron i patient så att hela vattenmolekyler H+ atom sprids ut. Kan orsaka DNA-skada

30
Q

Passage

A

Detta är strålning som tar sig förbi vävnader och orsakar inte DNA-skada. Däremot så påverkar det avbildning.

31
Q

Stokastiska effekter

A

Slumpmässig skada som kan uppstå vid höga och låga doser.
Det innebär att skadan alltid är lika stor oavsett strålningsdosen

exempel på skador: Leukemi, thyiodeacancer

32
Q

Deterministiska skador

A

Uppkommer av att ett stort antal celler dödas av strålningen när strålningen överstiger ett visst gränsvärde.
Ju starkare dos desto större skada.

Exempel på determistiska skador: Xerostomi (upplevd muntorrhet) grå starr (katarakt)

33
Q

Försiktighetsprincipen

A

Nyttan ska överväga risken för skada.