Smådjur Flashcards Preview

Akut/IVA > Smådjur > Flashcards

Flashcards in Smådjur Deck (18)
Loading flashcards...
1
Q

Vilka tips kan man ge till djurägaren för första hjälpen vid övre luftvägsobstruktion och dyspné?

A

Övre luftvägsobstruktion: Helmich vid misstanke om något sitter fast samt hålla upp bakdel.
Dyspné: Minska syrekonsumtionen genom att hålla djuret så lugn och stressfri som möjligt. Ha djuret i en bur om möjligt då det kan vara jobbigt för andningen att bli buren.

2
Q

Vilka tips kan man ge till djurägaren för första hjälpen vid frakturer, blödning och kramper?

A

Frakturer: Stabilisera om möjligt. Bära djuret om möjligt. Annars kan man stötta djuret med en handduk eller lakan under kroppen.
Blödning: Lägga tryck på skadan och hålla kroppsdelen högt.
Kramper: Minimera stimuli. Släck ljus. Tyst miljö. Stäng ut andra djur och människor.

3
Q

Vilka tips kan man ge till djurägaren för första hjälpen vid värmeslag och brännskador?

A

Värmeslag: Kyla med ljummet vatten och fläkt.

Brännskador: Skölja med svalt vatten för att minska vävnadsskadan.

4
Q

När ska patienterna triageras och hur?

A

Patienterna ska triageras inom 5 – 10 minuter från det att de har anlänt. Vid allvarligare skada/sjukdom ska djuret triageras direkt. En triage är inte en konsultation och bör inte ta mer än några minuter. Vid triage tar man en kort anamnes om varför de söker akut idag. Undersökning av neurologiska, respiratoriska och kardiovaskulära systemet som djuret är beroende av för sin överlevnad (urinvägar vid behov). Undersökningen syftar till att bedöma dess funktion och graden av eventuell inskränkning för att upptäcka tecken på stundande kollaps av något av dessa. Vitalparametrarna måste bedömas i relation till situationen (stress - falskt högt).

5
Q

Vart går gränserna för takykardi och bradykardi för hund respektive katt?

A

Takykardi > 120 slag/minut för hund och > 200 slag/minut för katt.
Bradykardi < 60 slag/min för hund och < 140 slag/minut för katt.

6
Q

Hur tar man emot ett djur med dyspné?

A

Stressen är viktigt att minimera då det lätt kan rinna över kanten och djuret avlider. Minimera stressen genom att ta in på eget rum, vidta varsam hantering och avbryt om djuret blir ännu mer stressad och får ytterligare andningspåverkan. Be djurägare eller assistent att ge syrgas vid den direkta triageringen. Fråga om djuret har kräkts - risk för aspiration. Grundlig klinisk undersökning som röntgen och blodprover samt vidare diagnostik får ofta vänta till djuret är mer stabiliserat.

7
Q

Hur tar man hand om en patient som kommer in med dyspné på IVA?

A

Djuret sätts på syrgas. När djuret är stabilt kan man lägga PVK och ta ut eventuella blodprov. Det kan vara svårt att få i kanyl då hypoxi leder till vasokonstriktion. Kanylläggningen kan behövas göras i små steg åt gången. Att använda EMLA-kräm inför stick kan vara till fördel för att minimera stressen. Då stora andningsmuskler är involverade föreligger risk för hypertermi. För att underlätta temperaturregleringen är en stor bur med god ventilation bra. Om djuret sitter i en syrgasbur utan möjlighet att ställa in temperaturen på finns det en stor risk för att det blir mycket varmt.

8
Q

Vad orsakas magomvridning av?

A

Magomvridning drabbar ofta äldre individer av stora djupbröstade raser. Djurägaren kan uppge plötsligt svullen buk, hypersalivering, rastlöshet, kraftigt påverkat allmäntillstånd och att djuret försöker kräkas med det kommer inget. Magomvridning sker när magsäcken dilaterar, till exempel i samband med större foderintag, och vrider runt sig själv. Gas börjar ansamlas och den dilaterade magsäcken trycker på kaudala vena cava samt diafragman. Detta minskar återflödet till hjärtat och cardiac output, ventilationen och syresättningen minskar. Omvridningen utgör en risk för ischemi av magsäcken och i värsta fall nekros.

9
Q

Hur tas en patient med magomvridning emot?

A

Patienten tas direkt in på ett rum för syrgasterapi. PVK läggs i båda frambenen då man vill kunna ge mycket vätska snabbt, ibland kan tryckmanschett behövas under bolusen. Blodprover tas ut, ofta samtliga rör. Smärtlindring ges. Röntgen tas, framförallt höger lateral.

10
Q

Vad kan kramper bero på? Vilka olika typer av kramper finns det?

A

Djur kan krampa på grund av många olika saker. Kramperna kan se ut på olika sätt. Vid generella kramper får djuret en sensorisk störning och förlorat medvetande. Vid partiella kramper kan djuret få förändrat beteende, muskelryckningar i exempelvis ansiktet, salivering och vokalisering. Får djuret mer än 2 krampanfall inom 24 timmar kallar man det för klusterkramper. Krampanfall som varar i mer än 5 minuter eller mer än 1 krampanfall under en femminutersperiod utan att djuret hinner bli normalt mellan kallas status epilepticus. Detta kan orsaka allvarliga sekundära problem så som neurogent lungödem och permanenta hjärnskador.

11
Q

Hur tar man emot en patient med kramper?

A

Tas in på rum direkt och minimera stimuli där inne. Man vill lägga PVK och ta blodprover snabbt i och med att elektrolytrubbningar och glukosrubbningar kan vara orsaken. Ofta kan det vara enklare att lägga PVK på bakbenen under pågående kramp. Kramplösande läkemedel ges. Det kan vara bra att ge syrgas eftersom kroppen arbetar på högsta växel. På grund av risken för hypertermi bör man påbörja kylning om rektaltemperaturen är 40 °C tills 39 °C är uppnått. Ta reda på om djuret har några kända sjukdomstillstånd eller står på medicineringar som kan förklara kramperna. Kramper kan orsakas av toxiner, fråga om djuret kan ha fått i sig något olämpligt. Katter kan få kramper av att äta råttgift. Djuret kan också fått i sig gammal mat, fått svampförgiftning eller xylitol från tuggummi.

12
Q

Hur utförs en blodtappning på hund och katt?

A

Området över jugularvenen rakas, tvättas med klorhexidintvål och desinficeras. Till hund finns det färdiga blodtappningskit. Till katt tar man en 50 ml spruta, rosa kanyl samt en butterflykanyl. Antikoagulansmedel (CPDA) aspireras upp från en hundtappningspåse. Efter donationen hålls ett tryck över området. Hundar ska ta det lugnt det närmaste dygnet samt bjuds på mat och vatten. Katter får dropp och bjuds på mat och vatten när den är vaken.

13
Q

Vilka blodgrupper har katter och hundar?

A

Hos hundar finns det flera olika blodgrupper, men det man testar för vid blodtypning är DEA1.1 positiv och DEA1.1 negativ. Hundens erytrocyter kan antingen vara negativa (sakna antigener) eller positiva (ha antigener) mot andra blodgrupper. DEA1.1 negativt blod kan ges till patienter med en okänd blodgrupp. DEA1.1 positivt blod ska dock endast ges till DEA1.1 positiva patienter. Katter delar man in i blodgrupperna A, B och AB. Katter har naturligt förekommande antikroppar mot de andra blodgrupperna.

14
Q

Hur gör man blodtypning och korstest?

A

Blodtypning är enklare test för att kontrollera djurets blodgrupp. Vid korstest tas serum från mottagaren och blandas med EDTA-blod eller pRBC från donatorn. Sedan studeras testet under mikroskop. När man tittar i mikroskopet vill man inte att blodkropparna ska klumpa ihop sig, då detta tyder på en reaktion. Utan korstest finns det en större risk för reaktion, vilket kan behöva göras vid akutfall.

15
Q

Vilka blodprodukter finns det?

A

Blodprodukter som finns är fresh frozen plasma (FFP), som håller i frysen i ett år. De packade blodkropparna (RBC) håller i ungefär 6 veckor. Helblod brukar inte förvaras utan tappas vid behov då de bara håller i ett dygn.

16
Q

Hur utför man en blodtransfusion?

A

Om FFP ska ges behöver den tinas. RBC behöver generellt inte värmas. Innan blodtransfusionen ska man noggrant undersöka påsen så att det inte har en avvikade färg eller fällning. Man behöver lägga en ny PVK som enbart används till transfusionen, eftersom det kan reagera med vissa dropp. Specialaggregat med filter används. Till små patienter kan man behöva hälla över blod till mikroaggregat, då behöver man koppla på ett extra filter (hem-nate filter). Man använder inte droppräknare till helblod eller pRBC då detta kan orsaka hemolys. Går dock bra att använda till plasma. Sprutpump kan vara okej till kattblod. Dropp ges inte samtidigt som transfusionen.

17
Q

Hur ser transfusionshastigheten ut under blodtransfusionen och hur ska djuret övervakas?

A

Djurets status tas innan transfusionsstart för att man ska ha något att jämföra med under transfusionen. Djuret kopplas upp på kontinuerlig övervakning som temperatur, blodtryck och EKG. Allmäntillstånd, andningsfrekvens, pulskvalité, slemhinnefärg och CRT övervakas manuellt. Initial transfusionshastighet är 0,25 – 0,5 ml/kg/h under 15 – 30 minuter. Om ingen transfusionsreaktion ses höjs hastigheten. Transfusionen måste vara klar inom fyra timmar på grund av risk för bakterietillväxt. Monitorering sker var femte minut de första 15 minuterna. Därefter drygas kontrollerna ut från varje kvart, till varje halvtimme och slutligen varje timme tills transfusionsslut.

18
Q

Vad ska man hålla koll på under transfusionen?

A

När man ger en transfusion ska man hålla koll på djurets temperatur så att den inte får hyper- eller hypotermi. Även hjärtfrekvensen, då takykardi kan tyda på en reaktion. Elektrolytrubbningar kan ge bradykardi, och detta kan ses på ett EKG. Man ska ha koll på andningsfrekvensen, andningsmönster och cyanotiska slemhinnor. Förändrat andningsmönster kan tyda på reaktion. Uppkommer kräkningar och diarré som inte fanns innan ska man reagera på det. Man ska hålla koll på att det inte blir någon svullnad runt ansikte, ögon och nos samt andra delar av kroppen. Klåda. Neurologiska symtom kan exempelvis bero på hyperkalcemi. Om reaktion uppstår ska man pausa och kontakta veterinär.