social kognition Flashcards
(169 cards)
1
Q
Social agent
A
Individ, institution, komplext
Kapabel av perception och social interaktion
2
Q
Vad gör en social agent?
A
Uppfattar, bearbetar och agerar på sociala situationer
3
Q
Vad räknas idag som en social agnet?
A
Människor, grupper, djur, ai-system
4
Q
3 delarna av mentalism inom social interaktion
A
- observation
- Kognitiva representationer och processer
- Självreglering och självreflektion
5
Q
Realisations krisen
A
Framgångsrik forskning ifrågasattes på grund av att resultat inte gick att upprepa - t.ex Stanford prison
6
Q
Cognitive efficiency
A
Balansen mellan snabb/energisnål och mer noggrann/resurskrävande informations bearbetning
7
Q
Dual models - system 1
A
Heuristik, automatisk
8
Q
Dual models - system 2
A
Medveten, kontrollerad
9
Q
Social flexibility
A
Kortsiktig anpassning av beteende beroende av omständigheter
10
Q
Adaptability
A
Lågsiktiga förändringar som leder till personlig utveckling
11
Q
Survival
A
Anpassning av beteende utifrån hot och osäkerhet
12
Q
Priming - cognitive prime
A
Tidigare erfarenheter aktiverar mentala mönster
13
Q
Affective prime
A
Känslomässiga erfarenheter aktiverar mentala mönster
14
Q
Behavior prime
A
Erfarenheter av beteenden aktiverar mentala mönster
15
Q
Proceduralization
A
När en uppgift går från ansträngt kognitivt läge till automatiskt beteende
16
Q
Slower controlled process
A
Subjektiv upplevelse av kontroll i beslutsfattande
17
Q
Vilka är de sociala faktorerna som kan ha en automatisk påverkan på vårt beteende?
A
- Förståelse för den sociala kontexten
- Trusting in-grupp
- Kontroll
- Enhancing self
18
Q
Attribuering
A
Försök till förklaring av orsakerna bakom andras eller vårt egna beteende
19
Q
Vilken typ av attribuering är vanligast?
A
Automatisk
20
Q
Varför är automatisk attribuering vanligast?
A
Availability - undviker mental ansträngning och nöjer oss med en rimlig orsak
21
Q
Abnormala omständigheter
A
Tillämpar djupare ansträngning när ett beteende inte följer våran förväntan
22
Q
Invarianser
A
Stabila mönster människan söker för att härleda orsaker
23
Q
Correspondent inference Theory
A
Benägenheten att tillskriva ett beteende interna faktorer
24
Q
Vilka kriterier får oss att tillskriva beteenden interna faktorer?
A
- Fri vilja
- Oväntade beteenden
- beteenden har en direkt koppling till oss själva
- Personliga konsekvenser
25
Analysis of noncommon effects
Tenderar att tro att orsaken är det som sticker ut - val av universitet
26
Covariation model
3 typer av information som analyseras innan slutsats dras
27
Vilka är Covariation models 3 olika informationskällor
1. Konseensus - gör andra samma sak i samma situation
2. Särartsfall- är personens beteende unikt för denna specifika situation
3. Konsistens - beter sig samma person på samma sätt alltid
28
Motivated beteende - Weiner
Vid oväntade utfall söker vi förklaring
29
False consensus effekt
Tenderar att tro att våran egna uppfattning är vanligast
30
Endogenous acts
Motivation - agerar utifrån egen vinning
31
Exogenous acts
Orsakas av yttre faktorer
32
Locus
Påverkar hur vi tolkar framgång och misslyckande
T.ex mer benägna att hjälpa en person som hamnat i ett jobbigt läge pga externa orsaker
33
Hög kognitiv belastning - attribuering
Kopplar orsaken till något internt
34
FAE - fundamental attribuering error
Överskattar att orsaken av andras beteenden är interna
35
Actor - observer - effekt
Förklarar andras beteenden med interna orsaker och våra egna som resultat av omständigheterna
36
Self-serving bias - attribuering
Attribuerar våran framgång med interna orsaker samt motgångar med externa orsaker
37
Self-centerd bias - attribuering
Överskattar att andra lägger märke till vårt beteende
38
External attention
Uppmärksamhet riktad mot stimuli i den yttre världen
39
Internal attention
Uppmärksamhet inåt, tankar, känslor, minnen, mentala processer etc.
40
Dual-stage / Two-phase model of selektive attention
Filtrering av information
1. Snabb och bred filtrering baserat på lättare egenskaper
2. Djupare, bred filtrering, viktig information som analyseras noggrant
41
Facial pareidolia
Ser ansikten i mönster och kan därför "sätta" ansikten på andra grejer
42
Vad har facial paredidolia för fördelar?
- Evolutionärt är det bättre att uppfatta ett ansikte än att missa ett
- Hjärnan använder genvägar för en snabb identifiering
43
Holistisk strategi - attention
Ser ansikten som en sammanhängande helhet eftersom fokus på detaljer skulle försämra våran igenkännings förmåga
44
FFA
Nyckelkomponent av områdena i hjärnan för identifiering av ansikten
45
Vilka delar av hjärnan är viktiga för ansiktsigenkänning?
FFA- temporalloben
V1- occipitalloben
Paritalloben
46
Prosopagnosi
Ansiktsblindhet
47
Change blindness
Svårt att uppfatta (uppenbar) förändring om de sker utanför våran uppmärksamhet
48
Choice blindness
Våra minnen av val är inte alltid korrekta
49
Anger superiority effekt
Uppfattar hotfulla ansikten snabbare
50
Happy superiority effekt
Glada ansikten fångar också våran uppmärksamhet - eftersom det är avgörande för social interaktion
51
Different - then- others - effekt
Söker automatisk saker som sticker ut, kan gälla både glada och arga ansikten
52
Social salience
Uppmärksammar saker som sticker ut i våran omgivning
53
Kontrasteffekten
Uppfattar och kategoriserar skillnader snarare än likheter
54
Inattentional Blindness
Missar tydliga (silenta) stimuli som vi inte riktar våran uppmärksamhet mot
55
Doble dutch (brain games-experiment)
Håller ett mentalt fokus på något som är relevant för ett mål - missar därför ett oväntat stimuli, som gorillan
56
Encoding
Information från omgivningen omvandlas till mentala representationer
57
Priming - encoding
Tolkningen/lagringen av information påverkas av tidigare erfarenheter
58
Prozeduralization och Encoding
Tolkar information utifrån vårt mest tillgängliga schema
59
Chronic Accessibility
Kodar ny information utifrån våra ofta tänkta tankar
60
Attityder
Formas av observation och imitation samt lite av genetiska drag
61
När attityden inte stämmer överens med beteendet
Kognitiv dissonans
62
Ambivalent attityd
Både positiv och negativ attityd mot ett stimuli på samma gång - t.ex snabbmat
63
Likgiltig attityd
Avsaknad av både positiv och negativ attityd
I brist på exponering, erfarenhet och relevans
64
Vilken är attityders struktur
1. Kognitiv komponent - t.ex tankar, trosföreställningar
2. Affektiv komponent - emotioners koppling
3. Beteende komponent - observation av vårt eget beteende
65
Utiltarisk funktion av attityder
utveckling av attityder utifrån vad som gynnar oss
66
Kunskapens funktion av attityder
Ramverk för hur vi ska strukturera kunskap
67
Ego/försvars funktion av attityder
Skyddar/stämmer överens med våran självbild
68
Uttryck för värdering funktion av attityd
Resultat av grundläggande värderingar och trosuppfattningar
69
Dissonans theory
Psykologiskt obehag när attityder, beteenden eller trosföreställningar är i konflikt
70
LaPierres studie
Kinesiska paret, situation påverkar agerande på explicita eller implicita attityder
71
ITA (implicit associations test)
Mäter automatiska rektioner kopplade till begrepp. Association av positiva/negativa begrepp till olika grupper eller objekt
72
Exponeringseffekten
Om vi exponeras för något ofta utan negativa konsekvenser tenderar vi att utveckla positiv attityd
73
vilka 3 faktorer påverkar beteendet enligt "Theory of Planned behavior"?
1. Attityd
2. Subjektiv norm
3. Upplevd kontroll av beteende
74
Effekter av attityder
- kräver mindre belastning att håll fast vid ett beteende
- Söker saker som bekräftar attityden
75
Elaboration - Likelyhood model
2 vägar till övertygelse
76
Centrala vägen till övertygelse
Djupare kognitiv bearbetning
Noggrann utvärdering av argument
Stabil och långsiktig påverkan
77
Perifera vägen till övertygelse
Ytlig och snabb
Påverkas av emotionella signaler
Tillfällig och föränderlig
78
Dunning - Kruger - effekt
Personer med låg kompetens överskattar sin kompetens medans personer med personer med mer kompetens underskattar sin förmåga
79
Illusory superiority
Bias
Individer överskattar sin förmåga i jämförelse med andra
Jämför oss med personer som är mindre kompetenta
t.ex - skatta din körförmåga jämförelsevis med andra - USA 93% och Sverige 69%
80
Normativ rationalitet
Logik, deduktion, spelteorier, matematik, vetenskapsmetoder
81
Deskriptiv rationalitet
Heuristiker, abduktion, intuitivt, induktion, association, mönster
82
Vad använder man för typ av rationalitet när man handlar?
Båda
Normativ - räknar ut kostanden och vilka saker som är billigast osv (matematik)
Deskriptiv - kommer ihåg vad man ska handla, vad är jag sugen på osv
83
Bounded rationality
Mänsklig rationalitet är alltid begränsad av kognitiva resurser, tillgång till information och tids begränsningar
84
Constrained rationality
Tankeprocessen påverkas inte bara av kogntion utan också av yttre faktorer som emotioner, sociala normer och motivation
85
Vardaglig rationalitet
Kombinationen av logiska resonemang och erfarenhetsbaserat lärande
t.ex handla
86
Heuristiker
Mentala genvägar vi använder för att kunna fatta snabba beslut - (process)
87
Bias
Systematiska avvikelser från rationellt tänkande (felet som orsakats - resultatet)
88
Normativa heuristiker
Analytiskt, bygger på matematiska eller rationella modeller,
Utvecklade för att undvika de fallgropar mänskligt tänkande kan innebära
89
Deskriptiva heuristiker
Inte alltid optimala, men hjälper oss att fatta snabba beslut
90
Wisdom of crowds
Normativ
Iden om att en grupp människor kan fatta bättre beslut än en enskild individ (även en expert)
Mångfald av åsikter
91
Anchoring
Heuristik
Tenderar att förlita sig på den första information man har fått (ankaret) när man fattar ett beslut
92
Konformitet
Individer ändrar sina åsikter för att passa in i en grupp
93
Informativ konformitet
Följer gruppen för att de besitter mer kunskap
94
Normativ konformitet
Anpassar sig till gruppen för att passa in och undvika avisning, trots medvetenhet om att gruppen har fel
95
Aschs konformitetsexperiment
Deltagarna skulle avgöra om linje a, b eller c var lika lång som en referens linje,
1 försöksperson i gruppen resten var skådepelare som skulle svara fel
74% konfirmerade och svarade fel minst en gång
32% svarade fel minst hälften av fallen
96
Confirmation bias (bekräftelse bias)
Söker, tolkar och minns information på ett sätt som bekräftar våra befintliga uppfattningar
97
Availability ( tillgänglighets bias)
Snabb bedömning av sannolikhet baserat på information vi nyligen hört eller exponerats för
Samt något som sticker ut mycket - flygkrasch
98
Wason Four Card Task
Tenderar att ända på de kort som bekräftar regeln, men inte som motbevisar den
99
Law of small numbers
Bias
Statistik säger att ju sstörre urvalet är, desto närmare kommer resultatet vara den sanna sannorlikheten eller medelvärdet för hela populationen
- Felaktig uppfattning om att små urval (mindre populationer) borde uppvisa samma egenskaper
100
Representativeness
Heuristik
Bedömer sannolikhet utifrån hur mycket något följer vårt kognitiva schema och matchar våra stereotyper, använder alltså ej statistik och logik
- Tärningar - tror de är mindre osannolikt att slå flera 6 or i rad
Leder till conjuction fallacy och base rate neglect
101
The conjunction fallacy
Logiskt felslut där vi tror att en kombination av två händelser är mer sannolik än en händelse ensam
- Linda exemplet
a) jobbar på bank - b) jobbar på bank och är aktiv feminist
passar bäst i beskrivningen vi får med B, men de större sannolikhet med A
102
Base rate neglect
Ignorerar hur vanligt eller ovanligt något är och fokuserar istället på detaljer eller specifik information
- en på tusen förare kör onykter men vi tror ändå att en falsk mätare som ger positiva svar 5% av fallen, då att 95% kommer visa positivt
103
Substitution
Byter ut en svår fråga till något enklare att svara på i huvudet, (omedvetet).
Svarar alltså inte på frågan utan bara på det enklare vi har tänkt huvudet - märker inte att vi inte svarat på frågan
Påverkas av tidigare frågor vi fått - dejting livet och lycklig
104
Groupthink
En grupp prioriterar enighet framför kritiskt tänkande
105
Sunk cost effekt
Något/ någon man investerat mycket tid eller pengar i får en viktig betydelse för oss, trots att det egentligen kan vara misslyckat eller oviktigt
106
Overconfidence bias
om det är något man känner att man kan eller gjort väldigt många gånger tidigare, kan det hända att man släpper kontroll och fokus
- Rob Hall - Mount Everest
107
Self
Hur vi uppfattar, förstår och tänker kring oss själva i relation till andra människor och vår omgivning
108
Self - concept
Våran mentala uppfattning oss själva
Formas av social interaktion och påverkas av hur vi ser oss själva i förhållande till andra
109
Kontextberoende ( Relational self)
Olika aspekter av våran självbild beroende på situation
t.ex professionell på jobbet
110
Domain beroende - self
Definition genom våra relationer och situationer
t.ex syster, dotter, student
111
Self - schemas
Beskrivande
Kognitiva strukturer som organiserar och bearbetar information om oss själva
(Mentala genvägar)
112
Self - esteem
Värderande
Självkänslan i de olika domain som har en påverkan på vårt beteende och våran utveckling
Styr hur vi hanterar motgångar och relationer
113
På vilka två sätt kan man dela upp sel -esteem?
1. Explicit self -esteem - medveten och reflekterande självkänsla - påverkas av yttre faktorer
2. Implicit self -esteem - Omedveten och automatisk självkänsla - Styr spontana, känslomässiga rektioner och beteenden
114
Self - awareness
Förmågan att förstå hur man uppfattas av andra samt reflektera över sina tankar, känslor och beteenden
115
Vid vilken ålder startar self - awareness?
Kring 18 månader, då förstår ettt barn som kollar siig i spegeln att pricken på näsan är på hans näsa och petar på näsan istället för spegeln.
116
2-3 år, self -awareness
Börjar få känslor om sig själva som att skämmas eller vara blyga
117
3-6 år, self - awareness
Börjar förstå att det finns olika beteende normer i olika sammanhang
t.ex i skolan vs hemma
118
6 - 12 år, self - awareness
Börjar förstå interaktioner bättre
t.ex upplevelse av att man är bra på vissa saker
119
Tonåren, self - awareness
Börjar fundera på sin identitet
120
Self - perception
Observation av vårt beteende och våra känslor avgör hur vi ser och uppfattar oss själva
121
Vilka delar av hjärnan verkar vara aktiva i koppling till self?
mPFC (medial prefrontal cortex) - beskrivning av oss själva
Ventromedial PFC, Nucleus accumbens , Amygdala - Belöning, känslor och självuppfattning
Lateral PFC, Temporal cortex - Social information, relationer
122
Self schematic information
Information som passar in i våran självbild, automatisk
123
Non- self - schematic information
Information som inte passar in i hur vi ser oss själva
t.ex att du ska föreställa dig själv som författare men har aldrig skrivit en bok
124
Independent self
Västvärlden
Betonar självständighet och personlig utveckling
125
BAS (Behavioral Activation system)
Motivations system
Styrs av belöning och möjligheter
promotion- focused --> vill uppnå sitt ideal self
126
Interdependent self
Östvärlden
Sociala band, individen definieras genom sina relationer till andra
127
BIS (Behavioral Inhibition system)
Motivations system
Styrs av undvikande av hot och förbyggande av misstag
Prevention - focused -- > strävan efter att vara enligt de sociala förväntningarna
128
Self - regulation (självreglering)
Förmågan att styra våra tankar, känslor och beteenden för att nå specifika mål
129
Cybernetic theory of self-regulation
Hur vi övervakar och justerar vårt beteende för att nå mål
Sker i 4 steg
130
Vilka 4 steg sker cybernetic theory of self-regulation
1. Uppmärksamma våran nuvarande status
2. Hur långt ifrån är jag mitt mål?
3. Vad behöver jag gör för att nå mitt mål?
4. Utvärdering av min förändring
131
Self - regulation threats
Olika faktorer eller situationer som kan hindra eller försvåra vår förmåga att reglera vårt self
132
Social exclusion
Exkludering från social grupp kn ge negativ påverkan på självreglering
133
Self control dilemmas
När man tvingas välja mellan kortsiktiga och långsiktiga mål
134
Social Comparison Theory
Självreglering bygger på jämförelse med andra
Information om status, kompetens och värde i olika sammanhang
135
SEM (self - Evaluation Maintenace Model)
Jämför oss själva men vill samtidigt behålla en positiv självbild
Reflekterar genom 2 olika perspektiv
1. Domain - hur viktig en egenskap eller aktivitet är för oss
2. Closeness - Hur våran relation till personen vi jämför med ser ut
136
Terror Managment Theory
Så vi hanterar existentiell ångest, t.ex att praktisera en religion
137
Simulation Theory
Vi förstår andras mentala tillstånd genom att fundera på hur vi själva skulle känna eller tänka i samma situation
138
Social projektion
Tenderar att tilldela våra egna känslor, tankar eller beteenden till andra människor
139
STE (Self transcendent experiences)
En person känner sig kopplad till något som är större än sig själv
t.ex astronauter ser jorden från rymden
140
Depersonalization disorder (DPD)
Psykisk störning, känsla av avskildhet från sig själva
Känner att man observerar sig själv från ett utifrån perspektiv
141
Stereotyp
En specifik generalisering av en person eller grupp
Helt kognitiv process - finns inget emotionellt inblandat
142
Fördomar
Affektiv (känslostyrd)
Den emotionella utvecklingen av stereotyper som är mer applicerbara på verkligheten
Styr beteenden och tankar
143
Funktionen av stereotyper och fördomar
Hjälper oss att förstå och orientera oss i våran social värld
144
Illusory correlation
Människan överskattar frekvensen av kongurenta förekomster
t.ex ser man ofta en person från en grupp bete sig dåligt tenderar man att tro att resterande personer i gruppen beter sig på samma sätt
145
Stereotype threat
Prestationen hos en person verkar påverkas när individen blir kopplad till en grupp som besitter en stereotyp
t.ex IQ - testet
146
In- grupp favouritism
Tenderar att favorisera och ge fördelar till medlemmar av sin in- grupp
147
Ut - grupp derogation
Tenderar att skapa negativa stereotyper av om de som inte tillhör våran grupp
148
Ut - grupp homogeneity effekt
Tenderar att missa identiteten hos personer i en ut - grupp
149
Social Identity Theory
Människan skapar en känsla av identitet baserat på grupptillhörighet
t.ex hejar på ett fotbollslag och upplever det som en identitet
150
Blatant stereotypisering
Tydliga och öppna generaliseringar om en grupp människor
Tydlig identifiering av en grupp
151
Subtil stereotypisering
Oavsiktligt behandla grupper och människor olika på grund av underliggande fördomar som man inte uttrycker öppet
152
ism
I termer som t.ex rasism, sexism osv har används för att beskriva systematiska, ideologiska och ofta medvetna handlingar som kan leda till förtryck av vissa grupper
Har under senare år blivit mycket mer subtilt
153
Bipolär struktur för emotions
Känslor som beskrivs i motsatspar
Kortvariga, intensiva och enkla
154
Bivalenta strukturen för emotions
Mer långvariga känslor som är mer komplexa
155
Baseline cognition
innebär att vi oftare tolkar information genom ett positivt känsloläge, vilket påverkar våra känslor och beslut.
156
Vad är en emotion?
En psykologisk och fysiskt sammankopplad rektion
157
Vad påverkar emotioners framträdande?
KONTEXT, scheman, kategorier
158
Hur upplever vi känslor?
Genom en kombination av fysiologiska, beteendemässiga och kognitiva upplevelser där arousal spelar en central roll
159
Arousal
Kroppens tillstånd, kan vara i form av en ökad hjärtfrekvens t.ex påverkar hur vi känner en känsla
160
Gaze Following
Spädbarn använder ögonkontakt och följer andras blickar för att rikta sin uppmärksamhet mot saker i världen
161
Triadic Interactions
Innebär att barnet engagerar sig i samarbete med en annan person och ett objekt, t.ex. gemensam uppmärksamhet
162
Joint attention
Två eller flera personer fokuserar på samma objekt eller händelse och är samtidigt medvetna om att det har en gemensam upplevelse
163
Predictiv codning
Teori som föreslår att hjärnan ständigt skapar förutsägelser om vad som ska hända här näst, baserat på tidigare erfarenhet
På detta sätt lär sig barn att anpassa sig till sin omvärld
164
Altrical
Föds i underutvecklat tillstånd och är mycket beroende av sina föräldrar under en lång tid - människor
165
Precocial
Föds i ett ganska utvecklat tillstånd och kan ofta gå ganska snabbt efter födseln
166
Secondarily altricial
Var mer självständiga tidigare men har blivit mer beroende av föräldrar för att överleva
167
Supervised Learning
Tränas på saker som finns i sin omgivning med ett mål
168
Reinforcement Learning
Genomförande av handling med antingen belöning eller bestraffning
169
Self-Supervised Learning
