Stilfigurer Flashcards
(11 cards)
Alitteration
Allitteration innebär att ett par betonade ord i en fras börjar antingen på samma konsonant eller vokal, som då oftast är men inte behöver vara densamma.
t.ex: “ Bagare Bengtsson bakar brända bullar”
“Nu rider rike
Ring över Bifrost,
sviktar för bördan
bågiga bron.
Upp springa Valhalls
valvdörrar vida;
Asarnas händer
hänga i hans.”
Anafor
Anafor är upprepningen av ord och uttryck i början av en versrad:
“O anafor, o du som återgår,
o anafor, stå stadig där du står!
O anafor, du klingar så sonor,
o anafor!”
Antites
Motsatsord som:
obekant och välbekant
kort och evig
bitter och ljuv
Epifor
Epifor är en liknande stilistisk term, men där upprepningen av samma ord eller uttryck kommer i slutet av fraserna,
t.ex.: “Mamma är snäll, pappa är snäll, alla är snälla”.
Liknelse
En liknelse innebär att man försöker beskriva något genom att jämföra det (likna det) med något annat t ex: “Han är rund som en pannkaka”
Liknelsen brukar ibland avgränsas mot metaforen. Skillnaden skulle vara att den förra inskjuter ett jämförelseord, som, såsom, likt osv., som utelämnas i den senare; “Han är som ett lejon” är en liknelse, “Han är ett lejon” en metafor.
Korsrim
är rim i ställningen a b a b:
“Nog är det ändå höjden.
ja, nog är det kosmiskt fel
att den ljuvliga skaparfröjden
avsätter sorgespel.”
Metafor
Metaforen är ett bildligt uttryckssätt där stora likheter gör att en sak byts ut mot någon annan, man beskriver något men menar egentligen något annat.
Att kalla kamelen för “öknens skepp” är ett klassiskt bruk av metafor. I poesin förekommer metaforer rikligt, t.ex. i Pär Lagerkvists dikt “Nu löser solen sitt blonda hår”, där solstrålarna liknas vid kvinnohår, eller i Karlfeldts uttryck “höstmånens röda kastrull”.
Strof
Med strof menas ett stycke som består av två eller flera versrader. Om en dikt omfattar flera strofer är dessa oftast avskilda från varandra.
“Om våren, säg om våren
allt stolt och ungt du känt.
Ett vårord går som kåren
mot sol och firmament.
Om våren, sjung om våren
var nyckfull melodi;
som fläkt och drill i snåren
den löper saklöst fri.”
Symbol
En symbol är ett igenkännande tecken eller uttryck som även beskriver något annat.
En röd ros kan symbolisera kärleken, tre kronor kan symbolisera Sverige.
Rim
En dikt är rimmad om ljuden i den sista stavelsen eller ordet är desamma eller likartade. Detta kallas för slutrim. Rim förekommer därmed oftast i slutet av versraden. Man skiljer mellan:
enstaviga rim t.ex: man-kan, klok-bok, tak-sak
tvåstaviga rim t.ex: kvinna-rinna, läsa-väsa, saga-klaga
trestaviga eller löpande rim t.ex: löpande-köpande, rappande-knappande
Exempel på en dikt med slutrim:
“Man dansar däruppe - klarvaket
är huset fast klockan är tolv.
Då slår det mig plötsligt att taket,
mitt tak, är en annans golv.”
Rytm
Med rytm menas här i vilken takt och på vilket sätt man bör läsa en dikt, samt var man bör lägga betoningen, d.v.s. vilka ord man bör betona extra.
Ofta formas rytmen av var en dikts rim är placerade, eftersom dessa rim följer ett visst mönster och rimmen bör betonas med hjälp av den rytm som man använder när man läser dikten. Rytm är växlingen mellan betonade och obetonade stavelser.
Stavelser är Ma - lin Här finns det 2 stavelser
