SOPB 21 Tentaplugg Flashcards

(54 cards)

1
Q

Psykodynamisk teori fem vågor?

A
  1. Driftpsykologi
  2. Jagpsykologi
  3. Objektpermanens
  4. Självpsykologi
  5. Affektpsykologi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Utvecklingsstadier (E. Eriksson)

A
    1. Tillit - Misstro
    1. Autonomi - Skam
    1. Initiativ - Skuld
    1. Aktivitet - Underlägsenhet
    1. Närhet - Isolering
    1. Generativitet - Stillastående
    1. Visdom - Förtvivlan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Jagets försvarsmekanismer (Freud)

A
    1. Förnekande = Vägra inse.
    1. Förskjutning - Ta ut känslan på någon mer passande.
    1. Projektion = Tillskriva någon annan ens egen känsla.
    1. Introjektion = Ta över andras åsikter och tankar.
    1. Intellektualisering = Överanalysera orelevanta detaljer så den faktiska
      känslan inte når en.
    1. Sublimering = Omvandla känslan till något mildare.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Anknytningsstadier (Bowlby)

A
    1. Odiskriminerad anknytning = Trygghetssökande hos den vuxen som är
      närmst.
    1. Diskriminerad anknytning = Föredrar en vuxen men kan fortfarande söka
      trygghet hos andra.
    1. Specifik anknytning = Valt ut sin anknytningsperson.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Anknytningsmönster (Bowlby)

A
    1. Trygg
    1. Otrygg ambivalent
    1. Otrygg undvikande
    1. Desorienterad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Anknytning som diagnos (Bowlby)

A
    1. Social hämning = Barnet söker inte trygghet hos någon vuxen alls.
    1. Social distanslöshet = Barnet söker trygghet hos alla vuxna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Bans självmedvetenhet (Stern)

A
  • Från födseln = Genom spegling. Agens, koherens och kontinuitet utvecklas.
  • Från 18+ månader = Genom språk, symbolik och berättande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Karen Horney

A
  • Att röra sig till = Stark grundläggande tillit.
  • Att röra sig bort från = Svårt med tillit.
  • Att röra sig mot = Aggressivitet och misstro till relationer.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Charles Horton Cooley:

A
  • Idealsjälvet vs. äkta självet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Operant betingning (Skinner)

A
  • Förstärkning = Öka beteende
  • Bestraffning = Minska beteende
  • Systematisk desensibilisering
  • Stegvis utsätter sig för sin rädsla för att vänja sig att inte vara rädd. Tillslut
    minskar även de fysiska reaktionerna, såsom hög puls.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Funktionell analys SORKK

A
  • Situation –>
  • Utlösande organisation –>
  • Respons –>
  • Konsekvens på lång och kort sikt
  • Hypotalamus
  • Hanterar stressreglering
  • Kamp eller flykt
  • Adrenalin –> Ökad puls, mindre känslighet, instinktivt beteende
  • Uppgivenhet eller frys reaktion
  • HPA-axeln –> Utmattning, försämrad sömn, immunförsvar, minne, humör
  • CATS
  • Stressor –>
  • Kognitiv bedömning –>
  • Kroppslig reaktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Symtom PTSD

A
    1. Påträngande och återupprepade symtom.
    1. Undvikande symtom.
    1. Negativt förändrad sinnesstämning.
    1. Förhöjd vaksamhet.
    1. Dissociation.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Grundaffekter

A
    1. Glädje
    1. Intresse
    1. Förvåning
    1. Ilska
    1. Rädsla
    1. Ledsnad
    1. Avsky
    1. Avsmak
    1. Skam
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Affekt, känsla, emotion och skript

A
  • Affekt = Den allra första reaktionen.
  • Känsla = Så fort vi kan sätta ord på känslan.
  • Emotion = Hur vi tolkar känslan utifrån tidigare erfarenheter.
  • Skript = Schema för hur vi brukar reagera på emotionen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Reaktioner på skam

A
  • Tillbakadragande = Dra sig undan händelsen som triggar.
  • Attack på sig själv = Dämpa skamkänslor genom att skada sig själv.
  • Undvikande = Undvika skamkänslor genom andra stimulin.
  • Attack på andra = Värdelösheten man ser hos sig själv tillskriver man någon
    annan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kognitiv utveckling (Piaget)

A
    1. Sensomotoriskt stadie
    1. Preoperationella stadie
    1. Konkret operationellt stadie
    1. Formellt operationellt stadie
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Social inlärning (Bandura)

A
  • Modellering av beteende, barn imiterar vuxna och äldre barn.
    Bobo-experimentet.
  • Kognition och psykisk hälsa
  • Verkligheten –> Kognition (tolkning) –> Psykiskt mående
  • ABC-principen
  • Activating event –> irrational Belief –> emotional Consequence
  • ABCDE-metoden
  • Activating event –> irrational
    Belief –> emotional
    Consequence –>
    Disputing irrational beliefs –> new Emotional effect
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Negativ kognitiv triad (Beck)

A
  • Negativ syn på sig själv –> Negativ syn på omgivningen –> Negativ syn på
    framtiden
  • Sårbarhetsfaktorer depression
  • Barndomstrauma, genetiska risker, tidigt förlora närstående
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Humanism (Rogers)

A
  • Positiv människosyn med självförverkligande tendenser. Människan har en
    medfödd förmåga till välbefinnande och att nå sin fulla potential.
  • Kongruens och inkongruens
  • Kongruens = Föreställningen om “jag är” och “jag bör vara” stämmer
    överens.
  • Inkongruens = Föreställningarna stämmer inte överens.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Tre sätt att finna mening (Frankl)

A
    1. Ett verksamt liv
    1. Njutningens liv
    1. Förhållningssätt till det oundvikliga lidandet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Marx

A
  • Förändring, klassamhället och kapitalism.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Durkheim

A
  • Strukturtänkande, självmordsstudie
23
Q

Weber

A
  • Aktörtänkande, järnburen
24
Q

Parsons

A
  • Konsensus, handlingssystem
25
Habermas
- Kommunikativt handlande
26
Bourdieu
- Kapital, habitus, fält
27
Butler
Genus
28
Giddens
- Struktur och aktör
29
Bauman
- Flytande modernitet, moralteori, förintelsen
30
Gemeinschaft
- Kollektivet är viktigast. Mekanisk solidaritet.
31
Gesellschaft
- Individen är viktigast. Organisk solidaritet.
32
Självets utveckling (Mead)
- Från fantasi till verklighet. - Lekstadiet = Barnet tar över någon annans roll, inga regler. - Spelstadiet = Barnet tar över flera roller samtidigt för att förstå spelets regler.
33
Självet (Mead)
- Består av "I" och "Me". - "I" = Fri, oförutsägbar, spontan. Improvisation. - "Me" = Förhåller sig till normer och regler. Vet vad man bör och inte bör göra.
34
Självets process (Mead)
- Först handlar vi med "I" och sedan reflekterar vi med "Me". Om "I" interagerar på ett nytt sätt som vi upptäcker fungerar bra, införlivar vi det i "Me".
35
Dramaturgiskt perspektiv (Goffman)
- Vardagens sociala interaktioner liknade vid en teater. Människor intar olika roller. - Intrycksstyrning = Framställa sig på ett önskat sätt. - Front stage, back stage = Uppträder formellt, slappnar av. - Team = föreställningarna sker i team som samarbetar. - Stigma = avvikelse.
36
Respons (Asplund)
- Social responsivitet = Svarsbenägenhet. - Asocial responslöshet = Svarar inte på tilltal. - Responsorium = Avgränsad interaktion mellan två socialt responsiva individer. - Elementärt och komplexitet socialt liv - Elementärt socialt liv = Enkelt. Spontana sociala handlingar, exempelvis bråk. - Komplexitet socialt liv = Avancerat. Sociala handlingar som blivit till rutin, exempelvis hälsningsritualer. - Mikromakt och makromakt - Mikromakt = Utövas ansikte mot ansikte mot en specifik person. - Makromakt = Institutionell legitimitet, exempelvis polismakt.
37
Differentiering (Simmel)
- Från social enhetlighet till social mångfald. - Arbetslivets differentiering - Vänskapens differentiering
38
Individualitet (Simmel)
- Frihet, blasé, främlingskap. Med allt eget ansvar det moderna samhället kräver hinner vi inte engagera oss i allt och alla vilket leder till blasé.
39
Sociala typer (Simmel)
- Fattigdom = Konstrueras av omgivningen. - Äventyret = Begränsad tid som skiljer sig från vardagen och förhöjer livskänslan. - Sällskaplighet = Kommunicera för att ha trevligt.
40
Socio-emotionella världar (Scheff)
- Sociala band, skam och stolthet. - När konsensus råder mellan individer uppstår starka sociala band. - Skam = Fyller en funktion. Normal och förnedrande skam. - Stolthet = Känslan när man gör någonting bra. Genuin, falsk och lånad stolthet.
41
Livsvärldar (Katz)
- Brott och spänning = Äventyret lockar. - Våld och ilska = Uppfattning om att våldet är legitimt i situationen i utövarens livsvärld. - Skatt och gemenskap = Situationsbundet. Iscensätta skratt för att bekräfta
42
Individuation (Fromm)
- Individen utvecklar en självständig identitet och frigör sig från samhällets struktur. Från primära till sekundära band.
43
Flyktmekanismer från individuellt ansvar (Fromm)
- Auktoritär hållning = Underkasta sig en auktoritet eller själv bli en. - Destruktiv hållning = Rädsla blir till aggression. - Automatisk hållning = Hålla med andra. - Alienation = Främmande för sig själv och sin omgivning.
44
Modellering av beteende
- Barn imiterar vuxnas beteende de har observerat.
45
Handlingstyper (Weber)
- Traditionell handling = Vanor - Affektuell handling = Känslor - Värderationell handling = Etiska värden - Målrationell handling = Mål
46
Fyra korrekta påståenden
Georg Simmel: storstads livets mångfald → människor kan utveckla sin individualitet, distansera sig för att undvika känslomässiga sammanbrott. Thomas J. Scheff: Vi känner vardaglig skam när de sociala banden är otrygga eller osäkra och att känslan reglerar vårt beteende så att de sociala banden skyddas. Scheff: Betonar skammens roll i sociala relationer. Jack Katz: Skratt → resurs i vardagen, används för att upphäva känslan av underlägsenhet när vi skäms. Skratt ⇒ Social strategi George H. Mead: Fokuserar på betydelsen av symbolik kommunikation för självmedvetande.
47
4 korrekta påstående
Max Weber: Socialt handledande, betonar att strukturen skapas av människor, vars handlande bör förstås i relation till en viss moral. Jürgen Habermas: Kommunikation → central för offentlig handling, fokuserar på kommunikationens roll för samhällsutveckling. Anthony Giddens: Strukturens dualitet → en förutsättning för som ett resultat av individers handlande. Pierre Bourdieu: Kapital, olika slag ( inte bara ekonomiskt), alla har betydelse för en persons möjligheter och begränsningar i klassamhället.
48
Objektinsteori och övergångsobjekt
Övergångsobjekt är ett begrepp som introducerades av psykoanalytikern Donald Winnicott. Det refererar till föremål, som exempelvis en filt, som hjälper barn att övergå från den tidiga, beroende relationen till sina föräldrar till en mer självständig identitet. Övergångsobjektet erbjuder trygghet och komfort och fungerar som en symbol för den närhet och säkerhet som barnet får från sina föräldrar.
49
Utgå från behaviorismen och begreppet klassisk betingning. Förklara vad klassisk betingning innebär och hur det kan förstås.
- Klassisk betingning är en inlärningsprocess som först beskrevs av Ivan Pavlov. Det innebär att en organism lär sig att associera en neutral stimulus (t ex ett ljud) med en obetingad stimulus (tex mat), vilket leder till en obetingad respons (t ex saliv). Efter upprepade parningar av den neutrala och obetingade stimulansen kan den neutrala stimulansen ensamt framkalla den betingade responsen.
50
Redovisa innebörden i den analys av modernitetens utveckling som en av de fyra sociologer som nämns
- Max Weber analys av modernitetens utveckling: - Max Weber analyserade moderniteten utifrån begrepp som rationalisering, byråkrati och den protestantiska etiken. Enligt Weber präglades övergången från traditionellt till ett modernt samhälle av en ökad rationalisering av olika aspekter av livet, vilket innebar att människor började använda logik och vetenskapliga metoder för att lösa problem, istället för att förlita sig på traditioner eller religiösa dogmer - Rationalisering: - I det moderna samhället blir individens och institutionens beslut mer baserade på rationella överväganden. Weber menade att detta skapade en större effektivitet, men också en “järnbur” av regler och normer som kan begränsa individens frihet och kreativitet. - Byråkrati: - Weber ansåg att moderniteten ledde till en ökning av byråkratiska strukturer, där arbete och ansvar fördelades på ett systematiskt sätt. Byråkratins rationalitet gjorde det möjligt att organisera stora samhällsstrukturer, med det innebar också att människor kunde bli alienerade i sina roller. - Den protestantiska etiken: - Weber kopplade även den moderna ekonomin till den protestantiska etiken, där arbetsmoral och sparsamhet blev centrala värden. Denna etiska grund bidrog till framväxten av kapitalismen. - Webers analys betonar hur dessa faktorer samverkar för att forma individens liv och sociala relationer i ett modernt samhälle, vilket ofta leder till en känsla av alienation och osäkerhet i en snabbt förändrande värld.
51
Relatera en av de sociologiska teorierna om modernitetens utveckling till dina tankar om ditt kommande yrke inom socialt arbete.
- Relatering till socialt arbete: - I mitt kommande yrke inom socialt arbete ser jag en stark koppling till Weber begrepp om rationalisering och byråkrati. Socialt arbete handlar om att stödja individer och grupper i olika livssituationer, vilket ofta innebär att navigera i en komplex byråkratisk miljö. - Rationalisering: - Inom socialt arbete är det viktigt att förstå och tillämpa evidensbaserade metoder. Rationalisering kan hjälpa oss att fatta informerade beslut baserade på fakta och forskning snarare än på institution eller traditionella metoder. - Byråkrati: - Samtidigt måste jag som socialarbetare vara medveten om de utmaningar som byråkratiska system kan medföra. Det finns en risk att individer upplever byråkratin som avhumaniserande eller som en hindrande faktor i deras liv. Min roll kan bli att fungera som en bro mellan klienter och system, och arbete för att minska alienation och skapa mer personcentrerade lösningar. - Därför ger Webers teori en värdefull förståelse för både möjligheterna och utmaningarna inom socialt arbete i en modern kontext. Genom att vara medveten om dessa dynamiker kan jag bättre stödja mina klienter och navigera i de komplexa sociala strukturer som finns.
52
Förklara vad Asplund menar är specifikt för en maktutövning på mikronivå jämfört med en maktutövning på makronivå:
- Mikromakt kontra makromakt: - Johan Asplund definierar mikromakt som en form av maktutövning som utövas i nära, personliga interaktioner, snarare än i storskaliga eller strukturella sammanhang, vilket kännetecknar makromakt. - Mikromakt: - Handlar om vardagliga relationer och hur individer påverkar varandra i sociala sammanhang. Den kan manifestera sig i subtila former, som att påverka andra genom språk, kroppsspråk, normer eller sociala tryck. Maktutövningen är mer informell och otydlig, där individer kan använda empati, förståelse eller känslomässiga relationer för att påverka varandra. - Maktromakt: - Å sin sida, är knuten till institutioner och strukturer, som statliga organ, lagar eller större sociala system. Här handlar makt om formella regler och hierarkier, där beslut och påverkan är mer avlägsna från individens direkta liv.
53
Beskriv ett eget exempel på mikromakt och förklara det med termerna social responsivitet och asocial responslöshet
- Mikromakt: - Ett exempel på mikromakt kan vara i en arbetsgrupp där en kollega konsekvent avbryter andra under möten. Genom denna beteende utövar personen makt över diskussionen och förhindrar andra från att dela sina åsikter. - Denna situation kan förstås genom social responsivitet och asocial responslöshet. Social responsivitet handlar om att vara lyhörd för andra människors känslor och behov. I en fungerande arbetsgrupp skulle kollegor visa social responsivitet genom att lyssna på varandra och ge utrymme för alla att uttrycka sina tankar. - Å andra sidan, när kollegan avbryter andra, visar hen asocial responslöshet. Denna attityd signalerar en brist på omtanke och respekt för andras åsikter, vilket skapar en ogynnsam arbetsmiljö och kan leda till känslor av osäkerhet och undervärdering bland gruppmedlemmarna. - Genom detta exempel blir det tydligt hur mikromakt kan påverka individers upplevelse av gemenskap och samarbete, och hur sociala dynamiker spelar en avgörande roll i maktutövning på mikronivå.
54
Försvarsmekanismer
är ett försvar mot sina egna impulser och tankar. Krävs för att vi ska kunna leva tillsammans i samhället.