SOPA 14 Flashcards
(148 cards)
1
Q
Vad är en kärnmening?
A
Styckets huvudpoäng
2
Q
Hur gör man för att ange ett citat i löpande text av en vetenskaplig artikel?
A
Tydligt vem som pratar. Mer än 40 ord indrag i texten. Annars “citat” (efternamn 2014, s.85)
3
Q
När kan man skriva “m.fl.”?
A
När det är fler en tre författare som skrivit artikeln
4
Q
Vad är en effektiv sökstrategi i LUBsearch?
A
Användning av begreppssökning (frassökning) för att få relevanta sökträffar
5
Q
Nämn 4 saker som kännetecknar en vetenskaplig text
A
Artikeln ska vara peer-reviewd och publicerad i en vetenskaplig tidsskrift. IMRaD. Källor.
6
Q
Vad kännetecknar en bra intervjuguide?
A
Korta och begripliga frågor. En tydlig koppling till studiens forskningsfrågor. Frågorna ska vara förståeliga och tillgängliga.
7
Q
Vad betyder intervjukontext
A
Allt som sker runt omrking intervjun, plats, ljud, kläder, maktposition, ålder.
8
Q
Vad räknas som plagiat?
A
-Citera en text utan att källhänvisa
-Att ordagrant återge delar av en källa och byta ut några ord mot synonymer
-Att vara otydlig med vilka som är ens egna tankar och vilka som är andras tankar
9
Q
Beskriv Harvards referenssystem
A
Anger referenser i löpande text inom paranteser.
10
Q
Vad innebär socialt arbete som forskningsområde?
A
Forskningen i socialt arbete utgör den centrala grunden i ämnet socialt arbete och forskarna har en avgörande roll för att styra hur socialt arbete utförs.
Forskningen i socialt arbete har ingen egen tydlig teoretisk tradition, lånar teorier från andra ämnen.
Forskning i socialt arbete kan beskrivas med hjälp av begreppet topik. Ett mindre delområde som utgörs av frågor och forskningsbara problem som forskarna samlas kring.
11
Q
Vad är en sambandsanalys?
A
Bivariat eller multivariat analys, analysen av samband mellan två variabler eller fler. Oberoende variabel påverkar beroende variabel. Samband uppstår inte bara utan forskaren bestämmer variabeln
12
Q
Kvantitativa studier
A
Mäta, jämföra, siffror, bredd.
Reliabilitet dvs att den ska gå att upprepa med samma resultat. Hur gör vi urvalet, dvs hur vi drar stickprovet, har betydelse för undersökningens reliabilitet och validitet.
13
Q
Vilka två grundfrågor har det sociala arbetet präglats av?
A
Fattigdom och fattigdom. Befolkningen och de sociala problemen (allmänna problemen)
14
Q
Vad betyder det att en person gett sitt samtycke för att delta i en forskningsintervju?
A
Personen kan avbryta intervjun närsomhelst utan att behöva ge en förklaring. Samtycke behövs även för inspelning av intervju
15
Q
Vilka tre olika arenor brukar man prata om inom socialt arbete som forskningsområde?
A
-Verksamhetsfält/praktik
-Forskning/vetenskap
-Utbildningsämne
16
Q
Vad är en topik?
A
Ett delområde med utgångspunkt i en grupp frågor och forskningsproblem som forskarna undersöker och kommunicerar med varandra och med fältet om.
17
Q
Fattigvårdsdebatten
A
1500-tal. Fattiga står i centrum i socialt arbete. Urbaniseringen, fattiga blir fler och det lönar sig mer att ta emot allmosa än att arbeta. Idén om att staden har ansvar över att människor ska kunna försörja sig själva växer fram. Ett socialpolitisk system börjar att byggas. Idén om arbetslinjen (arbete ska löna sig) formas. Behovet av att dra gränser mellan vilka som ska ta del av systemet skapas. Gränsdragningar mellan människor, vilka som hör till. In och ut-definierings processer=du blir så definierad som “fattig” att du inte tar dig tillbaka.
18
Q
Familj och barn
A
Efter franska revolutionen börjar man prata om medborgare. Intresset för befolkningen och genomsnittsmänniskan växer. Hög barnadödlighet, låga födelsetal, inte en trygg befolkningstillväxt. Säkra befolkningen genom hälsopolitik och uppfostran av medborgaren, (familjelagstiftning, mödravård, skolplikt). Barn och familj ses som potentiella samhällsproblem: om familjen inte fungerar blir inte barnen goda medborgare. Socialt arbete fokus mot barn, kvinnor, hygien och slumförbättring. Skydda barnen (uppfostran, kontroll på familjen, definiera hotfulla barn för att kunna uppfostra de hårdare.
19
Q
Diskussion om sociala problem
A
Problematiserar vad vi förstår och definierar som sociala problem-och de konsekvenser de får. Vad som uppfattas som och hur vi talar om/definierar sociala problem: varierar över tid. Sociala problem definieras genom olika intressen och på olika grunder: lagstiftare, politiker, ansvariga, professioner, grupper av medborgare. Ett socialt problem baseras på en värdering vad som är gott/ont, önskat/oönskat. Definierandet av sociala problem innebär att definiera problembärare. Konsekvenser i form av utpekanden, marginalisering, stigmatisering. Normalitet-avvikelse
20
Q
Reformpedagogik
A
1920-1930 tal. Begynnande kritik mot institutionsvård och anstalter. Strömningar av ny uppfattning om de sociala problemen (samhällsrelaterade och inte individbaserade). Fokus på humanism, bildningens möjligheter, möta människan, barnet/människan kan växa/förändras (är bildbar). 1970-1980 tal: Foucaults kritik av institutioner. Behandling och omsorg kontra inlåsning och straff
21
Q
Människobehandlingens ändamålsenlighet
A
Vetenskaplig grund och insatsers resultat. Mary Richmond-social diagnosis. Evidensbaserade metoder, gör vi så att vi kan räkna med att få det utfallet? Vad gör evidensbaserade metoder med det sociala arbetet i praktiken? Växer starkt på 80-90 talet. Nedmonterad välfärdsstat, marknadisering NPM. Ökade krav på ett socialt arbete som ger resultat. Vad leder det sociala arbetet till?
22
Q
Vad forskas det mest om
A
-Social barnavård
-Fattigdomsforskning
-Omsorg om äldre
-Omsorg om personer med funktionsnedsättning
-Missbruk och missbruksbehandling
-Det sociala arbetets organisationer
23
Q
Hullhouse, Jane Addams
A
“Settlement house”-en institution som erbjöd stöd till fattiga och invandrarfamiljer genom utbildning, kulturaktiviteter och sociala tjänster. Socialarbetare bo tillsammans med de utsatta för att komma nära. Ett centrum för social reform och forskning. Exempel på frågeställningar. Kvantitativt: Hur många hushåll lever med mindre än 5 dollar i veckan? Har det blivit fler eller färre?
Kvalitativt: Vad betyder det för en familj att leva med mindre än 5 dollar i veckan? Vilka möjligheter ser människor att ta sig ur situationen?
24
Q
Kvantitativa metoder för datainsamling
A
-Enkätundersökningar
-Sekundärstatistisk analys
-Registerdata
-Strukturerade observationer
-Kvalitativ analys av text (dokumentanalys, läser kvalitativt men blir en kvantitativ insamling då många texter behövs)
25
Olika kvantitativa metoder för dataanalys
Univariat-deskriptiv/beskrivande statistik
Bivariat analys-sambandsanalys mellan två variabler
Multivariat analys-sambands analys mellan fler än två variabler
26
Sambandsmått
Det statiska sambandet mellan X och Y, hur starkt är det? INTE vara nära 0. Värdet ska ligga nära -1 eller +1 för att det ska vara ett starkt samband. Ligger det nära 0 är sambandet svagt.
27
Varför behövs sambandsmått?
Måste finnas vissa kvalitetskrav, resultatet måste vara trovärdigt. Kunna bedöma undersökningens och kunskapens kvalitet
28
Reliabilitet (replikerbarhet)
Mätningar där jag får samma typ av mätning varje gång. Upprepa, replikera min mätning. Rätt andel mjöl
29
Validitet
Mäter man det man ämnar att mäta, mätglitighet
30
Objektivitet
Statistik och kvalitativ forskning. Inte personbundet. Vem som helst ska titta på resultatet och komma fram till samma resultat som jag.
31
Skalnivå
Skalnivåer är klassifieringar av variabelvärden beroende på deras mattematiska kvalitet. Poängen med skalnivåerna är att de bestämmer vilka beräkningar som är möjliga att göra på de variabler som analyseras. Beroende på hur vi frågar, dvs hur svarsalternativen är utformade så pratar vi om olika skalnivåer. Syftet med skalnivåer är att kunna jämföra variabler med varandra.
32
Vetenskapsteori
Ontologi-Vad vi tror om verklighetens natur
Epistemologi-Hur vi kan veta något om verkligheten
33
Varför så många mått?
Kunna säga något om kvaliteten. Mål=att kunna mäta och eventuellt reda ut samband. Beroende på hur vi frågar får vi olika svar, svaret har olika kvalitet, beroende på kvaliteten kan vi göra olika saker med svaret. Beroende på hur vi frågar så pratar vi om olika skalnivåer.
34
Nominalskala (skalnivå)
Variabelns värden anger bara olika kategorier utan inbördes rangordning. Exempel på fråga "Vilket kön tillhör du?", inget av svarsalternativen till frågan väger tyngre än det andra
35
Ordinalskala (skalnivå)
En form av rangordning, det finns en rangordning mellan talvärlden men vi vet inte om skillnaden mellan olika talvärlden är olika/lika stor, exempelvis attitydfrågor/betyg. Exempel på frågeställning "Hur gammal är du?" Svarsalternativ: Yngre än 18 år, 18-35 år, äldre än 35 år. Vi vet att det är en skillnad mellan svarsalternativen men inte hur stor den är.
36
Kvot/-Intervallskala (skalnivå)
Vi frågar efter en siffra och får en siffra som svar. Lika stora skillnader på skalan är lika stora i verkligheten. Exempel på frågeställning, "Hur gammal är du" Ange i siffror:
Vi vet alltså vilken ålder de svarande har och skillnaden mellan de olika svaren
37
Univariat analys/deskriptiv analys
Deskriptiv och beskrivande analys. Ingen sambandsanalys. Tittar på en variabel. Används för att göra en bortfallsanalys. Kan exempelvis vara en fråga på en enkät som inte blivit besvarad av en stor majoritet av de svarande.
38
Bivariat analys
Om x påverkar y. X är den oberoende variabeln och Y är den beroende variabeln
Samband mellan två variabler (sambandsanalys). Deduktiv arbete i 4 steg.
1. Variabelns fördelning. Baseras på teori/tidigare erfarenhet
2. Finns det ett statistiskt samband?
3. Är sambandet säkert (signifikant)
4. Om ja, då stödjer resultatet hypotesen
Oberoende variabel (x) Beroende variabel (y)
x påverkar y
Samband dyker inte bara upp utan forskare bestämmer vilken variabel som är x & y
39
P-värdet/signifikans
Hur säkra kan vi vara säkra på att vårt material finns där ute på riktigt. Om vi skulle dra samma stickprov och samband inte fanns, hur stor är sannolikheten att vi skulle få samma resultat. Hur stor är sannolikheten att slumpen gjorde så att våra resultat ser ut som de gör. Desto närmre 0, p-värdet ligger desto bättre, vi kan då vara mer säkra på att sambandet i datamaterialet är på riktigt, slumpen avgör inte.
0,05=en 5% risk att det vi har i vårt datamaterial tillkom av slumpen, 95% finns där ute på riktigt. Desto lägre p-värdet är desto mer signifikant är värdet. PH-värdet varierar mellan 0 och 1
40
Signifikansnivåer
p>0,05 icke signifikant ns
p<=0,05 signifikant (95%9 *
p<=0,01 mycket signifikant (99%) **
p<0,001 högst signifikant (99,9%) ***
Sannolikheten att resultaten i studien också finns i helheten av gruppen som undersöktes
41
Vetenskapliga positioner
Realism, fenomenologi, konstruktivism
42
Kvalitativ kunskapsteori
Djup, undersöker människors upplevelser, kunskap om världen vi lever i.
43
Kvalitativ metod för datainsamling
-Individuella intervjuer
-Gruppintervjuer
-Observationer
-Kvalitativ analys av text
44
Kvalitetskrav inom kvalitativ forskning
Pålitlighet, lyfta fram vilka grupper och vilka positioner jag undersökt i min studie
Trovärdighet & överförbarhet, arbeta med materialet för att visa att det är överförbart till liknande kontext
Bekräftelsebarhet, hur personen jag intervjuade upplevde mig, hur kan jag ha påverkat resultatet av intervjun? Självreflektion
45
Vetenskaplig position Realism
Det finns en enda verklighet. Vilken existerar "där ute" oberoende av vår kunskap om den. Vi får kunskap genom våra sinnen. Utanför mitt tänkande finns det en verklighet. Realism=positivism
46
Vetenskaplig position Fenomenologi
Kunskap om verkligheten nås genom människors subjektiva meningsvärldar och genom tolkningar av deras verklighet. Om det finns en verklighet utanför oss kan vi inte få tillgång till den utan att vi har ett filter mellan oss. Kunskap genom människors tolkningar.
47
Vetenskaplig position Konstruktivism
All kunskap om verkligheten fås genom språket och sociala sammanhang. Det som finns bortom våra kategorier vet vi ingenting om. Filter hindrar oss från att veta det som finns bortom kategorierna
48
Perspektiv på kunskap Realism
Kunskap genom sinnesintryck
49
Perspektiv på kunskap Empirism
Sinneserfarenhet som grund för hur vi vet, kopplade till att verkligheten kan nås genom intryck och sinnen
50
Perspektiv på kunskap Positivism
Kunskap baseras på fakta som kan observeras med sinnena. Verkligheten kan mätas, forskningsresultat ska spegla en "verklighet" där ute. Kopplade till att verkligheten kan nås genom intryck och sinnen
51
Vetenskaplig metod
Ofta kvantitativa undersökningar. Forskaren samlar in stora datamängder, definierar avgränsande variabler, söker kausala samband, beskriver generella mönster, framställer resultat i siffror, diagram, tabeller etc. statistik
52
Teoretiskt förnuft
Vetande, att kunna förklara hur något förhåller sig och varför
53
Tekniskt förnuft
Kunnande, att veta hur man gör, kunna genomföra någonting.
54
Praktiskt förnuft
Att kunna interagera med människor
55
Kvalitativ studie
Bygger på insamling och analyser av mindre men mer komplexa datamängder. Ofta intervjustudier, observationer och dokumentstudier. DJUP
56
Kvantitativ studie
Bygger på kvantifierbara data. Presenteras genom siffror, diagram, tabeller. Ofta genom enkätstudier. Hypotesprövning, kausalitet, generalisering. BREDD
57
Realism
-Ontologi
-Epistemologi
-Vetenskaplig metod
Ontologi=det finns en enda objektiv verklighet. Den existerar oberoende av vår kunskap om den
Epistemologi=Vi får kunskap genom våra sinnen. Verkligheten kan mätas. Forskningsresultat speglar verkligheten.
Vetenskaplig metod=Kvantitativa metoder
58
Fenomenologi
-Ontologi
-Epistemologi
-Vetenskaplig metod
Ontologi=Fenomen finns bara om någon erfar det. Subjektens olika upplevda verkligheter är de utifrån vilka människor skapar mening.
Epistemologi=Kunskap kommer från subjekten & nås genom att ta del av människors livsvärldar, tolkningar & meningskohort
Vetenskaplig metod=Kvalitativ metod, det finns fler sanningar, fokus på det unika
59
Konstruktivism
-Ontologi
-Epistemologi
-Vetenskaplig metod
Ontologi=Världen blir till för oss genom kategorier och sociala konstruktioner. Vi har inte tillgång till en objektiv värld "där ute"
Epistemologi=Kontext, tid och rum är avgörande. Något som är sant i ett sammanhang kan vara falskt i ett annat
Vetenskaplig metod=Främst kvalitativa undersökningar, språkliga praktiker & diskurs. Undersöker hur tex. maktrelationer, kategorier, och klassifieringar. Analysobjekten antas vara föränderliga.
60
Surveyundersökning, en vetenskaplig metod
Standardiserade frågor ställs till ett urval av individer. Kartlägga exempelvis attityder. Kvantitativ forskning, statistik. Telefonintervju, enkät
61
Olika intervjuer, vetenskaplig metod
Strukturerad=Intervjuaren har på förhand konstruerat alla frågor & ordningsföljden. Ofta slutna frågor ibland öppna frågor. 3 kategorier på frågeställning, subjektsbeskrivningar, handlingsmönster, attityder
Semistrukturerade= Intervjuaren arbetar med en intervjuguide där teman & huvudfrågor är definierade. Men finns utrymmer för avvikelser från guiden ifall intervjupersonen tar upp något intressant. Teman & huvudfrågor
Ostrukturerade= Intervjupersonen bestämmer strukturen. Intervjuaren anpassar sig efter personens svar. En öppen intervju. Enbart teman. Kan vara bra för känsliga ämnen
Undersöka intervjupersoners livsvärld.
62
Fokusgrupper
En grupp intervjuas samtidigt om ett visst tema. Dialog, interaktion
63
Forskningsprocessen
1. Idé-Intresse för ett visst fenomen, förkunskap, teoretisk förståelse
2. Problemställning-Specifiering och genomförbarhet. Formulera syfte och frågeställning
3. Design-Val av data, val av metod och vetenskapsteori
4. Datainsamling-Genomföra intervjuer, skicka ut enkäter, observera
5.Analys- Strukturera data, tematisera, tolka med teori
6. Avrapportering-Skriva artiklar i tidskrifter, böcker, uppsatser, populärvetenskap
64
Empiri
Den avgränsade mängd data från "verkligheten" som samlas in för analys
65
Deduktion
Teoretiska antaganden, hypoteser, föregår insamlande av empirisk data. Krävs en tydlig bild på det du vill ha svar på. Forskaren vet vad hen letar efter. En strukturerad intervju är deduktion.
66
Abduktion
Rörelse mellan teori och empiri, resultaten växer fram successivt. Exempelvis, semistrukturerad intervju
67
Induktion
Undersökning av verkligheten, insamling av empiriska data ligger till grund för teoretiska antaganden. Förutsättningslös, studerar och när man börjar se mönster formuleras frågeställning och idéer. Forskaren måste vara mer öppen. En ostrukturerad intervju är induktiv
68
Den hypotetiskt deduktiva metoden
Utgår från en hypotes, ett viss antagande. Efter resultat kanske inte hypotesen stämmer överens med verkligheten och en ny hypotes skapas. Samma sak med den nya hypotesen, stämmer den överens med verkligheten?
69
Koherens
Hänger delarna samman logiskt?
70
Validitet
Mäter vi det vi avser att mäta?
71
Konsistens
Används begrepp, teorier och metoder liknande i hela projektet?
72
Reliabilitet
Kan andra göra undersökningen och få samma resultat?
73
Generaliserbarhet
Kan resultaten generaliseras?
74
Transparens
Kan läsaren sen hur undersökningen genomförts?
75
Representativitet
Är resultatet representativt för hela gruppen?
76
Harvard i flytande text
(författare årtal) eller författare (årtal)
Aldrig förnamn inom parantes
77
Harvard i referenslista
Efternamn S. (Årtal) Kapitel. I: Resterande av författare i hela boken (red). Titel på bok i kursiv. Utgivelseort: Förlag, sidnummer
78
Citat enligt Harvard flytande text
Citattecken, ange referensen med sidonummer, Korta citat-max 40 ord. Långa citat-längre än 40 ord, indrag.
79
IMRaD
Inledning, metod, resultat, diskussion. Ett sätt att strukturera upp studien så det blir lätt att hitta i dokumenten
80
Problemformulering
Kartläggning av tidigare forskning. Forskningsbehov och forskningsfråga
81
(inför forsknignsfråga) Urval
Vilket empiriskt material behövs? Relevans för forskningsfrågan
82
Typer av Publikation
Artiklar, monografier, antologier, rapporter
83
Positivism (filosofisk och vetenskaplig tradition)
Det finns en observerbar verklighet som existerar oberoende av våra personliga övertygelser. Kunskap ska baseras på fakta som kan observeras med sinnena. Genom datainsamling kan vi få kunskap om den. Kunskap kan prövas om den är sann eller falsk verifiering/falsifiering
84
Stickprov
Om vi inte kan undersöka hela gruppen måste vi välja en del av den. Ju större populationen (hela gruppen) är desto större stickprov behövs. Upp till 1200 personer i ett stickprov ökar precisionen betydligt men därefter är det inte lika starkt. Att gå högre än 1200 betyder inte att vi får en bättre kvalitet på undersökningen, höjer nödvändigtvis inte p-värdet. Som människor är vi olika men inte obegränsat olika, vissa olikheter utesluter varandra, genom att svara på frågor faller man bort på vissa aspekter. Exempelvis, uppger jag att jag är kvinna, faller jag bort på de manliga aspekterna.
85
Generalisera
Att kunna argumentera att de egenskaper vi hittat i stickprovet gäller för hela populationen (gruppen)
86
Sannolikhetsurval
I ett sannolikhetsurval har varje individ i gruppen man ska undersöka samma sannolikhet att komma med i undersökningen.
87
Obundet slumpmässigt urval
Obundet slumpmässigt urval (Fullständigt & aktuell urvalsram krävs)
Nackdel: Små grupper riskerar att falla bort vilket påverkar generaliserbarheten. Kan vara oetiskt att ta ut en urvalsram (en lista över alla individer i populationen vi vill undersöka)
88
Icke-sannolikhetsurval: bekvämlighetsurval, snöbollsurval
Är inte representativa, presenterar inte hela gruppen.
89
Bekvämlighetsurval
Närhet till gruppen man vill undersöka
90
Snöbollsurval
Tar kontakt med en person som tillhör den grupp jag vill undersöka, som pratar med någon, som pratar med någon...
91
Externt bortfall
-Hur stort är urvalet/stickprovet?
-Hur många personer har fått enkäten?
-Hur många har faktiskt svarat?
Fått enkät men inte svarat
92
Internt bortfall
-Är alla enkäter fullständigt besvarade?
-Är alla enkäter fullständigt meningsfullt besvarade? Finns det ett mönster? Måste någon fråga kanske plockas bort?
Svarat på enkäten men inte på alla frågor
93
För- och nackdelar enkätundersökning
+Billiga och snabba instrument, materialet fås in snabbt
+Ingen intervjuareffekt
+Lätt att anpassa efter respondenteras behov
-Omöjligt eller begränsat för respondenten att ställa förståelsefrågor
-Omöjligt eller begränsat att ställa följdfrågor
-Inte alla frågor eller teman är lämpliga för enkät
-Fungerar inte för alla respondenter
-Osäkert vem som fyller i enkäten
94
Attitydfrågor/likertskala
En form av slutna frågor. Respondenten använder sig av en skala för att ta ställning till ett påstående
+Går att fånga upp gradskillnader i uppfattningar & attityder
-Tolkning är inte lätt
-Skolornas utformning påverkar respondentens svar. Ska man exempelvis ha en mittpunkt 1,2,3,4,5
95
Öppna frågor
Respondenten själv formulerar svaret
+Mindre risk att leda respondentens tankar i en viss riktning
+Täcker in många svarsalternativ, även sådant som forskaren inte själv tänker på
-Tolkning & kodning kan vara svåra att kategorisera & kvantifiera
96
Slutna frågor
Respondenten kryssar i svarsalternativ som är givna på förhand
+Svaren är användbara för analysen utifrån forskarens teori & analysram
+Ökar jämförbarhet i svaren
+Kodning & tolkning är enklare
-Kan missa svarsalternativ som forskaren själv inte tänkt på
-Svarsalternativen måste vara ömsesidigt uteslutande, vilket kan vara svårt
97
Negationer
Ord som "inte", ska helst inte vara med i frågeställningar till respondent
98
Forskningsintervjuer
Grundad i metodologiska (finns en metod) och forskningsetiska (etiska regler) diskussioner. Kopplad till en studie, använder metoder för att samla in data
99
"Malmletare"
Kännetecknar realism, letar efter någonting som redan finns, samla befintlig data, handlar mer om bästa sätt för att samla in materialet
100
"Resenär"
Konstruktivism, fenomenologi, vet inte riktigt vad man kommer hitta från början, du ger dig ut och är nyfiken, har en idé men vet inte riktigt vad du kommer hitta
101
Strategiskt urval
Man vet sin typ av grupp från början, antal, kön, ålder, osv
102
Etiska aspekter
Informerat samtycke, okej att spela in, informera om att personen får avbryta när hen vill utan förklaring, anonymisera/ pseudonymisera, lagra datamaterial på ett säkert sätt
103
Anonymisera
Tex. "xx"
104
Pseudonym
Tex. "en 50-årig manlig lärare"
105
Under intervjun
Introducera dig själv, informera om studien, be om samtycke, be om tillåtelse att spela in. Ställ frågor utifrån intervjuguide. Visa intresse för svaren och om hen vill tillägga något till svaren. Tacka för intervjun
106
Efter intervjun
Skriv ned intryck, information om bakgrunden och intervjusituationen. Intervjukontexten, är det en del av intervjun eller något som ska minimeras? Transkribera intervjun. Analysera intervjun, kodning, tematisering, summering. Skriv ner analysen, beskriv de olika teman och bestäm citat
107
Empiri dokumentanalys, professionellt
Rättegångshandlingar, utredningar, policydokument, statliga utredningar, intervjuutskrifter
108
Empiri dokumentanalys, brukarperspektiv
Intervjuutskrifter, utdrag från bloggar, Chat-utdrag, brukarföreningars texter
109
Dokumentanalys
Gör en analys av eget insamlat empiriskt material, handlar inte om att redovisa tidigare forskning. En kvalitativ metod. Kan antingen göra en analys utan frågeställning som kommer med tiden. Eller så formas en frågeställning innan analysen av materialet. Göra en analys genom kodning, tematisering, summering. Analysen görs i tre steg.
1: Reduktion av data, Kodning (grovsortering, hitta mönster)
2: Presentation av data, Tematisering, strukturera huvudmönster
3: Slutsatser & verifiering, Summering, föra samman & dra slutsatser
Empirin kan analyseras från olika perspektiv och då får man olika kunskap. Realistiskt-underlag för insamling av fakta. Fenomenologiskt-subjektiv upplevelse i fokus. Konstruktivistiskt-kulturellt skapad kunskap (språk, kunskap, i en viss tid i samhället)
110
Kodning
Grovsortering, identifiera det centrala i relation till frågeställningen, hitta mönster
111
Tematisering
Strukturera huvudmönstren, skapa släktträd, teman som tas upp i empirin exempelvis. mental ohälsa
112
Summering
Föra samman och dra slutsatser, formulera sig konkret och koncist i skriven text. Dekonstruktion-tar fram de viktiga delarna ur texten och analyserar de. Kritiskt perspektiv
113
Heterogenitet
Desto större heterogenitet i populationen, desto större stickprov krävs.
114
Narrativ förklaring
Berättelser är förklaringar i efterhand. Människor väljer ut vilka händelser som tas med i berättelsen. En berättelse är aldrig en neutral avbildning, krävs ett övergripande perspektiv
115
Ontologi
Vad vi tror om verklighetens natur.
"läran om det som är" Handlar om hur vi betraktar den värld som utgör vårt undersökningsfält
116
Epistemologi
Hur vi kan veta något om verkligheten. "hur kan vi nå kunskap, genom sinnena eller förnuftet" En huvudgren av filosofin som studerar grundläggande frågor om hur vi kan nå kunskap om vårt undersökningsfält. Vad kan vi ha kunskap om? Vad vilar vår kunskap ytterst på: sinnena eller förnuftet?
117
Signifikansvärde
Hur kan vi vara säkra på att sambandet i vårt stickprov representerar verkligheten
118
Olika metoder för datanalys i en kvalitativ metod
-Tematisk analys (kodning, tematisering, summering=används för att identifiera & analysera teman/mönster i data
-Narrativ analys= används för att studera berättelser & hur människor konstruerar mening genom sitt berättande
Diskursanalys=undersöker hur språk & kommunikation används för att skapa mening, maktrelationer & sociala verkligheter. Analysera ordval & uttryck
Grounded theory=syftar till att utveckla teorier direkt från data, snarare än att testa befintliga teorier
119
Dokumentstudie, vetenskaplig metod
Söka mönster i dokument, exempelvis utredningar. Konstruktivistisk utgångspunkt
120
Observation, vetenskaplig metod
Deltagande: forskare deltar i gruppens aktivitet
Icke-deltagande: forskaren är en passiv betraktare
Dold-Observera i smyg eller "wallraffa"
121
Ibid
Om du vill referera till samma verk igen innan ett annat verk har referats kan man skriva ibid
122
Innan intervjun
Ett urval av grupp, snöboll, strategiskt eller bekvämlighet. Reflektera kring variation. Generaliserbarhet. Bestämma tid & plats. Göra intervjuguide. Fundera över sin egna roll. Pilot test.
123
Konstruera en intervjuguide
-Vad är din intervjuguide?
-Skillnaden mellan intervjufrågor & forskningsfrågor
-Testa med en pilotguide
-Tid & plats
-Fundera kring din egen roll, intervjukontexten
-Hur ska materialet lagras?
-Är den ostrukturerad, semi eller strukturerad?
-Korta frågor
-Logisk ordning
-Förståeliga och tillgängliga
-Undvik ledande frågor
-Följdfrågor
124
Att undvika i en intervju
-Ledande frågor
-Ja/Nej frågor
-Känsliga frågor
125
Vad menas med pålitlighet & trovärdighet?
Ifall det är tydligt hur datainsamlingen & analysen gick till. Intervjuer ska vara anonymiserade men hur ska vi veta vem som talar? Hur ska vi veta personens bakgrund, kontext och perspektiv? Författaren kan påverka innebörden, genom förtydligande eller något så enkelt som punkt och komma
126
Bekräftelsebarhet och reflektion kring den egna rollen som forskare
Att författaren måste vara medveten om tolkningsprocessen då personen är i en maktposition och kan göra tolkningar. Författaren blir fångad av sina egna tankar om intervjupersonens erfarenheter. Viktigt med responsvalidering-att fråga ifall intervjupersonen känner sig representerad på rätt sätt. Att inte göra intervjupersonen till ett kunskapsobjekt. Kunskapssubjektt= den som vet
Kunskapsobjekt=den man vet något om
127
Peer review
-Bara för vetenskapliga tidsskrifter
-Artikeln granskas av andra forskare inom samma forskningsfält
-Peer=jämnlik
128
Empirism (inriktning)
Sinneserfarenheter som grund för hur vi vet
129
Rationalism
Tänkande för grund för hur vi vet
130
Hermeneutik
Kunskap om verkligheten nås genom att söka förståelse för människors subjektiva livsvärldar, tolkningar och meningshorisont
131
Överförbarhet
Kvalitativ metod saknar mått att uttala sig om, ex generaliserbarhet (tex. p-värdet) Däremot kan kvalitativ forskning bidra med kunskap som är applicerbar i ett något större sammanhang (överförbarhet) & den måste visa känslighet för kontext & mångfald i materialet (trovärdighet). Viktigt att redogöra för kunskap som läsaren behöver för att förstå kontexten.
132
Professionella perspektiv & brukarperspektiv
Professionella:
-Rättegångshandlingar
-Policydokument
-Statliga utredningar
-Intervjuskrifter
Brukare:
-Intervjuskrifter (brukare)
-Utdrag från bloggar
-Chat utdrag
-Brukarföreningars olika texter
133
Kvalitetskrav för kvantitativ metod
Reliabilitet-stabilitet i datamaterial, ska kunna upprepas
Validitet-mätgiltighet, mäter vi det vi vill mäta? Intern (teori & resultat) och extern (kan resultatet generaliseras)
Objektivitet-resultaten kan ej vara personbundna
Ett annat kvalitetskrav är att göra en bortfallsanalys-är bortfallet stort kan man ifrågasätta trovärdighet
134
Två huvudinriktningar i socialt arbete
1-Fattidom och de fattiga
2-Befolkningen och de sociala problemen
135
Forskningsprocessens kvalitetskriterier
-Koherens (hur väl en teori och hypotes hänger ihop)
-Validitet
-Reliabilitet
-Konsistens
-Generaliserbarhet
-Transparens
-Representativitet
136
Realistisk förklaring
Kausalsamband-orsaken föregår verkan, samma orsak följs alltid av samma verkam, även om alla inte följer mönstret kan det betraktas som kausalsamband. En realistisk (positivistisk) syn. Vanlig inom naturvetenskap
137
Fenomenologisk förklaring
Ändamålsförklaring-människors handlingar skiljer sig från naturliga fenomen, människor har syften, ändamål med sina handlingar, människor kan agera mot vad de anser vara bra och rätt. Bygger på välvilja, vi antar att handlingar är förnuftiga, att personen har goda skäl som vi försöker att förstå. Centralt inom human- och samhällsvetenskap
138
Konstruktivistisk förklaring
Narrativ förklaring-en berättelse i sig är en förklaring, kontextuell kunskap är nödvändig för att förstå en människa, människor väljer ut vilka händelser att ta med i berättelsen, en berättelse är aldrig en neutral avbildning. Språk, kategorisering.
139
Stratifierat slumpmässigt urval
Är en metod inom statistik och forskning för att välja ut deltagare eller enheter till en studie på ett sätt som säkerställer att att viktiga grupper (strata) inom populationen är proportionerligt fördelade. Det används när populationen har distinkta undergrupper och forskaren vill säkerställa att dessa grupper inkluderas i rätt proportioner i urvalet.
140
Vad är vetenskap
Systematisk och metodisk producerad kunskap. Vetenskaplig kunskap är underbyggd kunskap. Socialt organiserad verksamhet.
141
Pålitlighet & trovärdighet
Tydlig datainsamling, analys och redogörelse. Anonymiserade intervjuer, måste dock veta vem som sagt vad-dilemma
142
Teorier som utgår från sinnena
Realism, empirism och positivism
143
Teorier som utgår från tänkande
Fenomenologi, hermenutik, rationalism
144
Population
Den grupp vi avser att undersöka.
145
Determinism
X leder till Y. Samma orsak har ALLTID samma verkan.
146
Kausalitet
X KAN leda till Y. Mänskliga faktorer: samma uppväxt leder inte alltid till samma utfall
147
Centralmått
Exempel på centralmått: Typvärde (nominalskala), Median (ordinalskala), Medelvärde (kvotskala). Tar fram mitten och det centrala för forskningen. Fördelningens symmetri. Beskriver hur stor variationen är i variabelvärderna.
Används BARA för intervall och kvotskalor.
Berättar om vi faktiskt lyckats fånga upp en grupp.
148
Spridningsmått
Exempel på mått: Standardavvikelse, Normalfördelning. Hur spridda är svaren i variabelvärderna. Range och vidd. Avvikelse, avviker vissa svar. Hur utspritt är svaren, vilka avviker från medelvärdet?
Berättar om vi faktiskt lyckats fånga upp en grupp.
