Samhällskunskap/Lag och rätt Flashcards
(19 cards)
Vad innebär det att Sverige är en rättsstat?
Att Sverige är en rättsstat innebär att den politiska makten (riksdagen och regeringen) inte får påverka hur domstolarna dömer, och att alla medborgare är lika inför lagen, det vill säga att lagarna gäller alla och tillämpas på samma sätt oavsett vem det gäller. Detta skyddar oss från orättvisor och maktmissbruk. Ett exempel är att även en statsminister kan åtalas om hen begår ett brott.
Det är en del av maktdelningsprincipen, som handlar om att makten ska delas mellan riksdagen, regeringen och domstolarna. Varje del har sina egna uppgifter och ska inte styra över de andra. Domstolarna ska vara oberoende från både riksdag och regering för att kunna döma rättvist och utan politisk påverkan. Om domstolarna inte är fria att döma oberoende, kan det leda till att politiska motståndare straffas eller oskyldiga människor döms.
Om någon vill ta bort demokratin är ett vanligt första steg att försöka ta kontroll över domstolarna, till exempel genom att sparka domare som inte lyder. Då kan makten användas för att straffa motståndare utan att följa lagen, vilket är en allvarlig risk i odemokratiska system.
Utan en rättsstat finns det ingen demokrati, eftersom rättsstaten är en grund för att skydda människors frihet och se till att alla behandlas lika inför lagen. I länder som Ryssland ser vi vad som händer när rättsstaten inte fungerar – då kan ledare som Vladimir Putin använda lagen för att tysta kritik och behålla makten, utan att folket kan rösta bort honom.
Vad är rättssäkerhet?
Rättssäkerhet innebär att var och en ska kunna överklaga en dom om man tycker att domstolen har dömt fel. Det innebär också att det är åklagaren som ska bevisa att den anklagade begått brottet. Det är inte den anklagade som ska bevisa att han eller hon är oskyldig. Alla ska anses vara oskyldiga tills motsatsen har bevisats. Det skyddar individens fri- och rättigheter och skapar tillit till rättssystemet.
Utan rättssäkerhet finns det ingen verklig demokrati, eftersom det skulle saknas en rättvis och opartisk grund för att skydda individens rättigheter såsom Rätt till en rättvis rättegång och rätt till yttrandefrihet, utmana makthavarna och säkerställa att alla medborgare behandlas lika inför lagen. Rättssäkerhet är själva fundamentet för att demokratin ska kunna upprätthållas på ett rättvist och hållbart sätt.
Ett samhälle utan rättssäkerhet vara ett samhälle där individens friheter och rättigheter inte respekteras. Maktmissbruk, orättvisor och godtyckliga beslut skulle bli norm, och medborgarna skulle förlora förtroendet för de institutioner som ska skydda deras rättigheter. Rättssäkerheten är grunden för ett rättvist och demokratiskt samhälle, där varje individ behandlas lika och rättvist.
Lagar
Lagar: I Sverige stiftas lagarna av riksdagen, och varje år kommer nya lagar och förordningar. Ibland ändras gamla lagar, och ibland skapas helt nya. Lagarna ska vara tydliga och inte kunna misstolkas, och de får inte ändras hur som helst. Alla människor är lika inför lagen, vilket betyder att samma lagar gäller för alla, oavsett vem man är. Om man bryter mot en lag finns det regler för vad som ska hända.När någon är anklagad för ett brott är det åklagaren som måste bevisa att personen är skyldig, inte den anklagade som ska bevisa sin oskuld.Alla anses vara oskyldiga tills det bevisats att de är skyldiga. Alla har också ett ansvar att känna till lagarna, så man kan inte undvika straff genom att säga att man inte visste att något var olagligt.
Regler
Regler: I samhället finns det också många regler som inte är lagar. Ett exempel är idrottsrörelsen, där idrottsföreningar och deras medlemmar följer gemensamma regler. Det kan vara regler om dopning, tävlingar, föreningsbyten och ersättning till idrottsutövare. På samma sätt har de flesta skolor sina egna ordningsregler, som ofta beslutas tillsammans med eleverna.
Normer
Normer: Normer är oskrivna regler som styr hur vi ska bete oss i olika situationer. Vi lär oss dem genom uppfostran och genom att umgås med andra. Exempel på normer är att tacka för maten, hälsa när vi möter någon, inte tränga oss före i en kö eller ge upp sin sittplats till äldre personer. Om någon bryter mot en norm får de inte ett formellt straff, som vid lagbrott, men andra kan reagera negativt. Därför försöker de flesta följa normerna för att passa in. Normer kan vara olika beroende på var vi är eller vilken kultur vi tillhör. Till exempel kan normerna i Sverige skilja sig från de som gäller i andra länder. När människor från olika kulturer möts kan det uppstå normkonflikter, där normerna för en grupp inte stämmer överens med normerna för en annan grupp. Ett exempel på detta är när barn från invandrarfamiljer möter andra normer i skolan än de lär sig hemma.
Ge exempel på tre regler som du känner till som är hämtade från tre olika situationer.
Trafikregler: Man får inte köra bil över hastighetsgränsen – till exempel max 50 km/h i tätbebyggda områden, vilket minskar risken för olyckor.
Skolregler: Man måste komma i tid till lektionerna och visa respekt mot lärare och klasskamrater, vilket skapar trygghet i klassrummet.
Hemmet: Hemma kan man ha en regel om att man inte får använda mobilen vid matbordet, för att främja samtal och gemenskap.
Ge exempel på tre lagar som du känner till och som du tycker är viktiga, motivera varför.
Lagen om åldersgräns för att köpa alkohol och tobak: Den här lagen säger att du måste vara 18 år för att köpa alkohol eller tobak. Den finns för att skydda unga från de hälsoskador som alkohol och tobak kan orsaka.
Vägtrafiklagen (Bilbälte): Den här lagen säger att alla i bilen måste använda bilbälte. Det är för att skydda människor vid bilolyckor. Bilbälte minskar risken för allvarliga skador eller dödsfall.
Diskrimineringslagen: Diskrimineringslagen gör att ingen får behandlas orättvist på grund av exempelvis kön, hudfärg eller religion. Lagen hjälper till att skapa ett rättvist samhälle där alla är lika värda och skyddar mot orättvisor.
Vilka är Sveriges 4 grundlagar?
Regeringsformen: Regeringsformen är vår viktigaste grundlag. Den slår fast att Sverige är ett demokratiskt land och beskriver vilka rättigheter vi som medborgare har. Regeringsformen handlar också om hur makten ska fördelas mellan till exempel riksdag, regering och kommuner.
Tryckfrihetsförordningen handlar om att den som vill får ge ut böcker, tidningar och tidskrifter, i pappersform eller på nätet. Den som ger ut information får också skriva vad hen vill, eftersom vi inte har någon censur i Sverige.
Yttrandefrihetsgrundlagen handlar om att vi i Sverige får tycka och säga vad vi vill, även i TV, radio och på webben. Men man måste hålla sig till lagen och inte skriva eller säga sådant som till exempel är kränkande om andra människor.
Successionsordningen beskriver vem som får bli statschef i vårt land. Eftersom Sverige är en monarki är statschefen en kung eller drottning. I Sverige är det statschefens äldsta barn som ärver titeln.
Hur ändrar man en grundlag?
För att ändra en grundlag så måste riksdagen fatta samma beslut två gånger. Med ett riksdagsval emellan, vilket gör att förändringar sker långsamt och med eftertanke.
Varför är grundlagarna viktiga?
Grundlagarna är väldigt viktiga eftersom de är de regler som styr hur vårt land ska fungera. De står över alla andra lagar, vilket betyder att ingen lag får gå emot dem. Till exempel kan inte riksdagen stifta en lag som inskränker på våra grundläggande rättigheter, som yttrandefriheten. Eftersom Sverige är med i EU kan vissa EU-lagar ha företräde, vilket ibland kräver att grundlagarna anpassas – men de är fortfarande vårt främsta skydd för demokratin.
När blir man straffmyndig? Vad innebär det?
När du har fyllt 15 år räknas du som straffmyndig. Det betyder att om du gör något brottsligt, som att slå någon eller stjäla, kan du ställas inför rätta och åtalas för brottet. Du kan bli straffad på samma sätt som en vuxen. Men det finns fortfarande vissa saker du inte får ta ansvar för förrän du blir 18, som att ta lån eller teckna avtal utan att dina föräldrar godkänner det.
Vad innebär synliga brott?
Synliga brott är de brott som anmäls till polisen eller som polisen upptäcker själv och som därför hamnar i statistiken.
Vad innebär dolda brott? Ge exempel.
Dolda brott är brott som aldrig upptäcks eller anmäls, och därför inte syns i kriminalstatistiken. Exempel på dolda brott är olika former av stölder, ekonomisk brottslighet som korruption, samt våldsbrott som sker i hemmet, som hedersrelaterat våld, barnmisshandel och våld mot kvinnor. Dessa brott är ofta svåra att komma åt eftersom offren kanske inte vågar eller vill anmäla.
Varför tror du att ett brott inte blir anmält?
Ett brott kanske inte blir anmält av flera olika anledningar. Ofta kan det bero på att personen är rädd för att den som gjorde brottet ska hämnas, eller att den utsatta är orolig för vad som kommer hända om de anmäler. Det kan också vara att man inte vill dra in familjen eller att man skäms. Det påverkar statistiken och gör det svårare för myndigheter att se den verkliga brottsligheten.
Har brottsligheten ökat eller minskat de senaste åren?
Brottsligheten har ökat de senaste åren. Det påverkar människors trygghet och förtroendet för rättsväsendet. Fler anmälda brott innebär att samhället måste satsa mer på polis, domstolar och förebyggande arbete.
Vilka typer av brott ökade respektive minskade 2024?
Narkotikabrott ökade med 18 000
Brott mot person ökade med 16 500
Övriga brott ökade med 5244
Trafikbrott minskade med 8041
Skadegörelse minskade med 19 789
Stöldbrott minskade med 32 490
Det visar att våldsbrott och narkotikabrott ökar medan stölder minskar, vilket påverkar hur polisen måste prioritera sina resurser.
Vad är korruption?
Korruption betyder att någon utnyttjar sin makt eller position för att få fördelar för sig själv, till exempel genom att ta emot pengar eller gåvor i utbyte mot tjänster. Ett exempel är om en tjänsteman ger ett bygglov mot muta. Korruption skadar tilliten till samhällets institutioner.
Vad är hedersbrott?
Hedersrelaterade brott är brott mot en person som någon anser gör saker eller lever på ett sätt som påverkar familjens eller släktens heder. Den som förtrycker eller skadar personen tror att det han eller hon gör återställer hedern. Det kan vara hot, kontroll eller våld, och strider mot både lagar och mänskliga rättigheter.
Vem blir brottsling och varför?
De som blir brottslingar är ofta personer som växer upp i utsatta miljöer, men även de med en trygg uppväxt kan hamna i brottslighet. Faktorer som låg socioekonomisk ställning, missbruk eller brist på utbildning kan öka risken. Grupptryck eller brist på vuxna förebilder kan också påverka. Att förstå orsakerna är viktigt för att kunna förebygga brott.
