Sam Flashcards
(22 cards)
Vilka mänskliga rättigheter finns det och hur hänger mänskliga rättigheter ihop med
demokrati? Ge exempel på några mänskliga rättigheter.
Mänskliga rättigheter och deras koppling till demokrati
Mänskliga rättigheter är grundläggande friheter och rättigheter som gäller för alla människor, oavsett kön, ålder, etnicitet eller religion. Dessa rättigheter skyddar individens frihet och värdighet.
Koppling till demokrati:
Demokrati bygger på mänskliga rättigheter, eftersom ett demokratiskt samhälle ska garantera frihet, jämlikhet och rättvisa för alla. Utan yttrandefrihet, rösträtt och rättssäkerhet kan inte en verklig demokrati existera.
Exempel på mänskliga rättigheter:
Yttrandefrihet – Rätten att uttrycka sina åsikter fritt.
Rösträtt – Rätten att delta i demokratiska val.
Religionsfrihet – Rätten att tro på vilken religion man vill eller att inte tro alls.
Rätt till utbildning – Alla har rätt till skolgång och kunskap.
Förbud mot diskriminering – Ingen får behandlas sämre på grund av kön, etnicitet, religion eller annat.
Demokratimodeller. Vad innebär direkt demokrati och indirekt demokrati
(representativ demokrati) samt vilka för- och nackdelar finns det med respektive
demokratimodell? Hur skulle du resonera om du fick välja mellan de två modellerna?
Direkt och indirekt demokrati – förklarat och jämfört
Direkt demokrati:
I direkt demokrati röstar folket själva i viktiga frågor, utan att gå via valda representanter. Detta används ofta i folkomröstningar, som när Schweiz röstar om lagförslag.
Fördelar:
✔ Ger folket mer direkt inflytande.
✔ Beslut blir mer representativa för folkets vilja.
✔ Ökar engagemang och delaktighet.
Nackdelar:
✘ Kan vara opraktiskt i stora länder med många beslut.
✘ Kräver att alla är insatta i politiska frågor.
✘ Tar tid och resurser att genomföra ofta.
Indirekt demokrati (representativ demokrati):
I indirekt demokrati väljer folket representanter (t.ex. riksdagsledamöter) som fattar beslut åt dem. Sverige har detta system.
Fördelar:
✔ Mer praktiskt i stora samhällen.
✔ Representanter har ofta mer kunskap om politiska frågor.
✔ Snabbare beslutsfattande än vid direkt demokrati.
Nackdelar:
✘ Folket har mindre direkt inflytande.
✘ Risk att politiker inte alltid följer folkets vilja.
✘ Kan skapa avstånd mellan väljare och makthavare
Om jag skulle välja mellan de två skulle jag föredra en representativ demokrati, men med inslag av direkt demokrati. Direkt demokrati fungerar bäst i mindre sammanhang eller för specifika frågor, men i en komplex värld behövs expertis och långsiktigt beslutsfattande. Därför kan en kombination vara optimal – exempelvis genom att ha representativ demokrati som grund men med möjligheter till folkomröstningar i särskilt viktiga frågor.
Hur resonerar de som förespråkar demokrati respektive diktatur och vilka för- och
nackdelar finns det med demokrati respektive diktatur? Lyft också fram vilka
möjligheter och svårigheter människor har vad gäller att påverka samhällets
utveckling i en demokrati och i en diktatur.
Demokrati vs. Diktatur – Skillnader, För- och Nackdelar
Demokrati
I en demokrati styr folket genom allmän och lika rösträtt. Beslut fattas genom majoritetsprincipen, men minoriteters rättigheter måste skyddas för att undvika majoritetsförtryck.
✅ Fördelar:
Frihet: Åsikts- och yttrandefrihet, fri opinionsbildning och fri partibildning gör att alla kan uttrycka sina åsikter och påverka politiken.
Rättssäkerhet: Alla är lika inför lagen och skyddade från maktmissbruk.
Påverkansmöjligheter: Folk kan rösta, delta i folkomröstningar och engagera sig politiskt.
❌ Nackdelar:
Långsamt beslutsfattande på grund av debatter och kompromisser.
Politisk apati – vissa känner att deras röst inte spelar roll.
Elitism – en politisk elit kan få stort inflytande.
Diktatur
I en diktatur styr en person eller en liten grupp utan att folket får välja.
✅ Fördelar:
Snabba beslut utan långa politiska processer.
Stabilitet eftersom ledarskapet inte byts ofta.
❌ Nackdelar:
Ingen frihet: Ingen åsikts- eller yttrandefrihet, ingen fri opinionsbildning.
Ingen rättssäkerhet: Staten kan fängsla eller förtrycka kritiker.
Ingen verklig påverkansmöjlighet: Val är ofta riggade och protester kan vara farliga.
Förklara skillnaden mellan en motion och en proposition. Förklara också vad en
budgetproposition är.
En motion är ett förslag som lämnas av en eller flera ledamöter i riksdagen.
En proposition är ett förslag från regeringen till riksdagen.
En budgetproposition är regeringens förslag om statens inkomster och utgifter för det kommande året. Den är en av de viktigaste propositionerna och läggs fram varje höst.
Vad menas med ”allmänna motionstiden”?
Allmänna motionstiden är den period då riksdagsledamöter får lämna motioner (förslag) om olika ämnen. Den pågår från riksmötets start i september och några veckor framåt. Efter denna tid får motioner bara lämnas i samband med specifika förslag från regeringen.
Vad är skillnaden mellan minoritetsregering, majoritetsregering, enpartiregering
och koalitionsregering? Vilka för- och nackdelar finns det med respektive regering
utifrån ett demokratiskt perspektiv?
Olika typer av regeringar och deras för- och nackdelar
🔹 Minoritetsregering – Regeringen har mindre än hälften av riksdagens mandat och behöver stöd från andra partier för att få igenom beslut.
✅ Fördel: Kan samarbeta brett med olika partier.
❌ Nackdel: Svag och riskerar att få svårt att styra landet.
🔹 Majoritetsregering – Regeringen har över hälften av mandaten i riksdagen och kan styra utan att behöva förhandla med oppositionen.
✅ Fördel: Stabil och kan genomföra sin politik effektivt.
❌ Nackdel: Kan köra över oppositionen och minska debatt och kompromisser.
🔹 Enpartiregering – Regeringen består av ett enda parti.
✅ Fördel: Enhetlig politik utan interna konflikter.
❌ Nackdel: Kan få svårt att få stöd om det saknar majoritet.
🔹 Koalitionsregering – Flera partier samarbetar i regeringen.
✅ Fördel: Representerar fler väljargrupper och skapar bredare stöd.
❌ Nackdel: Risk för konflikter mellan partierna, vilket kan göra beslutsfattandet långsamt.
Sammanfattning:
Majoritetsregeringar och enpartiregeringar är mer stabila men kan vara mindre kompromissvilliga. Minoritets- och koalitionsregeringar är mer flexibla men kan ha svårt att styra effektivt.
Vilka för- och nackdelar finns det med en riksdagsspärr på 4% utifrån ett
demokratiskt perspektiv? Är det rimligt att sätta en sådan gräns?
För- och nackdelar med riksdagsspärr på 4%
✅ Fördelar:
Stabilare regering – Förhindrar att många småpartier gör det svårare att styra landet.
Effektivare beslutsfattande – Färre partier i riksdagen gör att beslut kan fattas snabbare.
Minskar extremism – Små, extrema partier får svårare att ta sig in i riksdagen.
❌ Nackdelar:
Mindre representativt – Partier med många röster kan ändå hamna utanför riksdagen.
Folkets röster kan gå förlorade – Om ett parti får t.ex. 3,9 % av rösterna får deras väljare inget inflytande alls.
Missgynnar nya partier – Svårt för nya partier att växa och utmana de etablerade.
💡 Är spärren rimlig?
Ja, eftersom den skapar stabilitet, men man kan diskutera om den borde vara lägre (t.ex. 3%) för att ge fler röster inflytande utan att riskera kaos i riksdagen.
Hur Sveriges regering ser ut just nu.
Från och med februari 2025 leds Sveriges regering av statsminister Ulf Kristersson. Regeringen består av ministrar från Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd från Sverigedemokraterna i riksdagen. Denna koalitionsregering bildades efter riksdagsvalet 2022.
På vilka olika sätt kan man säga att regeringen styr riket? Hur ser samspelet mellan
regering, ministrar, departement och myndigheter? På vilka sätt kan man säga att
de styr Sverige? Ge också exempel på olika departement och myndigheter.
Regeringen styr riket på flera sätt:
Lägger fram propositioner – Förslag på nya lagar och budget till riksdagen.
Genomför riksdagens beslut – Ser till att lagar och beslut verkställs.
Leder statsförvaltningen – Styr myndigheter genom regler och direktiv.
Ansvarar för utrikespolitiken – Representerar Sverige internationellt.
Utser höga tjänstemän – T.ex. chefer för myndigheter och landshövdingar.
Samspelet mellan regering, ministrar, departement och myndigheter
Regeringen leds av statsministern och består av ministrar.
Ministrarna ansvarar för olika politikområden och leder departement.
Departementen förbereder beslut och lagförslag samt styr myndigheter.
Myndigheter (t.ex. Skolverket, Polismyndigheten) utför regeringens beslut i praktiken.
📌 Exempel på departement:
Finansdepartementet – Ansvarar för ekonomin och budgeten.
Justitiedepartementet – Hanterar lagar och rättsväsendet.
Utbildningsdepartementet – Ansvarar för skola och högre utbildning.
📌 Exempel på myndigheter:
Skolverket – Ansvarar för skolfrågor.
Polismyndigheten – Upprätthåller lag och ordning.
Socialstyrelsen – Ansvarar för sjukvård och socialtjänst.
Sammanfattning: Regeringen styr Sverige genom lagförslag, beslut och genom att leda departement och myndigheter.
Förklara hur riksdagen stiftar lagar- hur går lagstiftningsprocessen till?
1️⃣ Förslag lämnas
En proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.
2️⃣ Utredning
En utredning görs för att analysera konsekvenser och behov av lagen.
3️⃣ Remiss
Förslaget skickas på remiss till myndigheter, organisationer och experter för synpunkter.
4️⃣ Proposition färdigställs
Regeringen bearbetar förslaget och lämnar en slutgiltig proposition till riksdagen.
5️⃣ Utskottsbehandling
Ett riksdagsutskott (t.ex. justitieutskottet för lagförslag om brott) granskar och föreslår ändringar.
6️⃣ Debatt och beslut i riksdagen
Riksdagen debatterar och röstar om förslaget. Majoritet krävs för att det ska gå igenom.
7️⃣ Regeringen verkställer
Om lagen godkänns, promulgeras (offentliggörs) den och börjar gälla på ett bestämt datum.
Sammanfattning: Lagförslag kommer från regeringen eller riksdagsledamöter, granskas, debatteras och röstas igenom i riksdagen, och genomförs sedan av myndigheter.
Vad innebär så kallad negativ parlamentarism och vad finns det för konsekvenser av
negativ parlamentarism?
Negativ parlamentarism innebär att en regering kan tillträda och styra så länge en majoritet av riksdagen inte aktivt röstar emot den. Regeringen behöver alltså inte ha en majoritet bakom sig, bara undvika att en majoritet röstar emot. ✅ Fördelar:
Lättare att bilda regering – Även minoritetsregeringar kan styra utan att samla en majoritet.
Flexibilitet – Regeringen kan samarbeta med olika partier i olika frågor.
❌ Nackdelar:
Svagare regeringar – Regeringen kan få svårt att driva sin politik eftersom den saknar egen majoritet.
Instabilitet – Om oppositionen samlar sig kan regeringen fällas genom en misstroendeförklaring.
Vad menas med ”partipiskan”? (
Partipiskan innebär att partiledningen pressar sina ledamöter att rösta enligt partiets linje, även om de personligen tycker annorlunda. Detta används för att hålla partiet enat och undvika splittring i viktiga frågor.
📌 Konsekvenser:
✅ Fördel: Ger tydlig och enhetlig politik.
❌ Nackdel: Begränsar individuella ledamöters frihet och personliga åsikter.
Vilka är Sveriges 4 grundlagar och vad går de ut på?
Sveriges 4 grundlagar och deras betydelse
1️⃣ Regeringsformen (RF) – Den viktigaste grundlagen. Bestämmer hur Sverige styrs, med demokrati, rättsstat och medborgerliga friheter som yttrandefrihet och allmän rösträtt.
2️⃣ Successionsordningen (SO) – Reglerar tronföljden, alltså vem som får bli kung eller drottning i Sverige.
3️⃣ Tryckfrihetsförordningen (TF) – Ger alla rätt att publicera information fritt i tryckta medier, t.ex. tidningar och böcker, utan censur.
4️⃣ Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) – Skyddar rätten att uttrycka sig fritt i radio, tv, film och på internet.
📌 Sammanfattning:
Grundlagarna skyddar demokratin och är svårare att ändra än vanliga lagar – de kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan.
Varför det är viktigt att ha grundlagar och ge exempel på några rättigheter som finns
inskrivna i regeringsformen.
Grundlagar skyddar demokratin, friheten och rättsstaten. De gör det svårt att ändra grundläggande regler i samhället, vilket förhindrar maktmissbruk och plötsliga förändringar i styret.
Exempel på rättigheter i Regeringsformen:
📌 Yttrandefrihet – Rätten att säga vad man tycker.
📌 Tryckfrihet – Rätten att skriva och publicera fritt.
📌 Demonstrationsfrihet – Rätten att demonstrera.
📌 Religionsfrihet – Rätten att ha vilken tro man vill.
📌 Rättssäkerhet – Ingen får straffas utan stöd i lagen.
Hur kan en grundlag ändras i Sverige och finns det någon möjlighet för befolkningen
att påverka ett beslut om grundlagsändring?
Att ändra en grundlag är svårare än att ändra vanliga lagar. Det krävs:
1️⃣ Två riksdagsbeslut – Riksdagen måste rösta två gånger för ändringen.
2️⃣ Val emellan – Ett riksdagsval måste hållas mellan de två besluten, så folket får chans att påverka genom att rösta på nya ledamöter.
Kan folket påverka en grundlagsändring?
✅ Ja, på två sätt:
Genom att rösta i riksdagsvalet – Om en grundlagsändring har godkänts en gång kan väljarna påverka genom att rösta på partier som är för eller emot ändringen.
Folkomröstning – Om en tredjedel av riksdagens ledamöter begär det, kan en rådgivande folkomröstning hållas innan det andra riksdagsbeslutet.
Vad innebär misstroendeförklaring? Lyft också fram hur stor eller liten möjlighet
riksdagen har att misstroendeförklara regeringen om regeringen är en
minoritetsregering eller majoritetsregering.
En misstroendeförklaring är när riksdagen röstar om att avsätta statsministern, en minister eller hela regeringen. Om en majoritet av riksdagens ledamöter (minst 175 av 349) röstar för misstroendeförklaringen måste personen avgå.
Hur påverkas möjligheten att fälla regeringen?
🔹 Minoritetsregering – Lättare att fälla
Eftersom regeringen inte har egen majoritet är det enklare för oppositionen att samla tillräckligt många röster för en misstroendeförklaring.
🔹 Majoritetsregering – Svårare att fälla
En regering med egen majoritet i riksdagen är mer skyddad, eftersom det krävs att flera av dess egna ledamöter röstar emot den.
På vilka andra sätt (förutom misstroendeförklaring) utövar riksdagen sin
kontrollmakt över regeringen samt förklara varför riksdagens kontrollmakt är så
viktig för demokratin?
1️⃣ Konstitutionsutskottet (KU) – Granskar att regeringen följer lagarna och riksdagens beslut.
2️⃣ Interpellationer och frågor – Riksdagsledamöter kan ställa frågor till ministrarna, som måste svara offentligt.
3️⃣ Justitieombudsmannen (JO) – Kontrollerar att myndigheter och regeringen följer lagar och behandlar medborgarna rättvist.
4️⃣ Riksrevisionen – Granskar hur staten använder skattepengar och rapporterar om brister.
Varför är riksdagens kontrollmakt viktig för demokratin?
✅ Förhindrar maktmissbruk – Regeringen kan inte styra fritt utan ansvar.
✅ Ökar transparensen – Folket får insyn i regeringens beslut.
✅ Skyddar rättssäkerheten – Ser till att lagar och regler följs.
Vad innebär maktdelningsprincipen och varför är det viktigt för demokratin
Maktdelningsprincipen innebär att makten i en stat delas mellan lagstiftande, verkställande och dömande makt för att förhindra maktmissbruk.
📌 De tre delarna av maktdelning:
1️⃣ Lagstiftande makt – Stiftar lagar (riksdagen i Sverige).
2️⃣ Verkställande makt – Genomför lagarna (regeringen).
3️⃣ Dömande makt – Tolkar lagarna och dömer (domstolarna).
Varför är maktdelning viktig för demokratin?
✅ Skyddar mot maktmissbruk – Ingen enskild person eller grupp får för mycket makt.
✅ Säkerställer rättssäkerhet – Domstolar är självständiga och kan döma utan politisk påverkan.
✅ Bevarar folkets inflytande – Riksdagen (som folket väljer) stiftar lagarna, och regeringen måste följa dem.
Vad innebär proportionellt valsystem och majoritetsvalsystem
🔹 Proportionellt valsystem (Sverige)
Flermansvalkretsar: Mandat fördelas utifrån röster.
Leder ofta till koalitionsregeringar och kompromisser.
Fördel: Rättvis representation.
Nackdel: Kan ge svaga regeringar (minoritetregeringar).
🔹 Majoritetsvalsystem (USA, Storbritannien)
Enmansvalkretsar: Vinnaren tar allt (relativ majoritet räcker).
Gynnar stora partier → oftast enpartiregering med majoritet.
Fördel: Starka regeringar, tydligt styre.
Nackdel: Underrepresentation av små partier.
Vilka för- och nackdelar finns det med respektive valsystem utifrån ett demokratiskt
perspektiv
🔹 Proportionellt valsystem (Sverige)
✅ Fördelar:
Mer rättvist, alla röster påverkar mandatfördelningen.
Ger plats åt små partier → bredare representation.
❌ Nackdelar:
Leder ofta till minoritetregeringar och kompromisser, vilket kan göra beslutsfattandet långsamt.
Svårt att få stabila regeringar.
🔹 Majoritetsvalsystem (USA, Storbritannien)
✅ Fördelar:
Skapar starka och stabila regeringar.
Enklare att genomföra politik utan långdragna förhandlingar.
❌ Nackdelar:
Små partier riskerar underrepresentation.
Kan leda till att en stor del av väljarna inte får genomslag för sina röster.
Hur påverkar valsystemet möjligheten för ett lands regering att styra landet?
🔹 Proportionellt valsystem (Sverige)
Leder ofta till koalitionsregeringar eller minoritetregeringar, som måste förhandla och göra kompromisser.
Kan göra beslutsfattandet långsamt och regeringen svag.
🔹 Majoritetsvalsystem (USA, Storbritannien)
Leder oftast till enpartiregeringar med majoritet, vilket gör att regeringen kan styra mer effektivt.
Mindre behov av kompromisser, men risk för att stora delar av folket inte får sin röst hörd.
📌 Sammanfattning:
Proportionellt system → Svagare men mer inkluderande regeringar.
Majoritetsvalsystem → Starkare men mindre representativa regeringar.
Utifrån de kunskaper som du har om valsystem- vilket valsystem skulle du föredra?
Jag skulle föredra ett proportionellt valsystem, som i Sverige.
📌 Motivering:
✅ Det är mer rättvist, eftersom alla röster påverkar mandatfördelningen.
✅ Små partier får representation, vilket speglar folkets åsikter bättre.
✅ Minskar risken för att en regering styr utan brett stöd.
❌ Nackdel: Regeringar kan bli svaga och behöva kompromissa mycket.
🔹 Men! Hellre en regering som måste samarbeta än en regering som utesluter många väljare. Demokrati handlar om att alla röster ska räknas!
