Samhällsekologi: att leva tillsammans Flashcards
Symbios = att leva tillsammans
Sym = samman, bios = liv. Symbios = leva tillsammans
Egentligen lever allt levande i symbios med varandra
Symbios - ingen tar skada, åtminstone en drar nytta av samlevandet
Organismer utnyttjar varandra
Antingen drar de nytta av varandra (+), det spelar ingen roll (0) eller de förlorar på det (-)
Kommensalism (+, 0)
Ensidigt nyttoförhållande
Den ena parten drar nytta - den andra “bryr” sig inte
Ex. asätare - rovdjur
Asätaren drar nytta av att rovdjuret redan dödat ett byte.
Rovdjuret lämnar för den oätbara delar, som asätaren tar hand om.
Mutualism (+, +)
Båda drar nytta av utbytet
Ibland så hårt, att den ena organismen inte klarar sig utan den andra
Exempel:
- kvävefixerande bakterier - ärtväxter
- mykhorriza - träd
- mitokondrie - eukaryot cell
Predation (+, –)
Predatorer äter andra djur
Predationspopulationen är direkt beroende av bytespopulationen
- Lite byte - predatorerna minskar i antal
- Mycket byte - predatorerna ökar i antal
Predation gör, märkligt nog, att bytespopulationen hålls på en hög nivå
Hur kan det vara?
- Rovdjuren tar de “gamla och sjuka”
- Områdets tolerans överskrids inte
- Ta bort rovdjuren - bytespopulationen stiger vida över toleransnivån
- Toleransnivån sjunker
- Bytespopulationen minskar
Parasitism (+, –)
Predator, som är mycket mindre än sitt bytesdjur
Värden dör som regel inte.
Ju bättre värden mår, desto bättre för parasiten, som regel.
Sjukdomar kan ses som en form av parasitism.
“Målet” för bakterien/viruset är inte att döda sin värd!
Växtätare-växt (+, –)
Växten har inte så stor lust att bli uppäten, den heller!
Många växter har utvecklat försvar mot växtätare:
- Kaktusens taggar
- Mer eller mindre giftighet
Exempel fjällbjörkar - björkmätarlaver
Hur organismer utnyttjar varandra
Artkonkurrens (–, –)
Arters liknande krav ⇒ konkurrens!
interspecifik = mellan arter intraspecifik = inom en art
Vad kan man konkurrera om?
- föda
- boplatser
- partners
- ljus (växter)
Hur konkurrerar man?
Med näbbar och klor
Exemplet svartmes - tofsmes - talltita på skandinaviska halvön samt på Gotland.
Med gifter:
- Allelopati
- Växters utsöndrade gifter hindrar andra växter att gro
- Ex. Örnbräken, kvickrot
- Mögelsvampar - Penicillium chrysogenum producerar penicillin
Ekologisk nisch
Nisch = litet (smalt) utrymme
Interspecifik konkurrens ⇒ två arter kan inte leva inom exakt samma nisch (Gauses princip)
När en art “nischar in sig”, betyder det att den upptar en specifik plats
Plats = tid, rum, födosök etc.
Åter till svartmes - tofsmes - talltita
Störningar av klimaxstadiet
Allt som rubbar klimaxstadiet eller vägen dit är en störning
Störningar gynnar arter som inte är så konkurrenskraftiga
Predation
Bytet hålls på en nivå under bärnivån
⇒ Överskott på resurser ⇒ fler arter kan “tillåtas”
Artikedom
artrikedom är antalet arter inom ett ekosystem. Miljöer som kan hantera många arter, såsom tropiska områden, tenderar att ha större artrikedom.
Ängen
Slåtter = “predation”
Artrikedom av örter garanteras ⇒ artrikedom av insekter
