SBU Ordlista

Question 1

Cochrane-samarbetet

Answer 1

Cochrane Collaboration, internationellt nätverk av läkare, andra forskare och patienter; utför »systematiska översikter och »metaanalyser av publicerade medicinska undersökningar avseende behandlingseffekter för att få fram resultat som kan läggas till grund för »evidensbaserad sjukvård.

Question 2

compliance

Answer 2

följsamhet, samverkan, en patients (eller frisk försökspersons) efterlevande av medicinska föreskrifter, t ex beträffande intag av läkemedel. Termen används både vid kliniska prövningar och i det ordinära sjukvårdsarbetet.

Question 3

confounding

Answer 3

vilseledning när data från en studie tolkas. Uppstår när ett orsakssamband som man studerar påverkas av en eller flera länkade stör-faktorer (confounders) som inte beaktats. Exempel: om man studerar sambandet alkohol-cancer genom att jämföra antalet cancerfall bland högkonsumenter resp lågkonsumenter av alkohol är rökvanorna en confounder, eftersom det sannolikt finns fler rökare bland högkonsumenterna och eftersom rökning ökar risken för cancer. Felaktig slutsats orsakad av confounding kan undvikas genom att studien konstrueras med hänsyn till confounders (t ex att alkoholstudien utförs enbart på icke-rökare) eller genom att den statistiska resultatbearbetningen innefattar korrektion för confounders.

Question 4

deskriptiv

Answer 4

beskrivande; om icke-experimentell studie som enbart avser att beskriva sakförhållanden och avstår från analys av orsak och verkan.

Question 5

dropout

Answer 5

prövningsdeltagare som upphör att medverka i projektet, genom att t ex sluta ta prövningsläkemedlet och inte återkomma för uppföljning vid avtalad tidpunkt.Jfr »withdrawal.

Question 6

dubbelblind prövning

Answer 6

en klinisk prövning där varken deltagare eller prövningspersonal (läkare m fl) vet vilken av de prövade åtgärderna som en viss deltagare får.

Question 7

effectiveness

Answer 7

hur väl en medicinsk åtgärd (t ex behandling med visst läkemedel) fungerar när den är i allmänt bruk inom sjukvården. Jfr »efficacy.

Question 8

efficacy

Answer 8

hur väl en medicinsk åtgärd (t ex behandling med visst läkemedel) fungerar när den undersöks i en klinisk prövning. Jfr »effectiveness.

Question 9

etiologi

Answer 9

en sjukdoms orsak(er), t ex HIV etiologin till aids.

Question 10

evidens

Answer 10

något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller (av latinets evidentia ´tydlighet´). I termen »evidensbaserad sjukvård är evidens det sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade vetenskapliga observationer, vilka ska uppfylla bestämda krav på tillförlitlighet så att de sammantaget kan anses utgöra ´bästa tillgängliga bevis´ i en viss fråga. Jfr »systematisk översikt, »metaanalys, »evidensstyrka.

Question 11

evidensbaserad sjukvård (medicin)

Answer 11

evidence-based health care (medicine), medveten och systematisk användning inom medicinskt arbete av bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag (»evidens), tillsammans med klinisk erfarenhet och patientens preferenser.

Question 12

evidensstyrka

Answer 12

anger i SBU:s rapporter hur många studier med ett visst »bevisvärde som ligger till grund för en viss slutsats. En slutsats med evidensstyrka 1 stöds av minst två studier med högt bevisvärde i det samlade vetenskapliga underlaget. En slutsats med evidensstyrka 2 stöds av minst en studie med högt bevisvärde och två studier med medelhögt bevisvärde. En slutsats med evidensstyrka 3 stöds av minst två studier med medelhögt bevisvärde. Om det finns studier i det samlade vetenskapliga underlaget som talar emot slutsatsen kan dock evidensstyrkan i samtliga fall bli lägre. När det finns olika studier som har samma bevisvärde men vilkas resultat är motsägande, anges det vetenskapliga underlaget som motsägande och inga evidensbaserade slutsatser kan dras.

Question 13

intention to treat-analys

Answer 13

resultatbearbetning (vid klinisk prövning) som tillämpar principen “avsikt att behandla”, vilket innebär att resultat från alla deltagande patienter tas med, alltså bl a resultat från patienter som inte följt föreskrifterna (t ex slutat att ta prövningsläkemedel efter någon tid). Intention to treat-analys är önskvärd, eftersom vissa deltagares resultat annars kan uteslutas på otillräckliga eller felaktiga grunder.

Question 14

klinisk

Answer 14

benämning på allt löpande arbete och all forskning som gäller att diagnostisera, förebygga och behandla sjukdom och som utförs i kontakt med de patienter resp personer det gäller.

Question 15

klinisk prövning

Answer 15

undersökning som avser att fastställa för- och nackdelar med en metod för diagnostik, profylax eller behandling. En prövning bör vara jämförande: på den ena deltagargruppen tillämpas den nya metoden, på den andra en etablerad metod, placebo eller ingen åtgärd. Den sistnämnda gruppen kallas kontrollgrupp. En jämförande klinisk prövning kallas därför kontrollerad klinisk prövning. Vanligt är att deltagargrupperna kommer till stånd genom »randomisering och att »blindning tillämpas. En klinisk prövning ska vara godkänd av en regional etikprövningsnämnd innan den får påbörjas. Om det rör sig om en&raquo_space; »läkemedelsprövning krävs dessutom medgivande från Läkemedelsverket.

Question 16

komorbiditet

Answer 16

samsjuklighet, samtidig sjukdom, förekomst hos deltagare i en studie av annan sjukdom än den som studien gäller. Komorbiditet kan vara en nackdel, eftersom grupperna blir mindre enhetliga, men har i många fall fördelen att återspegla det verkliga förhållandet i befolkningen (t ex att personer med högt blodtryck ofta har annan hjärt-kärlsjukdom).

Question 17

konfidensintervall

Answer 17

ett talintervall som med viss angiven sannolikhet innefattar det sanna värdet av t ex ett medeltal eller en oddskvot. Konfidensintervallet innehåller alla tänkbara värden som inte kan förkastas på grundval av föreliggande data. Vanligen anges övre och nedre gränsen för ett konfidensintervall som har 95 procents sannolikhet.

Question 18

kontrollgrupp

Answer 18

den deltagargrupp i en klinisk prövning som endera får overksam behandling eller en f n ordinär behandling. Gruppens resultat jämförs med dem i en grupp som får en ny behandling, t ex ett nytt läkemedel. Termen gäller också kontrollgruppen i en »fall-kontrollundersökning.

Question 19

korrelation

Answer 19

statistiskt begrepp som anger att två variabler har en viss samvariation. Om mätetalen för den ena variabeln ökar när den andras mätetal ökar föreligger positiv korrelation, om ändringarna går åt inbördes motsatt håll negativ korrelation. En statistiskt påvisad korrelation bevisar inte att det finns något »kausalsamband mellan variablerna.

Question 20

prediktor

Answer 20

1. ett testresultat eller annat förhållande som anses kunna utsäga något om framtida skeenden, t ex att individen löper ökad risk att få viss sjukdom. 2. annan benämning på den oberoende variabeln i en »regression.

Question 21

prevalens

Answer 21

sjukdomsförekomst: antalet personer som vid en viss tidpunkt har en viss sjukdom. Uttrycks t ex som antal sjuka per 1 000 personer eller som andel av hela landets befolkning.

Question 22

publikationsbias

Answer 22

snedvridning av publicerade resultat av studier orsakad av att undersökare, ibland också tidskriftsredaktörer, föredrar att publicera undersökningar som givit positivt resultat, t ex visat att en behandling har effekt. Studier som inte visat någon effekt blir till stor del okända, och bilden av behandlingens värde blir omotiverat gynnsam.

Question 23

randomisering

Answer 23

slumpmässig fördelning av deltagarna mellan grupperna i en undersökning. Randomiseringen är förutsättningen för att man med statistiska metoder ska kunna bedöma sannolikheten för att undersökningens resultat uppkommit genom slumpens verkan. Randomiseringen har dessutom förutsättningar att fördela okända störfaktorer (confounders) lika mellan grupperna samt göra grupperna önskvärt jämförbara i sin sammansättning; slumpen kan dock åstadkomma vissa skillnader. Randomisering utförs t ex genom att en dator genererar en slumpmässig sekvens (randomiseringskod) som avgör till vilken av undersökningens olika grupper varje ny deltagare ska föras. Randomisering ger tillsammans med »blindning skydd mot »selektionsbias.

Question 24

regression

Answer 24

en form av statistisk analys av samvariation där det finns en oberoende och en beroende variabel, till skillnad från vad som är fallet vid »korrelation.

Question 25

selektionsbias

Answer 25

urvalsbias, resultatstörning som orsakas av att icke tillåtna urval gjorts då deltagare fördelats mellan grupperna i en studie. Den undersökare som svarar för intagningen av deltagare fördelar vissa av dessa till den grupp som han/hon tror vara mest gynnsam för vederbörande. Exempel: i en behandlingsstudie vid högt blodtryck kan undersökaren placera dem med särskilt höga blodtryck i den grupp som får den behandling han/hon tror vara mest effektiv. Förutsättningen är att han/hon känner till fördelningssekvensen genom att undersökningen inte är »blindad eller att han/hon vid en studie som planerats som blindad lyckats skaffa sig kännedom om randomiseringskoden. Selektionsbias medför att de grupper vars behandlingsresultat ska jämföras inte är jämförbara.

Question 26

tvärsnittsundersökning

Answer 26

cross-sectional study, undersökning av ett antal personer som utförs vid ett enda tillfälle. Exempel: personerna intervjuas om sina kost- och motionsvanor, och man mäter deras kroppsvikt, blodsocker och blodkolesterol. Övriga undersökningar är endera »prospektiva eller »retrospektiva.

Question 27

validitet

Answer 27

tillförlitligheten hos en metod, t ex en diagnostisk procedur. I vidare mening: egenskaper hos en undersökning. Intern validitet avser tillförlitligheten hos en undersöknings resultat, medan extern validitet gäller i vilken grad undersökningens resultat har bredare giltighet, t ex kan förmodas gälla alla personer med en viss sjukdom.