Svensk språkhistoria Flashcards
(31 cards)
Exempel på ord med gemensamt ursprung
Moder & fader, Mother & Father, Mutter & Vater
Tidslinje
Före år 200 - Urgermanska
200-800 - Urnordiska
800-1225 - Runsvenska
1225 - 1526 - Fornsvenska
1526 - 1900 - Nysvenska
1900 - Nusvenska
Från början
4000 år sedan - Indoeuropeiskan (dagens Turkiet - Ukraina och Södra Ryssland)
Splittring sker - folk rör sig från öst till väst
Nya dialekter - nya förutsättningar - nya språk bildas
2000 år sedan - ett av dessa språk når dagens Europa.
Urgermanska talas av de olika germanska stammarna
Urgermanska
Talas från 2000 år f.kr. fram till och med 200–talet evt
Urgermanska pratas i samtliga av nordens länder
En “svensk” kunde pratade alltså samma språk som en dansk eller islänning
Vi pratade “ett och samma” språk fram till ca 800-talet (200-800 e.kr)
Urnordiska
200-800 e.kr
De nu levande nordiska språkens modersmål
Talades i Norden ca 200-800
Gemensamt för de nordiska länderna
Gamla runalfabetet dvs. den 24-typiga runraden
Man ristade runorna vertikalt (uppifrån och ner) därför det var lättast. följde träfiberns riktning
Finns över 350 bevarade inskrifter med den äldre runraden idag
Vapensköldar, smycken, stenar m.m. är fynd man gjort
Gallehushornet är ett berömt fyndexempel från denna tid hittad i danmark (gjort av guld), daterat till 400-talet e.kr)
Urnordiskan delas upp
Omkring 800-talet delas urnordiska upp i flera språk. I samband med detta kommer också ett ”förenklat runsystem”
16 tecken istället för 24.
Fortfarande är forskarna förbryllade över detta – varför förenklades runalfabetet?
Runsvenskan
800-1225
Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis:
Diftonger ersätts
En diftong är när två vokaler är efter varandra, detta förenklas nu:
Stein > Sten Tyskan: Stein, Isländska: Steinn
Auga > Öga Eng: Window, Norska: Vindu (vindöga), (Isl: Glugge)
Eyra > Öra Eng: Ear, Fra: orrille
(Dagens gotländska, skånska, halländska innehåller fortfarande diftonger!)
Perioden 800-1225
Under denna tid utvecklas runsvenskan på flera olika vis som t.ex.:
Omljud
I dessa omljud har vi även fått dagens vokalförändring när ett ord i singular övergår till plural:
Son -> söner
Bok -> böcker
Det nya runsystemet
Det nya systemet går att dela upp
i två olika typer:
Normalrunorna – är det vi oftast ser på t.ex. resta stenar och andra ”kända monument”
Kortkvistrunor – var något som man använde när meddelandet var mer brådskande. Då inskriptionen skulle gå fort – likt dagens sms ☺
Ordet runa betyder ”hemlighet”.
I Sverige finns det ca 3000 runinskrifter från denna tid, de flesta från 950-1100.
De flesta av runinskrifterna är minnesstenar som är resta för folk som har dött.
Fornsvenska: 1225 - 1526
Sverige kristnades år 1225, enligt kungen (började på 800-talet) med och då ersattes runorna av det latinska alfabetet som vi än idag använder.
De äldsta skrifterna vi har från denna tid är lagtexter.
De berättar om ett tänkt rättsfall och hur detta ska lösas. De var ofta ganska brutala.
Magnus Erikssons lands-lag (1300-talet)
Magnus Eriksson oroade sig över tyskans inflytande
- stiftade därför en regel om att endast hälften av alla rådmän fick vara tyskar.
Landskapslagarna
De berättar om ett tänkt rättsfall och beskriver sedan hur man ska handla eller vilket straffet ska bli.
Kännetecken:
Det finns en rytm som gör det lättare att minnas lagen.
De är ofta skrivna på rim, med allitterationer och med anaforer.
Allt för att man ska komma ihåg.
Har bevarat mycket av det naturliga talets enkelhet.
Tyska
Sveriges språk har påverkats kraftigt av det tyska språket. Via har tagit många ord från tyskan.
Varför då?
Hansaförbundet (vad var Hansan?
Tyskan ligger språkligt sett när vårt språk = enkelt att ”anpassa” och översätta från.
(Stockholms första borgmästare, år 1297, var tysk. “Sverige” hade under slutet av 1300-talet en tysk kung, Albrekt av Mecklenburg (1364-1389)
Ord vi fått från tyskan
Statsord & adminstrationsord:
borgmästare, stad, köpman, snickare
Militära begrepp:
ammunition, gevär
Tyskans prefix: be-, an- (ex: betala, anfalla)
Tyskans suffix: -het, -bar (ex: trohet, uppenbar)
Prefix mot suffix: Under tre minuter ska ni komma på så många ord ni bara kan med antingen ett tyskt prefix eller ett tyskt suffix.
I tidig fornsvenska hade vi kvar tecken från runornas tid, bland annat Þ (Thorn) som motsvarar engelskans ”thing” ”that”. Finns i samiskans đ .
Vi skrev också en hel del med q och c för att beteckna k.
Quar = kvar
Biscuper = biskop
Dagh = dag
Nysvenskan
Efter Äldre fornsvenska (Klassisk fornsvenska) och Yngre fornsvenska
kommer Äldre- rep. Yngre Nysvenska.
Och sen kommer nästa period (1526-1900)
Nysvenska 1526-1900
Anledningen till att år 1526 räknas som en milstolpe är Gustav Vasas maktövertagande.
Gustav Vasa utnyttjar boktryckarkonsten som kommit till Sverige. Sprider bland annat sin bibel, GvB 1540.
GvB översättning står sig långt fram i tiden (ända till 1917 i princip)
Språkvård
Under denna tid = hålla svenska ”svenskt”.
Språkrensning och språkvårdande redan på denna tid.
Varför?
”Om Keijsaren eller andre Potentater, Princer och Stater, skrifwa till Kongl. M:t på sitt modermåhl, schall på Kongl. Maij:tz sijda (vndantagande Konungen af Frankrijke) them swaras på Swensche tungomålet igen”
(Karl XII citerad ur: Gösta Åberg, s292)
Många stora författare från fornsvenskans dagar fram till nusvenskan (1900-talet) har aktivt arbetat för att använda svenska ord.
Exempel: Olof Rudbeck, Olof von Dalin och senare även Victor Rydberg (han som gjort dikten ”Tomten”)
Olof von Dalin –
Then Swänska Argus (textexempel)
Jag känner en Fru, som aldeles skiämmer bort (fördärvar) sin Dotter. (Dock, min Läsare, wi känna wäl mer än En). Stackars Flicka, det giör mig ondt om henne, ty hon är af Naturen så Täck, så Liuflig, så Snäll och så Hurtig (så duktig och så välartad). […]
Men Modren förstår sig intet på naturlig Skiönhet; Utan wanskapar henne med Smink och Franska Flugor, ja så främmande tilsatzer, Fläckar och Twång (onaturligheter) har jag sedt på den arma Flickan, at jag intet wet om de äro Graeska, Romerska eller Tyska.”
(Citerad ur Gösta Åberg, s 293)
Franskans dominans
Parallellt (konstigt nog) med
språkrensning/språkvården som
skedde så kommer franska språket att
påverka och influera svenska språket.
Franskan blev lite av ett statusspråk i Sverige under 1600-1800-talet. Framförallt berodde detta på att adeln (de rika) hade bra relationer med franska kungar och andra adliga.
Sverige hämtade också hem en fransk kung, Jean Baptiste Bernadotte (och än idag bär kungligheterna alltså spår av detta)
Franska ord
Teaterord: aktör/aktris, debut, loge, maskerad, replik, regissör, scen
Musik: konsert
Konst: byst, gravyr, mosaik, perspektiv
Litteratur: ballad, dramatik, epik, idyll, roman, rytm
Arkitektur: byrå, garderob, trottoar
Kläder och stil: flanell, kalsonger, paraply, uniform, väst, frisyr, frisör, papiljott
Mat: filé, färs, omelett, pralin, puré
Notera att de franska ord vi fått handlar mycket om ”underhållning” jämfört med tyskans ord.
Rättstavning?
Gustav III (1746-1792, kung 1771-1792) var förtjust i det franska språket, men såg samtidigt värdet av att ha få lite mer ”ordning och fason” på svenska språket och framför allt hur man skrev…
Exempel från år 1525 var att ordet mig skrevs på sex olika sätt:
mig, migh, mik, mic, mich, mech.
(Gösta Åberg, s296)
Rättstavning!
Gustav III hade sett att i Frankrike fanns en akademi som sysslade med skriva ned regler för franska språket, dvs. Franska Akademien.
Han grundade därför Svenska Akademien (1786) som skulle ge ut normerande böcker – dvs hur man skulle skriva – regler för stavning och grammatik.
Svenska Akademien
Skulle:
” arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”
Carl Gustav Leopold
Blev viktig för Svenska Akademien och för ”stavningsläran”
Han skriver år 1801:
Afhandling om svenska stafsättet.
Via denna skrift kom de första tydliga riktlinjerna ut för vad som gällde i skriftspråket.
Carl Gustav Leopold
(2)
Det är Carls förtjänst att vi idag skriver t.ex. biljett, butelj, familj, fåtölj, byrå, balans (och inte billet, bouteille osv)
Dubbelskrivning av konsonanter för att visa att vokalljudet ska vara kort:
hinna, kamma, damm, lamm (för att det inte ska förväxlas med dam, lam osv)