Sinnesorganen Flashcards

(38 cards)

1
Q

Sinnes organ 6 st

A
  • syn
  • hörsel
  • jämnvikt ( balans)
  • lukt
  • smak
  • känsel ( beröring, temp, smärta, tryck)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Sinnescellerna förser —

A

nervsystemet med info om den inre och yttre miljön

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

medvetna sinnesintryck ( pereception)

A
syn 
hörsel
smar
lukt
balans
känsel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

omedvetna sinnesorgan

A

homeostas
muskelkontroll
etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

nedåtgående banor

A

Descenderande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

uppåtgående banor

A

Ascenderande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Stimulering Receptortyp Placering

A

Stimulering Receptortyp Placering
Mekaniska stimuli *Mekanoreceptorer *Innerörat, hud, muskler, senor, stora blodkärl, hjärta

Ljus Fotoreceptorer Ögat
Temperatur termoreceptorer hud, hjärna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Exteroception

3 st

A

sensorisk information från omvärlden, ex. syn, hörsel
ej lukt och smak

  • Fria nervändar –temperatur, smärta
  • Fria nervändar m bindvävsstruktur –tryck, beröring
  • Vibrissae–morrhår
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Interoception–

2 st

A

Sensorisk information från kroppen

  • Sträck/smärta vid dilation, kontraktion eller spasm eller kemisk irritation
  • Lukt-och smakförnimmelser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Proprioception–

1 st

A

sensorisk information om position och kroppsrörelser

•Receptorer i muskler, senor, ledkapslar och ligament

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

sensoriska celler i huden 4 st

A
  1. Fria nervändar–smärta, temperatur
  2. Nervändarm bindvävsstruktur –tryck, beröring
  3. Skivformade nervändslut –deformering av huden
  4. Runt hårsäckarna finns fria nervändslut som är känsliga för rörelse av håret
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

tryck och berörningssinnet

“fiber”

A

A-betafibrer

  • Grova, myeliniserade, snabbast >30 m/s
  • Lätt tryck, beröring, vibration
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

olika celler känner av olika saker ex köld, värme och smärta

Sensoriska nervfiber med fria nervslut under överhuden

A

olika celler känner av olika saker ex köld, värme och smärta

Sensoriska nervfiber med fria nervslut under överhuden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vem ger information om kroppsdelarnas läge och rörelser (proprioception)

A

muskel och skelett sinnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad heter nervcellen som ska upptäcka smärta

A

nociceptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Smärta: påverkas av tidigare-

Aktiverar –

A
  • Subjektiv upplevelse som påverkas av tidigare erfarenheter

* Aktiverar sympatiska nervsystemet (ökad hjärtfrekvens och blodtryck, minskad blodtillförsel till huden)

17
Q

Olika typer av smärta 4 st

A

•Akut smärta, ex. akut vävnadsskada
•Kronisk smärta, ex. artros
•Nociceptiv smärta
-Smärta som uppkommer efter aktivering av nociceptorer
•Neuropatisk smärta (kronisk smärta)
-Skador eller sjukdomar som drabbar det somatosensoriska nervsystemet, skador på nerver
- Ex. diskbråck, fantomsmärta

18
Q

har nociceptorer fria nervändar

19
Q

Somatisk smärta

A
  • Ytlig smärta –knuten till huden

* Djup smärta –knuten till skelettmuskulatur, bindväv, ben och leder

20
Q

Nociceptorer aktiveras av:

A
  • Mekaniska stimuli –tryck, slag
  • Termiska stimuli –kyla, värme
  • Kemiska stimuli –kemiska mediatorer
21
Q

Prostaglandiner bildas i

A

alla vävnader

22
Q

En huvudsaklig funktion för prostaglandiner är:

A

En huvudsaklig funktion för prostaglandiner är att orsaka inflammation

23
Q

Mål för läkemedelsbehandling

A
  • hämma prostaglandinbildning

* opoider

24
Q

Vad är kemiska Mediatorer?

A

Kemiska mediatorer är viktiga komponenter i den nociceptoriska reflexen.
ex histamin, substans p, prostaglandiner

25
Exempel på kemiska mediatorer
Prostaglandin , serotonin, histamin, substans P
26
Histamin
ansvarig för allergiska reaktioner | finns också i hjärnan och har vakenhet
27
Serotonin
* signalsubstanser som påverkar vårt humör, sårläkning * hittas i mag- och tarmsystemet, men det finns även i blodplättar (trombocyter) och på olika platser i vårt centrala nervsystem.
28
Substans p
Substans P är involverad i bland annat smärtledning, depression och illamående ger nervsignaler till hjärnan om hur vi uppfattar en smärta
29
smärtsinnet 2 st "fiber"
•A-deltafibrer -Tunna, lätt myeliniserade, snabba >5 m/s - Skarp, vällokaliserad smärta •C-fibrer -Tunna, omyeliniserade, långsammast <2 m/s -Dov, mer diffus smärta
30
Smärtsinnes - nociceptivsmärta 6 st lycka till
* vid en vävnadsskada aktiveras nociceptorer * Afferenter(A-delta och C-fibrer) leder impulsen in till ryggmärgens dorsalhorn * Omkoppling av impulsen i ryggmärgens dorsalhorn ->andra ordningens neuron som lämnar från motsatt sidas ventralhorn * Glutamat, neuropeptider (ex. substans P) transmittorer * Ascenderande(uppåtgående) banor på motsatt sida som afferenten, spinal transmission, leder impulsen till thalamus * Banorna passerar thalamus ->andra områden i hjärnan för tolkning
31
Endogena opioida systemet 3 st
endofiner enkelfaliner dynorfiner alla är smärthämmande
32
Endogena opioida systemet fyra punkter
* Endorfiner och enkefaliner(neuropeptider) i PAG * Aktiverar descenderande(nedåtgående) smärthämmande banor * Hämmande effekt på smärtimpulsöverföringen i ryggmärgens dorsalhorn * Mål för läkemedelsbehandling (opioider)
33
serotonin och noradrenalin
* Aktiverar descenderande(nedåtgående) smärthämmande banor * Hämmande effekt på smärtimpulsöverföringen i ryggmärgens dorsalhorn * Mål för läkemedelsbehandling (off-label)
34
endogensmärthämmning 3 st
grindkontroll teorin endogena opioida systemet serotonin och noradrenlain
35
grind kontrollteorin
Stimulering av huden aktiverar A-beta-fibrer -> stimulering av ”gate cells” –inhibitoriska interneuron -> hämmar omkopplingen av smärtimpulsen i dorsalhornet till ascenderandebanor
36
mekanism för djur att lindra smärtan
slicka, gnaga, gnugga på smärtande kroppsdel
37
kan inte känna smärta i hjärna för--
hjärnan har inga smärtnoice
38
Sinnescellerna aktiverar sinnesreceptorer =
proteinmolekyler i sinnescellernas cellmembran