socialpolitiska klassiker Flashcards
(35 cards)
inkomstbaserade sociala försäkringar
trygghetssystem som är baserade på ens inkomst- ex arbetslöshetsersättning och pension
generella bidrag
bidrag från staten som kommunerna själva bestämmer över
inkomstprövning
uträkning av hur stort ett bidrag ska vara, så att den som har liten inkomst kan får mer bidrag medan den som har högre inkomst kanske inte får något bidrag alls.
behovsprövning
undersökning, dvs. en allsidig prövning som myndigheterna gör för att då veta om det finns skäl att betala en viss social förmån till ngn ( på sociala grunder). Selektiv
familjeprövning
bidrag eller hjälp av kommunerna eller landsting som först prövas om man verkningen har rätt till det. exempelvis än äldre som vill ha hushållshjälp så kollar man först med familjen.
skillnad på behovsprövning och inkomstprövning
inkomstprövning tillgriper en schematisk prövning efter fasta regler. eller så kan man bedöma behovet individuellt från fall till fall (behovsprövning) inkomstprövning är enklare och brukar betecknas som lite mer värdigt för den som är i behov, då slipper den få en ingående personlig granskning. behovsprövning kan göras mer effektiv, hjälpen kan göras obegränsad både uppåt och neråt med är inte bunden av formell hänsyn.
grundtrygghetsprincipen
eller bara grundtrygghet, är en fördelningspolitisk princip som utgår från en sorts “basnivå” i form av ett “schablonbidrag” som de som är medborgare eller bor i ett samhälle får ta del av. den är universell.
inkomstbortfallsprincipen
går ut på att den som förlorat arbetsinkomst vid exempelvis sjukdom ska ersättas beroende procentuellt på vad man haft för inkomst tidigare. samt att för en inkomsbortfallsförsäkring krävs dessutom att man varit medlem i a-kassa under minst 6 mån och arbetat inom de senaste 12 mån.
Marshall - medborgarskap
när T.H Marshall presenterade sin definition av medborgarskap gjorde han en kortare utvikning av vad Johansson gjorde angående den svenska synen på medborgarskap(1600-1700 talet) Till att börja med så menade han att för att förstå medborgarskap behövde behövde man förstå och tydliggöra vad gentlemannaskap var. För att kunna beskriva det så tog han hjälp av sin namne Alfred Marshall. Alfred menade på att vara gentleman innebar att man kände en plikt att utbilda sig och ta sitt samhällsansvar, men framförallt att vara människa och inte maskin. men när man läser Marshalls essä så märker man att han endast delvis höll med Alfred Marshall. I och med att Marshall upplevde det moderna samhällets framväxt så sa han att tanken om ett gentlemannaskap var omodern. han sa sin tur att “A Marshall itensifierade inte livet av en gentleman med den riktiga statusen av ett medborgarskap. avslutningsvis sa han att istället för att endast leva upp till en uppsättning skyldigheter som gentleman hade alla människor rätten att ställa krav på samhället. Att vara medborgare innebar för Marshall att alla hade samma rätt att ta del av samhällets arv och att accepteras som fullvärdiga samhällsmedlemmar .
Marshall- Sociala rättigheter
Den status och e rättigheter ovh skyldigheter som medborgare berättigas till av välfärdsstaten. han ansåg att sociala rättigheter innebar såväl olika former av stöd, service som ekonomiskt stöd oberoende av social status. i Takt med att socialpolitiken byggdes ut så skapades också en rad offentliga institutioner som skulle administrera och säkerställa att alla medborgare fick sina sociala förmåner oberoende av social status
Marshall - historisk kritik
*Till att börja med så har marshall historieskrivning kritiserats för att den ger en för linjär och progressiv beskrivning av medborgarskapets utveckling. *För för det andra ger Marshall ett intryck av. att medborgarskapets olika delar följer på varandra i en logisk ordning. kritikerna menar att marshalls utveklingstilltro angående medborgarskap blundar för motsättningar och konflikter som brukar finnas mellan medborgarskapets olika stadier.
*för det tredje så studerar han endast Englands utveckling och generaliserar detta till hela västvärlden. kritikerna menar här att det är olika utvecklingslinjer som spelar roll när det gäller medborgarskap.
den fjärde missen är att han inte för något resonemang om hur medborgarskapet utvecklas för olika samhällsgrupper. hans utveckling passar främst vita privilegierade män som arbetar. det passar sämre för kvinnor och immigranter exempelvis.
Marshall sociologisk kritik
det finns en stark kritik mor att formella lagar och regler verkligen har samma effekt som det står på pappret.
Medborgarskapet resulterar i en stark koppling till individens position på arbetsmarknads. ordet medborgarskap snille i princip kunna bytas ut mot “worker-citizen# då sociala förmåner som pensioner, föräldrarförsäkrningar och arbetslöshetsförsäkringar är beroende av tidigare arbetsinkomster. det är alltså för EFTERdeltande på arbetsmarknaden som medborgare berättigas till sociala och ekonomiska förmåner och inte nödvändigtvis på grund av deras formella status som medborgare i ett land.
Det sociala medborgarekspet som enligt Marshall grundar på inkluderar lika rättigheter, är a lerig helt inkluderade. vi återfinner alltid olika former av exkluderade processer och mekanismer i koppling till medborgarskap då medborgarskap bygger på att det skapas och upprätthålls gränser mot dom som inte är medborgare.
Marshall juridisk kritik
juridisk kritik mot det sociala medborgarskapet uttrycker sig i marshalls 3 nivåer om hur de sociala rättigheterna regleras.
1. Man skulle definiera sociala rättigheter, och dessa skulle vara överklagningsbart. det skulle inte finnas någon skinnad mellan de sociala rättigheterna och övriga civila och de politiska rättigheterna.
- bara för att man säger att man har rätt till en viss åtgärd behöver det inte generera att du får dom. det är fortfarande upp till tjänstemännen och lagstiftningen att bestämma vilka kriterier du måste uppfylla för att få åtgärden.
marshall feministisk kritik
Marshall fick mycket kritik för sin teori om medborgarskap av feminister. han blundade för sociala skillnader mellan män och kvinnor när det gäller medborgarskapets utveckling och dess rättigheter och skyldigheter. han tog inte upp frågan om medborgarskap ur ett könsperspektiv utan som sagt så fokuserade han endast på vita priviligierade arbetande män. han hade även inte gjort det klart för vad som var mäns respektive kvinnors civila, politiska och sociala rättigheter. det är självklart att alla vet Oma tt för kvinnor så har det aldrig varit lika lätt att ha både politiska och civila rättigheter som män, och det har inte marshall upp. detta tar då i Listens (kritker) upp, hon menar att marshall förbiser kön i sina analyser av medborgarskap just för att hans uppmärksamhet endast riktades åt förhållandet mellan medborgarskap och sociala rättigheter, vilket ledde till att kön inte fanns i hans tankar.
Titmuss- universell socialpolitik
Titmuss såg universell socialpolitik som ett tvillingsbegrepp till socialt medborgarskap. han valde att göra en koppling till empiriskt fall för att visa på innebörden av en universell. ett exempel som han använde sig av var National Health Service, som kan liknas med det svenska sjukvårdssystemet.
universell gäller alla, ex. barnbidrag, sjukvård, skola, barnomsorg osv.
Titmuss- selektiv socialpolitik
begreppet selektiv socialpolitik framförallt en beskrivning av välfärdsstatens behovsprövande metoder (som ofta sker inom det social arbetet). precis som termen antyder så syftar dessa metoder till att urskilja en grupp av berättigade från en annan grupp av icke-berättigade. Selektiv gäller vissa, behöver en behovsprövning för att se om du behöver det stöd som du söker. ex. LSS, Älderomsorg, socialbidrag, bostadsbidrag.
Titmuss- syn på välfärdens effekter
universella leder till altruism och selektiva leder till egoism. det behövs en balans mellan dem. universella skulle vara basen och, men ekonomiskt sätt skulle det inte vara hållbart om alla fick rättigheter till att göra vad de vill. därför gjorde man grupperingar(ex. människor efter inkomst) därav blev det selektiva åtgärder till de som behövde och inte fyllde kvoten för ett visst system.
Esping- Andersen: de-kommodifiering
de-kommodifiering är mätbegepp i hans analys om välfärdsstatsregimer. i Teorin när han tar upp de-kommodifiering så är fokuset på viken grad olika länder “de-kommodifierade medborgare” ( gjorde dom oberoende av marknaden)
De-kommodifiering är ett klassiskt begrepp som alltså beskriver relationen mellan markanden och välfärden och hur beroende individen är av markanden för at klara sig. Esping-Andersen gjorde en skillnad mellan jordbrukssamhället och indistrisamhället- jordbrukssamhället saknade kapitalistisk struktur, vilket betyder att människor inte var beroende av att sälja sin arbetskraft på en arbetsmarknad. Han hade ett citat som påpekade att när kapitalismen kom så elev arbetaren mer beroende av marknadsstrukturen som låg bortom deras egen kontroll. de-kommodifiering är ett anti-marknadsbegrepp och såg att de-kommdifiering var välfärdsstatens främsta mål.
Titmuss- stratifiering
Stratifiering är också ett mätbegrepp i hans analys om välfädsstatsregimer. Den mäter på hur mycket Eller litet välfärdsstaten syftar att bibehålla eller motverka statusskillander, klasskillnader och ojämlikheter i samhället. exempel på detta är att vissa har förmåner till andra system i samhället som andra inte har, och detta skiljer sig från land till land. ett exempel är att statsanställde i länder som Italien, Frankrike och Tyskland hade mycket generösa pensionvillkor och andra förmåner. Esping- Andersen tolkar detta som att välfärdsstaten bidrog till samhällets stratifiering, dvs. medborgarens rättigheter och skyldigheter var beroende på vilken yrkesgrupp man var “ansluten” till. (kooperativt)
Esping-Andersens tre välfärdsregimer
Han menade att det finns ett tydligt mönster som förenar respektive skiljde länderna åt. Genom en klassisk tredelning mellan marknad, stat och familj var det möjligt att urskilja en liberal, socialdemokratisk och konservativ välfärdsstatsregim.
Esping-Andersens tre välfärdsregimer
Liberal välfärdsstatsregim
basen är här är markande, så att den genererade så låg de-kommodifiering som möjligt. Staten ska helst inte lägga sig i ekonomin och alla får klara sig själva med undantag för de som verkningen inte kan. de som satt i klistret är de som var dest behövande, en mindre grupp av låginkomsttagare med lägre utbildning. Alltså är det inte byggt på universella ersättningar utan merparten av de offentliga transfereringarna sker genom olika former av behovsprövande bidrag. De som var fattiga, stigmatiserad från samhället. har man välfärdsproblem så kan man vända sig mort marknaden och det är även där de ska försäkra sig mor olika former av sociala risker, som arbetslöshet eller sjukdom. i den liberala välfärdsstaten så är den kvinnliga sysselsättningen relativt hög och huvudsakligen koncentrerat till servicarbeten. detta är ett kännetecken för amerikansk regim
Esping-Andersens tre välfärdsregimer
Konservativ
Det kännetecknas av subsidiaritet, vilket innebär att familjen är central. graden av de-kommodifiering är hög för familjeförsörjare. det är i första hand de närmaste omgivningen som ska säkerhetställa individens behov. detta betyder att familjen står för vård, sevice och omsorg. om man har brist från stöd från familjen av olika andledningar så kan man då statligt stöd, och så anses det som att familjen har misslyckats vilket kan likna den liberala regimen där man gör en behovsprövning på de som är illa ute på marknaden.
traditionell familjesyn där männen är de som försörjer familjen och kvinnan oftast tar hand om familjen.
kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är därför oftast låg i dessa länder.
De har även en kooperativ regim vilket betyder att om man hade ett visst jobb had man till fördel att ta del av viss försäkring. ex hälsa-sjukvårdsförsäkrning i Tyskland.
Esping-Andersens tre välfärdsregimer
socialdemokratisk
utmärkande för den socialdemokratiska välfärdsstaten är att staten är basen för solidariteten. det ligger alltså väldigt långt bort från subsidiaritetsprincipen men de-kommodifieringen är maximal. en sådan stat präglas av en stark arbetarrörelse och starka socialdemokratiska partier. den utmärker sig även för att utgå från principer om universalism och social rättigheter. jämför man denna välfärdsstat med den liberala och konservativa regimerna så är varken marknaden eller familjen en dominant välfärdsaktör, utan den präglas av omfattande statliga insatser. detta betyder att alla befolkningsgrupper sorteras in under samma offentliga försörjningssystem. oavsett vilken yrkesgrupp eller social klass man tillhör. För alla medlemmar så finns det grundläggande skyddsnät som exempelvis inkomstbaseradeprincipen. för att kunna hålla detta generösa system och bevara systemets legitimitet så är en hög grad av sysselsättning ett måste.
Detta kännetecknar ett svenskt regim.
kritik Esping-Andersen
- han förbisåg kvinnors och mäns skiftande status i välfärdsstaten
- med denna brist på könsperspektiv är ett kännetecken på välfärdsforskning. detta i sin tur gör att Esping Andersens definition av välfärdsstaten ställer vissa forskare frågan, vem var den sociala medborgaren i hans välfärd? Forskare som Lewis, Hernes, Pateman och Orloff säger att den välfärdsstatliga forskningen utgör ifrån att den sociala medborgaren är en man. han är även arbetare och familjeförsörjare. - espin anderson gav intryck av att kvinnor hade en möjlighet att välja mellan arbete på den reguljära arbetsmarknaden och i arbetet i hemmet. Orloff menade på att detta inte var sant då han tydligt hade uttryckt i sig i hans definition av de-kommodifiering som förbisåg andra former av arbete, typ arbete som sker utanför den reguljära arbetsmarknaden och i hemmet. Orloff påpekar även att i många fall hanteras relationen mellan välfärdsstaten och kvinnor utifrån deras roll som mödrar, dvs, ersättningar, bidrag, eller service sker mot bakgrund av deras position inom familjen. Esping Andersen var säkerligen medveten om detta men han reflekterade inte över att välfärdsstaten hade icke-avsedda och/eller direkt avsedda effekter rörande stratnifieringen av män och kvinnor i samhället.
- kritiken menar att fokus lika gärna hade kunnat vara på kommodifiering, dvs, underlättat inträde på den regujlära arbetsmarknaden, istället för de-kommodifiering. forskning har visat att länder som i hög grad de-kommodifierar sina medborgare, samtidigt gav mer begränsat utrymme och stöd för kvinnor att komma in på arbetsmarknaden.
