samkunskap Flashcards

(85 cards)

1
Q

Vad innebär det att Sverige är en rättsstat?

A

Att Sverige är en så kallad rättsstat betyder att riksdagen och regeringen(den politiska makten) inte har förmågan eller rätten att kunna påverka hur domstolarna dömer(som även är en del av maktdelningsprincipen vi pratat om).Om man vill försöka ge sig på att avsätta demokratin är det första steget man bör göra är att tex sparka en domare som man inte anser är lojal. Det är detta som sker nu i Usa och som Donald Trump försöker ändra på, vilket kan skapa oro för landet och omvärlden, men även hur demokratin ska fungera för medborgarna.

Men att sverige är en rättsstat innebär också principen att alla medborgare måste vara lika inför lagen, alltså att lagarna ska gälla alla och tillämpas på det sätt som är bestämt. Inte på något annat sätt trots vem det gäller. Om vi inte skulle ha en rättsstat skulle vi heller inte ha en demokrati då det är en viktig förutsättning på hur det ska fungeras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är rättssäkerhet?

A

Här i Sverige ska det även finnas något som heter rättssäkerhet och ska gälla alla. Men Innebär också att man har rätt att överklaga en dom om man tycker att de har dömer/dömt fel. Om åklagaren som ska bevisa att den som blivit anklagad har begått brottet har gjort det. Alla ska vara oskyldiga tills det bevisats. Därför har man som medborgare en plikt att känna till lagarna som finns, då ingen ska kunna komma undan ett brott genom att ha sagt att man inte skulle ha känt till att vissa handlingar är otillåtna.

Dessutom är ett krav man måste ha för att en rättssäkerhet ska finnas är en rättsstat som jag redan gått igenom. skydd för godtyckliga(orättvisa) ingrepp från samhället/staten. Upplysningens idéer. Staten ska skydda och inte förtrycka. Inte döma folk för lagar som inte finns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Lagar:

A

Lagar är de regler som skapats av myndigheter som riksdagen eller andra lagstiftande makter, och gäller för alla medborgare i ett land. Om man bryter mot ett lag kan man bli straffad i form av exempelvis böter eller till och med fängelse beroende på vad man gjort. Alla lagarna är offentliga och tydliga som ska gälla alla i landet och som alla förväntas kunna/känna till.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

regler:

A

ett samhälle bör det även finnas olika regler samt bestämmelser som är viktiga att följa, samtidigt som det dock inte är lika “stränga” som lagar. De kan dessutom vara riktade till ett speciellt område som till exempel tävlingsregler, regler för skolan eller för arbetsplatser. I dessa sammanhang kan det till exempel handla om hur man ska bete sig i olika sammanhang/ situationer, och man kan inte få några rättsliga följder om man skulle bryta något av dem. Regler är alltså inte lika stränga samt formella som lagar, men är fortfarande viktigt att ha för att bidra till ett mindre stökigt samhälle.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

normer:

A

Normer är inte bestämda lagar eller bestämmelser, utan “osynliga” regler eller förväntningar som alla bör följa, då annars det kan anses som olämpligt. Man lär sig följa dessa normer genom uppfostran, familj, vänner osv. Exempel på normer kan vara att man hälsar på någon man träffar eller tackar för maten. Dessa är inte något som är bestämt att man måste göra eller stå nedskrivet och man kan inte bli straffad. Däremot kan som sagt andra reagera negativt om man “bryter” mot normerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

sammanfattning lagar, regler, normer

A

Så sammanfattningsvis är lagar de rättsliga regler alla måste följa, regler är de som man ska följ inom samhället eller specifika sammanhang och normer är oskrivna regler alltså författningar som man bör följa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge exempel på tre regler som du känner till som är hämtade från tre olika situationer.

A

Några exempel på regler är “inga mobiler i skolan”, “det måste vara tyst i biblioteken” och att “mobiler bör vara avstängda när man tittar på bio” Alla dessa är regler som man bör följa men om man bryter mot dem kan man inte få något straff till skillnad från som sagt en lag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka är Sveriges 4 grundlagar

A

Sveriges fyra grundlagar är regeringsformen, successionsordningen,tryckfrihetsförordningen, och yttrandefrihetsgrundlagen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Regeringsformen:

A

Regeringsformen är den mest grundläggande lag av alla fyra som handlar och beskriver hur landet ska styras, samt vilka grundläggande friheter varje individ har och slår derför fast vid att sverige är ett demokratiskt land. Eftersom Sverige är ett demokratiskt land börjar regeringsformen med att slå fast vid att den offentliga makten ska utgå från folket. Det betyder att medborgarna själva ska vara med och bestämma vilka som ska sitta i riksdagen, genom att rösta på partier i val. De partier som får flest röster representerar sedan folket i riksdagen.
Regeringsformen förklarar också hur den offentliga makten är organiserad, alltså hur riksdagen, regeringen, domstolarna och myndigheterna arbetar och vilka uppgifter de har.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Successionsordningen:

A

Successionsordningen handlar om bestämmelser för vem som får ärva tron. Här i Sverige har vi monarki, vilket betyder att vi har en kung eller drottning som statschef, men utan politisk makt. Denna ordning infördes efter 1809 års regeringsform, då det kungliga enväldet avskaffades. Sedan dess har monarkens roll förändrats och är numera symbolisk för Sverige. Kungen representerar landet vid högtidliga tillfällen, men har ingen makt eller möjlighet för den delen att påverka politiska beslut.
Monarkin väcker dock ibland kritik ur ett demokratiskt perspektiv. Eftersom kungafamiljen inte väljs av folket och kungen inte kan dömas för alla brott, går detta emot principerna om jämlikhet och likhet inför lagen. I ett samhälle där alla förväntas vara lika inför lagen kan det ifrågasättas att en person får en annan slags “behandling” endast för sin titel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Tryckfrihetsförordningen:

A

Tryckfrihetsförordningen ger rätten för alla att kunna sprida den information det vill trycka i media som till exempel i tidningar och böcker. Men dock så finns det några villkor man måste förhålla sig till, som att man inte får sprida information som är brottslig. Detta kan innebär till exempel någon typ av hets riktad mot en folkgrupp eller liknande.
Men i tryckhetsförodningen ger också alla medborgare rätt att kunna ta del av dokument hos myndigheter och domstolar, så att man kan få en inblick i arbetet som pågår. Dock omfattar detta inte dokument som har hemligstämplats, då endast speciella personer får ta del av det och är en typ av sekretess

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

yttrandefrihetsgrundlagen:

A

Ytrrandefrihtesgrundlagen har lite samma syfte som tryckfrihetsordningen, då den ger rätten att sprida information i radio, tv, ljud, film osv. Om man yttar utan dessa sammanhang i media har man också yttrandefrihet och uttrycka sig fritt. I Sverige är denna grundlag faktiskt extrem stark som ledde till till exempel koranbränningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur ändrar man en grundlag?

A

Grundlagarna i Sverige bildas av konstruktionen eller författningen och är svårare att ändra än vanliga lagar eftersom de bestämmer hur vårt land ska styras. För att kunna ändra en grundlag måste därför riksdagen fatta samma beslut 2 gånger, och det måste dessutom ha varit ett riksdagsval emellan det så att folket fått vara med och yttra sina åsikter. Det är inte först efter det andra grundlagen kan ändars eller läggas till. På detta sätt får medborgarna vara med och välja på ett demokratisk sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

arför är grundlagarna viktiga?

A

Grundlagarna är mycket avgörande för hur en stat och land ska fungera på ett rättssäkert sätt. De utgör grunden för Sveriges författning/konstruktion,alltså de regler som bestämmer hur landet ska styras. Grundlagarna förklarar bland annat hur ofta val ska hållas, hur riksdagen fattar beslut, och vem som kan vara statschef.
I Sverige bygger författningen på fyra grundlagar: Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa lagar är särskilt viktiga eftersom de skyddar demokratin, medborgarnas rättigheter och maktens fördelning. De fungerar som en regelbok för politiken, och alla andra lagar i landet måste följa grundlagarna.
Det innebär att riksdagen inte får stifta lagar som går emot grundlagarna. Till exempel får man inte införa en lag som begränsar yttrandefriheten, såvida man inte ändrar grundlagen först. På så sätt fungerar grundlagarna som ett skydd för våra fri- och rättigheter och förhindrar att den demokratien att hotas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

När blir man straffmyndig? Vad innebär det?

A

När man är barn ansvarar ens föräldrar för ens handlingar. Men detta ändras när man fyller 15 då man blir straffbar eller straffmyndig. Om man till exempel skulle hamna i bråk och gör något acceptabelt kan man föras till rätta eller åtalas,för till exempel misshandel. Men även fast man blir straffbar vid 15 år är det inte förrän 18 man blir myndig, och får därför inte ta lån till exempel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär synliga brott?

A

Synliga brott är den brottslighet som anmäls och kan utläsas i statistiken över begångna brott.Så ett synligt brott kan till exempel vara om min spark skulle blivit stulen och jag hade anmält den-alltså handlar synliga brott om de brott man anmäler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär dolda brott? Ge exempel.

A

Ett dolt brott däremot är rent sagt motsatsen till vad ett synligt brott är. Istället för att anmäla väljer man att inte göra något alls, man låter det alltså vara precis som det är. Ett dolt brott kan därför inte bli en del av brottsstatistiken. Så om min elspark skulle bli stulen och jag inte väljer att anmäla det, är det ett dolt brott.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför tror du att ett brott inte blir anmält?

A

Den dolda brottsligheten kan bero på många olika orsaker och bakomliggande faktorer. Det kan handla allt från att man kan känna sig rädd eller känna skam att anmäla ett brott. Man kanske har blivit hotad av gärningsmannen, att om man anmäler kommer man ligga risigt till. Om brottet begåtts av någon man känner, till exempel en partner, familjemedlem eller vän, kan det dessutom kännas extra svårt att anmäla.
men det kan också vara beroende på hur stort brottet var. Till exempel om mina skor skulle bli stulna, kanske man känner att det ändå inte spelar en super stor roll för att anmälas till polisen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Har brottsligheten ökat eller minskat den senaste åren?

A

En vanlig uppfattning bland många är att brottsligheten i Sverige har ökat under de senaste åren. Om man till exempel skulle fråga en person på stan hur de upplever tryggheten i samhället,så är det troligt att svaret skulle vara att det känns otryggare idag än vad det varit tidigare. Men om man istället granskar brottsstatistiken, visar den att brottsnivåerna totalt sett har legat relativt stabilt under de senaste 10–15 åren. Dock har såklart vissa typer av brott ökat, medan andra har minskat, men den övergripande förändringen är inte så stor som många kanske tror.
En förklaring till den upplevda ökningen av brott kan vara dess inflytande i sociala medier och nyhetsrapportering. Därför blir det lätt att hänt att man tror den har ökat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka typer av brott ökade respektive minskade 2024?

A

Ökade:
Narkotikabrott var den största typen av brott som ökade 2024, med hela 18 000 fler brott än tidigare.
Brott mot person ökade också med 16 500 fler brott.
Men även övriga brott ökade med 5244.
Minskade:
Brott som minskade var till exempel trafikbrott med 1987 färre anmälningar
Bedrägeri minskade med 8041.
Skadegörelsen minskade med 19789.
Men även stöldbrott som minskade med 32 490

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är korruption?

A

Det finns även brott som aldrig upptäcks, vilket innebär att de inte heller anmäls. Olika typer av stölder och ekonomiska brott faller ofta inom denna kategori, eftersom de kan pågå i det tysta under lång tid utan att någon märker dem. Ett tydligt exempel är korruption, som är en form av ekonomisk brottslighet där tjänster, pengar eller fördelar utbyts i hemlighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är hedersbrott?

A

Hedersrelaterade brott handlar om att en person blir utsatt för hot, våld eller kontroll därför att hen anses ha brutit mot till exempel normer som påverkar familjens eller släktens heder. Den som utövar denna typ av brott tror ofta att det är nödvändigt för att kunna återställa hedern, och kan bland annat innebära hot, kränkningar, misshandel och till och med mord. Men det kan också innebära att man inte får tycka eller klä sig som man vill eller till och med tvingas gifta sig.
Ett hedersbrott kan ofta förekomma i samhällen eller kulturer där släkten samt gruppen anses som mycket viktigare än enskilda individer, och dessutom har männen ofta en extra stark ställning.Man övervakar alltså varandras beteende noggrant för att undvika att någon gör något som kan ge släkten ett dåligt rykte.
Många tycker att detta är ett sätt att kunna kontrollera och styra speciellt kvinnors sexualitet, men kan också innebära män. Om detta skulle brytas kan hen bli straffad av någon i släkten, för att släkten håller sig till reglerna så att hedern inte påverkas.
Hedersrelaterade brott kan också förekomma i andra sammanhang, bland annat i maffiagrupper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad ingår i rättsväsendet?

A

Rättsväsendet är ett samlingsord för alla myndigheter som ser till att människorna följer lagarna och ansvarar för landets rättssäkerhet samt rättighet. Hit tillhör till exempel polismyndigheten, som utreder brott och ser till att hålla ordning i samhället(förundersökningar) som samarbetar med en åklagare. Men så finns även domstolarna(domstols myndigheten) som ansvara för att döma i olika rättsfall.
Om en person begår ett brott kan det leda till att hen döms till ett straff, till exempel fängelse. Det är Kriminalvården som ansvarar för att verkställa dessa straff. Kriminalvården driver bland annat fängelser men även häkten där misstänkta personer hålls inlåsta i väntan på rättegång och dom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

.Vad heter de tre instanserna av de allmänna domstolarna?

A

De tre insatserna av allmänna domstolar är tingsrätten, hovrätten och högsta förvaltningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Tingsrätten(första insats):
Den första domstolen av de allmänna är den så kallade tingsrätten och den första insatsen. Totalt finns det 48 tingsrätter i Sverige, och det är där alla mål först tas hand om. Om domen dock skulle överklagas kan det leda till att det behövs komma upp till en högre insats.Förvaltningsdomstolen första instans är förvaltningsrätten.
24
Hovrätten(andra insats):
Hovrätten är den insats som ligger över tingsrätten, och i Sverige finns det totalt 6 hovsrätter. Till skillnad från tingsrätten är det i hovrätten fler utbildade jurister än nämndemän. Nämndemän är personer som deltar i rättens beslut men som inte har någon juridisk utbildning, alltså utbildad inom lagfrågor. Den instans som ligger över förvaltningsrätten är kammarrätten.
25
Förvaltningen(tredje insats):
Högsta domstolen(HD) och högsta förvaltningsrätten är de högsta av domstolsinstanserna.Högsta domstolen tar oftast bara upp mål som är särskilt viktiga, till exempel när lagen behöver tolkas på ett nytt sätt eller om det har dykt upp nya uppgifter som kan ändra tidigare beslut. Sådana mål kallas för prejudikat, eftersom de kan bli vägledande för hur liknande fall ska dömas i framtiden. I vissa fall tar domstolen också upp mål där nya bevis har kommit fram.
26
Vad är en brottspåföljd?
Om man blir dömd av rätten för brottshandlingar kommer man automatiskt in på området brottspåföljd, som är ett annat ord för straff. Påföljden kan variera beroende på vad man gjort alltså hur grovt brottet var. Men även personens ålder, bakgrund och om hen begått ett brott innan påverkar också följden.
27
Samhällstjänst
Samhällstjänst kan vara en typ av brottspåföljd, som innebär att man tvingas jobba gratis på fritiden under minst 40 till högst 240 timmar. Detta kan vara ett sorts straff för att till exempel behöva slippa sitta i fängelse om man begått snaringen mildare brott. Men för att kunna bli kallad till samhällstjänst finns det några krav som att personen måste vara lämplig, till exempel inte vara en missbrukare.
28
Rättspsykiatrisk vård
Om en person som begått ett brott lider av allvarlig psykisk störning överlämnas den dömda till rättspsykiatrisk vård. Detta betyder att personen får vård, på ofta en klinik med hög säkerhet. Därför måste hen vara kvar på denna vård tills personen mår bättre och sedan släpps personen som först när man bedömt att hon eller han är psykiskt frisk, alltså varken farlig för sig själv eller någon annan. Rättspytarisk vården ska också hindra en att begå flera brott.
29
Skyddstillsyn
Skyddstillsyn används också istället för fängelse för yngre brottslingar. Detta sker när domstolen bedömer att personen inte behöver låsas in, men att det ändå behövs en form av kontroll. Men i alla fall får den dömde en prövotid på 3 år, och under den tiden ska personen sköta sig själv samt följa vissa regler. Man får även i samband med domen en övervakare som de utsett som ska hjälpa till och stödja den dömde.
30
Elektronisk övervakning
Elektronisk övervakning är ett sätt för personer att avtjäna sitt straff utanför fängelset, men under strikta villkor. Det innebär att man får ha en elektronisk fotboja runt ankeln som registrerar var man befinner sig och visar att man håller sig inom det överenskomna angivna området. Bojan är kopplad till ett övervakningssystem som larmar om man bryter mot de regler som satts upp
31
Skadestånd
Skadestånd betyder att brottslingen lyckats skada något såsom kläder eller utslagna tänder , och är ett sätt att försöka ersätta eller komplettera offret genom att betala skadestånd till personen.
32
.Vad betyder villkorlig dom?
Villkorlig dom betyder att brottslingen döms till ett bestämt antal månaders villkorligt fängelse straff. Personen behöver slipper då att sitta i fängelse men behöver ha den villkorliga domen vakande över sig. Om han eller hon sedan skulle på begå ett brott igen inom 2 år kommer den villkorliga domen istället ändras till fängelse och läggs ovanpå påföljden.
33
Vad är straffmyndighet?
Straffmyndighet betyder att en person är tillräckligt gammal för att kunna dömas för ett brott. I Sverige blir man straffmyndig när man fyller 15 år. Det innebär att om man begår ett brott före sin 15-årsdag, kan man inte dömas i domstol eller få straff som vuxna .
34
Vad innebär kriminalvård?
Kriminalvården är en statlig myndighet som ansvarar för häkten, fängelser och frivård. Kriminalvårdens uppgift är inte bara att straffa, utan också att hjälpa personer att inte begå nya brott i framtiden. Därför arbetar de mycket med stöd, behandling, utbildning och rehabilitering, både i och utanför fängelset. Målet är att den som avtjänar sitt straff ska kunna komma tillbaka till samhället och leva ett liv utan kriminalitet.
35
Vem blir brottsling och varför?
Egentligen kan alla bli en brottsling beroende på ens handlingar. Ofta begås brott av flera olika anledningar som till exempel behov av pengar/ekonomi, arbetslöshet, våld i hemmet, utanförskap, men också frågor som etik och moral kan ha en påverkan. För många kan pengar vara en central roll till vad folk gör av sina handlingar. Ekonomiska svårigheter kan vara driva individer till att begå brott för att snabbt få tillgång till då pengar eller andra resurser. I speciellt utsatta områden kan brott till och med vara något som är ett "acceptabelt" sätt för överlevnad och “bra” livsförsörjning. Dessa sätt att tänka leder också till stölder, bedrägerier eller narkotikabrott till exempel. Men alkohol och droger är också en stor påverkan som är starkt kopplad till kriminaliteten. Om man blir berusad och får höga doser av alkohol eller droger kan brottsligheten öka i form av våld, stöld och trafikbrott. . Dessutom kan beroende på droger skapa en ekonomisk press, där individer söker pengar för att finansiera sitt beroende Våld i hemmet är en annan allvarlig faktor som ofta leder till brott. Personer som växer upp i miljöer präglade av våld och missbruk kan utveckla en förvrängd syn på relationer och konfliktlösning. Det kan leda till att man får denna synen och sedan när man växer upp begår denna form av brott på sin partner till exempel eller riskerar att hamna i någon form av missbruk. Många individer som lever i långvarig arbetslöshet eller i socialt utanförskap känner att de inte har någon plats eller framtid i samhället, vilket gör att de söker andra vägar att uttrycka sig eller skaffa pengar. Moral och etik spelar också en betydande roll i varför vissa människor väljer att begå brott, särskilt inom områden som bedrägeri och ekonomisk brottslighet. I en värld där ekonomisk vinning ofta värderas högt, kan människor motiveras att utnyttja systemet för att berika sig själva på andras bekostnad. Här blandas ekonomiska faktorer med en förvrängd syn på etik, där individer känner att det är acceptabelt att bryta mot regler och lagar för att uppnå personlig vinning. Men man väljer själv för sina handlingar och vad man väljer att göra.
36
Ge exempel på tre lagar som du känner till och som du tycker är viktiga, motivera varför.
Föräldraledighetslagen:Denna lag ger föräldrar rätt att vara lediga från jobbet för att ta hand om sina barn. Den är viktig eftersom den skyddar familjers möjlighet att spendera tid tillsammans under barnets första levnadsår samt kan vara hemma och ta hand om det. Lagen bidrar till jämställdhet genom att både mammor och pappor har rätt till ledighet, vilket gör det lättare att dela ansvaret för barnens uppfostran. Arbetstidslagen: Arbetstidslagen reglerar hur mycket man får arbeta, rätten till vila, raster och ledighet. Den är viktig eftersom den skyddar arbetstagare från att arbeta för mycket och bli utbrända. Lagen ser till att alla har rätt till en balans mellan arbete och fritid, vilket är avgörande för både hälsa och välmående. Skolagen:Skollagen garanterar att alla barn i Sverige har rätt till gratis och likvärdig utbildning. Den är viktig eftersom utbildning är grunden för framtida möjligheter och ett fungerande demokratiskt samhälle. Lagen säkerställer att ingen elev ska diskrimineras och att alla får rätt stöd utifrån sina behov.
37
brottsåldern bör sänkas eller höjas
Jag tycker faktiskt att det finns flera för- och nackdelar med att sänka straffmyndighetsåldern. Ett av de starkaste argumenten att sänka straffmyndighetsåldern är att dagens ungdomar i många fall kan bli mer medvetna om konsekvenserna av sina handlingar. Om man blir mer medveten om vad som kan hända kanske fler väljer att avstå begå brott. Vissa ungdomar är engagerade i grov brottslighet, såsom våldsbrott, narkotikahandel eller gängbråk, vilket alltså möjligtvis skulle kunna minska om bronsåldern sänktes. Och dessutom kan man lära sig att ta me Ett annat argument för sänkning av straffmyndighetsåldern är att ungdomar kan ha möjlighet till rehabilitering även i fängelse, vilket kan ge dem en chans att förändras och återintegreras i samhället på ett bättre sätt än om de inte hålls ansvariga. Det kan till och med vara ett bra tillfälle då unga personer inser vikten av att stå till svars för sina handlingar. Varför inte En vanlig invändning är att ungdomar på 14 år inte är tillräckligt mentalt mogna för att fullt förstå allvaret i de straff de kan bli föremål för, eller konsekvenserna av sina handlingar. Det vill säga att hjärnan hos ungdomar fortfarande utvecklas. Att ge unga personer hårda straff kan därför ses som olämpligt då det dessutom kan hindra deras framtida utveckling och återanpassning i samhället. Många kritiker av att sänka straffmyndighetsåldern framhåller att samhället har ett större ansvar för de unga som växer upp i utsatta miljöer, där kriminalitet ofta är ett resultat av sociala och ekonomiska svårigheter. Ofta är det ungdomar som har utsatts för missbruk, våld i hemmet eller andra traumatiska erfarenheter som dras in i brottsliga kretsar. I stället för att öka straffet för unga brottslingar, menar dessa kritiker att samhället bör fokusera på förebyggande åtgärder. Genom tidiga insatser som utbildning, socialt stöd och möjligheter till en bättre framtid kan vi minska risken att unga människor hamnar på en kriminell bana. - Vad blir din slutsats? Är det rätt eller fel att införa? Att sänka straffmyndighetsåldern är en svår fråga som jag tycker lite om både och om . Å ena sidan är det viktigt att samhället visar att allvarliga brott inte tolereras, oavsett ålder, och att unga människor som begår brott måste hållas ansvariga för sina handlingar. Å andra sidan är unga fortfarande under utveckling, och ett strikt straffsystem kan förvärra situationen för dem, snarare än att ge dem möjlighet att rehabiliteras och få hjälp. Så sammanfattningsvis tycker jag tekniskt sett att man inte borde sänka straffmyndighetsåldern, utan istället borde man fokuser på för uppbyggande återgärder för att minska chansen att unga hamnar i till exempel gängkriminalitet§ för att få en innebörd på vilka konsekvenser man kan få. Dessutom behöver heller inte fängelse och straff vara den mest effektiva lösning a för att hjälpa unga människor att komma på rätt väg. Så jag tycker inte vi borde sänka åldern till 14 efetrsom jag tyckte att argumnenten till varför inte vägde mer.
38
Vilka är de tre huvudsyftena med straff? Kan du komma på något mer?
Att hindra nya brott och minska brottsligheten – Straff fungerar som ett skydd för samhället. Genom att till exempel låsa in personer som begår våldsbrott, stöld eller hot förhindrar man att de fortsätter begå brott under den tid de är frihetsberövade. Att hjälpa den dömde till ett bättre liv – Kriminalvården syftar inte bara till att straffa, utan också till att rehabilitera. Genom utbildning, behandling för missbruk eller samtalsterapi vill man ge personen verktyg att lämna en kriminell livsstil och kunna återgå till ett fungerande liv i samhället. Att låta den dömde betala för den skada brottet orsakat – Detta handlar både om rättvisa och ansvar. Den som begår ett brott får ta konsekvenserna, exempelvis genom böter, skadestånd till brottsoffer eller att avtjäna ett fängelsestraff. Det signalerar att samhället inte accepterar brottsliga handlingar.
39
långa texten
När ett brott begåtts är det i allra flesta fall polisen som först kopplas in. Polisens uppgift är att ta emot anmälan, säkra bevis och omedelbart börja utreda vad som har hänt. Om det finns en misstänkt person kan polisen fatta beslut om gripande, vilket innebär att den misstänkta personen tas in till förhör och hålls kvar där tills vidare. Men ett gripande kan dock endast ske om det finns skäl att tro att personen är skyldig och om det finns risk att hen exempelvis flyr, förstör bevis eller om hen anses som farlig osv. Senast inom tre dygn måste en åklagare besluta om den gripne ska släppas, betala böter, eller bli förd till ett häkte. Häktningen beslutas av domstol och innebär att den misstänkte hålls fortsatt kvar under utredningen, som oftast sker vid allvarligare brott. Samtidigt pågår en förundersökning, som är en brottsutredning ledd av åklagaren, i samarbete med polisen. Under förundersökningen samlas bevis in, vittnen förhörs och den misstänkte förhörs om sin version av händelsen. Om åklagaren efter förundersökningen anser att det finns tillräckliga bevis för att visa att den misstänkte har begått brottet, beslutar den att väcka åtal. Det innebär att åklagaren lämnar in en ansökan till tingsrätten och att en rättegång ska börja. I rättegången deltar flera viktiga aktörer. Den som misstänks för brottet kallas tilltalad, och har rätt till en advokat (även kallad försvarare), som hjälper till att försvara personen och se till att dennes rättigheter tillvaratas. Den person som utsatts för brottet kallas målsägande, och har ibland ett eget juridiskt ombud. Åklagaren är den som för samhällets talan och ska bevisa att ett brott har begåtts. Rättegången leds av sin tur av en domare, som är utbildad jurist, tillsammans med tre nämndemän – personer utan juridisk utbildning som valts ut politiskt för att representera folkets rättsuppfattning. I början av rättegången gör båda sidor en sakframställan, där de berättar vad som har hänt ur deras perspektiv och vad de vill att domstolen ska ta ställning till. Sedan presenteras bevisning, och både den tilltalade och vittnen förhörs av domare, åklagare och advokat. Mot slutet av rättegången hålls slutpläderingar, där åklagaren och advokaten sammanfattar sina argument. Åklagaren försöker visa varför den tilltalade bör dömas, medan advokaten pekar på brister i bevisningen eller argumenterar för att personen ska frias. När alla förhör är avslutade avslutas huvudförhandlingen. Efter rättegången håller domare och nämndemän en enskild överläggning, alltså ett slutet möte där de diskuterar fallet, går igenom bevisningen och beslutar om den tilltalade är skyldig eller inte. Om personen döms, beslutas också om en påföljd, det vill säga ett straff. Det kan vara böter, villkorlig dom, skyddstillsyn eller fängelse, beroende på hur allvarligt brottet är. När domen är skriven skickas den till parterna. Den som är missnöjd med domstolens beslut kan lämna in en överklagan till en högre instans, till exempel hovrätten. Om ingen överklagar inom tidsfristen – vanligtvis tre veckor – vinner domen laga kraft, som betyder att den börjar gälla och att den tilltalade till exempel måste börja avtjäna sitt straff eller betala eventuellt skadestånd. I vissa fall kan ett mål som prövats i Högsta domstolen bli ett prejudikat, vilket innebär att domen blir vägledande för hur liknande fall ska dömas i framtiden. Detta är viktigt för att skapa enhetlighet i rätts tillämpliga sammanhang.
40
polisen(texten)1
När ett brott begåtts är det i allra flesta fall polisen som först kopplas in. Polisens uppgift är att ta emot anmälan, säkra bevis och omedelbart börja utreda vad som har hänt. Om det finns en misstänkt person kan polisen fatta beslut om gripande
41
gripande texten2
Om det finns en misstänkt person kan polisen fatta beslut om gripande, vilket innebär att den misstänkta personen tas in till förhör och hålls kvar där tills vidare. Men ett gripande kan dock endast ske om det finns skäl att tro att personen är skyldig och om det finns risk att hen exempelvis flyr, förstör bevis eller om hen anses som farlig osv. Senast inom tre dygn måste en åklagare besluta om den gripne ska släppas, betala böter, eller bli förd till ett häkte
42
häkte t3
Senast inom tre dygn måste en åklagare besluta om den gripne ska släppas, betala böter, eller bli förd till ett häkte. Häktningen beslutas av domstol och innebär att den misstänkte hålls fortsatt kvar under utredningen, som oftast sker vid allvarligare brott.
43
förundersökning, & årklagart4
Samtidigt pågår en förundersökning, som är en brottsutredning ledd av åklagaren, i samarbete med polisen. Under förundersökningen samlas bevis in, vittnen förhörs och den misstänkte förhörs om sin version av händelsen. Om åklagaren efter förundersökningen anser att det finns tillräckliga bevis för att visa att den misstänkte har begått brottet, beslutar den att väcka åtal.
44
väcka åtal t5
Om åklagaren efter förundersökningen anser att det finns tillräckliga bevis för att visa att den misstänkte har begått brottet, beslutar den att väcka åtal. Det innebär att åklagaren lämnar in en ansökan till tingsrätten och att en rättegång ska börja. I rättegången deltar flera viktiga aktörer.
45
tilltalad, och advokat t6
Den som misstänks för brottet kallas tilltalad, och har rätt till en advokat (även kallad försvarare), som hjälper till att försvara personen och se till att dennes rättigheter tillvaratas
46
målsägande, t7
Den person som utsatts för brottet kallas målsägande, och har ibland ett eget juridiskt ombud. Åklagaren är den som för samhällets talan och ska bevisa att ett brott har begåtts
47
domare och nämdemän t8
Rättegången leds av sin tur av en domare, som är utbildad jurist, tillsammans med tre nämndemän – personer utan juridisk utbildning som valts ut politiskt för att representera folkets rättsuppfattning
48
sakframställan och vittnen t9
I början av rättegången gör båda sidor en sakframställan, där de berättar vad som har hänt ur deras perspektiv och vad de vill att domstolen ska ta ställning till. Sedan presenteras bevisning, och både den tilltalade och vittnen förhörs av domare, åklagare och advokat.
49
slutpläderingar t10
Mot slutet av rättegången hålls Mot slutet av rättegången hålls slutpläderingar, där åklagaren och advokaten sammanfattar sina argument. Åklagaren försöker visa varför den tilltalade bör dömas, medan advokaten pekar på brister i bevisningen eller argumenterar för att personen ska frias. När alla förhör är avslutade avslutas huvudförhandlingen. , huvudförhandlingen.
50
enskild överlägning t11
Efter rättegången håller domare och nämndemän en enskild överläggning, alltså ett slutet möte där de diskuterar fallet, går igenom bevisningen och beslutar om den tilltalade är skyldig eller inte.
51
påföljdt12
Om personen döms, beslutas också om en påföljd, det vill säga ett straff. Det kan vara böter, villkorlig dom, skyddstillsyn eller fängelse, beroende på hur allvarligt brottet är.
52
överklagan t 13
När domen är skriven skickas den till parterna. Den som är missnöjd med domstolens beslut kan lämna in en överklagan till en högre instans, till exempel hovrätten.
53
vinner doman laga kraft t14
Om ingen överklagar inom tidsfristen – vanligtvis tre veckor – vinner domen laga kraft, som betyder att den börjar gälla och att den tilltalade till exempel måste börja avtjäna sitt straff eller betala eventuellt skadestånd.
54
högsta domstol predjukat t15
I vissa fall kan ett mål som prövats i Högsta domstolen bli ett prejudikat, vilket innebär att domen blir vägledande för hur liknande fall ska dömas i framtiden. Detta är viktigt för att skapa enhetlighet i rätts tillämpliga sammanhang.
55
rättsäkerhet kort
Rättssäkerhet betyder att alla människor i ett samhälle har ett lagligt skydd mot godtycke, orättvisa eller felaktig behandling – särskilt från staten. Det är en grundläggande princip i en demokrati och innebär att lagarna ska följas, tillämpas lika för alla, och att rättsprocessen ska vara rättvis, öppen och förutsägbar.
56
predjukat kort fattat
vägledning för hår brott i framtiden ska lösas
57
varför straff är viktig egen
Den jag kom på: Skydd av samhället- Straffet ska skydda samhället genom att ta bort eller begränsa friheten för den som utgör ett hot. Detta kan göras genom fängelsestraff eller annan övervakning, där syftet är att förhindra att den dömde begår fler brott.
58
Polis –
Den som först utreder ett brott och samlar in bevis.
59
Förundersökning –
En utredning som görs för att ta reda på vad som hänt.
60
Åklagare –
En jurist som leder förundersökningen och försöker bevisa att ett brott har begåtts.
61
Gripen –
När polisen tar in en person som misstänks för brott.
62
Häktad –
När en misstänkt person låses in under utredningen.
63
Bevis –
Något som visar attEn person som har sett eller vet något om brottet. ett brott har hänt, t.ex. bilder eller vittnesmål.
64
Vittne –
En person som har sett eller vet något om brottet.
65
Målsägande –
Den person som har blivit utsatt för brottet.
66
Åtal –
När åklagaren bestämmer att brottet ska tas upp i domstol.
67
Domstol –
Där rättegången hålls och där man bestämmer om någon är skyldig.
68
Tilltalad –
Den person som är misstänkt för brottet i rättegången.
69
Advokat –
Den som försvarar den tilltalade.
70
Domare –
Den som leder rättegången och är med och bestämmer domen.
71
Nämndeman –
En person utan juridisk utbildning som hjälper till att döma.
72
Sakframställan –
När åklagaren berättar vad som har hänt.
73
Slutplädering –
När båda sidor i rättegången sammanfattar sina argument.
74
Påföljd –
Det straff som den skyldige får, t.ex. böter eller fängelse.
75
Prejudikat –
En dom från en högre domstol som används som exempel i liknande fall.
76
skillnaden på tilltalande och målsägande
Den tilltalade är den person som är åtalad för ett brott, alltså den som misstänks ha begått brottet och som står inför rätta i en domstol. Den målsägande är den person som har blivit utsatt för brottet – alltså offret eller den som har lidit skada på grund av brottet.
77
natali rättstat
Att Sverige är en rättsstat innebär att alla människor är lika inför lagen och att lagarna gäller lika för alla – oavsett vem man är. Det betyder också att de som har politisk makt, som riksdagen och regeringen, inte får lägga sig i hur domstolarna dömer i enskilda fall. Domstolarna ska vara självständiga och fatta beslut baserat på lagarna, inte på vad politiker eller andra tycker. Det är en grundläggande princip i en demokrati, eftersom det skyddar individens rättigheter och garanterar en rättvis rättegång. Så om någon tycker att en dom är fel, finns det också möjlighet att överklaga till en högre domstol.
78
natalia rättsäkerhet
Detta hör ihop med rättsstaten. I Sverige ska det finnas en rättssäkerhet för alla. Det innebär att var och en ska kunna överklaga en dom om man tycker att domstolen har dömt fel. Rättssäkerhet innebär också att det är åklagarens ansvar att bevisa att den anklagade har begått brottet, det är inte den anklagade som ska bevisa att han eller hon är oskyldig. Alla ska anses vara oskyldiga tills brottet har bevisats.
79
vad kan hända utan rättstat
Utan en rättsstat finns ingen garanti för rättvisa, trygghet eller skydd mot maktmissbruk. Rättssäkerheten försvinner, och både enskilda människor och samhället som helhet riskerar att drabbas av orättvisor, förtryck och otrygghet.
80
utan rättstat dom
Människor kan bli dömda utan bevis, utan försvarsadvokat eller utan att få tala för sig själva. Domar kan bli orättvisa och påverkas av makt eller pengar.
81
samman fattning text
Inledning – Brott och förundersökning Brott begås (ex: inbrott) Polis + åklagare → förundersökning Syfte: ta reda på vad som hänt, hitta skyldig 2. Misstanke och frihetsberövande Misstänkt → gripande Åklagare → anhållande (kvar i arrest) Risk för bevisförstörelse/flykt → häktning Domstol (tingsrätt) beslutar om häktning 3. Åtal och rättegång Tillräckliga bevis → åtal Rättegång hålls I rätten finns: Domare Nämndemän Åklagare Advokater Målsägande (offer) Tilltalad (misstänkt) 4. Rättegångens gång Sakframställning (åklagaren berättar) Förhör (tilltalad + vittnen) Slutpläderingar (båda sidor sammanfattar) 5. Dom och påföljd Domare + nämndemän → överläggning Domen beslutas Påföljd (straff): Böter Samhällstjänst Skyddstillsyn Villkorlig dom Fängelse Möjligt: skadestånd 6. Överklagan och slutligt beslut Domen kan överklagas Hovrätt Högsta domstolen (vid prejudikat) Domen vinner laga kraft om ej överklagad Straff verkställs (ofta av kriminalvården)
82
varför är rättstat viktigg för demokratin
I en rättsstat är människors grundläggande rättigheter skyddade, såsom yttrandefrihet, mötesfrihet och rätten till en rättvis rättegång. Detta innebär att människor kan uttrycka sina åsikter, delta i politiska processer och skyddas från godtyckliga ingripanden från staten eller andra aktörer. Utan detta skydd kan regeringar eller andra grupper lätt förtrycka eller kränka individens frihet.
83
ordningen kort
Polis Gripande och häktning Förundersökning Åtal (att väcka åtal) Rättegång Målsägande Tilltalade Advokat Åklagare Domare Nämndeman Sakframställan Vittne Slutplädering Påföljd Enskild överläggning Prejudikat Överklagan Domen vinner laga kraft. .