Systematik och evolutionsteorin Flashcards
(37 cards)
Embryonalutveckling
- Ett befruktat ägg (zygot) delar sig genom mitos (vanlig celldelning). Den bildar en ihålig boll (blastula). Cellerna ligger i ett skikt (groddlager). Svampdjuren har ett groddlager.
- Blastulan invagineras (trycks ihop) och två groddlager bildas. Ett yttre (ektoderm) och ett inre (endoderm). Nässeldjuren (t.ex maneter) har två groddlager.
- Urmun bildas. Ett tredje groddlager (mesoderm) bildas mellan de andra två. Alla övriga djur har tre groddlager. Olika vävnader/organ utvecklas ur de tre groddlagren.
a) Urmun blir mun. Anus nybildas.
b) Urmun blir anus. Mun nybildas.
Människor tillhör b.
- Svampdjur
- “Tvättsvamp”.
- Enkelt byggda, ett groddlager.
- Filtrerar vatten, äter plankton, fastsittande.
- Frisimmande larver.
- Nässeldjur
- T.ex maneter och koralldjur.
- Två groddlager.
- Har nässelceller som bedövar byten.
- Nervsystem men ingen hjärna.
- Två generationer: medusa (frisimmande) och polyp (fastsittande). Gäller maneter.
- Urmun blir mun. Anus nybildas.
Plattmaskar, ringmaskar, mollusker, leddjur.
- Urmun blir anus. Mun nybildas.
Tagghudingar, manteldjur, lansettfiskar, ryggradsdjur.
- Plattmaskar
- T.ex sugmaskar och binnikemaskar.
- Sugmaskar lever oftast fritt och binnikemaskar lever som parasit i tarmsystemet.
- Vissa har ögon (sugmaskar).
- Saknar kärlsystem. Därför platta för bra kontakt med omgivningen (gasutbyte, näring m.m.).
- Ringmaskar
- T.ex daggmaskar, iglar, havsborstmaskar.
- Uppbyggda av ringar.
- Ögon, cirkulationssystem med hjärtan, hjärna.
- Mollusker/blötdjur
- T.ex musslor (två skal), snäckor (ett skal) och bläckfiskar.
- Leddjur
- Jordens dominerande djurgrupp sett till antal arter.
- Insekter, spindlar och kräftdjur (kräftor, krabbor, räkor, djurplankton).
- Leddjuren har exoskelett (utsidan). Tåliga och klarar torka.
- Insekter har ofta vingar. Enda flygande organismen på jorden 350-150 miljoner år sedan.
- Insekter andas med ett luftsystem som kallas för trakeér.
- Kräftdjur andas med gälar.
- Insekter: larv (ätande) - puppa - flygande insekt (para sig).
Ex trollsländelarv (i en sjö 2-3 år) - puppa - trollslända (ett par veckor)
Trollsländan lägger ägg i vatten som blir nya larver.
- Tagghudingar
- T.ex sjöstjärnor, sjögurkor, ormstjärnor, sjöborrar.
- Ormstjärnor kan finnas i stora antal på mjukbotten på stora djup. Äter nedfallande organiskt material.
- Ryggsträngsdjur
- Ryggsträng (enklare ryggrad) av ben eller brosk.
- Manteldjur, lansettfiskar och ryggradsdjur.
- Manteldjur/sjöpungar
- Fastsittande utan skelett. Larv frisimmande med ryggsträng.
- Lever av att filtera vatten.
- Ryggradsdjur
- Broskfiskar
- T.ex hajar och rockor.
- Skelett av brosk. - Strålfeniga fiskar/benfiskar
- Alla andra fiskar.
- Skelett av ben. - Lungfiskar och kvastfeningar
- Tros vara “länken” mellan fiskar och landlevande fyrfotadjur. - Amfibier
- T.ex grodor och salamandrar.
- Hudandning om huden är fuktig. Enkla lungor.
- Ägg utan skal och därmed beroende av vatten.
- Växelvarma, ändrar temp beroende på omgivning. - Amnioter (amnion=fosterhinna)
- Mindre beroende av vatten
- Jämnvarma, samma temp hela tiden.
1.Dinosaurier och fåglar.
- Fåglar är dinosauriernas närmsta släktingar.
2.Däggdjur (dägga=dia).
- Jämnvarma. Hår på kroppen.
- Kloakdjuren lägger ägg men alla andra däggdjur föder levande ungar.
Evolutionsteorin
- Teorin om livets gemensamma ursprung och utveckling genom naturligt urval (selektion).
- Charles Darwin. Engelsman 1800-talet.
- Sammanfattade flera andra forskares teorier och reste jorden runt med sitt fartyg Beagle.
- Detta sammanfattade han i sin bok “Om arternas uppkomst genom naturlig selektion”.
Darwins slutsatser
- Livets enorma överproduktion.
- Variation mellan individer.
- Det naturliga urvalet och kampen om tillvaron. “Survival of the fittest” (bäst anpassade).
- Fitness = överlevnad fram till reproduktion samt reproduktionsframgång.
Fitness
- Överlevnad fram till reproduktion samt reprroduktionsframgång.
- Fördelaktiga egenskaper (ökar fitness) förs vidare till nästa generation.
Giraff
- Lägre hals - mer föda - bättre överlevnad.
- Lång hals ger stort tryck på hjärtat.
- Färgen ger kamouflage.
Påfågel
- Fjädrar - sexuell selektion. Dålig överlevnad.
- Ögonen på fjädrarna är avskräckande.
Sill
- Stabiliserande selektion. Gynnas av att se likadana ut.
Darwinfinkarna
- Darwins finkar på Galpasagoöarna utgörs av ett 20-tal endemiska arter (finns på en plats på jorden).
- Skillnad i näbbform, färg och storlek utifrån de olika nischer som finns på öarna.
- Vid fler arter på samma ö så ökade variationen i näbbform.
- Konkurrensen drev utvecklingen mot anpassning till olika nischer.
Mikroevolution
- Förändring av en art (färg, storlek, m.m.)
- Efter industriella revolutionen med mycket koleldning mörknade träden och den svarta varianten av björkmätare blev vanligare.
- Numera är den ljusa återigen vanligare.
- Mikroevolution under lång tid kan ge makroevolution dvs nya arter.
Makroevolution
Bildandet av nya arter, släkten eller familjer.
Olika typer av selektion/naturligt urval
- Stabiliserande selektion
- Ett utseende är mest gynnsamt, ex zebra, sill. - Riktad selektion
- Utveckling sker åt ett håll.
- T.ex någon art blir större, mörkare osv. - Diversifierande selektion
- Ytterligheter gynnas.
- Ex huggorm där sicksack-mönstrad är bäst kamouflerad men svart får snabbare upp kroppstemp och är bättre kamouflerad på natten.
Artbildning
Art = man tillhör samma art om man kan få fertil avkomma. Olika arter om parning mellan grupperna inte förekommer.
Artbildning kan ske genom:
- Geografisk isolering, ex öar, två sidor om en bergskedja m.m.
- Inom samma område genom olika nischer.
- Sexuella preferenser.
- Artbildning kan ske relativt fort i samband med miljöförändringar eller nykolonialisering. Detta kallas adaptiv radiering.