Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Socialpsykologi > Socialpsykologi > Flashcards

Socialpsykologi Flashcards

1
Q

Attityd

A

Ett positivt, negativt eller neutralt sätt att utvärdera ett stimuli, t.ex en person, en situation eller en handling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Attitude-behaviour relationship

A
  1. Attityder influerar vårt beteende mer när situationen inte motsäger vår attityd.
  2. Attityder har en starkare påverkan på beteende när vi är medvetna om de.
  3. Generella attityder förutser bäst generella beteenden, och specifika attityder förutser bäst specifika beteenden.
  4. Det görs en tydlig skillnad på kognitiva och affektiva attityder.

Kognitiv attityd: Rökning orsakar svårigheter med andning och cancer

Affektiv attityd: Rökning är äckligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Explicit attityd

A

En självskattning av ens attityd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Implicit attityd

A

Attityd mätt av någon annan genom att titta på reaktionstid vid specifika stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

theory of cognitive dissonance

A

Människor strävar efter samstämmighet och balans i sina kognitioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

kognitiv dissonans

A

När t.ex en attityd och en handling går emot varandra.

Hjärnan motsträvar detta då dissonans är obekvämt för den, och försöker alltid rättfärdiga handlingar på ett eller annat sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Norm of reciprocity

A

Normen att vara snäll mot de som är snälla mot en

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Door-in-the-face technique

A

När ett större, kanske absurt förslag läggs fram är det större sannolikhet att den tilltalade accepterar ett mindre förslag än om detta förslag gjorts från första början

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

foot-in-the-door technique

A

När ett litet förslag först läggs fram för att sedan öppna vägarna för det större förslaget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Lowballing

A

När ett “bra pris” presenteras först, köparen accepterar detta och sedan tillkommer en dold kostnad som är låg nog för att köparen ska stanna, men ändå högre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Social norms

A

Förväntningar kring hur folk bör bete sig, tycka och tänka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Social role

A

Normer som karaktäriserar hur folk i olika sociala situationer bör bete sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Konformitet

A

Anpassandet av beteende och attityd för att passa gruppens standard

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Informational social influence

A

När vi följer andra människors beteenden och anammar deras åsikter eftersom vi tror att de har “korrekt kunskap”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Normative social influence

A

När man anpassar sig för att bli accepterad av en grupp, samtidigt som man undviker att bli avvisad.

T.ex experimentet med de olika långa strecken där deltagarna avsiktligen svarade fel för att få den “sanna deltagaren” att följa deras svar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

referent informational influence

A

Individer kommer att påverkas mest av grupper de identifierar sig med

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Social loafing

A

Tendensen att anstränga sig mindre när man gör något i grupp än om man hade gjort det själv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Social compensation

A

Fenomenet när vissa arbetar hårdare i grupp än de hade gjort själva för att kompensera för social loafing

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Group polarization

A

När en grupp av likasinnade diskuterar något, tenderar konsensus att bli extremare än de individuella åsikterna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Groupthink

A

Tendensen av gruppmedlemmar att INTE tänka kritiskt eftersom deras primära mål är att komma överens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Deindividuality

A

När man tror att man är anonym/förlorar sin individualitet leder det ofta till o-inhiberat beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Mass panic

A

Ett stadie där en större grupp alla upplever direkt fara för skada eller liv, vilket leder till att inga eller ytterst få klarar av att agera rationellt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Predjudice

A

Negativa förutfattade meningar mot en person tillhörande en viss grupp/etnicitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Discrimination

A

Att behandla någon orättvist eller dåligt på grund av deras grupptillhörighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Category Accentuation

A

Tendensen att överdriva skillnaderna mellan olika kategorier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

out-group homogenity bias

A

Tendensen att tycka att medlemmar i out-groups är mycket likare än medlemmarna i din in-group

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Prototyp

A

Det mest typiska/karaktäristiska/den högsta igenkänningsfaktorn för en kategori eller klass

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

in-group favouritism

A

tendensen att favorisera in-group medlemmar och att attribera mer positiva egenskaper på “oss” och mer negativa egenskaper på “de”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

out-group derogation

A

tendensen att attribuera mer negativa tendenser på “de” än på “oss”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

realistic conflict theory

A

tävling om limiterade resurser skapar fördommar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Kategorisering

A

När man beskriver sig som något, t.ex “lärare” släcks alla andra tydliga attributer, typ man, svartklädd, skallig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Social cognition

A

Hur vi lägger märke till, lagrar och integrerar social information, hur vi förstår oss på oss själva och andra ur ett socialt perspektiv

33
Q

Typer av kognition

A

Implicit - Explicit
Automatiskt - Kontrollerad
Omedveten - Medveten
Snabb - Långsam
Heuristisk - Algoritmisk
Magkänsla - Tankar

34
Q

Samvariationsmodellen/covariation model (CDC)

A

Consensus/samstämmighet: Detta råder när människor reagerar på ungefär samma sätt till ett visst stimuli.
De flesta eleverna verkar tycka att föreläsningen var dålig

Distinctiveness/särprägel: Beskriver en individs tendens att reagera på ett visst sätt.
Föreläsningen var dålig, brukar du tycka att föreläsningarna är dåliga eller var det något som utmärkte sig denna gång?

Consistency/konsistens: Beskriver konsistens beteende över tid.
Om du hela terminen tycker att en föreläsare varit undermålig och helt plötsligt tycker hen är bra är beteendet inte speciellt konsistent.

Inre attribution brukar kännetecknas av att consensus och distinctivensess är låg och
consistency är hög. Yttre attribution kännetecknas av hög consensus, distinctiveness och consistency.

35
Q

Self-serving bias

A

Människans tendens att attribuera framgång till interna förmågor samtidigt som vi attribuerar motgång till externa “flaws”.

36
Q

Scheman

A

Interna konstrukt där vi placerar saker i olika fack, man kan t.ex ha ett fack för en häst där man lagt in i facket att en häst är stor, fyrbent, muskulös, har en lång nos/ansikte och en lång svans, ser vi något vi tror kan vara en häst plockar vi snabbt fram vårt schema för det och gör en snabb bedömning av kriterierna ifall djuret upplevs vara en häst eller inte.

Ett annat exempel på ett schema kan vara ett för vilka människor man upplever som är duktiga i skolan, är en människa hel och ren, strukturerad, lugn och kanske har glasögon skulle man kunna placera det i ett schema för vilka som är duktiga i skolan.

37
Q

Stereotyp

A

En kraftig version av ett schema, inte nödvändigtvis negativ

38
Q

Självperceptionsteorin

A

Teorin om att vi tenderar att bygga våra åsikter och värderingar på grundval av vårt beteende när vi observerar detta.
Teorin säger alltså att vi grundar våra åsikter och värderingar genom att observera och analysera oss själva ur ett tredje persons perspektiv.

39
Q

Social comparison theory

A

Vi jämför oss själva med folk i vår närhet för att sedan kunna göra självskattningar, detta gör vi både genom upward comparisons och downward comparisons, alltså genom att jämföra oss med människor både över och under vår egen kompetens

40
Q

Reflected appraisals

A

Egna reflektioner kring vad folk säger till oss och om oss

41
Q

Attribution

A

Tillskrivandet av orsaker för vårt eget och andras beteende

42
Q

Sociometer

A

En inre funktion som uppfattar hur andra ser oss

43
Q

The central route to persuasion

A

När man lyssnar noggrant och noggrant tänker igenom argumentet. Detta kräver att individen har möjlighet och motivation.

44
Q

The peripheral route to persuasion

A

När man inte har möjlighet att lyssna och tänka igenom argumentet noggrant, utan istället lägger större vikt på vem det är som presenterar det.

45
Q

Cognitive dissonance

A

Motstridiga uppfattningar om något som tvingar dig att ändra din självbild/attityd.
Om du t.ex haft en stark avsmak för svamp hela ditt liv och sedan testar svamp och tycker om det, uppstår en kognitiv dissonans. Du tvingas då omvärdera dina tankar och känslor kring svamp.

46
Q

Attributionsfel

A

Vi tenderar att tillskriva händelser och reaktioner genom att ta för mycket hänsyn till person och för lite till situation, och tvärt om när det gäller oss själva.

47
Q

Salience/Social salience

A

Graden för hur mycket uppmärksamhet ett target drar till sig av en observerande grupp

48
Q

Chronic accesibility

A

De första observationerna en människa tenderar att göra genom sitt liv, är man t.ex en baskettränare tenderar man förmodligen att lägga märke till folks längd det första man gör

49
Q

Temporary accesibility

A

De första observationerna en människa tenderar att göra i olika specifika kontexter

50
Q

Priming

A

Sätt att influera människors tankar och beslutstagande genom subtila hintar och dylikt

51
Q

IAT, Implicit-association test

A

Ett test som mäter hur starka associationer är mellan olika saker.

52
Q

Social identity theory

A

Teorin om att hur människor kategoriserar vilka de är beroende på vilka grupper de tillhör

53
Q

Self-discrepancy theory

A

omfattar the actual self, the ideal self och the ought self och beskriver hur man hela tiden försöker stänga gapet mellan the actual self och de två self-guiderna (duties and obligations).
The ideal self strävar mot promotional goals, t.ex en befodran på arbetet, att bli starkare, att lära sig mer etc, medans the ought self strävar mot prevention goals som är moraliska riktlinjer för vad man bör och inte bör göra.

54
Q

Formella grupper

A

Studenter i grupparbeten

55
Q

Informmella grupper

A

Vänner

56
Q

Intrapersonella processer

A

Interna tankar, processer och dylikt

57
Q

Interpersonella processer

A

Tankar och processer mellan 2 personer

58
Q

Intergrupp processer

A

Tankar och processer inom en grupp

59
Q

Social facilitation

A

När andra är närvarande tenderar vi att utöva dominanta responser (göra saker på sätt vi tror de bör göras), detta kan bli knepigt vid nya uppgifter när vi inte är helt säkra på vilken metod som är den rätta.

60
Q

Drive

A

Andras närvaro gör att vi vaknar till och får överskottsenergi, vilket leder till att vi presterar bättre på svåra uppgifter och sämre på enkla uppgifter

61
Q

Evaluation apprehension

A

Andras närvaro får oss att känna oss granskade vilket leder till att vi presterar olika beroende på uppgiftens svårighetsgrad och åskådarnas uppmärksamhet

62
Q

Distraction conflict

A

Andras närvaro distraherar oss vilket gör att vi presterar bättre på lätta uppgifter, och sämre på svåra uppgifter.
Betoning på omfattningen av distraktionen när det gäller lätta uppgifter.

63
Q

Self-awareness

A

Får oss att tänka på vårt faktiska jag och vårt ideal-jag, ju mindre diskrepans desto bättre prestation

64
Q

Groupthink

A

Fenomenet när det är viktigare för en grupp med konformitet och att komma överens än att kritiskt diskutera något.
Förekommer ofta av en stark ledare.

65
Q

Actor observer bias

A

Människors tendenser att tillskriva situationella effekter både vid fram och motgångar när det gäller oss själva, och personliga effekter när det gäller andra.
T.ex, när vi får U på en tenta var tentan svår och dåligt skriven, när andra misslyckas på en tenta är de kanske inte tillräckligt begåvade eller pluggade inte tillräckligt

66
Q

Self serving bias

A

Varje gång det går bra för dig själv förklaras det med personliga egenskaper, och varje gång det går dåligt tillskrivs det situationen

67
Q

Impression formation

A

Vad vi hör först i en beskrivning av t.ex en person formar vad vi tänker om det som följer, börjar man med ett positivt karaktärsdrag kommer de negativa att upplevas som mindre negativa än om de hade kommit först, och tvärt om.

68
Q

Recency effect

A

tendensen att lägga högst värdering i vår senaste information om t.ex en person.

69
Q

Primacy effect

A

Tendensen att lägga högst värdering i det första vi lär oss om en person.
Primacy effekten är tumregeln i impression formation.

70
Q

Perceptual schema

A

en slags lins för hur vi tolkar senare information beroende på vad vi har för tidigare information;
om vi möter en ny person som vi fått beskriva för oss som kall och avståndstagande, och denna person inte säger så mycket och undviker ögonkontakt kommer vi att tänka att denna person mycket riktigt är kall och avståndstagande, men om vi istället hade fått denna person beskriven för oss som blyg och personen hade betett sig på samma sätt hade vi istället tänkt att personen mycket riktigt är blyg, trots att hen betedde sig på samma sätt.

71
Q

Self-schemas

A

mentala scheman som hämtas från minnen av tidigare upplevelser, som representerar vad man tror om sig själv i olika situationer.
Har du historiskt sett sprungit fort och vunnit många lopp kommer du förmodligen tro att du fortfarande springer fort och har goda möjligheter att vinna när du föreställer dig framtida lopp.

72
Q

Self-perception theory

A

vi gör inferenser kring oss själva genom att “kliva ur” oss själva och försöka observera oss ur ett tredje perspektiv

73
Q

Reflected appraisals principle

A

Egna reflektioner kring vad folk säger till oss och om oss som vi inkorporerar i vårt egna självkoncept

74
Q

Personal identity

A

samlingen av all data vi samlar om oss själva inifrån och utifrån

75
Q

Collective-self esteem

A

ett mått på hur man skattar och värderar sina sociala grupper, likväl som med ens egna självkänsla och förmåga tenderar man att överskatta detta

76
Q

Fundamental attributional error

A

Vi tenderar att överestimera personeffekter och underminera situationseffekter när vi förklarar personers beteende

77
Q

Self-fulfilling prophecy

A

När folk beter sig på ett sätt som främjar de beteenden de förutspått

T.ex, du träffar en person du hört är otrevlig och beter dig därför på ett otrevligt sätt mot hen, vilket i sin tur leder till att personen beter sig otrevligt tillbaka

78
Q

Regulatory focus theory

A

Ought self (preventional goals)
Ideal self (promotional goals)

Socialpsykologi (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions