Socialpsykologi

Question 1

När vilka värden på Kelleys attribution model (1973) ska man ha för att göra en personlig respektive situationell attribution?

Answer 1

Personlig:
C: hög
D: låg
C: låg

Situationell
C: hög
D: hög
C: hög

Question 2

vad är the fundamental attribution error?

Answer 2

En tendens att göra dömande personliga attributioner och ignorera situationen. Alltså vi antar att andra gör dåliga saker för att de är dåliga personer

Question 3

På vilket sätt skiljer sig vår benägenhet att begå fundamental attribution error åt beroende på kultur?

Answer 3

Indien: mer benägen till situationell attribution

Usa: mer benägen till personlig attribution

Skillnaden tänks bero på att usa är mer individualistisk kultur är indien. Man har också sätt skillnaden i östasien.
Detta tänker man beror på ett mer holistisk tänk där man tänker att alla situationer påverkar varandra

Question 4

vad lärde vi oss av stanford prison experiment?

Answer 4

beteende är inte enbart resultat av inlärning och biologi, utan den sociala situationen.

Question 5

benämn tre aspekter av “social thinking”

Answer 5

attributions
impressions
attitudes

Question 6

vad är en attribution och vilka två typer finns det?

Answer 6

en sak som förklarar ditt eller andras beteende. situationell och personlig attribution.

Question 7

vad är heuristik?

Answer 7

konceptet att människor ofta tar mentala genvägar för att lösa problem, vilket kan leda till att vi snabbt dömer andra på ett felaktigt sätt.

Question 8

hur kan man minska fundamental attribution error?

Answer 8

• relfektera över sina judgements
• när man är motiverad att vara noggrann.

Question 9

Vi begår ofta the fundamental attribution error när vi ska förklara andras beteende, men inte vårt egna. Vilket felaktig bias brukar vi istället begå när vi ska bedöma vårt egna beteende?

Answer 9

Self-serving bias

vi gör attributioner som stärker och skyddar vårt självförtroende. har vi lyckats gör vi en personlig attribution, men har vi misslyckats gör vi en situationell attribution.

människor med depression tänker tvärt om, vilket för att de fortsätter att vara deprimerade.

Question 10

vad finns det för kulturella skillnader när det kommer till self-serving attribution bias?

Answer 10

asiater mindre benägna än västerlänningar.

modesty är högt värderat i kina och universitetselever är mer benägna att ta mindre personligt beröm för sociala interaktioner, och ha lättare att erkänna när de gjort något dåligt.

Question 11

vad är the primacy effect? varför tror man att vi ser denna effekt?

Answer 11

bevisar att första intrycket är jätteviktigt. effekten säger att vi lägger mer vikt vid den allra första informationen vi lär oss om personen.

intelligent, glad, tråkig, elak
(bättre impression, bra info först)

elak, tråkig, glad, intelligent

detta tror man att vi ser pågrund utav att vi är mer alerta första gången vi får reda på något om en helt ny person, och att efterföljande information färgas av den initiala kunskapen vi fick om personen.

Question 12

recency effect är motsatsen till primacy effect. vad innebär den och när ser vi denna effekt?

Answer 12

att man lägger mest vikt vid den mest nytillkomna informationen.

vi kan se denna effekt när vi ombes att inte göra förhastade bedömningar av andra, när vi ombes att ta in alla bevis för att göra vår bedömning, och när vi ställs till svars för våra bedömningar

Question 13

vad är en grundläggande perceptuell princip som blir viktig när vi får ett första intryck av någon?

Answer 13

när vi tar in ett visst stimuli har vi ett aktuellt perceptuellt set, som är en benägenhet att uppfatta världen på ett visst sätt.

(du har hört att en viss person är konstig, när du träffar denna är du mer redo att uppfatta den såsom den beskrivits)

Question 14

hur skapas perceptuella set?

Answer 14

via mentala scheman, vilket är ramar som hjälper oss att tolka och organisera information.

när jag får höra att lisa är blyg aktiveras mitt mentala schema för hur en blyg person är, och när jag träffar lisa kan hon betee sig på massor med olika sätt, men jag kommer att hitta något sätt att få hennes beteende att passa in i mitt mentala schema, omedvetet.

Question 15

vad är en typ av ett extremt starkt mentalt schema?

Answer 15

stereotyper

Question 16

vad är en självuppfyllande profetia?

Answer 16

när en persons förväntan av hur någon annan ska agera gör att de agerar på ett visst sätt mot dom, vilket gör att de får de förväntade beteendet tillbaka, vilket stärker deras initiala förväntan. trots att de också spelade en roll i interaktionen.

Question 17

vad är en attityd?

Answer 17

positiv eller negativ värderande reaktion till ett stimulus.

Question 18

Det kan verka som “common sense” att våra attityder precidicerar olika beteenden. Och efter många studier så har detta visat sig vara sant. Men nämn ett klassiskt experiement som gjorde att denna kunskap ifrågasattes?

Answer 18

Richard Lapiere (1934), åkte runt med kineser till 251 restauranger i USA och blev bara nekade service en gång. Men när han senare kontaktade 251 restauranger efteråt sa dom att de inte serverade kineser.

detta teori ger stöd för att attityder inte är en två faktors grej, alltså kan man inte utifrån denna studien konkludera att beteende är en del av attityder, då detta inte stämde in.

Question 19

Men, vi vet att attityder kan predicera beteende och det finns 3 faktorer som kan förklara varför attityd-beteende relationen är stark i vissa situationer och svagare i andra. Beskriv dessa 3 faktorer.

Answer 19

(A-B) stark om:

det finns inget i situationen som säger emot våra attityder.

vi är medvetna om våra attityder, och vi bryr oss om dom.

generella attityder predicerar generellt beteende, medans specifika attityder predicerar specifikt beteende.

(exempel. studie fann ingen relation mellan folks generella attityd till religion och specifika beteenden, såsom att be i kyrkan).

Question 20

vad är theory of planned behaviour och vad har den kunnat predicera?

Answer 20

har kunnat predicera deltagande i beteenden som att donera blod och köra bil på ett säkert sätt.

teorin säger att vi är mer benägna att delta i ett beteende ifall:

• positiv attityd
• vi tror att vår attityd matchar med vad andra tycker vi ska göra
• vi tror vi har kontroll över beteendet.

Question 21

Så vi vet att attityder kan predicera beteende. Men genom experiment såsom standford prison är det tydligt också att beteende kan påverka våra attityder. Varför tänker man att detta är möjligt?

Answer 21

Festingers teori om kognitiv dissonans (1957) säger att människor strävar efter konsistens i deras kognitioner. Uppstår en imbalans (jag tänker att jag är en ärlig person, men jag ljuger just nu) är detta obekvämt. För att ta bort den obekväma känslan kommer människor att lägga till eller ta bort kognitioner för att jämna ut.

Question 22

när producerar counterattitudinal behaviour dissonans?

Answer 22

när vi upplever att vi själva valde hur vi skulle agera.

Question 23

dissonans leder dock inte alltid till förändringar i attityd. hur kan man göra för att återställa balansen annars?

Answer 23

hitta externa justifikationer för sitt beteende, såsom att säga att andra också uppträdde omoraliskt

Question 24

vad säger self-perception theory?

Answer 24

vi drar slutsatser om våra egna attityder genom att observera vårt egna beteende.

Question 25

vad är en teori som säger emot den kognitiva dissonans teorin?

Answer 25

self-perception theory alltså när du gör något som går emot vad du tänkte dig att din attityd var så uppdateras din kunskap om dig själv. så din attityd är inte resultatet av KD utan av dina egna observationer.

Question 26

nämn två skillnader mellan KD och self-perception theory?

Answer 26

1. KD sker innan ett val har gjorts. Self-perception theory sker medans vi handlar. 2. KD = idé om inre obekvämhet. Self perception ingen sådan idé. man kan tänka att KD är mer sannolikt ifall man är väldigt stark i en viss värdering. Är det ett helt nytt beteende eller ny situation kan man istället tänka att man kommer göra self-perception theory.

Question 27

vad är tre aspekter som påverkar hur mottagliga vi är för att bli övertalade om något?

Answer 27

1. kommunikatören: hur trovärdig vi tror att personen är 2. meddelandet: forskning visat att "two sided-refutantional approach" är mest effektiv. alltså att man lägger fram mottargumentet och motbevisar det, för att man ska undvika att det verkar som att man undviker infomation eller är biased. rädsla fungerar som övertalning, bara om den inte är för stark och det finns en enkel lösning. annars ger folk upp (klimatförändringar vs köpa brandlarm). 3. publiken: människors "need for cognition skiljer sig åt" (petty and capaccio)

Question 28

Elaboration‐likelihood model tänkte att det fanns två vägar till övertalning, vilka är dessa, vilken typ av person vill använda vilken bana?

Answer 28

central route: människor tänker noga på meddelandet och övertalas då de anser att argumenten är bra. peripheral route: människor övertalas pågrund av andra faktorer, såsom talarens attraktivitet eller hur känslomässigt laddat meddelandet är. central route: används av människor med högre need for kognition peripheral route: används av människor med mindre behov av kognition.

Question 29

vad är skillnaden mellan informational och normativ social influence?

Answer 29

informational: vi konformerar för vi tror att andra gör rätt normativ: vi konformerar för att vi vill att andra accepterar oss och undvika straffen som skulle komma av att vi inte gör det.

Question 30

Nämn ett experiment där man tydligt kunde se hur informativ och normativ sociala influenser påverkade människors beteende?

Answer 30

Asch's landmark conformity experiment (1956) tillsammans med 3 andra, skulle man bedömma längden på ett streck. de andra sade fel längd med möjligt, men trots att det uppenbarligen var fel så konformerade 37% av deltagarna och höll med dom andra. efteråt gav det både informativa och normativa förklaringar till deras beteende. Några sade att de konformerade för att de tänkte att de andra hade rätt, andra för att de inte ville bli uteslutna ur gruppen.

Question 31

När var människor mer benägna att elchocka andra i stanley milgrams experiment? 3 faktorer

Answer 31

Människor är mer benägna att skada när: 1. de inte kan se offret 2. auktoritetspersonen är legitim och närvarande 3. någon annan får göra "grovjobbet" diffusion of responsibility. de känner sig alltså inte personligt ansvariga.

Question 32

nämn 4 manipulativa övetalningstekniker som ofta används inom säljvärden?

Answer 32

1. norm of reciprocity (någon gör dig en tjänst, utan att du ber om det och sedan ber sig om en gentjänst) 2. door in face 3. foot in door 4. lowballing (200 ja...ånej nu har priset höjts till 240....)

Question 33

vad innebär det att man har en intern eller extern attributeringstendens?

Answer 33

intern = mycket beror på person extern = mycket beror på slump, ödet osv

Question 34

nämn 3 modeller som beskriver hur vi bedömmer varandra vid ett första möte?

Answer 34

Asch’s configural model: våra första bedömningar utgår ifrån centrala traits (ex. varm/kall?). men vad är centralt? Algebraiska metoder: vi tar medelvärdet av våra interaktioner med personen för att bedömma. men gör vi verkligen denna process? Stereotype content model: pga evolutionen bedömer vi människor huvudsakligen utifrån först värme, och sedan kompetens. 1. warmth - does this group want to hurt me? 2. competencies - could this group hurt me?

Question 35

vad är scheman och vad är de bra för?

Answer 35

scheman är kognitiva strukturer som representerar kunskap som exempelvis grupper, roller, händelser (valborg). Scheman hjälper oss att komma ihåg, skapar förväntingar och underlättar automatiskt beslutsfattande och beteende.

Question 36

faktorer som påverkar processandet av scheman (alltså hur kognitivt tillgängliga de är vid en viss stund) är

Answer 36

saliency (styrka) kronisk accessibilitet (jag har ett underliggande schema att jag vill bli arkitekt) temporär accessbilitet (jag ska köpa mjölk, det blir lättare för mig att se en ica butik).

Question 37

vad är priming?

Answer 37

att aktivera tillgänliga scheman genom exempelvis exponering av stimuli. aktivering sker automatiskt.

Question 38

en attityd kan både vara en....

Answer 38

tanke, känsla och handling men största grejer som definerar en attityd är att det är ett tankesätt med en utvärderande komponent

Question 39

kan kan dela upp attityder i

Answer 39

explicita + implicita man kan aningen tänka att attityder består av en, två eller tre komponenter. men idag tänker man mycket att de består av en komponent som ger upphov till resten de tre komponenterna är: tanke känsla beteende

Question 40

vad är ett instrument som mäter kognitiv förmåga och kulturella stereotyper?

Answer 40

IAT

Question 41

Attityder predicerar beteende under förutsättning att attityden är tillgänglig (Accessibility) – tillgänglighet beror i sin tur på

Answer 41

associativ styrka (associative strength)

Question 42

vad är social loafing

Answer 42

mer arbete själv än i grupp

Question 43

självet fyller olika funktioner, nämn några

Answer 43

1. organiseringsfunktion (information om självet lagras och förbereds för att användas vid behov) 2. executiv funktion (självet har en styrande funktion för vårt beteende, olika val vi gör och olika planer vi har osv). 3. att ha en stabil självbild och konsekventa beteenden gör att vi blir förutsägbara, vilket kan göra sociala interaktioner och samarbeten lite lättare.

Question 44

när börjar vi få självkännedom? hur utvecklas den med tiden?

Answer 44

kring 2 års ålder från början kretsar vår självkännedom och våra tankar om oss själva kring tyliga egenskaper, såsom kön, ålder och intressen. men med åldern får vi mer komplexa tankar om oss själva och vår självkännedom expanderar.

Question 45

hur utvecklas självkännedom? nämn 2 olika sätt

Answer 45

1. genom introspektion, där vi undersöker våra egna tankar, känslor och attityder. 2. genom att observera vårt egna beteende.

Question 46

din bild av dig själv är uppbyggd av massor av

Answer 46

"self-schemas" dotter student vegetarian osv

Question 47

vad innebär det att vissa dimensioner är mer schematiska än andra?

Answer 47

schematiska dimensioner är så som du föredrar att beskriva dig själv och som har stor vikt för dig, tillskillnad från en aschematisk dimension.

Question 48

hur kan kultur påverka vilka dimensioner som är schematiska?

Answer 48

olika kulturer har olika värderingar, och man vill beskriva sig själv på ett sätt som passar in i sin specifika kulturs värderingar.

Question 49

hur kan våra self-scheman påverka hur vi dömer andra?

Answer 49

om vi tycker att extroversion är schematiskt för oss, alltså att det är något som vi använder för att beskriva oss själva i ganska hög grad, så är det också någonting som vi kommer bedöma och värdera hos andra människor i högre utsträckning.

Question 50

hur skaffar vi oss en bild av oss själva

Answer 50

genom att observera vårt beteende (self-perception theory) genom att jämnföra oss med andra (social comparison theory) genom att minnas vad andra har sagt att de tycker om oss (looking glass self)

Question 51

vi kan antingen jämnföra oss uppåt eller nedåt, vad tenderar vi till?

Answer 51

att jämnföra oss uppåt, att fråga din smarta kompis vad den fick på provet.

Question 52

vilken teori identifierar 3 olika former av vårt jag. vilka är de olika formerna?

Answer 52

self discrepancy theory 1. actual self 2. ideal self 3. ought self (vad vi bör vara) en viktig grej inom teorin är att den föreslår att människor föredrar att ha ett så litet glapp mellan sitt "ideal+ought" och sitt actual self som möjligt, annars leder det till besvikelse och frustration.

Question 53

vad är ett annat sätt, förutom self discrepancy theory, att se på vår identitet?

Answer 53

att vi definerar oss själva utifrån de sociala grupper vi tillhör, alltså utifrån vår sociala identitet. vi är med i "ingruppen" och andra utanför vår grupp är med i "utgruppen".

Question 54

vad har självkänslan för funktion ifall man ser det som en "sociometer"?

Answer 54

om man ser självkänslan som en sociometer kan man tänka att det är som en intern termometer som mäter hur socialt accepterade vi är av andra. Enligt detta synsätt bör ens självkänsla öka i och med att du blir socialt bekräftad av omgivningen.

Question 55

man skulle också kunna dela in självförtroende på två plan, vilka

Answer 55

personligt självförtroende kollektivt självförtroende (hur högt värde vi sätter på de sociala grupper som vi tillhör). Similar to personal self-esteem, individuals are motivated to positively bias the evaluation of their own groups, therby enhancing collective self-esteen - a pattern of behaviour that was also evident from the example on the ultimate attribution error we described previously.

Question 56

vad är en attityd

Answer 56

en positiv, negativ eller neutral evaluvativ reaktion mot ett stiulus.

Question 57

vad säger self perception theory om hur vi uppfattar våra egna attityder

Answer 57

att vi lär oss om våra egna attityder genom att observera hur vi beteer oss.

Question 58

vad är social facilitation? varför tänker man att detta sker? vad är de praktiska implikationerna av denna teori?

Answer 58

social facilitation är ett observerat fenomen där människor verkar prestera bättre av blotta närvaron av en annan person. Man tänker att detta beror på att andra människors närvaro höjer vår grad av arousal, och att den höjda arousal leder till ökad dominant respons, alltså vårt beteende som passar för den situationen (att cykla snabbare i ett cykel race). Teorin säger också att när vi står inför en ny aktivitet som vi aldrig gjort innan så är våra dominanta responser oftast fel (tänk att du ska jonglera och så gör du såsom man tänker att man ska göra baserat på att du har observerat andra jonglörer), men är det en simpel eller invand aktivitet så är de dominanta responserna oftast rätt vilket leder till en förhöjd prestation i andras närvaro. Därför, om Anna övar på piano, vilket hon inte ännu är så bra på och hennes föräldrar kommer in i rummet så kommer hon få en högre arousal och denna arousal leder till att hennes dominanta respons (vilket är att trycka på samma felaktika tangent) ökar och hon kommer att göra mer fel. Om anna däremot är jätteduktig på piano och har övat jättelänge så kommer föräldrarnas närvaro i rummet göra att hon presterat mycket bättre. på¨grund utav att gennes dominanta responser är rätt för aktiviteten, de praktiska implikationerna av denna teori är att när du försöker att åstadkomma en komplex aktivitet så ska du minimera andra människors närvaro.

Question 59

nämn några compliance teqnciques, som människor kan använda sig av för att försöka styra vårt beteende.

Answer 59

norm of reciprocity: förväntan att när andra behandlar oss väl bör vi behandla dem lika väl. foot in the door door in the face low balling: när du har gått med på att något ska kosta 200kr höjs kostnaden till 250kr.

Question 60

vilka behöver inte använda några compliance tekniker för att vi ska lyda deras order?

Answer 60

legitima auktoritetsfigurer vår tendens att blint lita på vissa auktoritetsfigurer, såsom läkare är varken bra eller dåligt, utan beror på situationen. Utan lydnad hade vårt samhälle rasat samman. Men med lydnad kom också nazismen och förintelsen osv osv.

Question 61

många lydnadstekniker grundar sig i

Answer 61

redan existerande sociala normer, såsom the norm of reciprocity och normen att man skall lyda en auktoritetsfigur.

Question 62

vad är sociala normer

Answer 62

delade förväntningar om hur andra människor bör tänka, känna och betee sig. De är limmet som fogar sociala grupper samman. Vissa normer är informella och vi blir medvetna om dom först när någon bryter mot dom. Andra är inskrivna i lagboken.

Question 63

vad är en social roll och när kan vi uppleva rollkonflikter?

Answer 63

sociala roller består av ett normpaket som beskriver hur en viss person ska betee sig. Såsom hur en mamma, student, flickvän eller tjej ska agera. Det kan uppstå rollkonflikter, och obehag som resultat när flera av dessa roller krockar med varandra. Såsom när ens barn råkar gå in på föräldrarna när de har sex.

Question 64

vad visade the autokinetic effect

Answer 64

att normer kan påverka vår perception. deltagare upplevde att en prick rörde på sig, trots att detta inte var sant, bara för att det var gruppens delade åsikts att pricken faktiskt rörde på sig. The testsubjects conformed to the group.

Question 65

normer kan influera vårt beteende endast om....

Answer 65

andra människor konformerar till dom. (alltså följer dom). Utan någon form av konformitet hade det rått fullskaligt kaos och vi hade inte kunnat ha ett organiserat samhälle.

Question 66

vad är några faktorer som påverkade graden av konformitet i asch's konformitetsstudie?

Answer 66

gruppstorlek: mindre grupp, mindre konformitet närvaron av en person som säger emot gruppen.

Question 67

Turner (1991) utvecklade en tredje anledning till varför människor konformerar till sociala normer, vilken? vad kallas denna teori?

Answer 67

teorin kallas för self-categorization theory och anledningen till att människor lyder kallade turner för referent informational influence detta anledning bygger på antagandet att grupper är som en del av vår identitet, eftersom att vi identifierar oss med den. detta innebär att vi är mer benägna att lyda ifall vi blir influerade av en person som vi identifierar oss mer med. alltså om en föreläsare säger att du ska skriva en essä på 10 000 ord tills imorgon låter detta sjukt. men föreläsaren nämner också att den tillhör pingstkyrkan. är du också med i pingstkyrkan är du mer benägen att lyda föreläsaren än om du inte gjorde det, eftersom att du identiferar dig mer med föreläsaren.

Question 68

varför tänker turners self-categorization theory att delad social identiet är viktigt för att individer ska kunna påverka varandras beteende?

Answer 68

1. grupper skapar en länk mellan individer (vi är i samma grupp, jag identifierar mig därför med dig och det finns därmed en förväntan att vi ska betee oss på liknande sätt). 2. människor känner sig mer trygga i sina attityder och beteenden när de delas av andra i gruppen 3. när en individ i grupper beteer sig annorlunda leder till att de andra i gruppen känner tvivlan inför sitt egna beteende, tankar och värderingar. och denna obekvämhet kommer leda till att individer försöker påverka varandra för att hitta en bekväm middle ground.

Question 69

vad är det som händer hos de andra muslimerna, enligt "black-sheep effect" när en muslim går in i moskén utan skor på sig

Answer 69

personens beteende hotar in-gruppens känsla av subjektiv validitet, alltså känsla av att ha den korrekta åsikten, attityder, beteendet. och de andra muslimerna kommer att bli upprörda och försöka influera den skolöse.

Question 70

vad innebär the dual-process theory of social influence?

Answer 70

både minoriteter och majoriteter kan ha en stark påverkan på en grupp. teorin säger också att majoritetsinfluens ofta leder till "compliance" av rädsla för att gå emot gruppen och bli straffad. medans det är minoritetsinfluensen som är mer benägen att leda till faktisk privat attitydförändring och acceptans hos resterande medlemar av gruppen-

Question 71

vad predicerar the dual process theory of social influence?

Answer 71

majority influence = greater compliance minority influence = greater conversion det funkar bäst när det är flera personer i minoritetsgruppen som presenterar en alternativ åsikt, när de kan lägga fram ordentliga och välgrundade argument, och när de står fast vid sin åsikt stabilt över tid.

Question 72

när kan vi få syn på sociala normer som vi annars kanske aldrig tänker på?

Answer 72

när de bryts när vi jämnför mellan olika kulturer och tidsperioder

Question 73

research has suggested that the most fundamental of all human motives is...

Answer 73

the need to belong.

Question 73

nämn kulturella skillnader i social konformitet

Answer 73

individer i kollektivistiska kulturer är mer benägna att konfermera till gruppen på asch's linjeexperiment. man kunde också se att individer i kollektivistiska länder var mer benägna att bära ansiktsmask under pandemin. i japan är normen för hur mycket "personal soace" rent fysisk man ska ge andra mycket större än i andra länder, som exempelvis venezuela.

Question 74

grupper kan se väldigt olika ut, men det finns vissa effekter som man kan se i nästan alla grupper, nämn dessa.

Answer 74

social loafing social compensation group polarization groupthink

Question 75

vad är social loafing och social compensation?

Answer 75

social loafing: anstränga sig mindre när man är i grupp social compensation: anstränger sig mer i grupp för att kompensera för att andra i gruppen anstränger sig mindre.

Question 76

hur ska man förhindra social loafing?

Answer 76

övervaka och belöna medlemar i gruppen för deras individuella presentation OCH för gruppens prestation,

Question 76

vad innebär group polarization?

Answer 76

att om en ämne diskuteras bland ett gäng likasinnade så kommer medelvärdet av gruppens åsikt att bli mer extremt. detta är ju konsitgt eftersom att man tänker att grupper, såsom olika kommiteer är mer konservativa och försiktiga än enskilda individer. vi tenderar ju att lita mer på grupper då vi kanske tänker att extrema åsikter släcks ut och förmildras. men forskningen visar alltså inte att detta alltid stämmer.

Question 77

vad innebär groupthink. vilken typ av influens är groupthink ett exempel på?

Answer 77

tendensen att ignorera kritiskt tänkande för att man vill komma överrens i gruppen. detta gör man för att bevara gruppens positiva uppfattning om sig själv. groupthink är ett exempel på normativ influens. exempel på groupthink är efter 9/11 när attackerna på world trade center ledde till en hög känsla av gruppsamhörighet och ett behov att "försvara" gruppens positiva uppfattning om sig själv. detta ledde till att man invaderade irak trots att det inte alls var logiskt.

Question 78

vad är deindividuation?

Answer 78

en farlig konsekvens av gruppinfluering. en loss av individualitet som leder till ohämmat beteende, såsom att hoppa från en hög byggnad för att dina kompisar där nere skriker att du ska göra det. detta kan man ju typ också se på klubben, att folk kan betee sig helt sjukt. eller på fotbollsmatcher när folk börjar betee sig agressivt för att de tappar sig själva i gruppens aggressivitet.

Question 79

vad är en förutsättning för att deindividuation skall producera ohämmat beteende?

Answer 79

att "the outsiders", alltså personerna i utgrupper är anonyma. såsom på en fotbollsmatch. du känner inte personerna i motståndarlaget och kan därför uitföra ohämmat och agressivt beteende mot dom.

Question 80

vad är ett väldigt känt exempel på när deindivudation leder til ohämmat beteende?

Answer 80

stanford prison experiment.

Question 81

varför har man sätt att deindividaulisering, alltså när en individ kommer bort i en grupp leder till negativt beteende?

Answer 81

vid deindivudation så identifierar sig deltagarna i gruppen starkt med gruppens sociala normer. ifall dessa normer är prosociala kommer de att producera ett gott beteende hos gruppmedlemarna, men råden antisociala normer så kommer detta att generera ett antisocialt beteende hos gruppmedlemarna, såsom det gjorde under stanford prison experiment.

Question 82

hur kan man då hindra att deindiiduation leder till ohämmat beteende?

Answer 82

fastslå prosociala normer inom gruppen göra "ut-gruppen" mindre anonym

Question 83

vid masspanik, såsom crowd crush, så spelar det roll hur man ser på gruppen för hur man beteer sig, på vilket sätt?

Answer 83

ser man gruppen som ett kollektiv istället för en samlig individer (alltså deindividuated) så är man mer benägen att knuffa andra ur vägen för att man ser gruppen som hotet mot ens överlevnad.

Question 84

deltagare i milgrams experiment verkaer inte blint följa ledaren istället så verkae de

Answer 84

vara engagerade följare av auktoritetsfigueren eftersom att de stöttar och identifierar sig med vetenskapen som något positivt.

Question 85

vad är en dyad?

Answer 85

den minsta möjliga sociala gruppen bestående av två personer exempelvis. en man och en kvinna

Question 86

stereotyper är

Answer 86

mentala scheman över grupper och dess medlemmar.

Question 87

nämn några kognitiva och motivationella processer som ligger bakom utveckladet av intergrupprelationer

Answer 87

kategorisation: "vi och dom"- tänk.

Question 88

vad innebär category accentuation vad innebär det

Answer 88

att människor har en tendens att överdriva skillnaderna mellan olika in och ut-grupper. detta innebär att streotyper kan ändras beroende på ifall det finns närvaro av grupper som tvingar oss till en "vi och dom"-tänk. alltså, tvingas vi till ett vi och dom tänk så skapas starkare stereotyper. typ ett system där tjejer och killar måste dela upp sig i matsalen eller nått.

Question 89

vad är out-group homogenity bias?

Answer 89

man tänker att människorna i ut-gruppen är mycket mer lika varandra (de är alla likadana) medans man tänker att människorna i ens egen in-grupp är mer diverse.

Question 90

vad är en prototyp inom socialpsykologi?

Answer 90

de mest typiska människorna av en kategori "en typisk man"

Question 91

vad är in-group favoritism bias, vad är motsatsen?

Answer 91

tendensen att favorisera ingrupp medlemar och attributera positiva kvalitéer till oss och inte dom motsatsen är out-group bias och är tendensen att attributera negativa kvalitéer till dom istället för oss

Question 92

människor uppvisar både in-group favoritism och out-group bias när de känner sig hotade, men vilken är starkast?

Answer 92

in-group bias

Question 93

människors tendenser att skapa in och utgrupper och stereotyper utifrån dom lägger grunden för fördomsfullhet, men det som avgör hur fort som fördomsfullhetshjulen snurrar är......

Answer 93

motivationella faktorer

Question 94

stereotyper och fördomsfullhet ökar när.........

Answer 94

sociala situationer eller motiv gör att vår uppmärksamhet riktas mot faktumet att människor tillhör olika in och ut grupper.

Question 95

vad säger realistic conflict theory om fördomsfullhet?

Answer 95

att när det uppstår en kamp om resurser så ökad fördomsfullhet. i studier har man sätt att när ekonomiska förhållanden är sämre så ökar hostilitet mot minoritetsgrupper. fördomsfullhet triggas starkt när man känner av ett hot mot ens egna in-grupp.

Question 96

känslan ilska är väldigt starkt kopplat till fördomsfullhet, hur visar detta sig?

Answer 96

ilska är så starkt kopplat till fördomsfullhet mellan grupper att när en grupp blir arg så känner man automatiskt mer fördomsfullhet mot ut-gruppen, även när det inte är ut-gruppen som har triggat ilskan från början.

Question 97

vad är något som konflikter mellan grupper kan leda till?

Answer 97

en ökad tendens till radikalisering och benägenhet att offra sig själv för att gynna gruppen (suicide bombers).

Question 98

vart kommer fördomsfullhet ifrån enligt social identity theory?

Answer 98

härstammar från ett behov att öka gruppens kollektiva självförtroende. därför är känslor av misslyckande i gruppen en trigger för hotfullt beteende mot andra grupper. vi vill vara med i högstatus grupp eftersom att en del av vårt självförtroende är vårt kollektiva självförtroende enligt social identity theory.

Question 99

så enligt social identity theory så vill vi gärna tillhöra en hög-status positiv grupp eftersom att vår självkänsla är delad i tu, vår privata självförtroende och vårt kollektiva självförtroende. nämn några strategier som en person tillhörande en låg-status grupp kan utnyttja för att höja sitt kollektiva självförtroende

Answer 99

1. individuell mobilitet (lämna gruppen) 2. social creativity (rebranding, "girl-power", "black is beautiful" 3. social competition (försöka uppnå högre status genom att tävla med en annan grupp). vilken strategi som gruppen väljer att ta till för att öka sin status beror på olika karaktärsdrag för den gruppen. Om gruppens gränser går att överskrida så är individuell mobilitet vanligare.

Question 100

varför vill man forska på att försöka förstå fördomsfullhet?

Answer 100

man tänker att fördomsfullhet ligger bakom många former av diskriminering. och upplevd diskriminering har visat sig orsaka ett högt upplevt lidande och sämre mental hälsa hos befolkningen.

Question 101

idag så är det inte lika vanligt att man är "öppet rasist" som det kanske har varit tidigare. därför är det mer effektivt för forskare att försöka mäta xx istället för xx

Answer 101

implicit fördomsfullhet istället för explicit fördomsfullhet

Question 102

vad används mätningar av implicit fördomsfullhet till? hur mäts det generellt?

Answer 102

mätningar kan användas för att predicera en persons fördomsfullhet mot en grupp. man kan mäta implicit fördomsfullhet genom att mäta människors reaktionstid när de utsätts för specifika kognitiva stimuli

Question 103

nämn 2 specifika test som mäter implicita fördomar

Answer 103

IAT (implicit association test) i IAT så tänker man att ens reaktionstid är kortare ifall man tycker att två koncept naturligt hör ihop. du kan få en skärm framför dig och uppgiften att trycka på en tangent när ett ordpar kommer upp. ordpar som kan komma upp är exempelvis black-pleasant white-pleasant eller (typiskt svart namn)-krig (typiskt svart namn)-blomma hur snabbt du trycker på tangenten tänker man avslöjar dina implicita fördomar. the shooter-task experiment man fick agera polis (på datorn) och bestämma snabbt huruvida man skulle skjuta en obeväpnade eller beväpnade svarta eller vita män.

Question 104

the shooter-task experiment visade att testpersonerna uppvisade the shooter bias, vad innebär den?

Answer 104

testpersonerna var mer benägna att skjuta svarta män än vita män. Consistent with the assumption that the shooter-bias is driven by threat-related prejudice, several studies have found a. similar shooter bias using European participants and Muslim vs Non-Muslim targets.

Question 105

hur kan man minska fördomsfullhet och dess negativa effekter?

Answer 105

1. genom intergroup contact intergroup contact är baserat på en princip som kallas "equal status contact" vilket innebär att fördomsfullhet är mest sannolikt att minska när två grupper...... 1. engagerar sig i personlig förlängd kontakt 2. har lika status 3. jobbar mot ett gemensamt mål som kräver samarbete 4. stöttas av de större sociala normerna i samhället