Socialpsykologi 1.5 Flashcards
Social kognition
“Hur vi uppfattar, minns och tolkar information om oss själva och andra”
Social perception + attribution
Social perception - hur vi formar uppfattningar om andra.
Attribution - hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende.
Förklaringsmodeller - hur vi bildar oss en uppfattning om andra människor
Kognitiv algebra - helhetsintrycket avgörs av den sammanlagda summan eller medelvärdet, av den information vi har om en individ.
Konfigurationsmodellen - (Asch, 1946) mer dynamisk bild på hur människor fungerar. Helhetsintrycket konfigureras, den formas dynamiskt. Detta genom att när du finner en ny egenskap hos en individ påverkar det tolkningen av en annan, tidigare, information angående samma individ. Asch menade att det finns centrala och perifera egenskaper.
Centrala + perifera egenskaper
De centrala egenskaperna är exempelvis varm, kall, intelligent, artig. Exempel på perifera egenskaper är generös, vis, glad, pålitlig.
Även ordningen av egenskaperna i beskrivningen av en person påverkar vår uppfattning. Vi hinner bilda oss en uppfattning, positiv som negativ, i ett väldigt tidigt skede vilket leder till att de nästkommande egenskaperna färgas av det initiala intrycket. Egenskapernas innebörd blir mindre viktiga efter det att bilden blivit etablerad. Detta kallas för en primacy effect. Den information vi får först påverkar alltså hur vi tolkar information vi får senare.
Primacy effect
Den information vi får först påverkar alltså hur vi tolkar information vi får senare.
Implicita personlighetsteorier
Bland annat horn-effect och halo-effect.
Horn-effect
En bias som påverkar ens uppfattning av en annan individ snedvridet på grund av en enskild negativ egenskap. Exempel på den här effekten är om en observerare gör antagandet att en oattraktiv person har sämre moral/egenskaper jämfört med en attraktiv person.
Halo-effect
En bias som påverkar hur vi formar en uppfattning om någon efter vi redan har en positiv bild av dom. Alltså hur vi tolkar information efter den initiala positiva bilden. Exempel på halo-effect kan vara om en individ har fått reda på att en person de har en positiv bild av har begått ett brott. På grund av halo-effekten kan då brottet uppfattas som “inte så allvarligt” i jämförelse då med den positiva uppfattningen.
Kognitivt processande
En brukar tala om ett tvåprocess-system. Det första systemet (1) är intuition och det andra systemet (2) är reflektion. Vi sparar en massa ansträngning och energi när det första (1) systemet är igång. Sägs ha 40 000 gånger mer aktivitet än det andra systemet. Mycket går automatiskt, är mycket snabbt, parallellkopplat, känslomässigt betingat, omedvetet och associativt. Det andra (2) systemet är långsammare, mer analytiskt och fokuserar mer på problemlösningar. Det är medvetet, kontrollerat, regelstyrt och seriekopplat.
Scheman
Scheman baseras på erfarenhet och förändras långsamt. De fyller ekonomiska funktioner, det vill säga kognitiv energi. Dessa sparar på uppmärksamhet, inkodning, lagring och ihågkomst. Scheman underlättar.
Kategorier av scheman
Personscheman - är förknippade med specifika personer.
Rollscheman - är förknippade med sociala roller, exempelvis i samband med yrken.
Skript - egenskaper sammanlänkade med typiska händelseförlopp, exempelvis vid fotbollsmatcher, restaurangbesök, etc.
Självscheman - mycket mer komplexa. Du kan exempelvis ha flera stycken, emellertid situationsbundna. Det här är egenskaper du förknippar med dig själv.
Kategorier
Kan vara väldigt väldefinierade, men kan även vara väldigt luddiga. De rangordnas i en hierarkisk struktur. Vi kategoriserar oftast personer och ting genom att vi jämför dem med en prototyp, en föreställning om hur någon eller någonting vanligtvis är. Ett genomsnitt, eller extremt exemplar, av kategorin. Vi behöver kategorisera människor innan vi kan aktivera diverse scheman, kategoriseringen måste alltid alltså komma först.
Aktivering av scheman och kategorier
Först påverkas det av tillgänglighet, vad du har lagrat i minnet. Kan ha en kronisk eller tillfällig aktivering. En kronisk aktivering av diverse scheman kan bland annat tillämpas av rasister, då deras inställning genomsyrar hela deras sociala beteende och kognitiva banor. Vidare så påverkas detta av priming. Detta är då exponering för information kopplad till en kategori eller ett begrepp vilket leder till ökad aktivering. Aktivering av ny information sker i ljuset av den äldre, tilltagna informationen, primacy effect.
Stereotyper
Ett slags rollschema. Handlar om socialt delade generaliseringar om medlemmar i en social grupp, det krävs alltså att det är en utbredd uppfattning och att många ska tycka samma sak för någonting ska klassas som stereotyp. Alla stereotyper är dock inte negativa. De flesta inom en given kulturer bär på liknande stereotyper.
Devine (1989) talar om en tvåstegsprocess, (1) automatisk aktivering, (2) viljestyrd kompensation. Du behöver inte bete dig på ett fördomsfullt sätt, det vill säga agera på dina förutfattade meningar, trots faktumet att dem presenterat sig för dig. Steg 2 kräver dock självinsikt, kritiskt tänkande, motivation till att faktiskt justera ens initiala bedömning samt tillräckligt med tid för att tänka om och agera efter sekundära reaktionen.
Stereotype suppression - försök att undvika att vara fördomsfull kan dessvärre slå tillbaka, kallas för “the rebound effect”.
Bedömningsheursitiker
Mentala genvägar vi använder oss av för att läsa sannolikssytem. Oftast automatiska och omedvetna. vilket sparar på kognitiva resurser. Leder oftast till advekata slutsatser, men även totalt felaktiga. Finns 4 olika slags bedömningsheuristiker.
Tillgänglighetsheuristiken
Handlar om hur sannolikheten bedöms på basis av hur lätt vi kommer att tänka på enskilda exempel. Detta påverkas av vår media och direkta omgivning. Ligger till svars för hur vissa är mer rädda för att flyga än åka bil, trots faktumet att rent statistiskt är mycket större sannolikhet att omkomma eller skadas i en bilolycka. Vi kommer att tänka på dramatiskt uppmärksammade exempel.
Representativitetsheuristiken
Handlar om hur väl en person representerar, liknar, en prototyp av en kategori eller grupp. Handlar därmed om ytlig likhet med den typiske kategorimedlemmen. Kan leda till neglekt av base rate information, det vill sgäa hård fakta och statistik. Kan även bryta mot konjunktionsregeln, det vill säga hur A+B aldrig kan överstiga sannolikheten för A.
Socialt inflytande
Konformitet viktigt för att tillhöra gruppen, funktionerna är social reality testing och group locomotion. En letar alltså efter subjektiv validitet, att en bildar sig en uppfattning med hjälp av sina egna tankar och idéer samt av andra medlemmar i gruppen och deras subjektiva åsikter.
Group locomotion - En motiverande konstruktion som representerar orsaken eller syftet bakom en grupps existens och symboliserar gruppens aktivitet i förhållande till att uppnå gruppmål.
Normativt inflytande och informellt inflytande
Normativt inflytande - handlar om att inte accepteras av gruppen. Samhället belönar konformativt beteende, och människor är just därför benägna att agera därefter.
Informellt inflytande - handlar om hur du antar att gruppens åsikter och tankar om er omgivning är den verkliga, riktiga uppfattningen av världen.
Milgrams lydnadsexperiment
65% gick till högsta nivån, högre än förväntat. När individer var tvungna att trycka ner den andra personens hand på en så kallad shock plate sjönk antalet som gick till högsta nivån med 30%. Experimentet var uppbyggt i volt, dock mäts elektricitet i ampere. Ofta fördelaktigt att lyda auktoriteter. Lättare att engagera sig i en revolt mot auktoriteter om man inte är ensam. Starka värdestrukturer påverkar också, om du är starkt övertygad om något är sannolikheten stor att du är betydligt mer moståndskraftig än andra. En annan aspekt i att motstå order från en auktoritet är om du har ett visst avstånd till denna individ, att du exempelvis får order via telefon istället för personen ger order i samma rum.
Attribution
Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende. Vi skapar sannolika teorier om hur världen hänger samman. Hör samman med perception och kognition. Intresse för dessa frågor uppkom först efter andra världskriget. Franz Heider lade grunden för denna empiriska forskning. Hans grundinställning var att vi människor söker stabila orsaker till beteenden för att kunna predicera och kontrollera omvärlden. Vi observerar andras beteende metodiskt, likt naiva forskare. Vi vill lägga olika bevis för olika saker, och konstrasteras mot det mer automatiska. Orsaker till varför en agerar på ett visst sätt kan beskrivas i termer av inre (dispositionella) och yttre (situationella) faktorer. Vi kan dock enbart dra slutsatser om det inre faktorerna om det inte finns uppenbara, yttre faktorer.
Correspondent inference theory (Jones & Davis, 1965)
Handlar om att från yttre beteenden dra slutsatser om detta korresponderar med bestående inre egenskaper hos en individ. Det krävs att ett beteende är frivilligt för oss som observatör att dra slutsatser angående personens disposition, det vill säga deras inre anledningar. Det andra kriteriet handlar om förväntningarna vi har inför ett beteende. Exempelvis om beteendet producerade unika effekter (non-common effect), om beteendet är oväntat, så är det lättare för oss som observatörer att dra slutsatser om personens inneboende egenskaper, och hur dom korresponderar med yttre beteendet. Dessa kriterier är normativa, det vill säga minimumkraven som måste vara uppfyllda. Det tredje är vad för konsekvenser beteendet får. Om beteendet får negativa konsekvenser, till skillnad från positiva sådana, så är det återigen lättare för oss att dra slutsatser då negativa konsekvenser oftast mindre normbundna och istället knutna till en person. Att nå dessa slutsatser underlättas om beteendet fick oanade konsekvenser, om det var oväntat, inte ansågs vara socialt acceptabelt, fick konsekvenser för dig som iakttagare och om det verkade som om det var avsett för dig att få konsekvenser för sagt beteende.
Dessa resterande kriterier är deskriptiva, hur observatören faktiskt ofta gör. Eventuell kritik är att observatören ofta drar slutsatser av oavsiktligt beteende. De beaktar heller inte alla alternativa valmöjligheter, angående producerandet av unika effekter.
Kellys samvariationsteori (1972)
Tre faktorer som spelar roll i hur vi attribuerar andras beteenden till inre kontra yttre orsaker (handlar om person, situation, objekt).
Samstämmighet/consensus - om beteendet sammanfaller med hur andra beter sig, eller skulle bete sig, i samma situation. Handlar om person.
Distinkthet/distinctness - om beteendet sammanfaller med en viss typ av situation, stimuli, objekt, person eller liknande. Handlar om objekt.
Regelbundenhet/consistency - engångsföreteelser eller regelbundet beteende. Handlar om situation.
Dock så går detta att kritisera. När det kommer till consenus utgår vi från att andra skulle bete sig som vi själva skulle ha gjort. Det är även svårt att ha koll på ett beteendes regelbundenhet, alltså consistency.
Attributionsbias, systematiska felbedömningar
Korrespondensbias
Det fundamentala attributionsfelet. Att vi, i alltför stor utsträckning, attribuerar andras beteende till inre orsaker. Exempelvis läggning, egenskaper, personlighet. Vi fäster för lite avseende vid hur situationen kan påverka. Detta gäller både negativt och positivt beteende. Det blir en perceptuell effekt där fokus läggs på aktören och situationella faktorer sjunker in i bakgrunden, de uppfattas alltså som statiska. Vi misstolkar även situationer och har en benägenhet att tro på en rättvis värld, något som ger oss en illusion av kontroll, likt rationalisering.
Den här attributionsbias är som vanligast i västvärlden, där individualismen är som störst och vi synliggör gärna agentskap. Extern/situationell attribuering är vanligare för ens egna beteende kontra andras beteenden. Finns även aktör/observatör-asymmetri.
Attribution tvåstegsprocess
Attribution av andras beteende är en tvåstegsprocess.
1 Beteendet attribueras automatiskt till inre orsaker.
2 Analyserar möjliga yttre orsaker. Det är dock sannolikt att vi ibland skippar detta steg.
Self-serving bias
Self-serving bias är självfrämjande. Kommer som self-enhancing och self-protecting. Deprimerade människor kämpar med detta och har det svårare att applicera dessa. Handlar om att skydda självkänslan.
