Sårläkning

Question 0

Vilka två faser kan man dela in inflammationsfasen i?

Answer 0

Vaskulära fasen

Cellulära fasen

Question 1

Vilka faser delas sårläkningen in i?

Answer 1

Inflammationsfasen
Fibroplastiskafasen
Remoduleringsfase

Question 2

Varför bör man som kliniker inom en operativspeciallite ha kunskap om biologin bakom sårläkning?

Answer 2

För att kunna utforma såret så att det ger de bästa förutsättningar för en så okomplicerad läkning som möjligt.

Samt för att kunna utforma ex. traumatiskaskadad vävnad så att sårläkning gynnas.

Question 3

Hur definieras tonicitet?

Answer 3

Tonicitet den effektiva osmolaliteten och är lika med summan av koncentrationerna av de lösta ämnen som har förmågan att utöva en osmotisk kraft över membranet.

Question 4

Skadat epitel har en genetiskt programmerad regenerativ förmåga som gör det möjligt för epitelet att återfå sin integritet, genom vilka processer?

Answer 4

Proliferation
Migration
Kontakinhibition

Question 5

Vad krävs av en vävnadsbädd för att epitel ska kunna proliferera och migrera över den?

Answer 5

Att den är vaskulariserade. Normalt epitel saknar blodkärl.

Question 6

Beskriv uppkomsten av en oroantral fistel?

Answer 6

Vid ex. en extraktion får man en skada på både oral slemhinna och sinusslemhinna. På båda dessa ställen så börjar epitelet att proliferera. Den första epitel kanten som de stöter på är varandra. Då sker kontaktinhibition i den riktningen. En epitel klädd fistel har formats.

Question 7

Hur länge varar inflammationsfasen i frånvaro av faktorer som förlänger inflammationen?

Answer 7

3-5 dagar

Question 8

Beskriv de vaskulära händelserna i inflammationsfasen.

Answer 8

Normalt kärltonus ger en vasokonstriktion som gynnar koagulationen av blodet genom att bromsa in blodflödet kraftigt.
Inom några minuter frisätts histamin (mastceller) och Prostaglandin E1 och E2 (vita blodkroppar). Dessa orsaker en vasodilatation och öppnar små utrymmen mellan endotelcellerna som gör det möjligt för vita blodkroppar och plasma att vandra ut i interstitiet. Fibrin från plasmatransudatet orsakar lymfatisk obstruktion, och plasmatransudatet med hjälp av de blockerade lymfkärlen ansamlas i området för skadan, dess funktion är att späda ut föroreningar (Ödem)

Question 9

Vilka är kardinalsymptomen vid inflammation, och vad orsakas de av?

Answer 9

Rubor (rodnad, vasodilatation) et tumour (svullnad, vätskeutträde i interstitiet) com calore (värme, vasodilatation) et dolore (smärta, frisättning av histamin, kininer och prostaglandiner) functio laesa (förlust av funktion, frisättning av histamin, kininer och prostaglandiner).

Question 10

Vilka tre vägar kan komplementsystemet aktiveras genom?

Answer 10

Lektinvägen
Klassiska vägen
Alternativa vägen

Question 11

C3a, C4a och C5a kallas för ett gemensamt namn vilket, och hur bidrar de till inflammationsprocessen?

Answer 11

Anafylatoxiner.

De aktiverar mastceller och neutrofiler.

Question 12

Vilka cell rekryteras först till stället för vävnadsskada, och vilken är de kemotaktiska faktorerna?

Answer 12

Neutrofila granulocyter. C3a, C4a och C5a.

Question 13

Vad sker när en neutrofil aktiverats?

Answer 13

Den fastnar på sidan av blodkärlet börjar rulla om den aktiveras vidhäftar den för att sedan utträda i interstitiet. Väl i kontakt med främmande material ex. bakterier frigör neutrofilen innehållet i sina granula (degranulation).

Question 14

Vad har neutrofilernas degranulering för funktion?

Answer 14

De verkar för att förstöra bakterier, främmande material och lösa upp nekrotisk vävnad.

Question 15

Vilka fyra typer av granula finns i en neutrofil, och vad innehåller de?

Answer 15

Specifika granula: laktoferrin, lysozym, Neutrofil Gelatinas Associated Lipocalin (NGAL), NADPH-oxidas
Azurofila granula: Myeloperoxidas (MPO), alpha- defensiner, Bactericidal Permeabillity Increasing Protein (BPI), serinproteaser.
Gelatinasgranula: Metalloproteinase, Nramp1
Sekretoriska vesiklar:Membranbundna proteiner och receptorer.

Question 16

Vad är makrofagernas huvuduppgift?

Answer 16

Fagocytera främmande ock nekrotiskt material.

Question 17

Varför kallas inflammationsfasen ibland för “lag phase”?

Answer 17

För att under denna fas så får man ingen större ökning av sårstyrka.

Question 18

Varför ökar inte sårstyrkan något större under inflammationsfasen?

Answer 18

För att det bildas inte så mycket kollagen. I princip är det fibrin som håller såret samman, och det ger en låg draghållfasthet.

Question 19

Vad för funktion fyller fibrinsträngarna under de fibroplastiskafasen?

Answer 19

Byggnadsställning för kollagen uppbyggnad.

Kapillärer kan klättra uppför dessa för att ta sig från den ena till den andra kanten.

Question 20

Vad har fibroblasten för funktioner under den fibroplastiskafasen?

Answer 20

Frisätts mukopolysackarider och tropokollagen
Omvandla lokala och cirkulerande pluripotenta mesenkymalaceller.
Utsöndra Fibronektin.

Question 21

Vad har Fibronektin för funktioner?

Answer 21

Stabilisera fibrin.
Hjälpa till att känna igen främmande material som ska fagocyteras.
Kemotaktisk faktor för fibroblaster.
Guidar makrofager längs fibrinsträngarna.

Question 22

De nya kapillärerna för med sig plasmin som utsöndras ut i vävnaden, vad är dess funktion?

Answer 22

Startar fibrinolysen, avlägsnar de onödiga fibrinsträngarna.