Slemhinna Flashcards
(62 cards)
1
Q
vilka delar i munnen har slemhinna
A
gingiva, gommen, läpparna, kinderna, munbotten
2
Q
olika skickt av slemhinna, grönsytan?
A
- Slemhinna består av täckande epitel (skiktat skivepitel) och underliggande bindväv (lamina propria) och basal lamina som sitter mellan.
- Gränsytan mellan epitel och bindväv är ofta oregelbunden med bindvävspapiller och epitelkristor och basal lamina emellan.
3
Q
submukosa, skilja?
A
- submukosa är lucker, fettrik eller körtelrik bindväv som innehåller blodkärl och nerver och som separerar slemhinnan från den underliggande ben- eller muskelvävnaden.
- det är svårt att skilja bindväv från submukosa
- uppbyggnaden av submucosa avgör bindningen mellan slemhinnan och underligganden strukturer.
4
Q
unikt med delar av gingivan och hårda gommen?
A
- I delar av gingiva och hårda gommen sitter slemhinnan direkt till periosteum av underliggande ben (utan submukosa). Detta kallas mucoperiosteum och ger ett fast och oelastiskt fäste.
5
Q
funktion slemhinna, 5?
A
- skyddar undeigagnde mjukvävnader från mekaniska krafter
- är en barriär för parodontala sjukdomar. den hindrar bakteriers toxiner från att gå till underliggande vävnader
- tar upp stimuli från munnen såsom temp, smak, smärt, sväljning
- finns kanaler i mucosa för olika körtlar, såsom spootkörtlar som ger saliv
- är permiabilitetsbarriär eftesom den har lipider som inte låter vattenlösliga ämenn komma in
6
Q
2 typer av slemhinna?
A
- mucosa kan vara keratiniserad eöler icke keratiniserad beroende på sin uppgift i munnen efetrsom vissa ska vara rörlig och vissa ska vara starka och ta påfrestningar
7
Q
fast slemhinna
A
- masticatory mucosa
- utgör 25%
- gingiva, hårda gommen (de delar som utsätts för tryck under tuggning)
- har tjock epitel och oftast orthokeratiniserad epitel men även parakeratiniserad
- keratiniserad
- epitelet och den underliggande bindväven är kopplade med lamina propria som är stark och stabil.
- har därmed inte eller minimal submucosa
- har mindre substans i lamina propria än rörlig vilket gör den mer kompakt
8
Q
rörlig slemhinna, finns, procent, jämförelse 2, muskler, 3 olika typer?
A
- lining mucosa
- 60%
- ej keratiniserad
- finns i munbotten, alveolär mucosa (runt tandköttet) och undersidan av tungan.
- tjockare lamina propria än fast slemhinna, med färre och oregelbundna kollagenfibrer och elastiska fibrer som ger elastivitet.
- dess lamina propria har endast små papiller mellan sig och epitelet och är bunden till en tjock submucosa led den är mer rörlig än andra slemhinnor
- rörlig slemhinna täcker muskler och och elastiska fibrer lamina propria hjälper att hålla slemhinna på plats mot muskeln vilket förhindrar att den fastnar mellan tänder.
- i alveolär mucosa och munbotten är slemhinnan löst fäst till underliggande strukturer genom en tjock submucosa, vilket tillåter mer flexibilitet. i undersidan av tungan är den istället budnen till muskeln vilket ger mer stabilitet men mindre flexibilitet.
9
Q
specialiserad mucosa
A
- utgör 15%
- finns i gingiva men mest övre sidan av tungan
- skiljer sig från andra mucosa eftersom den har oliak linguala papilla som har både mekanisk och sensorisk funktion.
- olika papilla:
- fungiform
. främre delen av tungan
. ej keratinisrad
. har svampliknande papillla (släta, runda och röda för den har mycket vasuklär bindväv under)
. är utspridd mellan filiform papilla
. har smaklökar på yttre sidan av epitel - filiform
. majoriteten
. hela främdre delen av tungan
. är konformade
. täckta med tjock keratiniserad epitel
. hjälper att mekaniskt krossa och röra om maten.
. har inga smaklökar. - foliate
. lövliknande
. bakre delen av tungan
. parallela räfflor med få smaklökar
. finns vid tungraden - cirkumvallate
. längst bak
. finns 8-12
. har smakläkar
. har gångar till små salivkörtlar
. har små utgångar för spottkörtlar, von ebner körtlar
. har keratiniserad epitel i mitten och icke keratiniserad vid sidorna
10
Q
olika typer av smakläkar
A
- ljusa, dominerande
- mörka
- mellanliggande
11
Q
slemhinna och hud, färg, fukt, spec, abnormal, hyper, anestesi?
A
- slemhinna är mer färgad, speciellt vid vemilion zonen vid lpparna.
den färgen beror på koncentration och utvidgning av blodkärl i bindväv och tjocklek av epitel. det beror även på keratinisationsnivå och mängd melanin pigment i epitel. - slemhinna är mer fuktig eftersom den har spottkörtlar i submucosa (dock har huden svettkörtlar och hår folikel)
- några få talgkörtlar finns i lamina propria och det finns i huden, de ör likadana och skapar fett för att smörja ytorna av slemhinnan för att glida bättre mot tanden.
- specialisrad mucosa har papillar på tungan.
- vissa har en vit linje på icke keratiniserad buckala slemhinnan. linjen är linea alba som är keratiniserad och är resultat av slitage .
- hyperkeratosis kan uppkomma då keratiniserat epitel keratiniseras för mycekt, ex snus.
- lining mucosa är mju och fast mucsa är fast (detta har en betydelse vid anesttesiinjektion)
12
Q
lamina propria, cancer
A
- lamina propria består av kollagen 1 och 3
- är ett lager av bindväv, innehåller mycket blodkärl och finns i slemhinnan under basalmembranet
- cancer uppstår när eptel celelr går genom basal lamina till lamina propria
13
Q
olika namn för olika skikt ?
A
epitel- epidermis
lamina propria- dermis
14
Q
lymfkörtlar
A
- finns i lamina propria
- har lymfocyter och plasmaceller
- dessa celler bekämpar infektioner
15
Q
variernade förbindelser i slemhinna
A
- olika delar av slemhinna kan ha olika antal veck mellan epitel och lamina propria
- gingivan är en slemhinna som har många veck eftersom den tål mycket mekaniskt tryck så det blir mer stabilt och att det finns mer område mellan epitel och lamina propria vilket ger upphov till mer diffusion av näring till epitel.
16
Q
- oralt epitel
A
- yttre lagret av slemhinnan
- primära barriären mellan orala miljön och underliggande vävnader
- oral apitel och skivepitel består av täctt packade celler som är arrangerade i fler alager.
går genom konstant förnyelse genom att underliggadne bsalacelelr (celelr som har midnre cytoplasma i förhållande till kärnan och ligger precis över basal lamina). de genomgår mitos och differntierar till epitelceller och puttar andra epitelceller mot ytan - det finns 2 celelr, omogna basalceller och mogna som differntierar och går upp mot epitel.
17
Q
hur bildas slemhinna, cancer?
A
- differntiation och proliferation av slemhinna kontrolleras av epidermala gf, keratinocyter gf, tgf a och b.
- cancer kemoterapi blcokerar celldelningen led till oral ulcers (oral skivepitel bryts ner) led smärta och svårt att tugga.
18
Q
slemhinne pemfigoid?
A
- autoimmun sjukdom där kroppens egna antikroppar attackerar hemidesmosomer så att lamina propria inte gar ett bra fäste till basal lamina då epitelet inte är kopplat bra i den orala kaviteten
19
Q
hur håller epitelceller ihop
A
- epitelceller är sammanbundna genom desmosomer
- desmosomer innehåller buntar av intermediära filament kallade tonofilament
- tonofilament binder i cellens cytoskelett vilket skapar en stabil vävnad.
20
Q
desosomer och barriär?
A
- desmosomer bidlar ett tätskikt vid de yttre lagren av epitelet som fungerar som barriär där det finns gap och tight junctions.
- desmosomer håller ihop epitelceller
21
Q
övergriplig mognad av epitel
A
- i både keratiniserat och icke keratiniserat epitel sker förändringar i cellernas struktur (geneomgår mognad) genom att de utsöndrar oliak proteiner som tonofibriller, nya organeller och andra intracellulära ämnen
22
Q
icke keratiniserad eptel, övergripligt
A
- ## icke keratiniserad epitel har cellkärnor och är ej dehdratiserade.
23
Q
hur keratniserad epitel mognas, olika lagren
A
- epitel i fast slemhinna och delar av specialiserad är keratiniserad.
- olika lager
- stratum basale- har kubiska epitelceller bundna till basal lamina genom hemidesmosomer
. bildas tonofilamnet (intermediiära kerain proteiner, därför kallas båda kerainocyer för kerainiserad och icke keratiniserad) - stratum spinosum- sfäriska celler, innehåller membrane coating granules i form av parallell lamelle som skapar glykolipider som smälter i cellmembrante med takt av att cellerna går upp
och skyddar underliggnde vävnader
. skapas keratinhyalina granuler som skapar proteinerarna filaggrin,loricin och invulcrin
. fler desmosomer - stratum granulosum- större och tillplattade celler.
. glykolipiderna frisätts
är ett granulärt lager (små korn pga) och innehåller keratohyalina granuler (innehåller proteiner såsom filaggrin och loricrin som hjälper att binda ihop tonofilament som består av intermediära filament till tonofibriller. denna proces är viktig för keratiniseringen där celelr fylls med keratin och tappar sin cellkärna. - stratum corneum- tillplattade celler utan cellkärna. mönstret kallas orthokeratiniserat (keratiniserat epitel utan kärnor i yttre cellskiktet så det är bara keratin) dock gingivan och vissa andra delar av slemhinnan kan ha parakeratiniserad epitel (keratiniserad epitel med färre keratohualina granuler och har cellkärnan kvar) detta kan hända pga snabb turnover
- lameller innehåller lipider och keratohyalina granuler som innehåller proteiner som gör att cytokeratin bildar fibrer så att lipid barriären är stark.
23
Q
stratum basale
A
- stratum basale- kubiska celler som ligger över basal lamina mha hemidesmosomer.
. har stamceller som kan genomgå mitos och bli epitelceller för att epitelte ska förnyas genom att de ovanliggade epitelcellerna ska tryckas mot ytan keratinocyterna dör - är de minst mogna innehåller tonofilament (intermediär filament av cytokeratin som är intracellulär keratin)
- finns desmosomer, gap och tight junctions
24
stratum spinosum
- keratinocyterna börjar mogna
- de är nu större och rundare celler där nytt cytokeratin bildas och bidrar till att fler tonofilament bildas.
- i den övre delen av stratum spinodum bildas små membranklädda granuler som har glykolipider vilket ökar dess vattenbarriär
- det skapas keratohyalina granuler
- desmosomerna blir allt felr här
25
stratum granulosum
- ytterligare mognad
- cellerna blir mer mer tillplattade med färre organeller
- cytoplasman är fylld med tonofilament som packas tätt mha keratohyalina granuler (vilket innehåller filaggrinm loricrin och involucrin)
- dessa proteiner binder keratin samamn via disulfidbryggor och bildar ett starkt nötverk.
- membrane coating granules från stratum spinosum frigör sitt lipidrika innehåll led impermiabel barriär mellan cellerna
- proteinerna i cllemembraet (filaggrin, loricrin och involucrin) bildar en cornified cell envelope som gör epitelet ressitent mot kemiska påfrestningar
26
stratum corneum
- det yttersta lagret
- keratinocyterna är fullt mogna till coneocyter (platta, uttorkade utan kärna och organeller)
- corneocyter innehåller tätt packade tonofilament som kopplas samman med cross linked disulfidbryggor vilket ger epitelet kemisk och meakinsk motståndskraft.
- enzymer (proteaser) bryter ner desmosomer som nu kallas corneodesmosomer led corneocyter deskvamerar (faller av) och genomgår apoptos
27
parakeratinserat och orthokeratinserat?
- para och orthokeratinserat är både keratiniserade men deras stratum corneum skiljer sig och var de befinner sig skiljer sig
- para- cellerna i stratum corneum behåller sina kärnor och viss cellaktivite, inte lika keratinerat. finns i gingivan
- ortho- har ingen cellkärna elelr cellaktivitet, finns i hårda gommen
28
skillnadnen mellan keratinserad och icke keratiniserad epitel?
- i keratiniseat epitel är yttersta lagret fullt keratiniserat där ronofilament ger skydd och struktur
- i icke keratiniserat finns det tonofilament men de är inte helt keratiniserade där yttre cellerna har sina kärnor och är levande. tonofilament ger också skydd och strukrue mwn inte lika hård för att den inte är fullt keratiniserad.
- icke keratiniserad epitel blir större och har inga keratohyalina granuler vilket leder till spridda och mindre utvecklade tonofilament volket gör att cellen int eär lika platt såsom i keratiniserad epitel led icke keratiniserad är mer flexivel.
- både har membrane coating granules men icke har mindre som har mindre glykoplipider led mer permiabel än icke
membrane coating granules innehåller glykolipider som utsöndras extra cellulärt och bildar en impermiabel mellan celler.
- både startum granolosum i keratiniserad och startum inetrmedium i icke innehåller platta celler.
29
hur icke keratiniserad epitel mognar?
- lining mucosa är ej keratiniserad
- cellerna är icke keratiniserade i yttre lagret.
- epitelcellerna likasom keratiniserat förstoras och tillpalttas från basla lagret och mognar mot ytan.
- icke keratiniserad har 3 lager
- stratum basale och stratum spinosum sker celldelningen av basla celler såsosm i keratiniserad epitel.
- i stratum intermedium är keratinocyter mer platta och mindre tydliga desmosomer än stratum spinosum.
- startum sperficiale- cellerna har cellkärnor, utspridda tonofilament, några organeller är reducerade och de är inte dehydrerade och behöber hållas fuktigt led icke är mer flexibel.
30
turnover
- keratinocyter i icke keratiniserad deskvamerar snabbare. de har snabbare turnover kallas det för.
- turnover är den tiden det tar för basalcellen att deskvamera
- turnover för kinden är 25 dagar och för gingivan ör dert 41-57 dagar
31
melanocyter
- melanocyter- producerar melanin, finns i stratum basale och binder till basala lamina mha hemidesmosomer.
- melanin produceras i melanosomer (organeller) och melanocyter har dendritiska utskott in till keratinocyter.
- mörk och vithyade människor har lika antal melanocyter dock skiljer färgen på hur mycket melanin som bildas av melanocyterna.
- melanocyter kommer från nuralist ektoderm.
- melaninpigmentering ses bäst i gingiva, bucca, hårda gommen och tungan.
- makrofager som bryter ner melanocyter hete rmelanofager.
- kan inte migrera runt
32
icke keratinocyter i epitel, balans ?
- melanocyter, langerhans celler, merkelceller, inflammatoriska celler (lymfocyter)
- balans mellan keratinocyter och ickeratinocyter ärviktig och utgörs av cytokiner (protein som medför signaler)
33
langerhams celler
- dendritisk cell som karaktariseras av granuler
- finns i stratum spinosum
- har immunologisk funktion, känner igen antigen i epitel och representerar dem för t lymfocyter.
- kan migrera runt
- tar näring från benmärg
-
34
merkelceller
- sensorsika celler som känner tryck och skickar signaler till nerver
- har tonofilament och är förbundna till närliggande celler genom desmosomer.
- har sitt ursprung från epidermala stamceller
35
inflammatoriska celler
- vanligast lymfocyter
- associeras med lagerhans celler som kan aktivera t lymfocyter
36
basal lamina
- är semipermiable
- hindrar fibroblaster från att komma in
- tilläter lagerhans celler gå till lamina propria för att aktivera t- lymfocyter.
- tillåter passage av näring för att epitel ej har blodkärl
37
3 zoner av basal lamina
- lamina lucida- exakt under epitel vid hemidesmosomer och har proteiner relaterade till hemidesmosomer ex integrin och laminin
- lamina densa- mellalagret
- lamina fibroreticularis- nedersta lagret, exakt över lamina propria, har kollagn 7
38
lamina propria
- har serum derived proteins (prtoeiner från blodserum som läckt ut genom blodkärlen ut i vävnaden)
- är bindväv som stödjer blodkärl, innehåller blodkärl, celler och fibrer
- är indelad i papillär och retikulärt lager
- papillärt lager ligger epitel ridges och har lös bindväv och små kapillärer. dessa papiller är fästpunkten för epitel
- retikulärt ligger vid submucosa, har mer tät bindväv, mer nerver och är bunden till underliggande muskel eller skelett.
39
celler i lamina propria
- fibroblaster- remodulering av bindväv.
. har kollagenfibrer och grundsubstans
långsam profilering utom vid sårläkning då de ökar i antal
. deltar i sårläkning genom att öka aktin
. vid vissa sjukdomar kan fibroblaster skapa fler grundsubstans
. kan bilda elastin i rörlig slemhinna
- makrofager- runda celelr
. tar upp skadade vävnader och främmande ämnen som bryts ner av lysosomer
. kan aktivera fibroblaster för att reparera
- mastceller- sfärsiska celler
. deltar i immunförsvar
. utsöndrar vesiklar med ämnen som histamon som påbörjar en inflammatorisk process
- lysosomer
- neutrofiler
- lymfocyter
40
intracellulär matrix av lamina propria
- består av 2 typer av fibrer, kollagen och elasyin som tillsammans med fibronektin bäddas in i grundsubstans
- kollagen, finns mest typ 1, lite 3 och 5 kan framkomma vid inflammationer
- elastiska fibrer är flexibel och finns i lining mucosa och återställer vävnader efter sträckning
- grundsubstans- proteoglykaner och glykoproteiner
41
blodtillförsel till mukosa
- blodtillförsel kommer från artärerna i retikulärt lager i lamina propria
- näring diffunderar upp till epitel från lamina propria eftersom epitel inte har blodkärl
-
42
nerver i munhålan, dominerand, vilka
- nerverna i slemhinnan reagerar på stimuli för att aktivera reflex, tuggning, salivproduktion, tal och sväljning
- nerver finns mest i lamina prproia i papillära lagret
- känslen är även mest dominerande i främre delen av munnen eftersom det är där nerver i lamina prproia finns mest
- cellena som är ansvariga för känsel är merkelceller och smaklökar
43
slemhinnans barriärfumktioner
- epitel som deskvameras
- cornified cell envelope
- uttorkning och keratinisering av celler
- lipidbarriär
- salivlager
- basal lamina som stödjer oralt epitel med hemidesmosomer
- epitelkristor, öjar hemidesmosomfästet, motständ mot tuggkrafter, gör näring och inflammationsceller närmare epitelet
44
olika junctions i mucosa
- mucocutaneous junction, mucogingival junction och dentinogingival junction
45
mucoacutenous junction
- övergång mellan hud och mucosa
- har keratniserat epitel
- har mycket kapillärer därför är vermilion zonen rött
- saknar salivkörtlar men har talgkörtlar (utsöndrar fett) därför är zonen torr
- mellan icke keratiniserad slemhinna och vermilion zonen är dte parakeratiniserat
46
mucogingival junction
- övergången mellan attached och alveolar mucosa
- attached gingiva är keratiniserat
- alveolar mucosa är inte keratinserad
47
dentinogingival junction
- kontakepitel
- övergången mellan epitelet och emaljen
- skyddar underliggande vävnader
- bildas vid eruption när det reducerade emaljepitelet smälter samman med orala epitelet
- binder gingiva till emlajen mha hemidesmosomer
- är icke keratinserad
- permeabel för att inflammatoriska celler ska komma och atackera
- sulcus epitel är också ickekeratinserat
48
hur är kontakepitel försvar mot mikroogranismer
- den är ej keratiniserad och deskvamerar snabbt, vilket förminskar risken för bakterier att fästa
- mer permiabel än andra epitel för att keratinocyterna skapar membrane coating granules med mindre strukturerade lipider
- kontaktepitel producerar signaler som lockar leukocyter för att de ska diffundera ur blodkärlen i lamina propria och bekämpoa mikroorganismer
49
interdental gingiva
- triangulär tandköttsvävnad som fyller utrymmet av proxiamala tänder
- deskvamerzr och skyddar tandhalsen
- dock skapar den fickor där bakterier kan gå in
50
blodtillförsel till gingiva, kontaktepitel
- kommer från blodkärl från periosteum i alveolära benet som förgrenar sig i lamina propria
- de som går till kontakt epitel kommer från intra alveolära artärer som går till alveolär crest
51
nervtillförsel till gingiva, kontaktepitel
- nerver till gingiva kommer grån buckalas, parodontala och infraorbitala nerver
- kontaktepitel har många nerver och blodkärl för att den bekämpar mikroorganismer
52
uppkomst av slemhinnan, först 2, 2 epitel
- när kranial-kaudal vikningen är klar defineras gränsen primitiva munnen (stomatodeum) av nasal plakod och första gälbågen
- det bukopharygeala membranet (som skiljer munnen från svalget bryts)
- mesodermalt epitel bildar tungan
- ektodermalt epitel bildar gommen, gingivan och kinderna
53
åldersörändringar
- filiform papiller kan reducerars och ersättas av fungiform
- mucosa blir slätare och torrare
- lamina propria har färre celelr
- langerhans celler blir färre led sämre immun
- varicosites som bidrar till fröstorade kärl under tungan
- talgkörtlar ökar
54
epitel, namn, olika tjocklekar
- epitelet heter stratified squamous epitel
- tjockare epitel vid gom, kinder och tunga led starkare barriär för bakterier
55
desosomer, djupare
- det finnns attachement plaque i cellemmbrnaet i eptiel celler som består av prtoeienrna plakofilin, plakoglobin och viktigast nu desmoplakin
- proteinera som är själva trådarna som fäster atttachement plaques till varandra är desmocolin och desmoglein (cadheriner)
- celskellet som består av cytokeratin är också kopplat till attachemnt plaque
56
tight junctions
- så att inget går mellan cellerna
- mha proteinerna claudimn och occludin
57
gap junctions
- för kemisk och elektrisk kommunikation
- conneaxonen i en celle binder till conneaxonen från en annan cell
58
de olika typerna av mognadscellerna
- det finns olika typer, mognadsceller och progenitorcelelr
- progenitorcelelr kan delas i 2 ytterliagare, stamceller och förstäkande clelr (amplifying)
. stamcelelr är alltid i basallagret och långsam mitos medan förstärkaande blir mognadcelelr och snabb mitos
59
60
61
