socialpsykologi Flashcards

1
Q

symboliskt motstånd (MEAD)

A

Motstånd i relation till omvärlden leder till utveckling av självet och de självreflexiva förmågorna. Det kan vara symboliskt i form av ett samtal där mottagaren inte förstår sändaren. Pga. språksvårigheter. I vilket fall leder motståndet till att individen måste tänka över sina handlingar och bli medveten om sig själv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

materiellt motstånd (MEAD)

A

Ting responderar på beröring. Man lär sig hur de responderar genom att prova sig fram. Bemöter ting på ett rutinerat sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

fullbordan (MEAD)

A

Handling har framgångsrikt anpassats till tingens specifika motstånd. Tex. Lyfta ett glas vatten. Övning av detta kallas manipulation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

rollövertagande (MEAD)

A

Att inta någon annans normer och föreställningar. Sätta sig i någons skor. Man utvecklar sitt inre själv. Man utvecklar symboliskt motstånd med hjälp av rollövertagande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hypotestestande (MEAD)

A

Människor agerar alltid efter hypoteser som ställts upp baserat på tidigare erfarenheter om hur tingen skall respondera på våra handlingar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

internalisera (MEAD)

A

Sätta sig in i andras tankar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

sociala institutioner (MEAD)

A

Uppstår när ett visst beteende, oavsett vem som utövar det, framkallar samma reaktioner hos majoriteten av en grupp (folk blir sura oavsett social status på den som tänder en cigg i föreläsningssalen). Barnet gör genom internaliseringen den sociala institutionen till en del av sig själv och utvecklar ett symboliskt själv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

symbolisk interaktionism (MEAD)

A

Språket, gester och ting.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

gemensam mening (MEAD)

A

Avser den situation/process där sändare och mottagare tolkar budskapet likadant, ex. ”du är dum som röker i salen”. Detta är en förutsättning för att individer ska förstå varandras handlingar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

signifikant symbol (MEAD)

A

Vokala symboler som språk, men även kroppsspråk. Uppstår när det finns en gemensam mening.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

spädbarnsåldern (MEAD)

A

Kommunikation och respons. Får sina behov omhändertagna. Testar sig fram, nära samverkan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Lek (MEAD)

A

Rollekar. Provar olika roller i den nära kretsen. T.ex. Härmar föräldrar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

spel (MEAD)

A

I skolåldern. Regler, fler människor. Bra koll på hur olika människor agerar. Se sig själv utifrån flera perspektiv. Se sig som ett objekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

generaliserade andre (MEAD)

A

Vi har ett generellt sätt att tänka kring hur vi ska hantera olika situationer. Rutinmässigt. ”Att möta och ingå i den generella andre”, ”förmågan att ta den generella andres perspektiv”. När barnet börjat lära sig att se på ting som symboler, kan det inta ett generaliserat förhållningssätt gentemot dem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

I (MEAD)

A

Den handlande och oförutsägbara fasen. Jagets uppfyllande av värderingar kan se olika ut. ”Känslojaget”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

me (MEAD)

A

De socialt bestämda förhållningssätten införlivade som vanor dikterar de i situationen aktuella värderingar som individen i oreflexiv form för med sig. Rationellt och resonerande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

mötesplatsen (MEAD)

A

Kan vara enskilda konversationer eller konkreta möten där individen får möjlighet att överta den andres förhållningssätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Individuation:
Primära band – …..?
Sekundära band – ….?
(FROMM)

A

skänker trygghet, ex. moder/familj, religion.

skänker självsäkerhet, ex. egen bostad, arbete.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

En auktoritär hållning (FROMM)

A

Total underkastelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

En destruktiv hållning (FROMM)

A

Rädsla för omvärld, vill förinta hot.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Automatisk hållning (FROMM)

A

Gör som andra gör, bli som omvärlden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Affärsmässig (FROMM)

A

Strävar efter att byta, allt utbytbart.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Samlande (FROMM)

A

Behov av att spara kapital.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Receptiv (FROMM)

A

Behov av att ta emot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Exploativ (FROMM)

A

Behov av att utnyttja

26
Q

Produktiv (FROMM)

A

Frigörelse från psykisk ohälsa. Självverksam. Kopplad till ideal.

27
Q

Frigörelsens förutsättningar (FROMM)

A

Individuell frigörelse är reserverad för få (Budda, Jesus etc, endast särskilda individer). För de flesta krävs en samtidig kollektiv frigörelse. Från att äga till att vara.

28
Q

Negativ frihet (FROMM)

A

frihet från olika former av förtryck och lidande

29
Q

Positiv frihet (FROMM)

A

Positiv frihet, frihet till njutning, till val, etc

30
Q

Demokratisering och sekularisering (FROMM)

A

Exempel på att människan strävar efter att frigöra sig från auktoriteter och tvång.

31
Q

Social responsivitet (ASPLUND)

A

Vi svarar naturligt på de/det som händer. Detta är elementärt socialt beteende. Sker urskiljslöst utan motiv. Skiljer sig från reflex (samma resultat) då den varierar. Föregår moralen, moralen kommer efter.

32
Q

Asocial responslöshet (ASPLUND)

A

Helt liknöjd inför omgivningen. Utgår från att man kan svara men ej gör det.

33
Q

Responsorium (ASPLUND)

A

När vi t.ex. hälsar på varandra och blir asocialt responslösa mot allt annat. Sker ej i grupp utan alltid 2 och 2. Växelspel mellan stimuli och respons som inte följer några på förhand bestämda regler.

34
Q

Utbränning (ASPLUND)

A

Uppstår när social responsivitet bortfaller och vänds till asocial responslöshet. Detta är en patologi som drabbar abstrakta människor i ett abstrakt samhälle.

35
Q

Konkret socialitet (ASPLUND)

A

Pågående responsiv process – aktörer responderar på varandras handlingar inom ramen för en specifik och målinriktad aktivitet.

36
Q

Den abstrakta samhällsvarelsen (ASPLUND)

A

Interaktionen har inget syfte och handlar endast om en själv.

37
Q

Mättnadsprocess (ASPLUND)

A

Att tröttna på något.

38
Q

Gemeinschaft (ASPLUND)

A

Gemenskap. Sinnebilden för lokalsamhället, kännedom. Du föds in i Gemeinschaft, språk seder och bruk, konkreta relationer. Trygghet, familj

39
Q

Gesellschaft (ASPLUND)

A

Marknad. Du blir en del av marknaden genom resor, handel, etc. Mindre fungerande ordning. Abstrakta relationer. ”Stora stygga arbetslivet”. Tillfället (Vi vet aldrig vad som väntar, allt är möjligt) vs Utbränning (Meningen upphör, abstrakt vs konkret).
Vi växlar mellan dessa under våra liv.

40
Q

Etnometodologi (GARFINKEL)

A

Hur människor använder sig av olika metoder för att göra interaktion och den sociala ordningen begriplig. En annan form av social analys än den konventionella samhällsvetenskapen, därför har den ett annat sätt att förhålla sig till och studera den sociala ordningen och producerar därmed ojämförbar kunskap.

41
Q

Sociala strukturer (GARFINKEL)

A

Handlingsregler och beteenden som internaliseras under socialisation. Garfinkel sågar dock detta och hävdar att med den utgångspunkten förlorar man fenomenet man undersöker och gör människor till idioter.

42
Q

Trubbel (GARFINKEL)

A

Grundbegrepp inom etnometodologin, genom störningsexperiment skapas instabilitet i den sociala ordningen, vilket avslöjar vad det är som gör den stabil.

43
Q

Naturligt förekommande trubbel (GARFINKEL)

A

Kan vara av social karaktär, ex. när migranten inte förstår sociala koder, eller när kvinnan agerar på ett stereotypt manligt sätt.

44
Q

Normativa förväntningar (GARFINKEL)

A

Normerna existerar direkt i metoderna och genom metoderna. Normer och metoder är således omöjliga att särskilja. Normer genomsyrar yttre metoder i form av kroppslig praktik.

45
Q

Fenomenologi (SARTRE)

A

är en allmän beteckning på olika teorier om hur vi och olika djur uppfattar och upplever oss själva och vår omvärld

46
Q

Min utsida (SARTRE)

A

En individ kan omöjligt tilldela sig själv ett ”mig”, det är först genom den andres blick som jag blir ett ting, och får en utsida. Jag går från att vara ett med en upplevelse men i och med den uppfattade närvaron av ”den andre” ser vi oss själva.

47
Q

Den andre (SARTE)

A

Behöver nödvändigtvis inte vara en person. Kan vara när vi råkar vända vår egen blick mot oss själva. Ex. när vi tror att någon ser oss göra något pinsamt och skäms, trots att ingen annan är närvarande. Den andre är alltid potentiellt närvarande, exempelvis faller vi och det första vi gör är att rätta till vår klädsel och se oss om, därefter kontrollerar vi ev. skada.

48
Q

Don-komplexet (SARTRE)

A

Världen utgörs av mängder av ting, deras struktur och dess ordning så som den avtecknas för människan där hennes blick utgör centrum. Detta sammanhang - ting som väntar på att tas i bruk kallas för….

49
Q

Blickarnas spel (SARTRE)

A

När vi möter någons blick startar en kamp om att reducera den andra till ett objekt för att bekräfta sig själv som ett fritt och obundet subjekt med fri vilja. Det finns andra strategier än kamp, vi kan försöka identifiera oss fullt ut med det objekt den andras blick reducerat oss till.

50
Q

Intentionalitet (SARTRE)

A

Vårt medvetande är ständigt riktat mot något.

51
Q

Undvika stigma (POTTER)

A

Förskjutning. Positionera sig, använder ofta ordet ”men”. T.ex. ”Jag är inte rasist men…”.
Undviker ämnet helt då det är jobbigt. T.ex. ”Hur menar du med det?”.

52
Q

Speglingar (POTTER)

A

Ett språkligt uttryck blir en spegelbild som jämförs med verkligheten, ”det regnar ute” speglar att det faller droppar från himlen, språket är en passiv reflektion av verkligheten, en kontroll av verkligheten avgör sanningshalten i det språkliga uttrycket. (REFLEKTION AV VERKLIGHETEN!)

53
Q

Byggnadsplatsen (POTTER)

A

Språket är en byggnadsplats, där språkliga beskrivningar både konstruerar världen och själva är konstruerade.

54
Q

Diskurs (FACOULT)

A

Både konstruerande och konstruerad, den är handlingsspecifik och den är situationsbunden. Betydde förut – kommunikation, tal, konversation eller argument. Har nu bredare betydelse, omfattar ett samlingsnamn för de infallsvinklar, begrepp, sätt att resonera, frågeställningar och så vidare som tillämpas inom ett visst område.

55
Q

Huvuddiskurs (FACOULT)

A

Den mest högljudda diskursen, tränger undan de andra. Understöds av lagar och normer.

56
Q

Antecipatorisk planering (GÄRDENFORS)

A

Delad uppmärksamhet - delade känslor - förstå andras intentioner - förstå andras kunskap - att kunna planera inför framtiden.

57
Q

Kausaldrift (GÄRDENFORS)

A

Människans benägenhet att finna orsaker i världen.

58
Q

Kategorisk perception (GÄRDENFORS)

A

Människan har en tendens att uppfatta saker i förutfattade mönster. (Tänk exemplet på kon, föreläsningen).

59
Q

Objektrelationsteorin (GÄRDENFORS)

A

Vi har ett ofullständigt själv vid födelsen. Kan relatera till händelser och sitt primära objekt. En process pågår mellan barnet och omsorgspersonen. Vårt själv utvecklas i relation till inre objekt.

60
Q

Inre objekt (GÄRDENFORS)

A

Yttre föräldrar ersätts av inre föräldrar. Vi blir på så vis en egen individ.