Social Kognition Flashcards
(31 cards)
Vad är social kognition?
De automatiska processer för att bearbeta, lagra, hämta och bedöma ny information i sociala kontexter.
Beteende påverkar processerna som i sin tur påverkar beteende
Personbedömningar
Det är kognitiva resurser
Vi använder dem för att bestämma hur vi ska känna och bete oss
Görs med hjälp av:
Konfigurationsmodellen
Kognitiv algebra
Implicita perosnlighetsbedömningar
Konfigurationsmodellen
Asch (1946)
När vi gör personbedömningar finns det en typ av information som är viktigare andra en andra
Centrala vs perifera personlighetsdrag
Dessa drag korrelerar mer eller mindre med andra drag i individen som leder till en mer bestämd personbedömning.
Två centrala dimensioner
Kall vs Varm (social dimension)
Inkompetent vs Kompetent (intellektuell dimension)
Priming (bias)
Ordningen på egenskaper avgör bedömningen
Primacy = den info vi hör först är mer central, vanligaste formen av priming. Detta kan vara pga de känns mer centrala när man säger de först eller att folk är mer uppmärksamma i början.
Recency = den info vi hör sist är mer viktig. Detta kan vara pga man är distraherad eller inte har motivation till att lära känna personen
Positivitet och negativitet (bias)
För vi inte har någon info brukar vi tro att människor är goda
Negativitetsbias: negativ information är mer robust och svårare att ändra på. Pga negativ är mer ovanlig och för överlevnad att inte bli svikna
Personal construct (bias)
Exempelvis är humor viktigt för mig men kanske inte för dig, därmed gör vi två olika bedömningar av samma person. Dessa är också svåra att ändra på.
Implicit personality theories (bias)
Generella principer för vilka drag som hänger ihop med en specifik personlighet. Exempelvis tycker man att intelligenta personer är vänliga men inte self-centered. Dessa är delade i en kultur men kan skilja sig mellan dessa. Dessa är också svåra att ändra på.
Haloeffekten (bias)
Vi tenderar att se attraktiva personer som snälla och vänliga. Eftersom det är det första vi ser i en person kan det ha stor påverka på first impression
Stereotyper (bias)
Bedömningar om folk är också påverkade av de gemensamma åsikter och föreställningar man har om dem.
Social judgeability
Folk dömer inte en person ifall normen är att man inte ska göra det i den specifika kontexten. Exempelvis gör man inga stereotypiska fördomar i en situation där det hade varit politiks inkorrekt att göra så
Kognitiv algebra
Hur folk kombinerar egenskaper till en allmän personbedömning. Skapar ett helhetsintryck av egenskaper.
Summering = egenskaperna tillskrivs ett värde som man summerar, därmed spelar alla egenskaperna roll
Medelvärde = bedömning baseras på medelvärdet, bättre att säga sin absolut enskilt bästa egenskap för att få öga värde
Viktmedelvärde = kontexten spelar roll. egenskaperna viktas olika viktiga beroende på kontexten.
Skillnad mellan viktmedelvärde och Asch
Viktmedelvärde är centrala egenskaper någonting som viktas lite mer, medan i konfigurationsmodellen är det centrala egenskaperna som påverkar hur vi ser på personen och påverkar de andra egenskaperna också. Asch menar alltså på centrala egenskaperna beskriver medan kognitiv algebra är mer fokuserad på det kvantitativa
Scheman
Scheman är kognitiva strukturer som representerar kunskap om ett begrepp (person, händelse, grupp) inklusive dess egenskaper och sambanden mellan egenskaperna.
Det är en minnesfunktion som hjälper oss att göra automatiska bedömningar
Finns olika typer av scheman
1. Personschema = om en specifik individ
2. Rollschema = ex doktorer, piloter, hur de beter sig i en social kontext
3. Stereotyper = gemensamma åsikter om en grupp
4. Skript = hur en händelse “ska” utspela sig
5. Content free schemas = har ingen info. Jag gillar nils, nils gillar tom, jag borde gilla tom
6. Självscheman
Scheman aktiveras av ledtrådar som sedan fyller i det som saknas
Genom att använda sig av scheman sparar man på kognitiva resurser: uppmärksamhet, ta fram minnen och lagring.
Kategorier och prototyper
För att kunna använda schema och spara associationer i ett schema måste vi kategorisera in personen eller händelsen i en kategori
Luddiga kategorier = fordon, restaurang
Väldefinierade kategorier = BMW, karaokebar
Prototyp = Kognitiv representation för de mest viktiga egenskaperna för personer i en kategori
Kognitiva scheman är representerade av sina prototyper. Prototyper är luddiga kategorier medan scheman är mer organiserade och specifika
Hur scheman används och formas
Varför hamnar somliga i en kategori och andra i en annan?
- Tillgänglighet på scheman
- Priming
- egenskaper hos bedömaren
- perceptuell förändring
Olika scheman används beroende på användarens:
- kapacitet till förklaringar för personens beteende
- Motivation: är man motiverad att behålla sin världsbild eller få mer information?
- Intresse: är man intresserad av att tänka mycket på människors beteenden och orsaken till deras beteenden?
Förändring av scheman
Scheman förändras av…
- Erfarenhet: fler instanser av händelsen/personen berikar scheman, gör det mer komplext
- Associationer till andra scheman/organisation av scheman
- Mer komplexa och organiserade scheman är mindre föränderliga, färre exempel bryter mot förväntningar
- Berikade, komplexa och välstrukturerade scheman baserade på god och uttömliga erfarenhet är mer korrekta representationer av den sociala verkligheten
- Tre typer av schema förändring
* “Bookkeeping” man noterar fler instanser och gör schemat något bättre
* Förvandling: efter en tillräckligt stor mängd erfarenheter har samlats ihop sker till slut
en påtaglig förändring
* Underkategorier: nya erfarenheter skapar nya underkategorier för scheman.
Individuella skillnader som påverkar vilket schema man använder sig av
- Människor varierar i hur komplext de förklarar andra människor
- Människor varierar i hur mycket information de vill ha
- Människor varierar i hur djupt de vill tänka på saker
- Människor varierar i hur snabbt de vill ta ett beslut och göra en bedömning av en person
- Människor varierar i deras kognitiva processer och representationer
- Människors egna självscheman varierar vilket påverkar vad man tycker är viktigt att veta om andra personer
Social encoding
Har att göra med hur externa sociala stimuli är representerade i individens hjärna. Finns fyra steg:
1. Pre-attentive analysis: en automatisk och omedveten scanning av miljön
2. Focal attention: stimuli böejar medvetet identifieras och kategoriseras
3. Comprehension: man ger stimuli en emning
4. Elaborative reasoning: stimuli börjar länkas ihop med andra kunskaper vi har för att få en mer komplex bild
Social encoding beror på vår uppmärksamhet på saker och ting. Uppmärksamheten beror i sin tur på salience, vividness och accessibility
Salience
Ett stimuli står ut mot de andra stimulin. Exempelvis en man i en grupp av kvinnor. Folk kan vara salinen för att de står ut rent symboliskt, för de är viktiga för just dig eller för att de beter sig på ett speciellt sätt
Vividness
Handlar istället om att stimuli själv står ut. Det kan vara händelser som är emotionella, provocerande eller nära dig i tid och rum
Accessibility
Handlar istället om att hur lätt det är att recall någonting. Priming är aktiveringen av lättillgängliga kategorier.
Personminne
Hur vi beter hos beror bland annat på det vi kommer ihåg om personer. Inom socialpsykologin menar man att personminne är ett associativt nätverk där vi lagrar propositioner. Vi kopplar ihop saker med varandra, vissa mer än andra beroende på kognitiv träning (att tänka på dem ofta).
Personminne
Hur vi beter hos beror bland annat på det vi kommer ihåg om personer. Inom socialpsykologin menar man att personminne är ett associativt nätverk där vi lagrar propositioner. Vi kopplar ihop saker med varandra, vissa mer än andra beroende på kognitiv träning (att tänka på dem ofta). Där sker det utbyte mellan långtid- och korttidsminne.
När det gäller personbedömningar är man mer benägen att återkalla information som är motsägande vår bedömning, detta för att motsägande information genererar mer uppmärksamhet som leder till kognitiv tänkande. Detta händer dock inte när vår bedömning är väletablerad, vi tänker mycket kring bedömningen, och när vill göra en komplex sådan.
Innehåll i personminne
Vi kommer ihågg allt från utseende och beteende (konkret och observerade) till personlighetsdrag (går ej att observera).
Genom dessa tenderar vi att dra ihop positiva och negativa egenskaper i separate kluster.
Minnen av egenskaper - delas in i två dimensioner: Varm vs Kall och Kompetent vs Inkompetent. Personlighetsdrag är abstrakta minnen om personer och utgör viktiga komplement till mer konkreta personminnen
Minnen av beteende - vi tänker att beteende har en mening. Ser någon som springer till bussen, kommer ihåg att personen hade som mål att gå på bussen.
Minnen av utseende - Direkt observerbara och lagras som en bild i hjärnan mer än propositioner.
