saliv Flashcards

Question

Den skyddande funktionen av mucinerna

Answer 1

1. **Finns i pellike**l och skyddar underliggande strukturer antimikrobiellt genom att: - **Agglutinera bakterier** och virus inklusive influenza virus. - **Komplexbinda till sekretorisk IgA** (sIgA), **lysozymer, cystatiner** och underlättar deras antimikrobiell/antibakteriell aktivitet. 2. **Förhindrar olika antigener från att direkt tränga till underliggande strukturer** (emalj, epitel) 3. Skyddar underliggande strukturer från mekaniska skador också i viss grad. 4. Underlättar för sväljnings process m.h.a vatten. **PRP (prolinrika proteiner)** har funktion då de är mineral homeostasis och **på så sätt så att det binder till kalcium vilket hämmar det höga koncentration av Ca**. Det har också smörjande funktion då den är glykosylerade. **Statherin binder också ca+ vilket kan reglera mineral homeostasis**.

Answer 2

Blodkärl ●**Blodplasma kommer bli vattenkomponeten** ●Metaboliter (t.ex. aminosyror) kan göra det möjligt för **serösa ändstycken** att bildat.ex. **amylas**. ●**Syrgas** från blodkropparna ger möjlighet för cellen att producera **energi** ●Därför är det viktigt att ha ett **högt blodflöde i blodkärlen**.

Answer 3

●Balans de- och remineralisering - Proteiner i saliven hjälper bibehåller balansen mellan de/remineralisering avemalj & dentin. - **Saliv är övermättad med kalcium- och fosfatjoner**. Lösligheten för dessa jonerupprätthålls av flera **kalciumbindande proteiner (sura prolinrika proteinerna &statherin**) - Vid **tandytan** resulterar den höga koncentrationen av **kalcium och fosfat** i enposteruptiv mognad av emaljen, vilket ökar ythårdheten och minskardemineralisering. - Remineralisering av initiala kariesskador kan också inträffa; detta förstärks av **närvaron av fluorjoner i saliv**. - **Statheriner binder kalcium & fosfatjoner från saliven, och därmed bibehålleren miljö som är mättad på kalcium och fosfat**, vilket tippar den kemiskabalansen så att utfällningar av mineraler från tandytorna hindras ochr emineralisering gynnas.

Answer 4

●**Ca2+**: behövs till **amylas**. Nödvändig för tandsubstansens stabilitet, **roll pellikelbildning**. ●**Na+** : halten stiger vid **stimulerad saliv**, betydelse för **smak.** ●**Cl-**: binder till **amylas** och är en cofaktor **nödvändig för enzymet**.

Answer 5

**Buffring** är förmåga att **behålla ett pH värde** som inte är skadligt för tänderna. Efter intag av föda hjälper saliven till att **skölja och rengöra** munnen genom **ökad salivsekretionen**. Buffring av saliven sker framförallt genom tre olika buffertsystem: **bikarbonat-, fosfat- och proteinsystemet**. Buffring hjälper till att **öka pH-värdet** i munnen och på så vis **minskar risken för demineraliseringen av tandens** hårdvävnader. **Kritiskt pH** för emaljen, då tandens mineraler börjar lösas ut är ungefär **5,5**

Answer 6

**Bikarbonatsystemet** (vätekarbonatsystem) är det viktigaste eftersom **HCO3-** (vätekarbonat/bikarbonatjon) **ökar vid stimulering** **t.ex. när vi äter (surt) → ökad salivflöde → mer HCO3- i saliven då det ej hinner återupptar i körtelgångarna**. - - En buffertlösning består av **en svag syra** och **en svag bas** som kemiskt kompletterar varandra. En **syra** är ett ämne som **avger vätejoner (H+)** till lösningen och bas **tar upp vätejoner**. Syran och basen som finns bufferten har alltså som funktion att binda till sig respektive avger vätejoner i lösningen som en respons av andra ämne som tillsätts och på så vis bidrar till att jämna ut eller buffra stora förändringar i pH. - Vätekarbonatsystemet i saliven: Det består av **vätekarbonatjoner** som är **den svaga basen** och motsvarande **kolsyra (divätekarbonat, (H2CO3))** som är **den svaga syran**. T ex sur apelsinjuice som tillför mycket vätejoner i saliven så kan v**ätekarbonatjoner binda till sig de fria vätejonerna vilket gör att pH inte sänks** lika mycket eller lika länge. Det **ökar** framförallt **saliv från parotiskörteln**. När man äter då stimuleras saliven att utsöndras på **hög hastighet**. Den höga hastigheten gör att de **excretoriska cellerna i excretory ducts** kommer **inte att hinna ta in bikarbonat jonerna** som brukade tas in (återupptag) under modifieringen i de excretoriska cellerna och på så sätt **ökar bikarbonat joners koncentration**. **När vätekarbonatjonerna (HCO3-) binder till sig vätejonerna (H+) så bildas kolsyra (H2CO3)**, i lösningen finns utrymme för en viss koncentration av kolsyra och när den uppnås så finns det ett **enzym i saliven** som heter **karboanhydras** och **omvandlar överskottet av kolsyran till vatten och koldioxid** så att jämvikten behålls.

Answer 7

verksamma främst i vilosaliven. Vid stimulering ökar det PO4³-joner under modifiering och de kan binda till H+ vilket neutraliserar PH-värdet i munhålan.

Answer 8

1. Genom att **bakterier metabolisera** olika proteiner (**såsom arginin**) och **ger ut urea och ammoniak (NH3). Ammoniak i sin tur är basisk och det kan neutralisera pH.** 2. **Proteinerna** har också **ett nätt laddning** vid **noll när pH är neutralt** men när **pH sänker**, blir stämningen sur vilket gör att proteinerna **blir negativa** och **drar protonerna till sig** vilket reglerar pH:t i munnen. Vi har proteiner (**t ex Muciner**)i saliven och i pellikeln som kan **binda till sig vätejoner** och därmed n**eutralisera saliven**. **Muciner** är ett skydd genom att **förhindra de sura vätejonerna att komma i kontakt med tandytan**. När direkt kontakten mellan syror och tandytor förminskas eller fördröjs så hinner buffringssystemet att träda in och höja pH innan emaljen fällas ut.

Answer 9

**Pellikel **är en **film/skikt** på munhålans ytor som bildas av **proteiner i saliven**. Kan enkel säga att pellikel bildas genom **elektrostatiska interaktioner mellan komponenterna i saliven och i tandens emalj**

Answer 10

Pelliken bildas genom att **makromolekyler (proteiner)** från saliven **binder** **till yto**r genom **selektiv adsorption**. Fri **emaljyta har hög energi** och när salivproteiner binder in i emaljytan via olika kemiska och fysikaliska interaktioner och bildar pellikel **då sänks ytenergin(friktion)**. **Emaljen** består av **HA** som utgörs av **kalciumfosfatkristaller**. **Ca-joner har högre affinitet för att fällas ut i vatten** och emaljens yttersta ytan vetter mot saliven (vätskefas) i munnen och **därför ligger ca-joner bakom och fosfatjoner blottas mot emaljytan** och ger **emaljen en negativ nettoladdning**. Till denna negativa laddade emaljytan **attraheras positiva fria joner** som Ca-joner från salivens vätskefas och bilda ett **hydrationslager**. även positiva laddningar på delar av olika makromolekyler och binder genom **elektrostatiska interaktioner till emaljen**, tillsammans bildar de en **“Ionic double layer**”. Proteiner som **Statherin**,**Prolin-rika proteiner (PRP)** och **histatin**har **höga affenitet/benägenhet att binda till kalcium** och det gör att de **drar sig till kalciumkristaller i HA** och bidrar till pellikelbildning. **Glykoproteiner** är **negativ laddad** och binder till emaljytan genom **kalciumbryggor**. **Ibland kan salivproteinerna putta bort joner i hydrationslager och interagera med emaljytan direkt** och dessa salivproteiner kallas “**pellicle precoursor proteins**”, de drar alltså lätt till emaljens negativa yta. Bindningar i den initiala absorptionen på emaljytan och mellan olika salivproteiner sker genom **elektrostatiska interaktioner, hydrofoba interaktioner och Van der Waals bindningar** (svaga kemiska bindningar) men när pellikeln **mogna**r och mängden av proteiner/molekyler som binder på ytan ökar över tid så uppkommer fler och mer komplexa intermolekylära interaktioner. Makromolekyler (proteiner) är mer komplexa och har väldigt lite joniska komponenter som innebär att när man har byggt pellikeln med makromolekyler så skärmar de det **elektriska dubbellager “Ionic double layer**” så att de som ligger utanför d.v.s på ytan kommer att bestämmas av intermolekylära interaktioner, t ex k**ovalenta bindningar** **mellan makromolekylerna i pellikeln**). 1. **Först fäster lågmolekylära komponenter i hög koncentration till det adherenta lagret på emaljen. (Kalciumjoner)** 2. **Högmolekylära komponenter i låg koncentration fäster.** Oftas proteiner med olika sidokejdor med olika egenskaper. Pellikel är alltså dynamiskt med det menas att pellikeln kan **förändras hela tiden och sker hela tiden** utbyte beroende på hur omgivningen är t ex pH, karaktär hos nytillkomna proteiner, jonsammansättningen i lösningen, olika enzymatiska aktivitet (proteolytisk aktivitet), tillförsel eller utbyte av molekyler genom diffusion längs koncentrationsgradienter etc. **Interaktioner mellan tandyta och proteiner och glykoproteiner beror på: ytans karaktär, proteinets karaktär, jonsammansättningen i lösningen.** Pellikeln bildas momentan och **ofta < 1um tjock** och ju **längre tid har det även byggts upp en biofilm**. Även när biofilmen sitter bunden till pellikel så sker det ett fortsatt dynamiskt utbyte. **Pellikel finns alltid kvar och kan inte borsta bort** däremot kan den påverkas av t ex pH värdet när det blir surare → pellikel blir tunnare.

Answer 11

Pellikel bildas även på munslemhinnor men där binder s**alivproteinerna (muciner) in genom intermolekylära interaktioner med organiska komponenter på epitelets ytan**. Pellikeln på slemhinnan **deskvamerar hela tiden tillsammans med epitelcellerna och därmed förnyas denoftare** än vad pellikeln på hårdvävnad gör. Pellikel med dess **innehåll som muciner är smörjande och skyddar slemhinnan** för skaver och andra salivproteiner med antibakteriella effekter.

Answer 12

Pellikeln består till stor del av **salivproteiner (glykoproteiner, strukturell viktiga)** men även andra makromolekyler från helsaliven. De stora s**lemmiga glykoproteinet Mucin MUC5B - en viktig strukturell komponent i pellikeln**, det bidrar till att pellikeln är lite **viskoelastiskt/slemmig och smörjande och bindertill andra mindre salivproteiner** och **även bakterier** (tidigare kolonisatörer). Salivglykoproteiner, fosfoproteiner, lipider, statherin, amylas, PRP och bakteriekomponenter (GTF och glukan). GCF finns också beroende på vilken site.

Answer 13

1. **Skydd** - Fäste/Receptorer för bakterier (**tidiga kolonisatörer**) → selektiv barriär så att **inte vad som helst fastnar på tandytan**. - Salivproteiner som **Statheriner och PRP i pellikeln motverkar demineralisering på emalj** → mekaniskt skydd - - 2. **Smörjning** - Muciner som fungerar som smörjmedel som **underlättar bl a tuggning av mat**, förhindrar uttorkning → mekaniskt skydd. 3. **(Substrat för olika typer av bakterier - Både snälla och onda bakterier**. Ser till att de snälla bakterier kan leva i munhålan och hålla de onda borta. - **Muciner-MUC5B är näring till bakterier som de bryter ner synergisk.**

Answer 14

1. Uttorkning: om vattenmängden i kroppen minskar 8 %, minskar salivsekretion till noll. Diabetessjuka går oftast på toalett mindre vätska i kroppen mindre saliv 2. Kroppsläge: man producerar mer saliv när man står än när man sitter, minst salivsekretion när man ligger ner. 3. Dygnsrytm: salivsekretion är nästan noll när man sover, mest på eftermiddag 4. Psykologisk stimuli: man kunde inte påvisa att om man ser mat eller tänker på mat salivsekretion ökar. 5. Mediciner=farmaka: salivkörtlar har receptorer och farmaka kan blockera receptorerna i hjärnan, vilket påverkar central nervsystemet som i sin tur påverkar salivsekretion/nedsatt. 6. Strålbehandling för huvud och halscancer: leder till nedsatt salivsekretion, kemoterapi kan också påverka. 7. Kost: när man har proteinbrist kan påverka körtlarnas storlek och reduktion av produktions hastigheten. 8. Årstid: kan påverka vilosaliv i sommaren så att det kan bli mindre i sommaren (det har med uttorkning att göra).

Answer 15

- Stimulerad saliv frigörs som ett svar på en aktiv impuls antingen mekanisk (tuggning) eller kemisk (smak, lukt). - Utsöndras mest av parotiskörteln (och de minora körtlarna (60/70%) och lite grann av sublingualis och submandibularis (20/30%). - Sublingualis detsamma vid vilo och stim. - Den är mer serös och vattnig och innehåller bikarbonat (HCO3-) för bidrag till buffert och remineralisering. - Tuggning, sura ämne, smaker och även sår i munnen stimulerar denna typ av saliven för att denna saliv har ju proteiner som funkar med spjälkning eller skyddande mot mikroorganismer eller buffrande.

Answer 16

1. I det första steget, cellerna i de sekretoriska ändstyckena och intercalated ducts producerar primärsaliv, vilken är en isotonisk vätska som innehåller det mesta av de organiska komponenterna och allt vatten som utsöndras av spottkörtlarna. 2. I det andra steget, modifieras den primärasaliven när den passerar genom striated ductsoch excretory ducts. I striated ducts sker återupptag och utsöndring av elektrolyter. Den slutliga saliven som når munhålan (Bland/helsaliv) är **hypotonisk**. Hypoton lösning= **Lägre jonkoncentration** inuti cellen/ lumen än utanför. Isoton= **Samma jonkoncentration** innanför som utanför. Hyperton= **Högre jonkoncentration** inuti cellen/ lumen än utanför. I de strierade gångarna modifieras saliven till en hypoton lösning, dvs **joner pumpas ut ur lumen trots att jonkoncentrationen utanför är högre.** Joner pumpas alltså mot sin koncentrationsgradient. För att cellerna ska klara detta behöver de cellulär energi i form av ATP för att driva vissa av jonpumparna. Därför har dessa gångceller många mitokondrier (”cellens kraftverk”) inbäddade i membranveck, och det är dessa membranveck som gör att cellerna ser strimmiga ut i mikroskopet, därav namnet.

Answer 17

- I ändstyckena celler finns det olika organeller som är associerade med proteinsyntes. De sekretoriska cellerna har rikligt med rER och ett stort golgia-komplex och produkterna som cellerna producerar lagras i membranbundna granuler. - (Vattenkomponenter, joner och aminosyrorna som senare ska bilda salivproteinerna kommer via blodet och transporteras in i de sekretoriska cellerna genom diffusion.) -- Sekretoriska proteiner syntetiseras av **ribosomer på det endoplasmatiska retiklet (ER)** och translokeras till lumen. Proteiner genomgår **posttranslationella modifikationer, glykolysering med tillsatta sockerkedja, N-länkad i ER i aminosyrakedjan (proteinkedjan)**. **Chaperone proteiner ser till att proteiner viks till rätt struktur**. - Proteinerna transporteras därefter till **Golgiapparaten** via vesikler, där de genomgår **ytterligare PTM-modifiering, här blir proteinkedjan o-länkad**, följt av kondensering och förpackning i sekretoriska granuler med adresslappar. - De sekretoriska granulerna lagras i den **apikala cytoplasman tills cellen mottar en lämplig sekretorisk stimuli (signal)**. -- När de får signaler då sammansmälter granulernas membran med cellmembranet på den apikala (luminala) ytan, och innehållet släpps ut i lumen genom **exocytos** (vesikeltömning) och vattentransport.

Answer 18

●**Nerver (snabba förlopp)** - Det **perifera nervsystemet** innehåller **afferenta (sensoriska) och efferenta nerver**. ➔Afferenta nerver = sänder impuls när de aktiveras, genom t.ex.citronklyfta på tungan, och skickaren signal till hjärnstammen därfunktioner i salivkörtlar, organ osvregleras. Detta sker omedvetet ochvi kan inte rå för det. - Det autonoma nervsystemet sköter sig själv - Efferenta nerver i hjärnstammen går ut i organ som frågar, dvs spottkörtlar. **- Sympatiska (stressad) - Parasympatiska (vila)** ●**Hormoner (långsamma förlopp, aldosteron)** - T.ex. tillväxt, **mognad av celler och natrium- och kalium balansen** - Förloppen kan ta veckor, månader eller år

Answer 19

●**Gustatory-salivary reflex** (smak) **Surt stimuli ger mest sekretion**. ●**Masticatory- salivary reflex** - Olfactory-salivary reflex **(lukt**) Pavlovs hundar ●**Visual and psychic **salivary reflexes - ●**Oral nociceptor-salivary reflex (stark mat?)** ●**Oesophageal-salivary reflex – vid kräkning**, beror på hög nivå av syra i matstrupe ●**Saliveringsreflexen** startar med lukt/smak receptorer i munhålan, näshålan, tungan ●Då går det inåtgående **afferenta (sensoriska)** banor till hjärnstammen. ●Omkoppling i hjärnstammen till utåtgående **parasympatiska respektive sympatiskanerver.**- - Parasympatiska: ➔De parasympatiska nerverna ute i salivkörtlarna fortleder impulser frånhjärnan till ändstyckcellerna. ➔Parasympaticus **går i stora kranialnerver som innerverar salivkörtlarna: ➢n. glossopharyngeus ➢n. facialis- Sympatiska**: ➔Sympatiska signaler ut till salivkörtlarna. Dessa sympatiska fibrernagår i **de cervikala halsganglierna, dvs går direkt ut från hjärnstammentill ganglier**. Därifrån går det sen signaler till salivkörtlarna. ●Då startar salivproduktionen ●Saliv **består av sympatiska och parasympatisk aktivitet men volymmässigt det parasympatiskt och lite sympatisk**. - Sympatisk modulerar bara sammansättningen, **släpper in en del proteiner(glykoproteiner) och ger saliven en smörjande konsistens**. - **Parasympatisk ger mer vatten, dvs en buffert kapacitet**, och mycket amylas. ●Stimulera man **parasympatisk stimuleras också ökad blodflöde till körteln** ●**En sympatisk stimulering** gör att **blodkärlen dras ihop och ändstyckcellerna ökar sina ktivitet.** Nettoeffekten blir att **salivsekretionen avstannar pga blodflödet stryps.**

Answer 20

Salivreglering När vi äter eller luktar på något (stimuli) då aktiveras de sensoriska receptorerna som smakcellerna på tungan eller luktceller i näsan och då skickas **afferenta nervsignaler till CNS**, hjärnstammen vilken bearbetar informationen/tolkar signalerna och omkopplas och skicka sedan ut signaler (**efferenta signaler**) till bland annat det autonoma nervsystemet som består av **det parasympatiska- och sympatiska nervsystemet vilka innerverar våra spottkörtlar ochpåverkar vår salivproduktion** i spottkörtelcellerna (acinära celler). Signalsubstanserna **acetylkolin (Ach) i det parasympatiska** och **noradrenalin (NA) i det sympatiska nervsystemet **verkar på de acinära cellerna i spottkörtlarna. **Parasympatikus stimulerar utsöndring av vatten och elektrolyt** och **sympatikus stimulerar proteinsekretion**. Dessa två system samverkar vid salivsekretion för att ge saliven en optimal kvalité. Saliven med dess innehåll fungerar som en barriär i munnen **Cellers membran** ●**Blodkärlen = vatttenkomponenten & metaboliter** (syrgas, aminosyror och glukos somkrävs för cellens metabolism) ●Den basolaterala sidan har receptorer **för hormoner & neurotransmittorer**. ●Acetylkolin (ACh) och Noradrenalin (NA) är transmittorsubstanser ●Transmittorsubstans, **Substans P**, frisätts också i **parasystenatsika nervsystemet** - **ACh binder** till sin report som är en **muskarinreceptor/muskariniska kolinergareceptorer**. - **ACh frisätts i det parasympatiska nervsystemet**.- - **Noradrenalin frisätts från sympatiska nervcellerna** och verkar på 2 typer av rectpoter **- 1. en - adrenerg receptorα** **- 2. en - adrenerg receptorβ** ●**95% av salivproduktionen blockas** om man **blockar det parasympatiska nervsystemet**,dvs blocker muskarinreceptorn **Salivsekretion** ●Exocytos- I spottkörtlar ger **sympatiska neurotransmittorn noradrenalin** stimulans av **exocytos**. - När den sympatiska sändaren **noradrenalin binder till β-adrenerga** receptor aktiveras **G-protein**, vilket i sin tur aktiverar **adenylylcyklas**, vilket katalyserar bildandet av **cykliskt adenosinmonofosfat (cAMP)** **från adenosintrifosfat(ATP)**- Ökade cAMP-nivåer aktiverar **proteinkinas A (PKA),** vilket **fosforylerar** andra proteiner i en kaskad som **leder till exocytos**. - **IP3**frisätter kalciumjoner i cellen och ökar kalcium i cytoplasman, det harintresse både för **fusionering av vesiklarna** och för vattentransporten. **Vesiklarna fusionerar med det apikal membranet och töms via exocytos**. - Efter frisättning av granulinnehållet införlivas **granulmembranet** av cellen som små vesiklar, som kan **återvinnas eller brytas ned.** ●**Vätske- och elektrolytutsöndring**- Det stimuleras genom bindning av **parasympatisk sändare, acetylkolin (ACh)** till **muskariniska kolinerga receptorer** och även genom **noradrenalinbindning till α-adrenerga receptorer (α)** - Dessa receptorer aktiverar **fosfolipas C (PLC)**, vilket resulterar i **bildning avIP3**som orsakar **frisättning av Ca2 +** från intracellulära butiker, från ER. - Den **ökade Ca2 + -koncentrationen**: ➔**öppnar Cl-kanaler i det apikala** cellmembranet ➔**öppnar K + -kanalerna i det basolaterala** membranet ➔aktiverar den **basolaterala Na + / K + / 2Cl-samtransportören**. - Vad har detta för betydelse? Jo, **man får mycket partiklar på insidan av cellenjämfört med utsida**n, dvs det bildas en **osmotisk drivkraft**, som utövar enkraftig osmotisk drivkraft för vatten. - Då **flödar vatten in via aquaporiner i basolateral membranet från blodkärlen ini cellen via den osmotiska** gradienten sprängfylld cell med vatten→ - Den apikala **(vid lumen) Cl-**utströmningen **drar extracellulär Na+** in genom tight junction in i lumen. Samtidigt **frisätts amylas och andra joner** det blir→en **partikel täthet** på den luminal sidan som är högre än i cytoplasman i apikal- Pga osmotiska gradienten **dras vatten ur cellen aquaporin, dvs vattnen kommeratt flöda från cytoplasman över det apikal membranet in i gången**.

Answer 21

Atropin är en substans som tillhör gruppen av antikolinerga läkemedel. A**ntikolinerga ämnen blockerar effekterna av acetylkolin**, en signalsubstans som överför nervimpulser. Inom tandvården och medicin används atropin ibland för att minska salivproduktionen, vilket kan vara användbart i vissa situationer. När det gäller salivproduktion har atropin en sekretionshämmande effekt på salivkörtlarna genom att **blockera receptorer för acetylkolin**. Acetylkolin är normalt ansvarig för att stimulera salivproduktionen. Genom att blockera dessa receptorer minskar atropin aktiviteten i nervsystemet . Detta kan vara särskilt användbart vid medicinska eller tandläkarmässiga procedurer där minskad salivproduktion kan underlätta arbetet för vårdgivaren

Answer 22

●**Primär saliven kommer ut i gångarna** och är **isotont** (**lika mycket Na, K och Cl - joneroch bikarbonat ( 𝐻𝐶𝑂3−) som i blodplasman**). ●Modifieringen av primär salivet **sker i de stratified- och excretory ducts.** ●I gångarna kommer **Na-joner att tas tillbaka från primär slavien och istället kommerK-joner att tas in i primär saliven**.- Enda processen som är **hormonellt reglerad**. Hormonet är **aldosteron**. ➔ Hormonet **produceras i bennjurens bark** ➔ Hormonet frisätts ut i **blodbanan**, till salivkörtlarna och stimulerar**Na-intag och K-sekretion**. ➔ Dvs hormonet är viktig för **balansen för natrium och kalium** ●Samtidigt Na tas tillbaka tar man också tillbaka **Cl**. ●Samtidigt gör man sig **av med i början** med sen **tar 𝐻𝐶𝑂3−tillbaka** det lite längre ner i gångsystemet. - **Vätekarbonat är kroppens viktigaste buffert**.- Den kan binda till en proton, H+➔vätejoner är vad som ger en lågt pH, dvs ensur miljö. - När den har bundit till en vätejon bildas **kolsyra.** - Kolsyran faller sönder och blir till **koldioxid och vatten.- Koldioxiden kan vi andas ut genom att det tas upp av våra blodkroppar i blodkärlen** och sen andas ut den. - Då har vi gjort oss av med kolsyran.

Answer 23

●Bakterier sänker pH katfit i munhålan och då binder till H joner och det bildas𝐻𝐶𝑂3−kolsyra som sen faller sönder till vatten och koldioxid ●Karies - Ju **mer saliv** man producerar desto **bättre**. - Ju **högre buffertkapacitet** salivet har desto **bättre** - Mycket saliv hänger ihop med hög buffertkapacitet - Är **flödet högt**, dvs det produceras mycket saliv, kommer **vätekarbonatjon upptaget** som skedde långt ner i gångarna **inte hinna med**. Då kommer **mer saliv passera förbi och mer vätekarbonatjoner kommer kunna passera vätekarbonat** upptaget som sker i gångarna. - Då kommer mer vätekarbonatjoner komma ut i salivet och munhålan. **Då har man mycket vätekarbonatjoner som kan binda till vätejonerna från bakterierna.**

saliv Flashcards

(49 cards)